nyheter
20
www.metro.se ONSDAG 2011-09-21
Arabisk vår bröt trenden Nu ökar antalet väpnade konflikter i världen Professor: ”Blodigare, längre och svårare att lösa” De väpnade konflikterna i världen började bli allt färre – tills den arabiska våren inleddes i början av 2011. Men det är framför allt bristen på fredsförhandlingar som bekymrar konfliktforskare. I dag firas Internationella fredsdagen. Den som följer nyhetsrapporteringen kan lätt tro att det bara blir fler och värre konflikter hela tiden. En dag för freden, som är vad FN uppmanar folk och nationer till den 21 september varje år, kan verka utopiskt när medierna fylls med våld och död. Men fram tills i år anade forskarna en trend – antalet väpnade konflikter började minska. 2010 såg det lägsta antalet konflikter sedan 2003. Och innan dess får man gå tillbaka till 1970-talet för att finna ett lägre antal väpnade konflikter. – Saker och ting förändras, säger Peter Wallensteen, professor vid Freds- och konfliktinstitutitionen på Uppsala universitet. Han tycker att det finns anledning att vara hoppfull. – Om man jämför med
FN:s fredsdag Internationella fredsdagen inträffar den 21 september varje år. Dagen skapades 1981 av FN:s generalförsamling. Den första fredsdagen ägde rum 1982 i samband med generalförsamlingens öppnande, den tredje torsdagen i september. 30 år senare, 2001, antog alla FN:s medlemsländer en resolution som gjorde 21 september till en årlig dag för icke-våld och vapenvila. KÄLLA: FN
mitten av 1990-talet så hade vi 15–16 stora krig då. Världen har lärt sig något av dem. Nu agerar man snabbt och tidigt för att konflikterna inte ska bli för stora. Det finns fler positiva tecken: En del konflikter har inte förvärrats, till exempel den i Elfenbenskusten. Incidenterna mellan Nord- och Sydkorea har inte trappats upp. Och i Sudan har farhågorna om krig i samband med att landet delades inte besannats.
FOTO
Nyheter i bilder
1. SCHALK VAN ZUYDAM / AP PHOTO 2. TOUSSAINT KLUITERS / AP PHOTO / POOL 3. MAJDI MOHAMMED / AP PHOTO
Wallensteen tror dock att den goda trenden med minskande antal krig och konflikter kommer att brytas 2011, till följd av den arabiska våren. De fyra stora krig som pågick 2010 – i Afghanistan, Irak, Pakistan och Somalia – kan bli fem sex under 2011. Libyenkonflikten är ett av dem. Konflikterna i Syrien, Tunisien och Egypten räknar forskarna däremot som "ensidiga konflikter" eftersom det statliga våldet inte möter något militärt motstånd. 30 större eller mindre väpnade konflikter pågick under 2010, och de kan bli fler i år. Förhandlingar krävs för att få slut på en del av krigen och konflikterna, exempelvis i Afghanistan och Somalia, säger han. En annan oroande utveckling är den ökade inblandningen av externa aktörer i konflikter. Var fjärde konflikt förra året var internationaliserad, det vill säga fick politiskt och/eller militärt stöd utifrån. – Konflikterna blir blodigare, längre och svårare att lösa, säger Peter Wallensteen. TT
Konflikter Under 2010 räknade forskarna fyra konflikter i världen som fullskaliga krig: Afghanistan, Irak, Pakistan och Somalia. Li-
byenkonflikten i år kan också räknas dit, kanske även Jemen. Ytterligare ett 30-tal mindre väpnade konflikter pågår i världen. Var fjärde
konflikt är internationaliserad. Förra året var antalet konflikter det lägsta sedan 2003. Mellan 2003 och 2008 ökade antalet konflikter med en tredjedel.
KÄLLA: UPPSALA CONFLICT DATA PROGRAM (UCDP), UPPSALA UNIVERSITET.
Före detta president dödad av bomb i Kabul KAMRAN JEBREILI / AP
1
2
3
1 2 3
SYDAFRIKA. En sydafrikansk man som ankla-
gas för beställningsmordet på svenska Anni Dewani förs ut ur rätten av en polisman. Rättegången skjuts upp till februari. TT- AFP NEDERLÄNDERNA. Det var inte bara i Sverige som budgeten presenterades i går. I Nederländerna öppnade drottning Beatrix parlamentet med pompa och ståt. AP PALESTINA. Demonstranter i Ramallah visar
sitt stöd för president Mahmud Abbas planer på en omröstning i säkerhetsrådet om fullt FN-medlemskap för en palestinsk stat. TT
En taliban med en bomb gömd i sin turban mördade Afghanistans förre president, fredsförhandlaren Burhanuddin Rabbani, vid ett självmordsdåd. Ytterligare ett terrordåd slog därmed mot den afghanska innersta kretsen. Attentatet utfördes i Rabbanis hem i diplomatkvarteren i huvudstaden Kabul i går. Självmordsbombaren lyckades med uppsåtet att döda den person som ansågs vara avgörande i fredsförhandlingarna med talibanerna. President Hamid Karzai beslutade att snarast avbryta sin resa till New York och debatten i FN:s generalförsamling som inleds i dag. Han valde först möta USA:s president Barack Obama, innan han beordrade sitt plan att återvända. Utrikesdepartementets talesman sa att Karzai fattat beslutet ”efter att han fått det oerhört tragiska beskedet om professor Rabbanis död denna kväll i en terrorattack i Kabul genomförd av fiender till freden i Afghanistan”. TT
Afghanska poliser och säkerhetsstyrkor posterade framför Burhanuddin Rabbanis hus i centrala Kabul.
Burhanuddin Rabbani, som dödades vid gårdagens attentat i Kabul, var en nyckelperson i Afghanistans moderna historia.
Fredsmäklaren
Forskare och skriftlärd i islamisk teologi och lag. Ledande position bland Mujahedin under Sovjetinvasionen 1979. Blev president 1992 under
ett år efter Sovjetreträtten och fortsatte ha ledande politiska uppdrag fram till talibanernas maktövertagande 1996. Ansågs ha stort inflytande över den Norra alliansen. Rabbani utnämndes av president Hamid Karzai att leda Högsta fredsrådet.