Data Center Innovation Region

Page 1

Data Center

Innovation Region

Tema: Branschföretag & entreprenörer i norra Sverige Unik datacenterforskning - från mark till moln Siktet inställt mot hållbara datacenter 1


2


Välkommen till Datacenter Innovation Region


4


Datacenter Innovation Region Datacenter Innovation Region vid Luleå tekniska universitet arbetar med att bygga ett branschspecifikt innovationsekosystem i de två nordligaste regionerna i Sverige, Norrbotten och Västerbotten. I samarbete med akademi och näringsliv främjar vi innovation, tillväxt och export i små och medelstora företag med verksamhet relaterade till datacenterbranschen. Dessa små och medelstora företag kan vara leverantörer till datacenterbranschen, företag som driver sitt eget datacenter och företag som behöver datacenter för att producera och leverera sina tjänster. Läs mer på www.datacenterinnovationregion.se

5


16 Cloudberry Datacenters

24 Arctic Med Tech

30 Curest

50 Branschutvekling och innovation i svensk datacenterindustri

28 Box Modul

34 Biti Innovations

27 BI Nordic 35 Exeri

36 Flasheye

14 Infrastructure Mason 100 Award

32 EcoDataCenter

20 Plug & Play i Boden


18 Intervju med Stani Borisová, hållbarhetsforskare, RISE

22 Intervju med Tor Björn Minde på RISE

54 Hitta rätt i verktygslådan för dina utvecklingsbehov

Innehåll 38 Jump Onboard 48 Mirror Partner Utveckling

40 Noah International

43 Nordlo Elevate

39 Mindforce Game Lab

45 October8

9 Restvärme från datacenter kan användas för att värma närliggande industrier

12 Kan molnet vara klimatneutralt

46 Team Tools Sweden

26 Arctos Labs


8


Restvärme från datacenter kan användas för att värma närliggande industrier Vi har intervjuat Adam Wikström, företagsrådgivare på forskningsinstitutet RISE, doktor och civilingenjör inom maskinteknik och med en lång affärserfarenhet som företagare inom ett brett spektrum av områden, allt från teknisk konsultverksamhet och transportsektorn till livsmedelstillverkning (han är delägare i Bastuträsk charkuteri). Du har tittat på energiåtervinning mellan datacenter och närliggande industriverksamhet. Vilka är dina slutsatser?

Jag har hjälpt projektet Datacenter Innovation Region vid Luleå tekniska universitet att undersöka hur man kan designa lösningar för energiåtervinning mellan datacenter och närliggande industriverksamhet. Min slutsats är att lågvärdig restvärme från datacenter (10-30C) är utmärkt att använda i kombination med berg/ markvärme och värmepumpar. Datacentrets kylning måste dock vara vätskeburen. Generellt tror jag att i många fall när datacenter inte är jättestora kan energi fördelas relativt lokalt i närlig gande industrier eller liknande med ett värmebehov som kan tillgodoses med en värmepump. Vilka är fördelarna och nackdelarna med denna värmeåtervinningsteknik?

Fördelarna är att aktören med värmepumpar får ökad effektivitet och i vissa fall minskat behov av berg-, markeller sjöslinga. Datacenteroperatören kan

berätta för sina kunder att restvärmen inte bara ventileras bort, och i vissa fall eventuellt ta betalt för restvärmen. Nackdelarna är man normalt måste investera i system som fungerar helt oberoende av varandra, vilket gör att man inte fullt ut kan utnyttja möjligheterna till minskade investeringskostnader i form av minskade berg- , land- eller sjöslingor. Dessa värmeåtervinningstekniker som du har tittat på kan användas för andra verksamheter också. Vad skiljer datacenter från andra företag eller är det samma sätt att tänka?

Tankesättet är väldigt likt. En försvårande faktor när det kommer till datacenter är att det inte är samma företag som genererar restvärmen och har värmebehovet, vilket är fallet i till exempel ett charkuteri, en industri eller kanske en butik. Det gör det svårare att spara på investeringskostnaderna eftersom värmepumpsägaren kanske inte alltid litar på att datacenterägaren kan leverera värme över tid. Hur mycket besparingar kan göras från värmemottagare och datacenter?

Mycket stora besparingar är möjliga. I äldre anläggningar kan i allmänhet besparingar på upp till 40 procent uppnås. På ett charkuteri i Norrbotten har en värmepump installerats som använder spillvärme från kylmaskiner. Här ska antalet borrhål som värmepumpen behöver minskas från 16-18 ner till 4 med ökad verkningsgrad. Oljebesparingen beräknas till ca 45 000 liter/år med en marginellt ökad elförbrukning. Energiförbrukningen har minskat med cirka 30 procent. Det låter lovande!

Ja, men det finns såklart många andra bra sätt att använda värmen från

datacenter, i vissa fall direkt från luftburen datacenterkyla. En annan fördel är att i takt med att tekniken utvecklas klarar datacenterelektroniken högre temperaturer. Detta gör det möjligt att utvinna värme av allt högre kvalitet från datacenter, vilket är fördelaktigt för många olika värmeåtervinningslösningar.

”Elförbrukningen kan bli 40 procent lägre än tidigare och det går även att sälja restvärme till intilliggande anläggningar som flerbostadshus.” Ett exempel Företag A är ägare till en serverhall. En serverhall kräver relativt stora mängder kylning. Företag A använder främst frikyla från borrhål i berggrunden för att kyla serverhallen. Inkommande köldmedietemperatur är ca 6-7 °C. Relativt stora mängder lågvärdig restvärme från serverkylan återförs till berget. Frågan är om denna lågvärdiga restvärme (ca 15 °C) kan utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt. Svaret är ja, och att spara energi genom att lagra värme och kyla i djupa borrhål i marken. Borrhålen kan användas som värmelager mellan sommar och vinter och mellan dag och natt. Om det finns grundvatten på en anläggning går det även att nollställa temperaturen i borrhålen med grundvattenkylning. Elförbrukningen kan bli 40 procent lägre än tidigare och det går även att sälja restvärme till intilliggande anläggningar som flerbostadshus.

9


Matproduktion med hjälp av överskottsvärme från serverhallar Ett projekt på Luleå tekniska universitet ska med hjälp av forskning inom biologisk produktion och med expertis inom AI och maskininlärning ta fram en modell för hur överskottsvärme från nästa generations stålproduktion och från serverhallar i Boden kan möjliggöra ett cirkulärt autonomt livsmedelssystem. Projektet ska utforska möjligheter för cirkulär landbaserad livsmedelsproduktion inom ett artificiellt ekosystem som inkluderar ett slutet kretslopp bestående av fisk, insekter, mikroalger och grönsaker. Projektet med namnet IFPS (Intelligent Food Production Systems) drivs av Luleå tekniska universitet och bland parterna finns Boden Business Agency, ONar AB, Johannas Stadsodlingar, Peckas, SWECO, Bodens kommun, Tebrito, Ragn Sells och Ecoloop. Huvudfinansiär är FORMAS.

”Vi investerar i aquaponi-projekt med fiskodling, insektsodling och växthus i symbios.” Håkan Nordin, Boden Utveckling

10


Kan återvunnen värme från datacenter användas för att odla mjölmaskar till kycklingfoder? Det är något som RISE ICE testdatacenter nu utvärderar.

Andra sätt att använda överskottsvärme

Överskottsvärmen kan användas till att odla grönsaker och till fiskodlingen, något som kan vara ett led i att främja närproducerad mat året runt. 11


”I norra Sverige är vi bortskämda med grön, billig och extremt stabil el.”

Kan molnet vara

klimatneutralt? Allt som vi läser och ser på Internet hanteras av servrar, vanligtvis i stora datacenter över hela världen. Dessa datacenter kräver enorma mängder elenergi vilket resulterar i en stor miljöpåverkan där grön el inte är tillgänglig. E2P2-projektet (EcoEdge PrimePower) kommer att ta steg för att göra dessa datacenter klimatneutrala. Vi har träffat Jeanette Petersson från RISE ICE, som koordinerar E2P2-projektet från sitt kontor i Luleå. Jeanette, berätta mer om E2P2-projektet.

EcoEdge PrimePower-projektet (E2P2) kommer att bygga och demonstrera ett proof-of-concept av bränsleceller som primärkraft för datacentermiljön. E2P2 är ett gemensamt projekt från Equinix, InfraPrime, RISE, Snam, SOLIDpower,

12

TEC4FUELS och Vertiv, delvis finansierat med ett bidrag från Clean Hydrogen Partnership, från EU-kommissionens Horizon 2020-program. Vad är egentligen en bränslecell?

En bränslecell är en anordning som genererar elektricitet genom en elektrokemisk reaktion, inte förbränning som är det vanligaste för fossila bränslen. I en bränslecell kombineras väte och syre för att generera el, värme och vatten.

Ni kommer att använda bränslecell som primärkraft, skulle det inte vara enklare och mer ekonomiskt att använda den elektriska kraften?

Ja och nej, allt beror på var datacentret ligger. I norra Sverige är vi bortskämda med grön, billig och extremt stabil el. Så här skulle det bästa sättet att driva ett datacenter vara från el. Men inte alla platser i världen, eller ens Europa, har dessa goda förutsättningar. I till exempel södra Europa är elen dyr, och den kommer ofta


från fossila källor. Dessutom är elnätet inte tillförlitligt. Men å andra sidan har södra Europa ett mycket pålitligt, billigt och utbyggt gasnät. Med bränsleceller som genererar kraft från gasnätet kan användningen av el från fossila källor undvikas. E2P2-projektet kommer att bygga ett proof of concept med bränsleceller som primärkraft, tror du att detta kommer att användas i kommersiell skala i framtiden?

Det enkla svaret är ja. Liknande lösningar har gjorts i USA tidigare, men aldrig i Europa. Equinix, ett av de största globala datacenterföretagen, är en del av projektet och Justin Dustzadeh, Chief Technology Officer på Equinix har sagt "En nyckel-

komponent i vår vision är att leverera våra lösningar samtidigt som vi uppfyller våra viktiga hållbarhetsåtaganden. E2P2-projektet gör det möjligt för oss att demonstrera en ny arkitektur för kraftgenerering, distribution och lagring; stödja en bredare övergång från naturgas till hållbart väte; och stödja vårt mål att driva en klimatneutral verksamhet till 2030.” Min gissning är att denna lösning kommer att bli allt vanligare i framtiden. Vi har hört att RISE ICE och Vertiv har ett partnerskap. Vad betyder det?

Forskningsanläggningen RISE ICE erbjuder ett program för partners att engagera sig i vår forskning och innovation. Målet är att ge enkel och tidig tillgång till

resultat, data och resurser för forskningsoch innovationsprojekt, med möjlighet att få tillgång till ytterligare resultat, data och resurser. Det är precis vad vi gör med Vertiv, en av de största leverantörerna av kritisk digital infrastruktur och kontinuitetslösningar i världen. Ett innovativt och fruktbart samarbete som jag tror kommer att ge många intressanta resultat. 13


IM100-pristagare Luleå tekniska universitets projektledare Annika Svensson har av organisationen iMasons utsetts till en av de 100 viktigaste personerna som bidragit till branschen. Infrastructure Masons (iMasons) är en oberoende global organisation för ledare och tekniker verksamma inom datacenteroch digital infrastrukturindustrin. Vid en digital gala i december 2020 tilldelades 100 personer från hela världen IM100-priset.Vinnarna har alla bidragit till utvecklingen av datacenter och infrastrukturindustrin genom sitt arbete inom iMasons fyra prioriterade områden: utbildning, mångfald och inkludering, teknisk innovation och hållbarhet. Annika Svensson är projektledare vid Luleå tekniska universitet och arbetar i projektet Datacenter Innovation Region. Annika är även verksam inom iMasons verksamhet i Norden. Annika säger: “Det är verkligen en ära att bli uppmärksammad tillsammans med dessa globala industriledare som alla gör fantastiska insatser för utveckling och hållbar tillväxt inom datacenterbranschen.”

14

”Det är verkligen en ära.” Annika Svensson, Luleå tekniska universitet


iMasons delade ut stipendium till student vid Luleå tekniska universitet Syed Mashir Abbas från Pakistan studerar på masterprogrammet i informationssäkerhet vid Luleå tekniska universitet. Han har fått ett stipendium från Infrastructure Masons på 5000 $ för sin universitetsavgift. Syed säger: – Det var min farbror i Pakistan som sa åt mig att söka efter ordet "stipendium" på internet. Det gjorde jag och det var då jag hittade Infrastructure Masons (iMasons) stipendium. Så jag ansökte om det och sedan valde de ut mig! Det är till stor hjälp för mig att betala min avgift i den nuvarande situationen och jag är därför verkligen tacksam för detta! Masterprogrammet i informationssäkerhet fokuserar på att säkerställa organisationskunskap, informationssystem och säker kontinuitet i IKT-tjänster. Syed avslutar: – När jag är klar med min utbildning kan jag arbeta som Informationssäkerhetsansvarig eller på en it-avdelning. Min framtidsplan är att slutföra mina Masters och söka en doktorandtjänst eller hitta ett jobb för att få erfarenhet inom området informationssäkerhet. 50 procent av stipendier till kvinnor

Annika Svensson, som är Infrastructure Masons Nordics Chapter Lead, samt en av projektledarna för Datacenter Innovation Region-projektet vid Luleå tekniska universitet, säger:

– iMasons höll nyligen en prisceremoni där jag presenterade några av pristagarna. Alla iMasons utbildningsstipendiater presenterades vid evenemanget och det kom som en trevlig överraskning för mig att vi har en stipendiat från Luleå tekniska universitet.Vi vill sprida ordet och uppmuntra studenter att ansöka om iMasons stipendier. iMasons strävar efter mångfald och har ett mål att tilldela minst 50 procent av sina stipendier till kvinnor, uppmuntrar vi verkligen kvinnor såväl som människor med skilda bakgrunder och identiteter att ansöka! Hjälper elever att lyckas inom digital infrastruktur

iMasons erbjuder medlemmar stipendier för att ta examen som hjälper dem att förbereda sig för att lyckas med digital infrastruktur, och betydande rabatter för att få professionella certifieringar av hög kvalitet. Du måste vara medlem för att ansöka, men att gå med i iMasons är gratis för studenter, statliga anställda och ideella organisationer, och det är relativt billigt för alla andra.Vissa examens- och certifikatprogram är förkvalificerande. Läs mer om iMasons stipendier på: https://imasons.org/scholarships/

Jon Summers och Tor Björn Minde vann IM100 Award Jon Summers och Tor Björn Minde på RISE ICE Datacenterforskning har var för sig vunnit priset Infrastructure Masons IM100 vid en gala i december 2021. IM100-priset visar upp och förstärker de enastående bidragen från ledare inom den digitala infrastrukturbranschen som har lett med gott exempel och uppnått påtagliga och varaktiga resultat.

15


Unik datacenterforskning syftar till att minska koldioxidutsläppen Täcker hela värdekedjan – från mark till moln Luleå tekniska universitet driver det unika forskningscentret Cloudberry Datacenters som bland annat syftar till att minska datacenters koldioxidutsläpp. För cirka tio år sedan började Centrum för distansöverbryggande teknik (CDT) vid Luleå tekniska universitet forska om datacenter. Idag har verksamheten vuxit till att bli ett nationellt forskningscenter med ett stort antal partners, kallat Cloudberry Datacenters.

– Ett viktigt mål är också att tillföra kompetensen hos de företag vi samarbetar med och attrahera fler aktörer till samarbetet, säger Karl Andersson.

– Många universitet jobbar med datacenter och molnlösningar, men vi sticker ut eftersom vi täcker hela kedjan – från mark till moln. Det är ett brett spektrum av frågor vi tittar på och vi arbetar tvärvetenskapligt vilket gör detta unikt, säger projektledare på CDT, Michael Nilsson.

Norra Sverige - optimalt för datacenter

– Från mark till moln innebär att vi tittar på hela värdekedjan – allt från byggnadens funktion och blockkedjor till elförsörjning och energiåtervinning, säger Karl Andersson, professor och verksamhetschef vid CDT, Luleå tekniska universitet. Minskade koldioxidutsläpp

Det övergripande målet med Cloudberry Datacenters är att skapa kunskap som hjälper till att effektivisera energianvändningen i datacenter, minska koldioxidutsläppen och bidra till ett mer effektivt energisystem som helhet.

16

Det är ingen slump att Luleå tekniska universitet bedriver denna unika datacenterforskning. Många förknippar Luleå med datacenter, nämligen Facebooks och från universitetet till Facebooks datacenter är det bara en kort promenad. Norra Sverige erbjuder även grön och stabil el, samt ett klimat som lämpar sig mycket väl för datacenter. – Den här datacenterboomen bidrog också till att RISE, som är partner, byggde sitt testdatacenter vid namn ICE nära oss, säger Michael Nilsson, projektledare på CDT. Energimyndigheten är Cloudberry Datacenters huvudfinansiär och har bidragit med en tredjedel av den totala budgeten på 60 miljoner kronor. Cloudberry Datacenters genomför tolv delprojekt med tolv doktorander.


Att bygga ett datacenter i trä är både en CO2-vänlig byggmetod och uppfyller de krav som ett datacenter ska uppfylla.

– När vi utlyste de här doktorandtjänsterna fick vi in 250 ansökningar från hela världen och en stor del av dessa var kvinnor, säger Karl Andersson. Bakom varje enskilt delprojekt ligger ett eller flera företag, som har vänt sig till Cloudberry med en utmaning. – Företag ställer upp verkliga behov som de så småningom kommer att kunna omsätta till verklighet. Det finns dock vissa krav – vi skulle aldrig ta oss an ett projekt som går åt fel håll energi- och miljömässigt, säger Karl Andersson. Ett tidigare delprojekt har till exempel handlat om materialval när ett nytt datacenter ska byggas. Tidigare har de byggts uteslutande i stål och betong, men Cloudberry Datacenters har visat att trä både är en CO2-vänlig byggmetod och uppfyller de krav som ett datacenter ska uppfylla. – I ett annat delprojekt tittade vi på hur man kan ta vara på restvärmen som datacenter genererar. Idag används den sällan fullt ut. Därför kommer vi att undersöka möjliga värmeåtervinningsmetoder som är tillräckligt energieffektiva för att vara lönsamma, säger Michael Nilsson.

Cloudberry Datacenters forskningscenter bidrar med ny värdefull kunskap och nya metoder för energi- och resurseffektiva datacenter. Centret koordineras av Luleå tekniska universitet och drivs i samarbete med RISE SICS North och industri. Centret har bland annat producerat mer än 30 publikationer.

17


Hur hållbara är datacenter? Våra dagliga uppgifter blir mer och mer digitaliserade. Under covid-pandemin vande vi oss vid att arbeta hemifrån och få tillgång till allt nödvändigt material online. På samma sätt använder vi datacentertjänster när vi använder internetbanker, handlar online, streamar filmer, gör ett läkarbesök, etc. Men hur hållbara är datacenter som möjliggör alla dessa aktiviteter? Vi har intervjuat Stani Borisová, hållbarhetsforskare vid Sveriges forskningsinstitut RISE för att prata om datacenters påverkan på miljön. Vad är hållbarhet och hur berör det datacenter?

Hållbarhet i sig är något varaktigt. Men ordet hållbarhet som vi hör det upprepas så mycket nuförtiden syftar på miljöpåverkan från oss som konsumenter, av producenter, av specifika produkter eller tjänster eller av aktiviteter som vi utför. Anledningen till att vi pratar om hållbarhet i datacentersammanhang är att som alla andra branscher påverkar datacenter miljöns tillstånd. Till exempel genom komponenter som innehåller (sällsynta) material från hela världen, genom att förbruka en stor mängd el, genom att avge betydande mängder värme, etc. Hur vet vi om något är hållbart eller inte?

Det är inte lätt att veta om något är miljövänligt eller inte, med tanke på mängden greenwashing* och hur lätt vissa företag marknadsför sina produkter som “hållbara”, “gröna”, “bio” och så vidare. Men det finns vetenskapliga sätt att avgöra hur hållbara saker och ting är. Till exempel kan man göra en livscykelanalys som tar hänsyn till hela livscykeln för en produkt eller en tjänst, från utvinning av råvaror som behövs, genom tillverkning, användning, hela vägen till avfallshantering av produkten efter dess funktionella liv är slut. * Greenwashing betyder att företag eller organisationer skapar

en bild av att de är miljövänliga i sin marknadsföring, samtidigt som åtgärderna de gör är obetydliga i jämförelse med de negativa effekter verksamheten har på miljön. Hur fungerar det i praktiken?

Först försöker vi få en tydlig bild av alla processer som är involverade i att producera en produkt eller en tjänst.Vi samlar sedan in mycket data om in- och uteffekter från varje process vad gäller material, energi och utsläpp till luft, vatten och mark. När vi väl har byggt hela vårt system matchar vi in- och uteffekterna med ämnen de innehåller och deras påverkan på miljön. Och sedan kan vi se miljöprestanda för produkten eller tjänsten som vi har undersökt. Detta kommer ut i så kallade effektkategorier, vilket innebär att vi får ett resultat på klimatförändringar, ett separat resultat på t.ex. resursutarmning, en annan på människors hälsa och så vidare. Vad har du kommit fram till såhär långt?

Än så länge verkar det som att även om elförbrukningen påverkar den totala miljön i stor utsträckning, så finns det fysiska 18

delar av datacentret som också orsakar mycket miljöskador. Till exempel orsakar servrar, även om de är relativt små jämfört med hela datacentret, mycket föroreningar, särskilt när man tittar på miljötoxicitet. En stor del av detta kommer från att använda guld och koppar, vars gruvdrift förorenar de omgivande områdena allvarligt. Vad kan datacenter göra när det kommer till hållbarhet?

Det finns mycket som kan göras och som tur är ser vi mycket initiativ nu. Under de senaste åren har branschen varit mycket fokuserad på energieffektivitet och låg energianvändningseffektivitet (PUE). Även om det är bra att branschen vill bli mer effektiv, har PUE sina begränsningar, och klimatpåverkan från datacenter kommer inte bara från energiförbrukningen.Vi ser många klimatförändringsdiskussioner och samtal om CO2-ekvivalenter. Det är verkligen viktigt att förstå hur en organisation påverkar den globala uppvärmningen, vilket är en akut fråga för oss alla, och sedan agera för att förbättra dessa effekter. Men vi bör inte glömma andra aspekter av miljön, eftersom vi inte vill hamna i en värld där klimatförändringarna har lösts, men på bekostnad av t.ex. enorm förlust av biologisk mångfald eller försämrad hälsa hos befolkningen. Vad är det som hindrar oss?

Vi som bransch står inför ett stort problem när det gäller datatransparens. Det är mycket svårt att spåra sammansättningen av de komponenter vi använder. Detta är inte ett problem som kan lösas med ny teknik, utan det är upp till oss i leverantörskedjan. Kan kunder och användare av datacentertjänster göra något själva?

Det finns två huvudsakliga saker som användarna kan göra. För det första kan du aktivt välja att använda tjänsterna från de datacenter som är mest aktiva i att vara eller bli mer hållbara. Och för det andra kan du kontinuerligt utvärdera om all data du lagrar behöver lagras och om de program du kör är så effektiva som möjligt och därmed förbrukar mindre energi. Vilken utvecklining hoppas du se under de kommande åren?

Det skulle vara fantastiskt om vi lyckades få en erkänd märkning för datacenter. Jag föreställer mig det som en etikett, liknande en som du hittar på ditt kylskåp, men som omfattar flera miljöpåverkan, inte bara energieffektivitet. För att nå dit måste vi verkligen börja samla in data från våra leverantörer, så att våra resultat kan verifieras och jämföras inom branschen.


19


– Vi erbjuder både stora markytor och en kraftfull elresurs från det nationella elnätet. 20


Plug & Play i Boden Med klimatsmarta, energieffektiva lösningar är Boden Plug and Play området en inkubator för utvecklingsprojekt i pilot/demo skala och ett steg in i storskalig produktion på Bodens Industripark i Svartbyn. Här samverkar industrin, akademi och offentlighet i olika projekt för hantering av energi- och materialflöden i symbios mellan aktörer utveckling, samt av affärsmodeller som ger möjligheter till en cirkulär ekonomi. Med H2 Green Steels (H2GS AB) miljardsatsning blir Bodens Industripark nu ett industricentrum för fortsatt utveckling av den klimatsmarta produktionen av ett fossilfritt grönt stål. I denna historiskt stora industrisatsning kommer 500 hektar med god elförsörjning strax norr om Boden att vara den optimala etableringsplatsen för en viktig del av ombyggnadsarbetet. Den planerade vätgasanläggningen kommer att bli en av de största i sitt slag i världen. I kombination med en produktionsanläggning för fossilfritt grönt kvalitetsstål och den spetskompetens som finns i Luleå gör det att Boden är med och revolutionerar den traditionella svenska stålindustrin. – Bodens Industripark blir ett unikt verksamhetsområde för industrins omställning till en fossilfri produktion. Hela ekosystemspektrat från Boden Plug & Play området till det storskaliga industriområdet har gjort att vi har haft ett försprång och utvecklingsnivå där få andra kommuner varit, säger Mats Berg, kommunchef och näringslivschef, Boden kommun. Området har utvecklats under flera år, och med stor noggrannhet. Under hela processen, med köp av mark, översiktsplaner och detaljplanering, har det skett ett gediget samarbete mellan kommunen och andra aktörer, såsom fastighetsägare och elbolag.

– Grunden till det vi får se byggas vid Bodens Industripark är ett resultat av att vi kunnat erbjuda både stora markområden och en kraftfull elresurs från det nationella elnätet. Det är en kärnpunkt och en nod i hela elsystemet, säger Håkan Nordin, Boden Business Agency. Bodens Business Agency är ett kommunalägt bolag som arbetar för att locka nya företag till kommunen. Den arbetar specifikt med att utveckla och paketera markområden, och stödjer företag i alla stadier av etableringsprocessen. – Med H2 Green Steels storskaliga satsning på Bodens Industripark kan vi förverkliga en hållbar utveckling av hela regionen. Det här är en central och långsiktig satsning som Bodens kommun har gjort, vi har skapat ett unikt ekosystem där allt hänger ihop. Genom Boden Plug & Play förbättrar vi möjligheterna till utveckling och etablering och genom mötesplatsen Boden Business Park, säkerställs att vi får den utbildning och kompetens dessa nyetableringar behöver, avslutar Mats Berg

21


Intervju med Tor Björn Minde på RISE:

”Framtidens datacenter blir mer hållbara” Digitaliseringen har givit oss mängder av nya tjänster samt nya sätt att umgås, utbilda oss och arbeta på. Samtidigt som ny digital teknik har kunnat ersätta allt från utskrifter och kommunikation på papper till klimatpåverkande arbetsrelaterade resor ökar dock digitaliseringen energiförbrukningen i IKT-branschen. En del av den energiförbrukningen utgörs av datacenter – oavsett om vi pratar om molntjänster eller fysiska servrar. För att uppnå en framgångsrik digitalisering är det avgörande att datacenter, som utgör basen i den digitala världen, utvecklas på ett hållbart sätt. Energisnålare beräkningskapacitet

2018 uppgick energiförbrukningen för datacenter inom EU till 76,8 TWh och den kommer uppskattningsvis att stiga till 98,52 TWh år 2030, vilket är en ökning med 28 procent.[1] Det kan låta alarmerande. Samtidigt som digitalisering medför en ökad energianvändning utvecklas annat inom området i en gynnsam riktning. Tittar vi tillbaka så uppgick energiförbrukningen i datacenter globalt till 205 TWh, eller cirka 1 procent av den globala energiförbrukningen, 2018. Det innebar en ökning av energiförbrukningen på 6 procent från 2010. Under samma tidsperiod ökade dock de globala datacentrens beräkningskapacitet med 550 procent.[2] De tekniska och driftsmässiga effektivitetsvinsterna som uppnåtts har inneburit att tjänster och it-användning kunnat öka dramatiskt utan att energiförbrukningen stigit i samma utsträckning. Tittar vi istället på energianvändning i förhållande till beräkningskapacitet har energiintensiteten för globala datacenter faktiskt minskat med 20 procent årligen sedan

22

2010. Det är en mycket snabbare förändringstakt än vad andra energikrävande branscher, som tillverkningsindustri eller flyget, kunnat uppvisa. Det innebär dock inte att problemen med ökad energiförbrukning och klimatpåverkan kan avfärdas. Utvecklingen inom datacenterområdet måste även fortsättningsvis ske på ett klimatorienterat sätt. Digitalisering i miljömässigt fokus

Tor Björn Minde är chef över ICE Datacenter på RISE, den ledande enheten inom datacenterforskning i Europa, och sitter på mycket kunskap kring vad som måste till för att skapa framtidens hållbara datacenter. – Vi har egentligen utmärkta förutsättningar just nu för att sätta blåslampa på den fortsatta utvecklingen av mer hållbara datacenter, eftersom både stater, myndigheter och företag är mycket intresserade av frågan, säger Tor Björn Minde. Städer som London och Amsterdam har exempelvis satt stopp för etablering och utbyggnad av nya datacenter, säger Tor Björn


Minde. Det kommer att gynna dem som tänker nytt och kommer även att driva på utvecklingen av nya smarta lösningar. EU driver flera initiativ kring hållbar digitalisering, ökad energieffektivitet i datacenter och omställning till förnyelsebar energiproduktion. Även enskilda länder vidtar åtgärder i frågan. Parallellt sker också utvecklingen inom det så kallade Edge-området, på svenska kallat kantdatorsystem, där dataanalyser, beräkningar och processorkraft flyttas från datacenter till där data samlas in. – Om vi tänker lite hypotetiskt så kan det istället bildas små beräkningskluster ute i bostadsområdet för att analysera vattenförbrukning, trafiksituation eller för helt nya tjänster som vi kommer kunna utnyttja, säger Tor Björn Minde. Energieffektivisering av datacenter

Hur ser då utvecklingen ut inom datacenterområdet? Tor Björn Minde delar upp området i två delar, den ena som direkt berör själva datacentren och är kopplad till energieffektivitet, och den andra som har mer av en sekundärpåverkan på datacenter. Energieffektiviteten i datacenter står på tre ben: virtualisering, som lite förenklat handlar om kapacitetsdensitet i datacentren, att all serverkapacitet som finnsverkligen utnyttjas till max, att få ner energianvändningen på hårdvaran samt att så mycket som möjligt av den energi som datacentret förbrukar ska gå till beräkningskapacitet och inte till exempelvis kyla. I oktober 2019 slog RISE ett inofficiellt världsrekord i energieffektivitet eller PUE (power usage effectiveness) som det också heter, när de kunde uppnå ett värde på 1,015, vilket är 1,5 procent från ett idealiskt resultat.[3] Det kan jämföras med det PUE som genomsnittliga datacenter ligger på, som enligt Uptime Institute är ungefär 1,67.[4] – Det finns mycket kvar att göra inom datacenter runt om i världen för att trimma energieffektiviteten så mycket det bara går, säger Tor Björn Minde. Det finns dock en fysikalisk gräns för detta, där det helt enkelt inte går eller blir för dyrt att pressa ner värdena mer. Därför är det också viktigt att titta på andra faktorer. Mjölmaskar och åttiotalsteknik – framtidens lösningar

De nya områdena som kan komma att bli högintressanta för datacenters

miljöpåverkan framöver kallar Tor Björn Minde för industriell symbios, kodeffektivitet och användarmedvetenhet: – Industriell symbios handlar om att ta tillvara överskottsvärmen som genereras i ett datacenter och låta den gå in i andra industriprocesser.Värmen kan exempelvis användas för att värma närbelägna växthus, vilket främjar produktion av närodlade grödor eller nya typer av insektsprotein, som odling av mjölmaskar.Värmen kan också överföras till fjärrvärmenätet, men det fungerar bäst i äldre typer av nät och kräver att energi tillförs om inte nya metoder med ex. bränsleceller används. Kodeffektivitet är ett område som kan komma att få större betydelse framöver. Under 1980-talet hade utvecklare och programmerade stort fokus på detta eftersom beräkningskapaciteten hos dåtidens datorer var så begränsad. Sedan dess har inte beräkningskapaciteten varit någon trång sektor. – Genom att optimera mjukvaran och effektivisera programvaran med fokus på att den ska kräva så lite beräkningskapacitet som möjligt kan programvara och applikationer helt enkelt göras mycket mer energisnåla, säger Tor Björn Minde. Detta område kan få ett uppsving i takt med att hållbar it hamnar mer i fokus. Sist men inte minst kan användarnas medvetenhet och engagemang göra skillnad. Konsumenter och miljöorganisationer har redan börjat få upp ögonen för digitaliseringens påverkan på miljön. I en undersökning som genomförts av Kantar på uppdrag

av DigiPlex framkommer att 72 procent av svenska konsumenter uppger att det är viktigt eller mycket viktigt att digitala tjänster har så låg klimatpåverkan som möjligt.[5] – Att som användare eller inköpare välja exempelvis den videomötestjänst som använder datacenter med minsta möjliga energiförbrukning och som drivs på förnyelsebar energi kommer också att göra skillnad, säger Tor Björn Minde. Jag är ofta ute och träffar miljöorganisationer där jag förklarar och utbildar dem i hur datacenter och molntjänster fungerar. Med mer kunskap och krav på transparens kommer det att bli enklare att göra hållbara val även inom det digitala området. I Norden kan vi också bidra till resten av Europa och världen, både genom tillgången på förnyelsebar energi, naturlig kyla stora delar av året, men också med tekniskt kunnande. Att miljömärka digitala tjänster eller tydligt innehållsdeklarera digitala tjänsters klimatavtryck behöver inte vara långt borta. Intervjun är gjord av CGI, ett konsultföretag inom IT- och affärsverksamhet. [1] https://wayback.archive-it. org/12090/20210727115636/https://digital-strategy. ec.europa.eu/en/library/energy-efficient-cloudcomputing-technologies-and-policies-eco-friendlycloud-market [2] Science https://www.gwern. net/docs/cs/2020-masanet.pdf [3] https://www. ri.se/sv/berattelser/sa-kan-ai-gora-datacenterenergieffektiva[4] Uptime Institute Global Survey of it and Data Center Managers 2019, n=624[5]https:// digiplex.com/insights/sustainable-IT-review/

23


”Den här tekniken kommer att revolutionera marknaden inom träning” I samband med en ansträngande vandring på fjället, tätt följt av hans dotters diabetesdiagnos, fick Kirunabon Peter Alex en idé. Till sommaren lanseras Beep Insights - en teknisk lösning som gör det möjligt för sportklockor att mäta blodsocker.

24


Det hela var egentligen en slump, berättar kirunabon Peter Alex som tagit fram tekniken bakom Beep Insights tillsammans med tre träningsentusiastiska vänner. – Jag hade tillbringat en dag på fjället grubblandes på varför jag var så trött, och om jag hade haft glädje av att ha bättre koll på mina blodsockernivåer. Men min sportklocka saknade just den informationen. Bara en vecka senare skulle just blodsocker vara på tapeten igen, då Peters dotter var tvungen att akut föras till sjukhus. Det visade sig att hon hade diabetes.

”Det kändes viktigt att skapa något som gör skillnad på riktigt.” – Grundare Peter Alex, Arctic Med Tech AB

Pandemin blev en nystart

Dottern fick snart ett verktyg för att mäta sina blodsockernivåer, och Peter kunde inte släppa tanken på att det borde gå att integrera medicinska data med den data sportklockor redan har. Han berättade om idén för några vänner. – Jag tror att det var många som ifrågasatte sin livssituation under pandemin och så var det även för mig och mina vänner. Det kändes viktigt att skapa något som gör skillnad på riktigt, säger han. Peter beskriver gruppen som ett team med precis de egenskaper som behövs; en specialistläkare och två erfarna systemutvecklare. Själv är han utbildad interaktionsdesigner, och dessutom är de alla hängivna motionärer. Tillsammans startade de företaget Arctic Med Tech AB. Insamling av data och kapital

Under 2021 påbörjades sedan utvecklingen av Beep Insights; en AI-lösning som gör det möjligt att analysera och förutse behov av insulin och kolhydrater baserat på ansträngningsgrad. För användaren visualiseras resultatet i realtid i en sportklocka. – Det är ett gediget arbete bakom med otroligt mycket data som ska samlas in, samt kapital.Vi har just fått in vår andra investerare, berättar Peter. Prisad idé

Sedan starten har Arctic Med Tech AB bland ingått i inkubatorprogrammet på Arctic Business och nyligen vunnit Vinnovas Vinterpris. Peter säger att han är tacksam över möjligheten att ha skapat en lösning som kan göra skillnad för både motionärer och diabetiker. – Det känns värdefullt att utveckla något som andra kan ha glädje av. Det blir kanske inte just Beep Insights som tar över världen men tekniken i sig kommer definitivt revolutionera marknaden inom träning.

Bolagsnamn: Arctic Med Tech Grundades: 2021 Säte: Kiruna Huvudsaklig verksamhet: Utveckling och innovation inom Medicinteknik. Om Datacenter Innovation Region: Vi har fått viktigt stöd i form av marknadsföringsmaterial, hemsida samt deltagande på tävlingar och konferenser.

25


”Edge Computing – trenden är här för att stanna” När ett datacenter befinner sig lång från användaren av en applikation kan det uppstå en viss fördröjning, något som inte är optimalt för exempelvis virtuell verklighet. Det säger Mats Eriksson, som tillsammans med tre medgrundare har konstruerat ett system för att vara en del av lösningen. Företaget heter Arctos Labs och hoppas bli ”den dominerande hjärnan” när Edge Computing- trenden sprids. I takt med att antalet uppkopplade enheter ökar, ökar belastningen på internet. Därför vill man nu inom it-världen bygga lösningar där så mycket databearbetning och beräkningar som möjligt utförs på de uppkopplade enheterna, så nära datats ursprung som möjligt. Fenomenet kallas Edge Computing och Arctos Labs i Luleå är ett av de bolag som idag arbetar inom området. – Vi är alla ett nyfiket gäng som konsultade inom 5G-forskning och för tre år sedan började vi experimentera; hur kan vi konstruera ett system som kontrollerar hur programvaran hamnar på rätt ställe, tex inte längre bort än till exempel 5 millisekunder, berättar Mats Eriksson. Resultatet blev starten för Arctos Labs arbete inom området, och idag erbjuder företaget en dynamisk lösning där optimeringsteknik hjälper kunderna att optimera var deras data processas. Mats Eriksson förklarar: – Molnet är på väg att bli ett distribuerat moln, med en massa "små-moln" på lägre höjd, det vill säga närmare.Vad vi optimerar är i vilket av alla små moln en viss mjukvara skall placeras. Detta för att främja snabbhet men också minska klimatpåverkan, genom att förkorta transporten mellan datacenter och användare.

26

Arctos Labs lösning har väckt stort intresse hos globala operatörer och cloudplattform-leverantörer. – Vi hoppas nu kunna skala upp och prova vår teknik i större skala. Flera intressanta diskussioner pågår, säger Mats Eriksson.

”Vi hoppas nu kunna skala upp och prova vår teknik i större skala.” – Mats Eriksson, medgrundare Arctos Labs

Patent inskickad

Via DIR har Arctos Labs bland annat fått stöd i deras patentansökan som skickades in i oktober 2021. Svar beräknas komma i sommar. – Vi sökte först enbart i Sverige men ändrade sedan till EU och USA.Vår förhoppning är såklart att den går igenom. Framför allt är det en viktig komponent när vi börjar kontakta investerare, säger Mats Eriksson och berättar att Arctos Labs har stora planer för framtiden. – Om fem år, när Edge computing har fått ordentlig spridning, är vår ambition att vara den dominerande hjärnan på marknaden. Företagsnamn: Arctos Labs Scandinavia AB Grundades: 2007 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: IT och datateknik Om Datacenter Innovation Region: Vi har bland annat fått stöd med vår patent-ansökan, som var ett omfattande arbete.


Internationellt team ett bra alternativ i jakt på kompetens Mycket har hänt sedan Skellefteåbolaget BI Nordic startade 2016 och nu är det högt tryck på deras tjänster och kompetens inom Big data. Men hur hittar man egentligen ingenjörer i ett växande Skellefteå? – Det är inte helt lätt, säger en av BI Nordics grundare, Lina Andersson, som nu ser sig om över hela världen efter arbetskraft. BI Nordic grundades 2016 av Micke Eriksson, Rickard Segerstedt, Lina Andersson, Anders Hedlund och Alf Sahlman. Alla med lång erfarenhet från telekombranschen efter många år inom Ericsson. Sedan starten har företaget vuxit till 9 anställda och har en idag en omsättning på drygt 8 miljoner kronor. – Vi är stolta över att det gått så bra, särskilt som vi fortfarande inte tagit in några investerare. Det var något vi lovade varandra redan i början, då vi vill kunna vara flexibla längs resans gång. Och så har det blivit, säger Lina Andersson. Rekryterar utanför Sverige

Men de skulle de kunna vara fler som jobbade på BI Nordic, berättar Micke Eriksson, som samma dag ska ha en videointervju på Zoom med en kvinna i Turkiet. Bristen på arbetskraft i Skellefteå gör att företaget nu söker sig utomlands i jakt på kompetens. – Hon jag intervjuar idag är en tidigare kollega som numera befinner sig i Istanbul. Det finns flera civilingenjörer i Turkiet som jag headhuntar just nu, säger han. Fördelar med ett internationellt team

Lina anser att det finns fördelar med ett internationellt team. En grupp människor med olika erfarenhet och kulturer ger en bättre bredd när det gäller perspektiv, menar hon, som själv jobbat internationellt för Ericson under många år. – Dessutom är arbetsuppgifterna sådana att du kan göra jobbet oavsett var du befinner dig. Så även om det är svårt så tror jag vi har goda möjligheter att rekrytera bra folk.

Det finns flera civilingenjörer i Turkiet som jag headhuntar just nu.” – Micke Eriksson, medgrundare Bi Nordic

Målet är att inom fem år ha dubblat antalet anställda från nio till 18 medarbetare. – Det får inte gå för snabbt heller. När man är ett litet bolag är det viktigt att det blir rätt, vi får inte hetsa fram något. Två nya per år känns som en bra takt. Förhoppningsvis blir det folk både från Skellefteå och utomlands, avslutar Micke Eriksson. Bolagsnamn: BI Nordic Grundades: 2016 Säte: Skellefteå Huvudsaklig verksamhet: Business Intelligence, Data analys, Big Data, egna produkter inom Telekom Om Datacenter Innovation Region: Vi har bland annat fått hjälp med finansiering för att kunna delta i ett par olika internationella branschspecifika konferenser. Väl där har vi knutit långsiktiga kontakter som över tid gett oss både givande affärsmöjligheter och goda relationer.

27


Deras moduler banar väg för digital E4 Box Modul i Piteå tillverkar och säljer klimattåliga moduler till företag inom områden som it, försvar, energi, biltest och sjukvård. I sommar placeras deras mobila moduler i form av datacenter ut längs med GlobalConnects digitala motorväg. – Det är den största digitala infrastruktursatsningen i landet på tio år och ett fantastiskt uppdrag, säger Box Moduls vd Peter Nordlund.

28


– Jag hade länge drömt om att köpa Box Modul då jag var helt besatt av kvalitén och potentialen i produkterna. – Peter Nordlund, vd Box Modul

Sommaren 2021 påbörjades bygget av fiberleverantören GlobalConnects digitala motorväg hela vägen från Berlin upp till Haparanda. Syftet med satsningen är möta de krav som stora internationella techbolag ställer, samt efterse samhällets ökade behov av stabil uppkoppling. När GlobalConnect nu bygger ut nätet i Sverige har de valt Box Modul i Piteå som leverantör av datacenter-moduler efter att ha testat produkten under 2020. – Det var såklart ett fantastiskt besked när vi fick veta att vi fått uppdraget. Förutom datacenter tillverkar vi till vardags moduler för flera olika ändamål, till exempel kontor, tekniska byggnader, teknikhus, ställverk, kontorslösningar, säkerhetslösningar, EMC/ EMP, för att nämna några, berättar Peter Nordlund, vd på Box Modul. Fördelarna med datacenter-moduler vs stationära datacenter är flera menar han. Dels kan Box Modul testa det mobila datacentret på plats innan de levererar produkten till kund, och byggtiden är betydligt kortare samt förenklar bygglovshanteringen. – Dessutom tillverkas modulerna inomhus, vilket innebär att de slipper utsättas för väder och vind. Modulerna är också väldigt anpassningsbara. Det går att docka ihop fler moduler till större lösningar, allt efter kundens behov.Vi kan vara väldigt flexibla. Affären med GlobalConnect var en enorm framgång för Peter Nordlund, som köpte upp bolaget 2017. Efter två tuffa år vände det och bolaget har idag kunder som SAAB, Nato,Volvo och Hitachi med flera.

– Jag hade länge drömt om att köpa Box Modul då jag var helt besatt av kvalitén och potentialen i produkterna. Det var tufft i början, så det är otroligt glädjande att det går bra nu, säger han. Peter Nordlund berättar att de ser en ökad efterfrågan på sina produkter inom flera olika områden. – Vi har ökat produktionen på alla områden där 5G är en drivande faktor. Biltillverkarna vill också köpa mer avancerade köldkammare för test av elbilar, och elektrifieringen gör att modulära laddstationer för elbilar och laddning av truckar ökar kraftigt. Även förvaring av vätgas och batterilager blir alltmer aktuellt. Box Moduls moduler bygger på så kallad sandwichteknologi och tål alla klimat. Peter Nordlund menar att kvalitén bidrar till att produkten är hållbar med en lång livslängd. – När vi får tillbaka en modul så renoverar vi den och sedan går den ut för användning igen, de har en extremt lång livscykel, avslutar han. Företagsnamn: Box Modul AB Grundades: 1987 Säte: Piteå Huvudsaklig verksamhet: tillverkning, försäljning och uthyrning av flexibla modulsystem Om Datacenter Innovation Region: Samarbetet möjliggjorde framtagandet av en demonstrationsmodul för datacenter. Den har varit till stor nytta i våra kundkontakter i datacenter-branschen.

29


Vårt mål är att alla ska känna till oss, likt KRY och Min Doktor fast inom fysioterapi. – Emil Lilja, vd Curest

Mer effektiv fysioterapi med hjälp av VR – nu blir Curest vårdgivare Plötsligt blir patienter som haft ont i tiotals år smärtfria. Det berättar Erik Lilja, vd på medtechbolaget Curest i Luleå som tagit fram en framgångsrik VR-lösning för nack-och huvudskador. Från om med våren 2022 är Curest godkända vårdgivare.

30


Osäkra behandlingsresultat samt få uppföljningstillfällen hos fysioterapeuten är ofta ett hinder i rehabiliteringens framsteg. Det menar Erik Lilja, vd och delägare i medtech-bolaget Curest. Sedan företagets VR-lösning för nack- och huvudskador lanserades 2020 har över 50 kliniker och rehabcenter använt sig av tekniken. Och nu blir Curest själva vårdgivare. – Det känns fantastiskt! Vårt mål är att alla ska känna till oss, likt KRY och Min Doktor fast inom fysioterapi, säger Emil Lilja. Idé från vården

Idén att använda VR inom fysioterapi kommer från fysioterapeuter vid Danderyds Sjukhus. Tillsammans med forskare och fysioterapeuter utvecklades en VR-lösning för rehabilitering för nack- och huvudskador. – Enligt smärtforskare lider till exempel 45 procent av befolkningen av någon form av nackproblem, och många blir aldrig helt av med sin smärta. Det här ville vi göra något åt, säger Emil Lilja. Curest VR är ett träningsupplägg som används vid rehabiliteringen av skador som till exempel whiplash. Övningarna görs med hjälp av VR-glasögon och användaren får animerade instruktioner och direkt feedback på om övningarna utförs rätt och vad resultatet blir. – Idag kan man behandla både nack- och huvudskador via VRlösningen, och tanken är att verktyget ska utvecklas vidare till fler delar av kroppen. Bland annat planerar vi att lansera Eye tracking vid ögonrehabilitering till hösten, säger han.

Flera fördelar med VR

Emil Lilja anser att det finns flera fördelar med VR. Framför allt att tekniken möjliggör för fysioterapeuter att få objektiva och exakta data om effekten av övningarna de ordinerar. – Här blir det konkret, svart på vitt. Dessutom kan patienter genomföra övningarna var i landet de än befinner sig. Det är ett viktigt steg i att göra vården mer jämlik.Vi såg också att det fungerade väldigt väl under pandemin när vården behövde ske på distans. Och feedbacken från patienter och privata vårdgivare har varit över förväntan: – Det finns de som haft ont i tiotals år och tack vare vår VRlösning äntligen blir smärtfria, så det känns som att vi verkligen är på rätt spår. Nu ser vi med spänning fram emot framtiden och att utveckla tekniken vidare, avslutar Emil Lilja.

Företagsnamn: Curest AB Grundades: 2020 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: e-hälsa & fysioterapeutisk vård Om Datacenter Innovation Region: Tack vare samarbetet har Curest fått hjälp med utformning av varumärke, kommunikation, webb och affärsutvecklare.

Så funkar det

31


Stort intresse för datahallar med cirkulärt tänk Världens första klimatpositiva datacenter ägs av EcoDataCenter och öppnades i Falun 2018. Fyra år senare äger företaget flera hallar runtom i Sverige och erbjuder nu sina kunder regelbundna klimatrapporter. – Vi vill öka kundernas medvetenhet gällande deras egna CO2-utsläpp, säger EcoDataCenters försäljningsdirektör Anders Fryxell.

32


” För oss känns det viktigt att inspirera och öka klimatarbetet i hela branschen. Vi vill få stopp på greenwashing.” - Anders Fryxell, försäljningsdirektör EcoDataCenter

I centrala Falun bredvid luft- och värmeverket ligger EcoDataCenters första datacenter. Hallen är byggd av lokala byggföretag och tillverkad i trä med virke från den närliggande skogen. Ekosystemet är viktigt för EcoDataCenter, som marknadsför siten i Falun som världens första klimatpositiva datacenter. Anders Fryxell på EcoDataCenter förklarar: – Siten är nära sammankopplad med Faluns kraftvärmeverk. Överskottsenergin från datacentret används för uppvärmning av staden vintertid, och tillverkning av förnybart bränsle i form av pellets under sommaren. Den här lösningen är unik, inget annat datacenter i världen kan uppvisa en sådan nivå på energiåtervinning. Expansion i rekordfart

Utvecklingen har gått snabbt för EcoDataCenter, som tidigt uppvaktades av investerare. 2018 gick Areim in som huvudägare och 2019 köpte de upp Fortlax och dess datacenter i Piteå, med ambitionen att stärka datacenterbranschen i Norden. Idag äger EcoDataCenter ett antal datacenter; ett i Falun, ett i Piteå och två i Stockholm. Nyligen stod det också klart att bolaget investerar närmare en miljard kronor i ett nytt fristående datacenter, i anslutning till den befintliga anläggningen i Falun. – Och vi har plats för tre lika stora hallar till bredvid siten om vi behöver bygga ut i framtiden, vilket jag tror blir fallet. Utvecklingen har gått snabbt och det stora intresset beror på att vi fokuserar så mycket på det cirkulära, säger Anders Fryxell. Han menar att EcoDataCenters hallar ligger rätt i tiden, och dessutom befinner de sig i rätt land.

– Det finns många fördelar med att bygga datacenter i Sverige. Här har vi inte komplicerade lagar samt dyra marker, som vi ser i andra delar av Europa. Och även om elpriserna här har stigit så är det inget emot nivåerna söderut. Kunder får rapport om egen klimatpåverkan

Förutom klimatarbetet med EcoDataCenters egna hallar vill företaget också hjälpa sina kunder i arbetet med att bli mer klimatmedvetna. I slutet på april lanserade de därför en ny tjänst där kunderna får en klimatrapport på hur mycket CO2 utsläpp deras data genererar. – För oss känns det viktigt att inspirera och öka klimatarbetet i hela branschen.Vi vill få stopp på greenwashing, och med gediget faktaunderlag hjälpa företag att få koll på sina egna CO2-utsläpp. Den gröna omställningen är fullt möjlig, men det kommer inte gratis – alla måste göra sitt, avslutar Anders Fryxell.

Bolagsnamn: EcoDataCenter AB Säte: Dalarna / Piteå / Stockholm Grundades: 2016 Huvudsaklig verksamhet: Datacenter Om Datacenter Innovation Region: Samarbetet har gett oss fantastiska möjligheter att växa vår affär genom kompetensutveckling.

33


Så ska AI öka kvaliteten i hemtjänsten Med hjälp av AI-teknik ska Spinoff-företaget Biti från Umeå Universitet underlätta för hemtjänsten i deras dagliga planering. – Feedbacken från de vårdföretag vi testat planeringssystemet på har varit väldigt positiv, säger P-O Östberg, forskare och grundare av Biti. Till hösten hoppas bolaget välkomna vårdgivare som sina första kunder. Personalomsättningen är idag hög inom hemtjänsten och många beskriver arbetsdagar med ett snabbt tempo och pressat schema. Därför var just den branschen extra intressant när en grupp forskare från Umeå Universitet var nyfikna på att testa sin forskning inom ett nytt område. Det berättar P-O Östberg, forskare och grundare av Biti: – Till vardags forskar vi på datacenter och bygger kontrollsystem som beslutar saker utan mänsklig påverkan, till exempel var data ska landa eller hur strömförsörjning ska styras. Idén med spinoffen är att ta den här typen av teknik och tillämpa den inom andra fält. Hemtjänstplanering kändes som ett spännande område att börja med, säger han. Det blev snart tydligt att de hemtjänstföretag som fick testa planeringssystemet önskade automation och bättre beslutssystem för planering, men inte robotar som sköter allt, berättar P-O. – Man vill inte att AI:n styr utan snarare ger hemtjänsten bättre beslutsunderlag när det gäller exempelvis schemaläggning. Idag är det i branschen mycket administration och logistik som är svår att överblicka. Det saknas ett system som berättar om planeringen är bra eller inte. Så vad kan planeringssystemet göra? AI-tekniken tar fram schemaförslag och kan även utvärdera ett schema samt ge rekommendationer och förslag på ändring för bättre effektivitet. – Till exempel kan systemet berätta ”Om ni fördelar dessa anställda till dessa kunder får de mindre restid och då hinner de mer”. Det kan helt enkelt upptäcka saker som är lätt att missa, och visar på konsekvenser av val, säger P-O Östberg. Stöd viktigt

Förutom stöd via Datacenter Innovation Region i form av konsulter och marknadsanalys blev Biti under 2020 en

34

”Idag är det mycket administration och logistik som är svår att överblicka.” – P-O Östberg, grundare Biti Innovations

del av EU-projektet ASSISTANT som ingår i Horizon 2020-programmet. Här är fokuset är att ta fram digitala tvillingar och AI för tillverkningsindustrin. – Det gjorde att vi kunde börja jobba heltid med Biti, vilket var otroligt glädjande. Projektet är också både en dörröppnare och en statussymbol; beviljandegraden i den utlysningen var ca 2 procent, att få medlen är helt klart en kvalitetsstämpel. Efter sommaren ska Biti finnas tillgängliga för vårdgivare och därefter hoppas P-O Östberg ta sig an nya branscher. – Om fem år är visionen att vara ett självfinansierat företag som erbjuder kommersiella, intelligenta planeringssystem på flera olika marknader. Företaget ska fortsätta vara Umeåbaserat, med en tight koppling till forskningsmiljön. Och så är vi förhoppningsvis fler som jobbar tillsammans. Företagsnamn: Biti Innovations AB Grundades: 2016 Säte: Umeå Huvudsaklig verksamhet: Produkt och tjänsteutveckling samt konsultverksamhet inom IT Om Datacenter Innovation Region: Vi har fått tillgång till både teknisk kompetens och marknadsanalys.


Tekniken som kan förhindra skogsbränder Luleåbolaget Exeri expanderar internationellt Fel i elnätet kan innebära allt från strömavbrott till skogsbrand. Nu har både USA och Europa fått upp ögonen för Exeris teknik som upptäcker, lokaliserar och visualiserar fel i elnätet. ”Om tio år finns vår lösning i länder över hela världen,” säger Elisabeth Johansson, grundare och projektledare. Exeris affärsidé bygger på en innovativ teknik för att snabbt upptäcka och lokalisera fel i elnätet, samt att förutsäga underhållsbehovet. Tack vare smarta sensorer och avancerad maskininlärning löser man en viktig samhällsutmaning genom att möjliggöra säkrare och stabilare elförsörjning. Skellefteåkraft såg tidigt potentialen, och investerade 2019 i bolaget, för att året efter utöka investeringen ytterligare. Tack vare detta har fler fått upp ögonen för Exeri, bland annat Industrifonden och Brightly Ventures, som även de invsterade i bolaget under 2021. – Skellefteåkraft och våra andra investerare har varit av stor betydelse för oss, nu litar kunderna på att vi är här för att stanna. Exempelvis har Bodens Energi nyligen tecknat avtal med oss, berättar Elisabeth Johansson. Hur det hela började

Det var under en dag i duschen för tio år sedan som Exeris medgrundare Magnus Karlsson fick nog. Strömmen hade gått för fjärde gången den sommaren och med schampo kvar i håret bestämde han sig för att det måste gå att lösa problemet. – Elbolaget visste inte vad felet var. Det kändes inte värdigt ett modernt samhälle att inte kunna lokalisera problemet, säger han.

per det långa och krävande arbetet med felsökning ute längs elledningen. – Fördelarna med Exeris teknik är med andra ord flera, och just nu pågår diskussion med potentiella kunder i både i Spanien och i USA. Om tio år är förhoppningen att finnas i elnät över hela världen, säger Elisabeth Johansson. Tillsammans med sina kollegor, som på den tiden alla jobbade som konsulter på ett stort svenskt teknikföretag, började Magnus Karlsson och teamet titta på hur man med hjälp av AI skulle kunna felsöka i elnät, och genom smarta sensorer även lokalisera felet. Internationella ambitioner

Intresset för Exeris lösning är nu stort. Inte bara på hemmaplan, utan också internationellt, berättar Elisabeth Johansson. – I takt med elektrifieringen blir det allt viktigare att elen fungerar, och det gäller så klart inte bara i Sverige. Det finns också andra hållbarhetsaspekter med systemet; elfel är ofta en anledning till skogsbrand. Genom att upptäcka felet i tid kan man förhindra bränder med katastrofala följder och allmänt hålla koll på underhållsbehovet. Att få exakt information om var i elnätet som felet uppstått innebär också att de fälttekniker som ska lösa problemet slip-

”I takt med elektrifieringen blir det allt viktigare att elen fungerar, och det gäller så klart inte bara i Sverige.” - Elisabeth Johansson, medgrundare Exeri

Bolagsnamn: Exeri AB Grundades: 2009 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: System för övervakning av elnät Om Datacenter innovation region Vi har fått hjälp med att identifiera de bästa metoderna för att nyttja AI i vårt system.

35


Laserögonen som ska göra skillnad för industrin – Flasheye tar in nya investerare Med hjälp av revolutionerade laserteknik kan Luleåföretaget Flasheyes sensorer läsa av över 650 000 punkter i sekunden. – Jag kände direkt att det här är en lösning som kan göra enorm skillnad för industrin, säger Ida Rehnström, COO på FlashEye. Mjukvaruföretaget Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström, som tidigare jobbat med affärsutveckling i industriföretag, bland annat LKAB.

rerna kostnadseffektivare till att kunna användas mer storskaligt. Ida Rehnström tror att tekniken kommer finnas på fler platser framöver.

– Efter att under många år ha arbetat med andras idéer kände jag att det var dags att göra något eget. Och den här tekniken hade helt klart störst potential, säger han.

– Förutom industrin kommer vi exempelvis även se sensorer med laserteknik ute i städer när man vill kunna analysera och förstå hur både människor och trafik förändras över tid. Något som är viktiga fakta under exempelvis en pandemi. Laserövervakning kränker inte heller människor integritet på samma sätt som kameror gör, eftersom människor inte kan identifieras.

Ulf Lindström fick rätt. Redan 2020 hade Flasheye fått in sin första kund, LKAB Bygg och betong, vilket ledde till att flera delägare gick in i bolaget. Därmed blev det möjligt att anställa och först in blev Ida Rehnström, som kom direkt från en civilingenjörsutbildning på Luleå tekniska universitet. – Jag letade jobb och kom i kontakt med FlashEye tack vare Arctic Business. Det är jag väldigt tacksam över. Det är fantastiskt att vara med från starten och bygga ett bolag som fyller ett så tydligt behov, säger hon. Viktiga fel upptäcks i tid

Flasheyes affärsidé är att bli bäst på att samla in data i realtid. Tack vare så kallade LiDAR-sensorer med laserteknik kan man hitta fel som är svårt för människor att upptäcka med blotta ögat. Sensorerna skapar en 3D-bild av omgivningen i realtid med över 650 000 punkter varje sekund. Punkterna skapas genom att sensorn skickar ut ett ljus som vid reflektion på material ger avstånden till ytor och objekt. – I ett första steg har vi testat och utvecklat Flasheye för transportband. Som industriarbetare ser du om bandet rullar eller inte, men kanske inte om bandet rullar något långsammare. En sådan förändring kan vara en indikation på ett större fel som i värsta fall skulle kunna leda till brand. Därför är det viktigt att få information om förändringar i tid, förklarar Ida Rehnström. LiDAR-sensorer har funnits länge men har fram till idag varit mycket kostsamma och komplexa att jobba med. Branschen för självkörande fordon har drivit på utvecklingen som gjort senso-

36

Under våren 2022 fick FlashEyes en investerare som också utvecklar lösningar för en säkrare och smartare industri; Mobilaris. Företaget satsar på att bli ledande Indtech-investerare i norra Skandinavien. – Vi är oerhört glada över att ha Mobilaris som delägare, då de har en unik erfarenhet av att bygga och skala Indtech-företag på en global marknad. De har också en tydlig målsättning att bidra till den gröna omställningen, säger Ulf Lindström. Ida Rehnström håller med: – Det känns fantastiskt. Nu är vi redo att ta ut våra produkter till den nordiska och internationella marknaden. Bolagsnamn: Flasheye ab Grundades: 2019 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Industriell automatisering genom smart 3D övervakning Om Datacenter Innovation Region: Vi fick bland annat hjälp med en marknadsanalys samt marknadsföring. Tack vare stödet har vi idag säkrat investerare.


”Det är fantastiskt att vara med från starten och bygga ett bolag som fyller ett så tydligt behov.” - Ida Rengström, COO Flasheye

37


”Många mindre företag upplever att de inte har kompetensen att sköta HR-delen på ett bra och strukturerat sätt” - Tommy Eriksson, medgrundare Jump Onboard Technologies

En digital HR-lösning för SME-bolag – nu även på Nya Zeeland Tommy Eriksson, medgrundare i Jump OnBoard technologies AB, växte upp i en företagarfamilj och minns att det ofta klagades över personalfrågor hemma vid matbordet. Idag har han tillsammans med medgrundaren Jon Krebs utvecklat ett systemstöd för att hjälpa små och medelstora företag med just HR-frågorna. Som företagare för ett litet eller medelstort företag kan det vara svårt att skapa rutiner och struktur när det gäller personalfrågorna. Det var något Tommy Eriksson tidigt blev varse om hemma hos företagarfamiljen i Hälsingland. – Jag minns att det ofta pratades personalfrågor, att det tycktes ge en hel del huvudvärk. Och problemet är inte unikt. Många mindre företag upplever att de inte har kompetensen att sköta HR-delen på ett bra och strukturerat sätt, säger han. Ett par decennier senare har han tillsammans med sin medgrundare Jon Krebs skapat ett system för att hantera just de här frågorna. – Stora HR-bolag har alltid haft ett systemstöd för personal. Men de är ofta komplexa och dyra.Vi ville därför skapa ett komplett systemstöd för mindre företag, säger Tommy Eriksson. För att ta reda på vad små och medelstora företag behövde genomförde de 200 valideringsprocesser hos företag med 10-100 anställda. –Vi riktade oss till företag som saknade HR-stöd och ställde frågor om deras utmaningar. Det visade sig att de var många. Resultatet blev systemet Evity som hjälper företag att strukturera, följa upp och samla all information om medarbetare och HRprocesser på en plats i stället för i flera excel- och worddokument utspridda i olika mappar, berättar han.

38

– Systemet går dessutom att integrera med Office 365 samt Google och handlar om alltifrån uppföljning av medarbetarsamtal till födelsedagar, on/ off-boarding och annat som får både ledare och medarbetare att utvecklas. Evity används idag av flera SME-bolag i Norrbotten och Västerbotten, och nyligen signade de även sin första internationella kund – på Nya Zeeland. – Min medgrundare Jon är därifrån och det känns bra att vårt system skapar värde för kunder även på andra sidan jordklotet inför vår expansion internationellt längre fram. Bolagsnamn: Jump Onboard Technologies AB Grundades: 2021 Säte: Umeå Huvudsaklig verksamhet: Utveckling och licensiering av programvara inom verksamhetsutveckling och HR-applikationer. Om Datacenter Innovation Region: Vi har utvecklat vår produkt tillsammans med externa konsulter för att fylla behov som våra pilotkunder efterfrågat. Det har verkligen hjälpt oss framåt i vår produktutveckling.


Mobilspel hjälper unga med psykisk ohälsa Mobilspel behöver inte alltid vara dåligt, tvärtom. Det menar Skellefteåföretaget Mindforce Game Lab, vars affärsidé är att hjälpa människor att förbättra sin hälsa med hjälp av mobilspel och appar. I april stod det klart att First Venture investerar i bolaget. Fig, en tecknad liten figur i mobilspelet Fig – a playtient journey, ser inte mycket ut för världen men har förmågan att motivera patienter när det är dags för medicinering. Och Fig behövs; endast 30–60 procent av patientkollektivet följer idag den medicineringsplan som deras läkare föreskrivit dem, berättar Anders Rabbe, vd på Minforce Game Lab. – Särskilt unga med depression och bipolär sjukdom kan ha svårt att komma i gång och hålla rutinen. I den gruppen är det endast 25-30 procent som faktiskt tar sin medicin. Här får patienterna stöd av Fig att fullfölja sin medicinering under de mycket viktiga första månaderna av behandlingen. Bakom Fig står forskning från KTH- och Stanfordprofessorn Emma Lundberg, som också är grundare till Mindforce Game Lab. Genom att koppla ihop patientbehandlingar med beteendevetenskap och underhållning, genom gamification och mobilspel, har Mindforce studier visat på en signifikant förbättring av patienters efterlevnad av medicineringsplaner. Emma Lundberg fick idén när hon ledde ett vetenskapsprojekt som använde ett datorspel för att rekrytera deltagare. – Det visade sig vara en väldigt framgångsrik metod och det fick mig att förstå kraften i dataspel och deras förmåga att motivera, engagera och utbilda människor, säger hon. Fig är Mindforce första spel och är redan CE-märkt enligt MDR regelverket. Fig har med framgång utvärderats av 100-tals människor med depression och bipolär sjukdom och resultaten är mycket positiva.

”Det fick mig att förstå kraften i dataspel och deras förmåga att motivera, engagera och utbilda människor.” – Emma Lundberg, grundare Mindforce Game Lab

– Läkemedel måste testas och utvecklas under 10-15 år på grund av medicinska risker. Men spel behöver man inte utvärdera på samma sätt vilket gör att processen att kunna nå ett marknadsgodkännande för Fig att kunna förskrivas till patienter går betydligt snabbare, säger Anders Rabbe. Planen är att fortsätta utveckla mobila spel och appar som hjälper människor att förändra sitt beteende och uppnå bättre hälsa. I april 2022 gick både First Venture och Colibri Ventures in som investerare i bolaget. – Vi är väldigt stolta över att ha säkerställt denna nyemission. Mindforce går in i en ny fas med nya möjligheter och vi ser fram emot att genomföra ett kliniskt program med Fig, som en del av behandling och stöd för människor med depression och bipolär sjukdom.Vi välkomnar Colibri Ventures och First Venture som nya aktieägare på resan framåt, säger Anders Rabbe, vd på Mindforce. Och om framtidsplanerna på längre sikt säger han: – Om 5-10 år är vi ett ledande spelbolag som erbjuder en bred portfölj av spel för hälsa, så kallade Digital Therapeutics, och ett unikt gränssnitt mot vården.Vårt primära syfte är att kunna hjälpa människor med utmanande diagnoser till ett bättre liv.

Bolagsnamn: Mindforce Game Lab AB Grundades: 2017 Säte: Mölndal (enligt Alla Bolag) Huvudsaklig verksamhet: spel och appar för medicinska ändamål Om DataCenter Innovation Region: ”De bidrog med medel för att ta fram design och hemsidan.”

39


Lokalproducerad mat på frammarsch med digital gårdsbutik Genom tjänsten Noah Food kan invånare i Luleå regelbundet få mat från närliggande gårdar direkt hem till dörren. – I samband med både klimatkris och osäkra tider i Europa känns lokalproducerad mat mer aktuellt än någonsin, säger Noah Foods vd Malin Winsa.

40


Allt fler vill handla lokalproducerade matprodukter, men det är inte alltid vare sig enkelt eller smidigt att som konsument hitta det man söker. Det måste finnas en lösning, tänkte paret Linda och Anders Viljeros som då tillsammans drev restaurangen Villgot i Luleå med fokus på just närproducerat. – Våra gäster uppskattade det lokala, så vår idé var först att börja sälja närproducerade produkter på plats i restaurangen. Men ganska snart insåg vi att man genom digitalisering kunde göra en skalbar tjänst av det här, säger Linda Viljeros. 2019 slog paret slog ihop sig med Thomas Andersson, grundare av Happy Booking och Mera Media, och tog fram tjänsten Noah Food, en digital gårdsbutik med hemleverans. App och webbshop

Malin Winsa, vd på Noah Food, har varit med bolaget sedan tjänsten lanserades 2021. Hon berättar om lärdomar under resans gång. – En tidig insikt var att många är teknikrädda och att det inte skulle funka med bara en app, så vi tog fram en webbshop också. Hon säger att de även möttes av en annan oväntad respons; alla vill inte få sin mat hemkörd via den redan befintliga logistikkedjan som går via Hemleverans. – Därför har vi nu öppnat butik i Smedjan, en galleria i centrala Luleå, där våra kunder kan hämta upp sina varor. Det känns fint att kunna erbjuda både och.

Nationell och internationell marknad

Så hur har Noah Food tagits emot av lokalborna? Med stort intresse, berättar Malin Winsa och säger att nästa steg är att skala upp till andra delar av Sverige. – Vår framtidsplan är att erbjuda tjänsten i fler svenska städer. Med tanke på klimatkris och situationen i Europa känns det viktigare än någonsin att jobba för att fler ska få tillgång till lokalproducerad mat.

”Ganska snart insåg vi att man genom digitalisering kunde göra en skalbar tjänst av det här.” - Linda Viljeros, grundare Noah International

Bolagsnamn: Noah International AB Grundades: 2019 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Digital gårdsbutik Om Datacenter Innovation Region: Samarbetet möjliggjorde bland annat att vi snabbare kunde få igång vår webbshop tack vare stöd från konsulter.

41


Så satsar IT-företaget för att behålla medarbetarna

42


En arbetsplats som ständigt uppmuntrar till internt lärande och individuell vidareutveckling, utan hierarkier mellan olika arbetsområden. Det är nyckeln till att behålla kompetens i den konkurrensutsatta it-branschen, menar Johan Bålhammar, vd och numera delägare i Nordlo,

”Vi är väldigt tydliga med att det först och främst är människorna som skapar värdet hos oss. ” – Johan Bålhammar, delägare Nordlo

I fjol förvärvades it-driftsleverantören Acon i Umeå och Lycksele av det ledande nordiska it- och digitaliseringsföretaget Nordlo. Johan Bålhammar, vd för de båda kontoren och numera delägare i Nordlo, är nöjd över att ha funnit ett nytt hem för Acon. – Acon bildades för 20 år sedan och en av våra framgångsfaktorer har varit en stark vilja att alltid bli ännu bättre. I och med förvärvet har Acons kompetenta medarbetare nu blivit en del av ett större sammanhang, med möjlighet till både utveckling samt delägarskap i koncernen, säger Johan Bålhammar. Att han pratar om fördelarna för medarbetarna är ingen slump. Johan Bålhammar har under många år jobbat med att skapa ett företagsklimat där hans kollegor trivs och vill stanna. – Konkurrensen inom it-branschen är stenhård. För oss är det därför otroligt viktigt att erbjuda de anställda möjlighet att vidareutvecklas. Det är en stor anledning till att vi lyckats behålla våra medarbetare under många år, säger han. Johan förklarar vidare att de ser sig själva som en talangskola för framtidens specialister, där medarbetarna får möjlighet att utvecklas. Många unga har fått sina första jobb hos Nordlo, och en betydande andel jobbar kvar än idag. – Hos oss finns det ingen hierarki, vi väljer till skillnad från många andra att jobba decentraliserat med korta beslutsvägar.Vi har en tydlig karriär- och kompetensprocess där man jobbar tillsammans med andra som kan annat än vad man själv kan, inte nödvändigtvis mer.Vårt mål är att varje individ ska ha ett gott ledarskap, med stor möjlighet att påverka och att vi tillsammans utvecklar varandra. Månatliga hälsoavstämningar

Förutom medarbetarenkäter har företaget även månatliga hälsocheckar där medarbetarna svarar på hur de mår generellt och hur de trivs med att jobba hemifrån, till exempel. – Vi uppmuntrar kollegorna att vara kritiska och vi är noggranna med att jobba vidare med det som tas upp på förbättringslistan, både vad det gäller det psykosociala samt den fysiska arbetsmiljön, säger Johan Bålhammar. Han är helt övertygad om att det är det här arbetet som är nyckeln till att behålla medarbetare trots tuff konkurrens om kompetens. – Vi är väldigt tydliga med att det först och främst är människorna som skapar värdet hos oss. De som jobbar hos oss ska verkligen känna att de är viktiga.

Företagsnamn: Nordlo Elevate AB (så heter vårt lokala bolag sedan förvärvet men vi frontar med Nordlo) Grundades: 2001 Säte: Lycksele och Umeå Huvudsaklig verksamhet: Helhetsansvar för it och digitalisering Om Datacenter Innovation Region: Samarbetet har möjliggjort att vi fått fler perspektiv på det vi gör åt våra kunder nu och framförallt under kommande år. Vi har utmanats att tänka lite längre fram och att titta ännu tydligare på det som skapar värdet om 2-5år.

43


”Det ska vara kul att dejta” – humor är en viktig del i Haystacks banbrytande dejting-app! 44


Att dejta online via Tinder och liknande appar är för det mesta både stelt och ytligt. Det menar Björn Hortell, som tillsammans med ett team i Luleå utvecklat den nya datingappen Haystack. – Vår förhoppning är att förändra onlinedating i grunden, det ska ju vara kul att träffa nya människor online, säger han. Björn visste tidigt att han ville se världen och inte jobba inom industrin hemma i Luleå. Därför flyttade han redan i 20årsåldern utomlands och nästan två decennier senare är han tillbaka, som entreprenör.

Research på krogen

Medan dagarna ägnades åt studier så var kvällarna till för research. Sina intervjupersoner hittade Björn via redan befintliga appar och på krogen.

– Nästan alla jag pratade med klagade över att det inte är roligt att onlinedejta. Många menade att det blev bättre om man träffade någon IRL, för då kunde man få en bättre bild av vem personen var och faktiskt göra roliga saker tillsammans.

– Det var lite otippat att det skulle bli så här, men det känns fantastiskt, säger han.

”Tanken är ju att komma ifrån det ytliga.”

Så varför kan man inte göra roliga saker online? tänkte Björn och påbörjade tillsammans med ett team det som idag är Haystack.

– Björn Hortell, grundare October8

Utan att avslöja för många detaljer ger Björn några kul exempel på dejter som sker i själva appen. Ett är ett test för att se om man stör sig på samma saker, ett annat är en ritutmaning där man tillsammans får upp en bild av hur ens framtida barn kommer se ut.

Det var under åren utomlands Björn började använda datingappar, främst för att komma i kontakt med nya människor då han ofta reste själv. – Men jag störde mig rätt mycket på att det var så stelt och ytligt. Det kändes som att datingapparna var ett spel där bara de snyggaste vinner. Jag ville ju förstå vem personen bakom skärmen var. Där någonstans såddes ett frö om en datingapp som skulle handla mer om hela personen, och inte bara ytan. 2019 bestämde sig Björn slutligen för att flytta hem och ansökte till Bodens spelutvecklingsprogram för att ta tag i sin idé.

– Man kan ju tycka att det är ganska privat att prata dejting, men på uteställen ville alla öppenhjärtigt dela med sig. Jag märkte att det var mer naturligt för människor att öppna upp sig när de var ute och levde loppan snarare än vid bokade intervjuer eller i fokusgrupper. Den röda tråden var tydlig; många tyckte det var svårt att bryta isen och att konversationerna online ofta kändes forcerade och mynnade ut i - ingenting.

– Vi vill chocka lite, att snacket ska bli ”Jag testade en sjukt kul dating-app igår!”, säger han. Vad det gäller foton på sig själv berättar Björn att användarens profilbild inte kommer vara i fokus, och att man bara har några sekunder på sig att ta en bild vid registrering på appen. – Tanken är ju att komma ifrån det ytliga. Att med hjälp av humor få i gång härliga konversationer och så småningom ta steget att ses i verkligheten. Teamet på Haystack hoppas på internationell succé, men för Björn är det viktigt att han själv blir kvar i regionen han en gång lämnade. – För mig är det betydelsefullt att vara en förebild för andra som vill jobba inom spel och digitalisering här, att visa att Norrbotten inte bara handlar om industri. Haystack planerar release under 2023.

Bolagsnamn: October8 AB Grundades: 2020 Säte: Boden Om Datacenter Innovation Region: Projektet har gjort det möjligt för oss att genomföra en omfattade pre-study rörande teknologin bakom Haystack.

45


Appen som ska ta svenskt föreningsliv in i framtiden 46


Dålig lönsamhet och ett dalande engagemang för idrottsklubbens kioskförsäljning gjorde att Patricia Lind Karlsson ville göra något åt saken. Med en bakgrund inom verksamhetsutveckling och sälj skapade hon TeamPay, appen som ska ta Sveriges föreningsliv in i framtiden. Det var med tilltagande frustration Patricia Lind Karlsson engagerade sig i sonens hockeyklubb och dess ekonomi. Lönsamheten under cupernas kioskförsäljning var inte så bra som den skulle kunna vara. – Försäljningen är en väldigt viktig del av många idrottsklubbars ekonomi, och så även i det här fallet. Men det var svårt för medlemmarna att jobba tillsammans med fokus på bra service och sälj, berättar hon. Problemen var många; för få kassaapparater som gjorde att köerna blev långa, alternativt inga kassa-apparater alls, vilket krävde huvudräkning under press. Avsaknad av tidigare försäljningsstatistik innebar dessutom en hel del matsvinn, och så försvann det pengar. – Sammantaget blev det inte särskilt motiverande för medlemmarna att engagera sig i kioskförsäljningen. Jag insåg att systemet behövde förändras i grunden, säger hon. Började skissa på en app

– Varje betalning styrs till rätt lagkonto och är spårbar med summa, mottagare och referens, säger Patricia Lind Karlsson och tillägger att appen tar emot både Swish-betalningar samt kontanter och kan anslutas till en extern kortläsare. Tufft under pandemin

Patricia Lind Karlsson fick dock en tuff start. Lagom till lanseringen av TeamPay kom coronapandemin och alla investerarrundor stannades abrupt av. Sedan blev det tyst väldigt länge.

Hon säger att tiden gav dem chansen att vidareutveckla produkten och kanske till och med att den blev flera steg bättre än vad den var innan pandemin. – Såklart var pandemin fruktansvärd men jag försöker se det som att det ändå kom något gott med den. Idag märker vi också att föreningarna är mer intresserade av att säkra sina intäktsströmmar än de var före pandemin.

– Man ska vara rädd om föreningslivets ideella krafter. Gör man det enkelt för folk att hjälpa till, så blir det automatiskt mycket roligare, säger hon.

Rekommenderade av Riksidrottsförbundet

”Gör man det enkelt för folk att hjälpa till, så blir det automatiskt mycket roligare.” Patricia Lind Karlsson, grundare Team Tools Sverige

– Vi har fått värdefull bekräftelse av Riksidrottsförbundet som valt ut oss att bli en samarbetspartners med orden att vi effektiviserar och moderniserar svenskt föreningsliv. De är restriktiva med rekommendationer så det känns som ett fantastiskt betyg, avslutar Patricia Lind Karlsson.

– Det var väldigt, väldigt tufft. Men tack vare ovärderligt stöd från Region Norrbotten, Datacenter Innovation Region och Längmanska företagarfonden kunde vi hålla ut och fortsätta jobba vidare, med täta rapporter till de som stöttade oss.

2018 började Patricia Lind Karlsson således skissa på appen TeamPay – ett användarvänligt kassasystem som laddas ned i mobiltelefonen och kan användas direkt. Tanken är att appen ska öka klubbarnas försäljning, och göra det roligt för unga så väl som vuxna att sälja.

Appen gör det möjligt för föreningen att anpassa utbudet efter varje event, och bjuda in fler i laget till att öppna sin egen kassa om det är mycket folk.

Planen är att TeamPay, som redan idag används av föreningar, ska lanseras stort efter sommaren.

Idag finns TeamPay för nedladdning iOS och Android, smartphones samt läsplattor och erbjuder tre olika tjänster: Gruppkassan som går att använda vid försäljning i samband med event, Individuell kassa som alla spelare kan använda vid försäljning till vänner och bekanta, samt en fristående webbshop för föreningen. Patricia Lind Karlsson menar att TeamPay även hjälper föreningarna indirekt i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen. – Genom att ha koll på vad som säljs varje vecka och egentligen också i varje paus, har föreningarna möjlighet att minska sitt matsvinn samt säkra att varje krona når sitt mål. Ekonomiska oegentligheter i föreningslivet är tyvärr ett utrett och dolt problem idag.

Bolagsnamn: Team Tools Sverige AB Grundades: 2017 Säte: Boden Huvudsaklig verksamhet: Webbaserade system för hantering av ekonomiska flöden, administration och styrning av inkomstbringande aktiviteter till föreningsliv och skolklasser. Om Datacenter Innovation Region: Fantastiskt stöd i med- och motgång genom kompetent affärsrådgivning, värdefulla bidrag, relevant kravställande förutom genuin välvilja till innovativa idéer och startup-bolag.

47


”Frågan om säkerhet äntligen i allas medvetande” IT-företaget Mirror i Luleå har blomstrat i decennier. I början handlade det om att installera datorer hos kunderna, idag får de många förfrågningar gällande digitalisering och cybersäkerhet. Nu har företaget dragit i gång en startup inom bolaget med fokus på just säkerhetsfrågorna. – Det var först i samband med COOP-intrånget som folk började förstå allvaret, säger Terese Johansson, affärsområdesansvarig för produkter på Mirror. I över trettio år har konsultföretaget Mirror anlitats av Luleföretagare när det gäller it-frågor. Delägaren Martin Spegel har varit med bolaget sedan starten och tror att en orsak till företagets framgång har varit att Mirrors medarbetare alltid hållit sig uppdaterade med det senaste, utan att hoppa på varenda trend. – Inom it-branschen är man otroligt duktiga på att skapa hype runt olika trender. Här gäller det att som betrodd rådgivare ha lite is i magen och se vart utvecklingen går. Det är framför allt tekniker och utvecklare som triggas av ny teknik. Så det är en balansgång det där, att vara en early adopter men också kunna dra efter andan litegrann, säger han. Molnet och cybersäkerhet

Men ibland kan det vara frustrerande att tekniken är så mycket snabbare än människor och organisationer, menar Martin Spegel. – Som molnet till exempel.Tekniken fanns ju redan för 15 år sedan, men det är först de senaste fem åren som många företag på allvar velat flytta sin it till moln. Ett annat exempel är cybersäkerhet. De senaste åren har rapporter haglat med varningar om att företag kan få sin data kapad. Men det var först i samband med COOPs dataintrång sommaren 2021 som frågan om säkerhet äntligen började tas på allvar hos alla företag. Det säger Terese Johansson, affärsområdesansvarig för Mirrors produkter.

– Många företag tror att ingen skulle vara intresserad av att hacka just dem, men det är inte så det fungerar. Man kan förklara det som att det åker runt fartyg med stora trålar på nätet och fångar upp precis vad som helst, det är helt automatiserat. Brottslingar köper sedan uppgifterna av hackers, och hotar företagen, säger hon. Martin Spegel delar Terese Johanssons uppfattning och säger att det är en enorm lukrativ bransch för cyberbrottslingar, och att många företagare inte vill berätta ifall de blivit utsatta. – Här är det viktigt att utbilda medarbetarna och gå igenom grundläggande saker. Om du till exempel får upp något oväntat på datorn – stäng inte igen den och hoppas på det bästa. Berätta i stället för den it-ansvariga på företaget.Vi vill få bort skammen kring att ha blivit utsatt, samt utbilda våra kunder så att de inte hamnar i den sitsen från första början, säger han. Startup inom företaget

Då säkerhetsfrågan är så stor och viktig har företaget beslutat sig för att driva en startup inom konsultbolaget där de utvecklar, äger och förvaltar egna molntjänster med fokus på säkerhetsbranschen. – Här har vi tagit fram två produkter; lösenordshanteraren mKey där man lagrar inloggningsuppgifter, koder eller annan känslig information. Och mBiz, ett affärssystem som du antingen kan använda

”Brottslingar köper uppgifter av hackers, och hotar företagen.” Terese Johansson, affärsområdesansvarig för Mirrors produkter

48

som ett komplett verksamhetssystem, eller bara för de moduler som du har behov av.Tjänsterna drivs från datahallar i Sverige som går på grön el, berättar Terese Johansson. Båda är glada över att Mirror nu satsar extra på säkerhetsfrågorna. – Det känns jättebra att fokusera på något som så många verkligen behöver. För det handlar inte OM du som företagare blir utsatt utan NÄR. Här hjälper vi gärna våra kunder att se till att de har verktyg för att upptäcka skadan och begränsa den i tid, avlutar Martin Spegel. Företagsnamn: Mirror Partner Utveckling AB Grundades: 1998 Säte: Kalix Huvudsaklig verksamhet: IT Om Datacenter Innovation Region: Tack vare samarbetet har Mirror fått hjälp i sin produktutveckling med bl.a. konsultinsatser av specialister inom ISO och digitala egenkontroller.


Molnet till hjälp vid service och underhållsarbete Tack vare smarta taggar kan startupbolaget Service Node i Umeå förenkla underhållsarbetet av allt ifrån hissar till kaffemaskiner. – Våra kunder är glada över de innovativa och unika digitala tjänsterna vi erbjuder, säger Johannes Nylund, grundare av Service Node. Det ska vara enkelt att felrapportera och reparera. Det anser Johannes Nylund som för sex år sedan startade mjukvaruföretaget Service Node med ambitionen att underlätta hanteringen av service- och underhållsarbete för bland annat fastighetsägare och förvaltare. Idén kom till Johannes Nylund under en tid där han jobbade som säljare av nödtelefoner till hissar. – Det var otroligt mycket papperslappar överallt. Jag tänkte att så här kan vi ju inte ha det, minns Johannes Nylund. Han berättar hur det ofta saknades servicehistorik på hissarna, och att det var svårt att få en överblick. – Det var en sådan kontrast till all annan utveckling som pågick inom IoT. Så även om jag inte hade någon direkt koppling till reparation och service kände jag att det fanns en lucka och ett stort behov av digitalisering här, säger Johannes. Ett komplett system

Resultatet blev ett service- och underhållsystem där man via smarta taggar och en app enkelt kan felanmäla, logga servicerapportering och få tillgång till viktiga dokument. – Systemet gör det möjligt för ett företags kunder, samarbetspartners eller personal att skanna av våra smarta taggar för att få mer information eller rapportera fel och service, förklarar Johannes. Service Node en abonnemangstjänst och bland kunderna finns alltifrån fastighetsförvaltare till leverantörer av kaffemaskiner. – De tycker systemet underlättar det dagliga arbetet då all information finns på en och samma plats. Dessutom är appen väldigt användarvänlig och lätt att förstå. Service Node har nyligen även gjort det möjligt att fakturera genom systemet. – Det känns jättekul att fortsätta utveckla appen och att kunna gör skillnad för de som jobbar i branschen. Nu hoppas vi att fler upptäcker fördelarna med Service Node, avslutar Johannes.

”Det var otroligt mycket papperslappar överallt.” – Johannes Nylund, grundare Service Node

Bolagsnamn: Service Node AB Grundades: 2016 Säte: Umeå Om Datacenter Innovation Region: Stödet möjliggjorde att vi kunde bygga ut viss funktionalitet i system och utvärdera möjliga marknadsföringskanaler utan att belasta bolagets egna resurser i allt för stor utsträckning.

49


Branschutveckling och innovation i svensk datacenterindustri – en viktig mötesplats för branschföreträdare Med start 2019 har Datacenter Innovation Region projektet arrangerat en årlig konferens under rubriken ”Branschutveckling och innovation inom svensk datacenterindustri”. Konferensen, som de två första åren arrangerades i slutet av januari i samband med ”Västerbotten på Grand Hôtel”, har tillfört strategisk kompetens samtidigt som den har blivit en mötesplats för branschens aktörer. Där har såväl privata som offentliga aktörer mötts, fått höra om nya forskningsrön, innovationer och trender på marknaden både nationellt och internationellt. Beslutsfattare på kommunal, regional, nationell och internationell nivå har mött små-, medelstora och stora multinationella företag liksom representanter för akademi, institut och myndigheter. Konferensen har gett tillfälle till dialog om angelägna och aktuella ämnen och, förstås, nätverkande. – De två första åren genomförde vi fysiska evenemang på Grand Hôtel i Stockholm. En dryg månad efter den andra konferensen, som arrangerades i slutet av januari 2020, förklarades Covid-19 som en pandemi och världen stängde i olika utsträckning ner, men ingen trodde väl då att restriktionerna skulle hålla i sig över två år, säger Jan-Olov Johansson, projektledare för Datacenter Innovation Region. Pandemins påverkan

Under senhösten 2020 blev det uppenbart att restriktionerna skulle göra det mycket svårt att genomföra ett fysiskt möte i slutet av januari 2021. I stället bestämde sig projektledningsteamet för att ställa om till ett fullt ut digitalt evenemang och att hålla fast vid att både leverera strategisk kunskap och ge tillfälle till nätverkande. – Vid det laget hade vi hunnit delta på flera digitala event och hade en bestämd uppfattning om att vårt evenemang skulle erbjuda nåt mer än en digital webbsändning och nätverkande i form av en chatt, säger Annika Svensson, biträdande projektledare för Datacenter Innovation Region och moderator för

50

konferenserna.Vi ville ha ett evenemang med interaktion med och mellan deltagarna och talarna, på samma sätt som när vi har genomfört fysiska konferenser på Grand Hôtel. Digital lösning

Lösningen blev att arrangera en konferens med en kombination av presentationer och panelsamtal, som deltagarna tog del av via Zoom webinar, och digitalt nätverkande i verktyget Wonder. Det senare visade sig bli mycket uppskattat.Verktyget ger deltagarna möjlighet att ”gå fram till nån” i det digitala mingelrummet och inleda ett samtal i den videochatt som öppnas när deltagaren närmar sig en annan deltagare. Alla som deltar i minglet ser vilka andra som är med och vilka som pratar med varandra. Det står var och en fritt att söka sig till ett pågående samtal eller att bjuda in nån ytterligare som man vill ha med i en konversation. – När vi genomförde vår första digitala version av evenemanget i mars 2021, efter ungefär ett års pandemirestriktioner fanns det ett uppdämt behov av att träffas. Många deltagare sa efteråt att det var en riktig energiboost att få ”träffas” och mingla runt spontant som man ofta gör under fikapauserna på ett fysiskt evenemang, säger Annika. Några tyckte att verktyget kändes lite ovant i början, men responsen från deltagarna som helhet var mycket positiv.Vi kände direkt att det här ska vi ta med oss till andra evenemang. När evenemanget genomfördes digitalt förlades det till International Datacenter Day i slutet av mars och programmet komprimerades till en halvdag. Det senare visade sig vara positivt i konferensens digitala version eftersom det kan vara svårt för deltagarna att hålla intresse och fokus uppe under ett digitalt heldagsevenemang. Konceptet återanvändes sedan för konferensen 2022, som även den genomfördes digitalt på International Datacenter Day. Varierat innehåll

Under de fyra år som projektet arrangerat konferensen har innehållet varierat.


Ett populärt inslag på konferenserna har varit aktuella bilder av datacenterbranschen och vad som är på gång, förmedlade av talare från t ex Business Sweden och Node Pole, liksom trendoch framtidsspaningar av exempelvis RISE. Innovation har varit ett genomgående inslag och deltagarna har bl a fått information om aktuell verksamhet och möjligheter vid forskningsdatacentret ICE vid RISE i Luleå. Boden Type Datacenter One, som byggdes för att vara världens mest effektiva datacenter, har presenterats liksom Ecodatacenters anläggning i Falun som marknadsförs som världens mest hållbara datacenter. Hållbarhet har också gått som en röd tråd genom de fyra konferenser som genomförts. Det har handlat om självklara ämnen som energiförbrukning och återvinning av överskottsvärme från datacenter, men även om hållbar markanvändning och vad det innebär för branschen. Deltagarna har under rundabordssamtal fått diskutera hur branschen gemensamt kan arbeta för att uppnå FNs hållbarhetsmål. Under de år som konferenserna genomförts har datacenterbranschen alltmer gått samman för att skapa samsyn kring hur den bör se på hållbarhet. Detta har tagit sig uttryck i att certifieringar och ramverk vuxit fram. Ett exempel på det är certifieringen Fossil Free Data, som togs fram av Node Pole, och som sen låg till grund för den globala organisationen Infrastructure Masons ramverk för hållbara datacenter, IMasons Sustainability Framework. Båda dessa har presenterats och diskuterats på konferenserna. Energifrågan är extremt viktig för datacenterbranschen, precis som för annan elintensiv industri, och har varit ett återkommande inslag genom åren. Presentationer på konferensen har berört tillgången på förnyelsebar elenergi, överföringskapacitet

i energinätet och hur detta påverkas av den ström av elintensiva etableringar som kommit till norra Sverige de senaste åren. Tillgången till förnyelsebar elenergi har varit och är en konkurrensfördel för Sverige i kampen om internationella datacenteretableringar, liksom etableringar av annan elintensiv industri. Framgångsrikt etableringsarbete har varit populära inslag i programmen genom åren. Inslagen har belyst hur en plats eller region påverkas av en stor etablering, vilka förberedelser och vilket arbete som krävs för att lyckosamt attrahera och stötta en stor etablering. Talare och panelister har generöst delat med sig av best practises liksom fallgropar och hur de kan undvikas. Konferensdeltagarna har både fått med sig matnyttiga tips och kontakter för fortsatt dialog. Utöver det har aktuella händelser som t ex Brexit och Covid-19 pandemin lyfts och konferensen har belyst hur dessa påverkat datacenterbranschens utveckling. Sen ett par år pågår en konsolidering av datacenterbranschen, såväl nationellt som internationellt och även det ämnet har berörts i konferensserien. Framtida planer för konferensen

Efter att pandemirestriktionerna lyfts ser Jan-Olov och Annika med tillförsikt på framtiden. Att de redan planerar för ett genomförande 2023 är självklart, men några förhandsbesked om konferensens innehåll 2023 vill de dock inte ge. Ett säkert tips är ändå att hållbarhetsfrågan, som är fortsatt aktuell, har goda chanser att försvara sin plats i programmet. - Konferensen har blivit en viktig mötesplats för datacenterbranschen och vi hoppas förstås att pandemiläget fortsätter gå åt rätt håll och att vi återigen kan bjuda in till ett fysiskt evenemang i samband med Västerbotten på Grand Hôtel i slutet på januari 2023, avslutar Jan-Olov.

51


52


Stärk ditt varumärke! Tips till dig som vill utveckla din verksamhets kommunikation. Hitta en röd tråd

Vill man stärka sin verksamhets varumärke är det ofta bra att börja med att skapa en kommunikationsstrategi. Det handlar om att utveckla ett övergripande tänk kring hur man vill utveckla uppfattningen kring sitt varumärke. Det viktigaste är att hitta en röd tråd i budskapen. En tråd som är genomgående oavsett i vilken kanal man kommunicerar; webb, sociala medier, nyhetsbrev, bloggar eller i tryck. När man lyckas med detta får man en mer kraftfull effekt i sin kommunikation mot sina olika målgrupper, då de känner igen budskapet oavsett kanal. Vad ska målgruppen veta, tycka, känna och göra?

I grunden handlar det om att trycka på vad som är det unika med varumärket eller produkten, tjänsten eller erbjudandet. Det gäller att ha en gemensam företagsbild av vart vi ska nå och vad kommunikationsstrategin ska täcka och uppnå. Det handlar ofta om övergripande verksamhetsmål som är nedbrutna till tydliga affärs- och kommunikationsmål. Typiska kommunikationsmål brukar sammanfattas med vad vi vill att våra målgrupper ska veta, tycka, känna och göra. Hur många ska vi nå och hur ska de reagera på det vi kommunicerar? Vad vill ni med kommunikationen? Vad ska den leda till för handling? Det viktiga med målen är inte bara att de finns. Framför allt gäller det att de mäts. Först då vet vi om vi gjort rätt för att uppnå målen. Lyssna & vara där målgrupperna är

Sociala medier ger god möjlighet att mäta resultatet av kommunikationsinsatserna. Man kan till exempel mäta hur många procent av målgruppen som har sett en viss film på Youtube, hur mycket kostnaden blev per visning och hur mycket trafik som drevs in till hemsidan.

Det sociala i sociala medier ligger i att vi kan dela upplevelser, innehåll och erfarenheter med varandra och lätt sprida innehållet vidare till fler plattformar. Instagram, TikTok, Twitter, Facebook, Snapchat och LinkedIn, det handlar om användargenerat innehåll baserat på dialog och konversation. Företag måste idag sätta sig ner och infoga sociala medieperspektiv i de kommunikationsstrategier som finns om de vill vara relevanta för allt fler i sina målgrupper. Den kommande affären ligger ytterst i förmågan att lyssna på målgrupperna. Att vara där målgrupperna är i än större utsträckning och att ha förståelse för att det faktiskt efterfrågas eftersom vi vill ha mer personliga relationer även med företag. Bygg kännedom, skapa trafik och generera leads

Oavsett media och kanaler, så ska budskapet hänga ihop, dvs vara integrerat,

och skapa synergier som ger största möjliga effekt. Det handlar om att bygga kännedom, skapa trafik digitalt och generera leads som leder till konverteringar. Ta hjälp av experter för att nå ut

Datacenter Innovation Regionprojektet har ett brett kontaktnät av mediaplanerare, affärsutvecklare, filmoch produktionsbolag, webbutvecklare, varumärkesstrateger, 3-d animatörer etc. Det kan handla om allt ifrån att ta fram en ny grafisk profil, logotyp och tagline till att skapa en ny hemsida eller ett nytt koncept. Projektet har tillgång till erfarna kommunikationskonsulter som hjälper till att nå ut på marknaden. Projektet kan också producera filmer som kommunicerar företagets erbjudande. Det kan handla om marknadsnärvaro, utställarplats, och montermaterial, kort sagt en bred portfölj och kompetens inom marknad och sälj. Läsa mer på: www. datacenterinnovationregion.se

53


Hitta rätt i verktygslådan för dina utvecklingsbehov Som en del av projektet Datacenter Innovation Region ingår innovationssystem och innovationsstöd som bärande delar av utvecklingen av ekosystemet kring datacenterbranschen i norra Sverige. Arbetet har fokuserat på att få regionens SMF att stimulera innovationer inom området datacenter och storskalig databearbetning. Här ingår till exempel; Due-Diligence arbete för att identifiera nyckelområden för SMF, stöd med Business Model Canvas, genomföra gemensamma förstudier, bygga nätverk som stödjer SMF innovationsarbete, identifiera marknadspotential och/eller områden som bedöms ha stor potential inom området, identifiera områden med behov av förnyelse och stimulera till en innovativ företagskultur som inkluderar Jämställdhet och Mångfald.

Över 300 nya idéer testas varje år med hjälp av Innovation Due Diligence. Metoden är betrodd av forskare från Luleå tekniska universitet, företag och forskningsinstitut som RISE (Research Institutes of Sweden) och EIT (European Institute of Innovation & Technology). Det här får du: n

En idéöversikt som på ett objektivt sätt beskriver din innovations nuläge.

n

En komplett kartläggning, test och prioritering av potentiella fokusmarknader.

n

Fullständig kommersialiseringsstrategi och ett sammanställt beslutsunderlag med rekommendation för nästa steg framåt.

Utvecklingsarbetet i SMF är en kontinuerlig förflyttning av både företag och individer, LTU Business verktygslåda börjar hos dig som har en tanke, idé eller innovation, du kan vara företag, forskare eller privatperson.Vi är med dig i din och ditt företags förflyttning genom att förstå marknaden, utveckla produkten eller tjänsten, kanske säkra immateriella rättigheter, från att finansiera utvecklingsarbetet till att utveckla dig som ledare, prissätta ditt erbjudande, arbeta fram en strategi för företaget till att etablera fotfäste på nya marknader.

Vilket pris ska jag ta?

Exempel på faktorer som påverkar vilket pris du kan ta är dina kostnader, vad dina kunder är beredda att betala och vilka priser dina konkurrenter tar för sina liknande erbjudanden. Det finns en god chans att du kan ta mer betalt utan att gå miste om affärer. Innovation Due Diligence®

För dig som bär på en idé och är osäker på dess affärspotential ger den bevisade metoden Innovation Due Diligence dig svar som hjälper dig välja rätt affärsmodell, marknader och strategi. I dag är vi ledande i Sverige på att kartlägga marknadspotential hos innovationer i ett tidigt skede. Att utveckla nya produkter kan ofta ta lång tid och innebära stor osäkerhet på lönsamhet. Innovation Due Diligence hjälper dig att utveckla idéer på ett hållbart sätt genom att minimera risk, ta produkten snabbare ut på marknaden och öka din innovationsförmåga. Metoden är ett verktyg för dig att arbeta strukturerat med innovationsledning.

54

För att ha de bästa förutsättningarna att sätta rätt pris krävs insikter om dina marknader eller kundsegment. n

Hur stor är efterfrågan och betalvilligheten?

n

Hur viktigt är priset i jämförelse med andra variabler (närhet, design, kvalitet med mera)?

n

Hur mycket extra är kunderna beredda att betala för olika typer av mervärden?

n

Hur ser de konkurrerande erbjudandena ut och hur mycket tar konkurrenterna betalt.

Vi kan hjälpa dig att förstå förutsättningarna för din prissättning och ta fram en prisstrategi för ditt företag.


Latitude 66 Mentorship

Att komma igång med exporten – Export Due Dilligence

Boosta ditt ledarskap med Latitude 66 Mentorship – utvecklingsprogrammet för Norrbottens eldsjälar som ger energi, verktyg, mentorskap och nätverk för att kunna möta vår regions framtidsutmaningar.

Du kanske undrar vad som krävs för att börja sälja varor och tjänster till nya marknader i andra länder? Processen du och ditt bolag bör gå igenom innehåller några olika steg:

En bra ledare kan göra hela skillnaden och påverkar både personalens trivsel och verksamhetens utveckling och tillväxt. Vad är bra ledarskap och hur kan du förbättra dina förmågor? Vi erbjuder en rad olika kompetensutvecklande program efter dina behov, som också ger värdefulla nya affärskontakter. Strategi och analystjänster

För dig som har ett strategiskt ansvar i din yrkesroll kan våra affärskonsulter ge dig nya insikter, verktyg och underlag som hjälper dig skapa hållbar tillväxt. I dag är ledarens roll mångfacetterad och i ständig förändring – ofta blir det strategiarbete lidande på grund av det operativa arbetet. Det gör det svårt att få ett tydligt grepp om vad som säkrar den långsiktiga tillväxten och skapar lönsamhet. Stress gör att beslut baseras på magkänsla istället för på analys.Våra affärskonsulter kan hjälpa dig att skapa tydlighet och riktning i din organisation.

n

Analysera ert rådande nuläge:Var är ni i dag och vilka mål har ni med exporten? Här behöver man titta närmare på områden som erbjudande, marknadsposition, målsättningar och förutsättningar.

n

Hitta rätt marknad:Vilka potentiella marknader har störst potential för er? Nu är det dags att definiera urvalskriterier, validera och prioritera marknader enligt storlek, sannolikhet att lyckas på marknaden och kostnad att ta sig in på marknaden.

n

Identifiera rätt säljkanaler och etableringsform:Vad behöver ni veta om kunderna och marknadens förutsättningar? Här handlar det om att addera kunskap om kundbeteenden, preferenser, konkurrenter, distributionskanaler, logistik, kulturella nyanser, samt att identifiera de bästa säljkanalerna och göra en intäktsoch kostnadskalkyl för etableringen.

Arbetet innefattar normalt även exporttekniska aspekter som tullar, dokumenthantering och leveransvillkor. Dessutom finns möjlighet att integrera hållbarhetsfrågor i er verksamhet kopplat till UN Global Impact, att hitta och välja rätt internationella samarbetspartners, och mycket mer. Genom affärsnätverket Enterprise Europe Network kan du också som litet eller medelstort företag kostnadsfritt få rådgivning och hitta nya affärspartners på utländska marknader. LTU Business är ett av 13 svenska kontor i det världsomspännande nätverket Enterprise Europe Network (EEN).Vi har direktkontakt med över 600 kontor i 54 länder.

Business is our science

Vi är norra Sveriges största affärsutvecklingsbolag och verkar i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.Välj vår ledande expertis, våra beprövade metoder, vår praktiska verktygslåda och vårt unika nätverk som din partner på utvecklingsresan från idé till lönsamma exportaffärer och tillsammans gör vi förflyttningen både snabbare och säkrare på vägen till dina mål.

55


56


Jämställdhet skapar affärsnytta Jämställdhet ses alltmer som en förutsättning för stärkt innovationsförmåga och som drivkraft i affärsutveckling. Det finns forskning som visar att jämställdhet kan innebära ett mervärde i form av kompetens, kvalitet och relevans av resultat. Bristande jämställdhet inom it-branschen har länge kritiserats och även inom den växande datacenterbranschen anses ojämställdhet som ett hinder i fortsatt branschutveckling. Jämställdhetsfrågorna behöver lyftas upp på varje agenda och i alla aktiviteter för att förändra nuvarande normer och strukturer, undvika bias, skapa bättre beslutsunderlag baserat på fakta och på lång sikt bidra till en minskad könsuppdelning av arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi att hos företag växer det fram ett ökat intresse för forskningsbaserad kunskap och ett behov för praktiska jämställdhetsverktyg. Innovativa samarbeten skapas mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi för att utveckla strategier för inkluderande affärs- och verksamhetsutveckling. Jämställdhet är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Jämställdhet som drivkraft i affärsutveckling

Datacenter Innovation Region vid Luleå tekniska universitet är ett innovationssystem som i samarbete med akademi och näringsliv erbjuder regionens små och medelstora företag en möjlighet att utveckla sina tjänster och produkter inom datacenter och digitalisering. Det kan handla om att bygga ett eget datacenter, leverera hård- eller mjukvara till datacenter eller utveckla molntjänster med storskalig datahantering. I universitetets erbjudande ingår att stärka företagets förmåga att skapa nya och hållbara affärer. Kvalitetssäkring av affärs- och verksamhetsprocesser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv kan vara avgörande för en organisation i strävan efter konkurrensfördelar och högre lönsamhet. Datacenter Innovation Region ligger i framkant när det gäller genusmedveten processutveckling på alla nivåer både internt och externt. Datacenter Innovation Region koordineras av Centrum för Distansöverbryggande Teknik som har en lång erfarenhet av implementering av innovativa jämställdhetsmetoder och -verktyg som utvecklats i gemensamma projekt med genusforskare, företag och andra samhällsaktörer.

Jämställdhet för kvalitetssäkring

I samarbete med experter inom jämställdhet och innovation får företagen en möjlighet att öka sin kunskap om jämställda affärs- och verksamhetsprocesser. De områden som företagen ofta först intresserar sig för är inkluderande kompetensförsörjning och kommunikationsstrategier eftersom kompetensbehovet inom IT- och datacenterbranschen är både akut och strukturellt. Det praktiska arbetet kan börja med en genomgång av rekryteringsannonser, marknadsföringsmaterial och kanaler, företagspresentationer och webbsidor tillsammans med jämställdhetsexperter. Företagen får också tillgång till andra verktyg och metoder utvecklade på Gender Contact Point, universitetets plattform för genus, innovation och samverkan. Ett av Gender Contact Points uppgifter är att den kunskapsutveckling som sker på universitetet ska komma till nytta för fler aktörer i samhället. Inkluderande värdeskapande

Hur kan jämställdhet och inkludering göra oss mer framgångsrika? Det digitala verktyget Richer Business med byggstenarna: - kundvärde - kapital - kompetens - kollaboration - kommunikation och kultur utgår från ett normkritiskt perspektiv på företagande och innovation.Verktyget utmanar etablerade föreställningar om vems behov, intressen, idéer och kompetenser som ska vara vägledande för hur framtidens varor, tjänster och värdekedjor formas. Richer Business, som hjälper företag att navigera i arbetet med att skapa och behålla värde, finns tillgängligt på Gender Contact Point. Läs mer: https://www.ltu.se/centres/cdt/Gender-Contact-Point https://richerbusiness.eu/

57


58


59


60