06
nyheter
www.metro.se ONSDAG 2011-11-30
REUTERS / SCANPIX
Här stormar de ambassaden
Polisen jagar demonstranter när de tar sig in till den brittiska ambassaden i Teheran i går.
Springer in i området Här jagar polisen demonstranter när de springer in genom porten till den brittiska ambassaden i Irans huvudstad Teheran i går. Dussintals unga iranska män sprang in på området och kastade sten, bensinbomber och brände dokument som de plundrat från kontor, rapporterar iranska nyhetsbyråer. METRO
”Det är helt oacceptabelt och vi fördömer det.” BRITTISKA UD I ETT UTTALANDE, RAPPORTERAR TT
AP FOTO
Sex anställda togs som gisslan Flera hundra personer ska ha samlats utanför ambassaden och ropat ”död åt Storbritannien”. Folkmassor ska också ha samlats runt ett annat brittiskt ambassadområde längre norrut i staden där sex ambassadanställda uppgavs ha tagits som gisslan men släpptes senare.
Den amerikanska ambassaden intogs 1979 och 52 diplomater togs till fånga som gisslan.
METRO
Inte första gången Det är inte första gången som ambassader angrips i Irans huvudstad. Den 4 november 1979 intog militanta islamistiska studenter den amerikanska ambassaden och tog till fånga 52 amerikanska diplomater och höll dem som gisslan i 444 dagar. Efter det lade USA ner sin ambassad i Teheran. METRO
LÅT MIG PRESENTERA: MIN ÅRSKRÖNIKA! Kolumn
HELENA SANDKLEF FRILANSSKRIBENT OCH PRODUCENT
Naturkatastrofer, terrorattacker och skuldkris. Helena Sandklef sammanfattar 2011 – och ser till slut sitt eget år i backspegeln.
2
011. Kontinentalplattor krockade i Japan och vi höll andan samtidigt som det blev kärnkraft i stället för kärnvapen som höll oss vakna om natten. Människor omkom, städer ödelades, industrin kraschade. Svensk industri däremot, den gick från värdig till absolut haveri när Saab slutade betala sina anställda. Aldrig har ett fabriksgolv känts så hårt och smutsigt. I juli rann våra tårar till den ogreppbara terror som lamslog Norge. Hjälplösa följde vi ondskan som aldrig, aldrig ville ta slut, samtidigt som journalister över hela världen tvingades omvärdera sin stereotypa värdegrund. Vi förbannade unisont nationalismen, och samtidigt kammade Sannfinnländarna hem 15 procent av de finska rösterna. I Sverige låg Juholt som en våt filt över det politiska klimatet och medan Carl Bildt inte lyckades jonglera både olja och rättssäkerhet i fallet med två svenska journalisters högst tvivelaktiga gripande i Etiopien, så skällde EU ut Ukraina för domen mot Julia Tymosjenko. Hesheten övergick i ängslan när land efter land inom unionen hamnade i ekonomiskt koma, och när kamerorna slocknade tvistade de tjugo om huruvida man skulle dra ur sladden till det livsuppehållande maskineriet. Vidare var 168 års erfarenhet inom pressetik inte tillräckligt för News of the World som tvingades självdö efter
Berlin. Vill skrika ”Ich bin ein Berliner”, men det känns så gjort. Snön! Var är du? Jag menade inte det jag sa förra året.
att en orgie i avlyssningar rullats upp, samtidigt som övriga medier halvhjärtat bevakade jordbävningen i turkiska Van där regional stolthet stod i vägen för en organiserad katastrofhjälp. Det kom en arabisk vår, och med folks outtröttliga styrka som vapen och demokrati som bränsle såg vi revolutioner ena och västvärlden byta färg på sina avatarer. Gaddafis kvarlevor fick hålla till godo med något som låg närmare ett gatlopp än den lit de parade diktatorn hade regisserat och Usama bin Ladin sköts i ögat och sänktes till havs av bekvämlighetsskäl. Ratko Mladic greps och många fick ett avslut medan Berlusconis avslut gav många hopp. Danmark fick sin första kvinnliga statsminister och i USA närmade sig … Eller vänta! Det där är ju inte min årskrönika! Det där är stencilerat direkt från en vidvinkellins. Nej, i min riktiga årskrönika blev jag faster, hyrde husbil och skuldsatte mig mentalt på grund av mina föräldrars alkoholism. Det var snömodd, nya utmaningar och en djärv tapet. Året må vara fyllt av politik och världsomspännande tragik. Men till syvende och sist är det de små sakerna, helt obetydliga för någon annan, som sammanfattar vårt varv runt solen. LÄS OCH KOMMENTERA FLER KOLUMNISTER PÅ METRO.SE