Vanessa Werkelin

Text: Roger Björkman Bild: Vanessa Werkelin

Vanessa Werkelin var för ung för att utbilda sig till drömyrket brandman. Så hon for till New York och kom hem som stylist.

När Björn Borg ringer svarar hon.

Vanessa Werkelin har gripit möjligheterna när de dykt upp. Och, inte minst viktigt, levererat resultat som gör att hon efter fyra år som assistent och tre år som egen företagare är en eftersökt, anlitad och uppskattad stylist.

– Nu har det börjar lossna mer och mer. Man får verkligen kriga sig fram, det finns många duktiga stylister som är etablerade sedan länge, säger hon.

Hon lade grunden till sitt yrke som stylist i New York. Hon for dit efter studenter för att få ett break från plugget, hon jobbade som au pair och gick helgkurser i ämnet ”Introducing to fashion styling”.

Klar med kursen tyckte hennes lärare att Vanessa hade talang och borde söka jobb som assistent hemma i Sverige.

– Hon såg en potential i det jag gjorde, säger Vanessa som egentligen hade helt andra yrkesplaner:

– Jag ville ju bli brandman. Men för att söka utbildningen skulle man vara 23 år och jag var bara 20 är när jag åkte till USA. Så det blev lite ändring i planerna.

Brandmannatankarna hamnade på hyllan och Vanessa Werkelin anpassade sig till en av de där livets slumpar vi ibland råkar ut för. Hon omfamnade sina stylisttalanger.

Kommer du ihåg ditt första assistentjobb?

– Det var direkt när jag kom hem från New York. Innan jag skulle kliva på planet till Gotland mejlade jag mina skoljobb och bilder på hur jag stylat mig själv till säkert fjorton olika stylister i Stockholm.

Två svarade, Vanessa lämnade väskan på Arlanda, for till Grand Hôtel för att ta en kopp kaffe med det som kom att bli hennes första uppdragsgivare.

– Vi klickade jättebra, två veckor senare åkte jag tillbaka till Stockholm och jobbade med henne en vecka. Jag kom hem precis när Stockholm Fashion Week skulle genomföras så timingen var perfekt. Under ett halvår pendlade hon mellan Gotland och Stockholm när hennes arbetsgivare tyckte att hon måste flytta till Stockholm.

– Ibland är det väldigt kort varsel, jobben kan komma dagen innan och då blir det tight, säger Vanessa som i dag är bosatt i Stockholm men ser Gotland som hemma.

I hennes kundportfölj finns i dag bland andra Rodebjer, Filippa K, Acne Studios, Busnel, Peak Performance, J.Lindeberg, Damernas Värld, Café Magazin, NK, Hennes & Mauritz och Björn Borg. Ett brett fält, alla med sina unika utmaningar.

Är det en tuff branch?

– Det skulle jag säga. Stockholm är inte jättestort och finns det någon bättre i London så flyger man in dem.

Oavsett kund blir resultatet bäst när hon känner äkta engagemang. Som för Barncancerfonden.

– Det gjorde jag pro bono eftersom det betyder mycket att kunna ge tillbaka.

Vem är roligast att jobba med?

– Det beror lite på var jag själv befinner mig i livet, det går i perioder. Den senaste tiden har löpning betytt mycket för mig så då har det varit roligast att jobba med sportkampanjer och outdoormärken.

Hon startade i november i fjol sitt eget löparsällskap – Running Around Club – där hon tillsammans med andra löparfantomer utmanar och uppmuntrar varandra.

– Jag ville springa tillsammans med andra. Alla är välkomna, vi springer intervaller som man anpassar efter eget tempo.

I sitt dagliga arbete använder hon den kreativa delen av hjärnan. När hon springer släpper hon jobbtankarna, även om det dyker upp en och annan bra idé när hon är ute i spåret. Helst springer hon maraton men också en del terränglöpning. Hon har gjort Stockholm Maraton fyra gånger, London, Köpenhamn och New York. Hon är på bra väg att beta av sin bucket list.

– Jag vill göra alla sex majors, jag har fyra kvar men de är svåra att få plats på, säger hon. Chicago, Boston, Berlin Tokyo återstår – plus Sydney som lagts till på maratonmajorlistan.

Vad är stil och mode?

– Alla och allt har sin egen stil, olika epoker och genrer med olika sätt att uttrycka sig. Det är så olika för varje individ, i grund och botten handlar det om att hitta sitt eget sätt att utrycka sig.

Vad är din personliga stil?

– Svårt att säga, den är vad jag känner för. Jag lägger inte fram kläderna kvällen innan utan jag går upp, öppnar garderoben och bestämmer mig.

Hur ser din garderob ut?

– Den är ganska enkel, mycket baslinnen,

byxor, skjortor…ganska nedtonat naturnära i kulörerna. Jag är nog ganska maskulin i min stil, väldigt få klänningar insåg jag häromdagen när jag gjorde i ordning garderoben.

Varifrån får du dina influenser?

– Allt från någon jag ser på stan eller en kollektion på en modevisning. Det kan också vara arkitektur och byggnader eller färger. Jag får många idéer när jag är ute och springer.

Hennes syn på mode och stil har förändrats ganska mycket sedan hon började jobba med mode och stil. Tidigare trodde hon att det var en personlig talang och unik stil som gjorde att vissa stylister blev duktigare än andra.

– Ju mer jag jobbat med det här inser jag att det är de stora varuhusen och märkena som sätter trenderna som de mindre kedjorna sen bryter ner för att vanliga konsumenter ska kunna köpa deras kläder.

Vad vill du säga till tjejer och killar som ser trådsmala modeller på catwalken?

– Det kan bli ett långt svar, men till att börja med är de inga förebilder. De är inga ideal att se upp till, när jag får vara med och välja modeller vill jag ha alla möjliga kroppstyper.

Hon har egna smärtsamma erfarenheter av att söka ett ideal – i Vanessas fall började det när hon ville bli en bättre fotbollsspelaren. Som 15-årig talangfull fotbollsspelare uttagen till Svenska Fotbollförbundets elitläger i Halmstad, hamnade hon precis utanför truppen till det efterföljande landslagslägret på Bosön.

– Jag ville så klart ta en plats i laget och började träna mer och tänkte att då måste jag också äta bättre, säger hon.

Hon började googla som en 15-åring utan en aning om vad som är bra kost. De tips och råd hon läste fick henne att äta kalorisnål mat i stället för energirik. I kombination med hård träning ledde det till att hon tappade mycket i vikt.

– Min hjärna hamnade i svält och jag fastnade i en ätstörning, säger hon. Efter många års kamp genom högstadiet

och gymnasiet med osvikligt stöd från sina föräldrar och insatser från sjukvård och professionell hjälp på en ätstörningsklinik i Stockholm började hon hitta en väg tillbaka.

– Det tog många år innan jag fattade att jag var sjuk, varför jag måste äta kolhydrater och inte mat som överviktiga äter. Jag lärde mig till slut att äta sådant som jag förut varit rädd för att äta.

Men hennes ätproblematik var inte över, den första tiden i USA funkade bra men när farmor gick bort rasade allt.

– Jag var väldigt nära min farmor, hon var min förebild. När hon dog tappade jag det och blev jättedålig.

Hemma i Sverige igen skrevs hon in på ett privat behandlingshem i Mora vilket blev hennes räddning.

– Jag ville inte förlora mig själv eller min familj, det kändes som min sista chans. Behandlingen handlade helt om egen vilja och där vände det. Jag fick ett otroligt förtroende för han som drev kliniken, jag lärde mig otroligt mycket.

Vad har du för förhållande till mat i dag?

– Jag ser mat som energi, för att orka. Jag tycker mat är sjukt gott, jag tycker om att laga mat och jag tycker det är kul att gå på restaurang. I dag skulle jag säga att jag har ett sunt förhållande till mat.

Till vardags stylar hon stora varumärken, Björn Borg har själv aldrig ringt, men hans företag. Hon väljer utifrån kundens beställning de material, färger och stilar hon fastnar för – alltid med stil, aldrig trådsmala modeller.

VANESSA

Namn: Vanessa Werkelin.

Ålder: 28 år.

Bor: Lägenhet, Stockholm.

Familj: Mamma, pappa, två syskon, en pojkvän.

Gör: Stylist.

Det här skulle jag aldrig sätta på mig: Sällan rosa. Jag är ingen rosa person.

Din favoritplats på jorden: Där jag kan springa.

Drömresan: Japan och springa Tokyo Maraton. Bästa filmen du sett: Forest Gump eller The Devil Wears Prada.

Favoritmat: Italienskt.