Ekonomi i vardagen

Ekonomi i vardagen

Innehåll

Vad kostar det att leva?

Hur ser din ekonomiska situation ut idag och vad kostar din vardag? Det är en relativt enkel fråga som kan kräva lite eftertanke, och kanske en räknare, för att besvara. Att känna till ditt utgångsläge och dina kostnader är grunden du behöver för att kunna bygga upp din ekonomi. Utan att ha koll på dagsläget kan du inte göra vare sig nödvändiga eller önskvärda förändringar.

1.1 DITT UTGÅNGSLÄGE OCH DIN SITUATION IDAG

Allra först vill vi att du stannar upp och ser över din ekonomi idag. Skriv ner ditt utgångsläge här så att du får koll på läget.

TOTAL MÅNADSINKOMST:

Kategori Kostnad Kommentar

Hyra / amortering / vederlag

Mat

Hämtmat

Restaurang

Alkohol

Telefon / internet

Hemförsäkring

Övriga försäkringar

Transport

Bilrelaterade kostnader

Övriga lån

Sparkonto

Långsiktiga besparingar

Kläder

Träning

Klippning

Städning

Nöjen

Streamingtjänster

Dagstidning

Andra digitala tjänster

Välgörenhet

Kreditkort

TOTALSUMMA: KVAR AV LÖNEN (INKOMST – UTGIFTER):

När du går igenom din ekonomi är det viktigt att inse att summor inte är statiska. Dessutom har alla olika privatekonomiska förutsättningar och därmed också olika budgetar. Budgeten ska spegla dina förutsättningar. Den ska spegla verkligheten och i den ska dina prioriteringar och intressen synas. Hur du hanterar pengar, hur du konsumerar respektive sparar är något du kan lära dig

och bli bättre på. Dina val påverkar din ekonomiska situation.

När något händer i livet eller i omvärlden kan också din ekonomi påverkas. Du behöver vara beredd på att reagera och göra förändringar när det behövs, ibland frivilligt och ibland motvilligt. Det är därför viktigt att du känner till dina prioriteringar och målsättningar i livet och i ekonomin.

JAG VILL PRIORITERA: (3–5 SAKER)

JAG VILL SLUTA ANVÄNDA PENGAR PÅ: (3–5 SAKER)

1.2 VAD KOSTAR DET ATT LEVA?

Det är svårt att sätta en prislapp på vad det kostar att leva. Ska vi räkna med existensminimum eller med ett människovärdigt liv? Och vad är i så fall ett värdigt liv? Det är ändå normalt och lite spännande att jämföra sig med andra.

Marthaförbundet strävar efter att ekonomin ska bidra till trygghet, stabilitet och lycka. Genom att du hanterar pengar ansvarsfullt kan du täcka dina grundläggande behov som boende, mat, transport och försäkringar. Samtidigt säkerställer du en ekonomisk stabilitet, som balanserar både nödvändigheter och

begär samt ger utrymme för sparande. Trygghet och stabilitet kan uppnås genom regelbundna inkomster och utgifter, men också genom att ha helhetskoll på läget. Onödig och överdriven konsumtion är inte bra för miljön eller plånboken, men det ska också finnas utrymme för lycka i vardagen.

KOSTNADER FÖR ENSAMBOENDE 2022 Boende

Källa: Åbo universitet, 2023

Transport Mat Övrigt

598 € (singelhushåll, hela landet)

Bil: 416 €

Kollektivtrafik: 55-100 €

Cykel 10 €

Kvinnor: 258 €

Män: 290 €

IT och elektronik: 64 €

Kläder skor och väskor: 48 €

Personlig hygien: 40 € (kvinnor), 37 € (män), Hälsovård och mediciner: 50 € (kvinnor), 47 € (män), Hushållsartiklar och möbler: 37 €

Fritid och hobbyer: 78 €

El och försäkringar: 48 €

2

Planera din ekonomi

Genom att ha koll på vad vardagen kostar och bestämma hur mycket pengar du kan och får använda till olika ändamål ligger du steget före i din ekonomi. Att budgetera dina medel handlar om att se till att de används på rätt sätt. Dina pengar används rätt om de täcker dina behov, kanske också dina begär, och när de används enligt dina prioriteringar.

Allt vi köper kan delas in i behov, som är sådant vi behöver för vår överlevnad (hem, mat, nödvändiga kläder), och i begär, som ofta är det vi gärna spenderar våra pengar på. Viktigast är att komma ihåg att våra pengar i första hand ska räcka till våra behov.

2.1 BUDGETERA

Budgeten är ett verktyg som hjälper dig att planera vardagen och utgifterna. Utan en budget kanske inte pengarna räcker till och du känner oro. Budgeten ger dig däremot kontroll, och kan hjälpa dig att spara i kostnader i vardagen. En budget ska vara realistisk och avspegla dina prioriteringar. Fundera på om du

Här kan du ladda nerimarthabudgeten

vill använda en Excelbudget, en app eller en budget i pappersformat. Inget sätt är bättre än något annat, men antagligen finns det ett verktyg som passar just dig och dina behov bäst.

2.2 BEHÖVER ALLA EN BUDGET?

FÖRDELAR MED ATT HA EN BUDGET

+ Du får en överblick över dina kostnader

+ Du börjar se mönster på ett tydligare sätt

+ Du prioriterar bättre i din ekonomi

+ Du känner att du har kontroll över situationen

+ Du kan planera och ställa upp målsättningar för din ekonomi

Det lönar sig att du ser över dina kostnadsmönster och funderar på hurudana kategorier du behöver i din budget. En del kategorier är sannolikt samma för alla, som mat, boende och transport, medan vissa kategorier kan vara mera individuella, som en dyr hobby eller ett husdjur. Kanske också semester är en kategori i just din budget? I marthabudgeten kan du lägga till egna kategorier.

Kategorier i en budget:

Boende, mat (ute och hemma), transport, kläder, nytta och nöje, sparande och övrigt

Det viktiga är att du planerar din ekonomi och att du gör det på ett sätt som fungerar för dig. Speciellt för den som har någorlunda koll på sina utgifter och kanske redan har haft budget under en tid finns det ett annat sätt att planera sin ekonomi. Metoden att budgetera genom konton bygger på att föra över budgeterade medel till andra konton, och så att säga bestämma vad pengarna ska användas till. Grundtanken är att det inte ska finnas mycket pengar på brukskontot, endast pengar för sådana utgifter som är oförutsedda eller som du inte har budgeterat för. Pengarna förs över genast när de kommer in, gärna genom automatiska överföringar.

BANK

Person A

Brukskonto

Räkningar

Betalkort

Familjens sparkonto

Individuellt spar

PERSON A tjänar

1500 €/månad eller 37,5 % av de totala inkomsterna

PERSON B

Konto Person A för över

B för över

Gemensamt räkningskonto 525 € 875 €

Eget sparkonto 200 € 300 € tjänar

2500 €/månad eller 62,5 % av de totala inkomsterna

Ett exempel på hur man kan budgetera genom konto:

Gemensamt betalkort 300 € 500 €

Familjens

1. Öppna ett räkningskonto för att betala fakturor (boende, el och vatten, inköp på nätet, försäkringar och övriga fakturor). Om det finns två vuxna i hushållet och man delar ekonomi ska båda ha tillgång till det kontot. Man kan betala in samma summa på kontot, eller olika summor beroende på hurudana ekonomiska förutsättningar man har.

2. Öppna ett konto för mat och andra inköp och använd ett betalkort med debitfunktion för att betala i butiken. För över en summa pengar varje månad som du har budgeterat

för detta ändamål. Det går att öppna parallellkort om man är flera i hushållet.

3. Öppna sparkonton. För sedan över en summa till ett eller flera sparkonton. Det kan handla om kortsiktiga och långsiktiga sparmål som antingen är individuella eller gemensamma.

4. Använd de pengar som finns kvar på brukskontot till sådant som du inte har budgeterat för. Det kan t.ex. röra sig om nöjen och kläder. Det ska inte finnas mycket pengar kvar på kontot, för du har redan fört över det mesta till olika ändamål.

TÄNK PÅ ATT:

• För att systemet med konton ska fungera behöver du ha koll på vad vardagen kostar i medeltal per månad. Räkna därför ut detta på årsnivå, så att också sporadiska, men betydande kostnader som t.ex. försäkringar tas med.

• Håll ett öga på avgifterna för systemet: det ska gärna vara billigt eller till och med kostnadsfritt att öppna de olika kontona och ha kort till dem

• Uppdatera summorna som förs över när något i livet förändras, det kan handla om att inkomsterna eller utgifterna förändras i någon riktning

2.3 NÄR NÅGOT HÄNDER I LIVET

Det är viktigt att vara medveten om hur förändringar, både i vårt liv och vår omgivning, påverkar vår ekonomi. När våra inkomster ökar är det klokt att justera vår budget och överväga att öka vårt sparande eller betala av skulder snabbare. Om vi upplever minskade inkomster eller ökade utgifter bör vi noga utvärdera vår ekonomi för att säkerställa fortsatt balans. Mindre justeringar i våra

konsumtionsvanor kan räcka vid mindre förändringar, medan mera omfattande förändringar kan krävas vid större förändringar för att bibehålla en stabil vardagsekonomi. Våra stora utgifter, såsom boende, transport och mat, har oftast den största påverkan på ekonomin. Att göra anpassningar inom dessa områden kan vara nyckeln till betydande ekonomiska förbättringar.

Planera din vardag och konsumtion

För att vi ska få en fungerande ekonomi är det viktigt att fokusera på vår ork och våra rutiner. En grundförutsättning för att ekonomin och vardagen ska fungera är att vi sover bra, har goda rutiner och orkar och vill planera och tänka framåt och fatta goda beslut i vardagen.

Vi konsumerar nästan dagligen och vi har alla olika vanor, också när vi konsumerar. Vi köper ofta samma sorts ost, vi kanske plockar med oss liknande mellanmål från butiken och slentrianshoppar. Det är bra att med jämna mellanrum stanna upp och granska vanorna kritiskt. De val som vi gör ofta och regelbundet påverkar nämligen vår ekonomi och vår omvärld. Genom våra vardagliga vanor sänder vi signaler till företag och samhället vad vi vill se mera av och vad vi inte behöver. Det gör vi genom att rösta med fötterna, dvs. stödja eller låta bli att stödja ett företag eller en produkt.

3.1 KONSUMTIONSVANOR OCH KONSUMENTMAKT

Det finns många aspekter att beakta när man vill konsumera enligt sina värderingar. De flesta av oss har en rad kriterier som vi vill ska respekteras vid produktionen av det vi köper. Ofta märker vi tyvärr att det kan vara utmanande att dels hitta de perfekta produkterna, dels informationen om dem. Ibland är också vissa saker motsägelsefulla. Livsmedlet med lågt koldioxidutsläpp kanske samtidigt hotar vår biodiversitet, och den ekologiska t-shirten kanske produceras i en fabrik vars ägare bryter mot mänskliga rättigheter. Ibland kan det kännas utmanande och inte så motiverande att

vara en medveten konsument, men det är viktigt att vi ändå gör vårt bästa.

Vår konsumtion har ändrat form under de senaste årtiondena. Vi äter mera på restaurang, vi använder streamingtjänster och vi anlitar professionella yrkesutövare i större utsträckning än förr. Att konsumera tjänster handlar dels om vad vi prioriterar, dels om vad vi har kompetens och vilja att utföra själva. Tjänstekonsumtion skapar jobb och är i sig ett positivt fenomen, så länge vi med samma princip som med all annan konsumtion har koll på helheten i vår ekonomi och följer vår budget.

3.2 TÄNK EFTER INNAN DU KÖPER OCH VÄLJ

ANDRA HAND I FÖRSTA HAND

Innan du köper något, vi tar en pryl som exempel, fundera på om du faktiskt behöver det. Ta i beaktande att det du köper ofta har transporterats långa vägar, det ska transporteras till ditt hem och därtill underhållas och förvaras. Hur ofta kommer du att använda prylen? Klarar du dig utan prylen? Kan du låna eller hyra prylen de gånger den behövs? Om du efter noggrant övervägande kommer fram till att det här är en pryl som du behöver kan du ta reda på om den finns att köpa begagnad. Marknaden för begagnat är stor och

alternativen är många. Priserna är oftast som lägst på ställen där varorna inte är så noga sorterade, t.ex. där varje försäljare har ett eget bord, och högre i butiker med andrahandsvaror där urvalet är nischat och noga sorterat. Det finns också många webbutiker och försäljningsportaler som säljer begagnat. Ibland kan priset vara lite högre, men fördelen är att du inte behöver lämna hemmet för att kanske eller kanske inte hitta lämpliga produkter att köpa.

PPA - PRIS PER ANVÄNDNING

Skor 50 €

Används 10 gg

PPA 5 €

Skor 150 €

Används 250 gg

PPA 0,60 €

Kläder 29,90 € Gymkort 40 €/månad

Används 5 gg

PPA 5,98 €

Används 52 gg

PPA 10 €

Kläder 129 € Springskor 100 €

Används 100 gg

PPA 1,29 €

Används 200 gg

PPA 0,50 €

Att tänka enligt pris per användning gör det enklare för oss att avgöra vad vi behöver köpa och vad vi istället kunde avstå från, låna eller hyra.

3.3

KONKURRENSUTSÄTT

OCH KRÄV KVALITET

När vi har bestämt att vi måste köpa en produkt eller tjänst är det viktigt att vi tar reda på hurudan kvalitet vi kan förvänta oss och till vilket pris. Speciellt om det gäller större inköp kan det löna sig att läsa recensioner, att kontrollera om det finns kvalitets- eller miljöcertifikat och att ta reda på om produkten har garanti och går att reparera. Jämför också produkten med konkurrerande produkter, både enligt kvalitet och pris.

Billigast är inte alltid bäst. När vi konkurrensutsätter jämför vi olika företag med varandra, för att hitta ett företag som levererar det vi vill ha till ett pris vi är beredda att betala. Jämför därför inte enbart priset, utan även helheten av produkten och företaget du planerar att handla av.

Om en produkt vi köpt och använt endast ett fåtal gånger går sönder, är sliten eller inte fungerar som den ska har vi rätt att reklamera köpet. Försäljaren kan då i första hand reparera produkten eller byta ut den mot en ny produkt. Köparen har inte automatisk rätt att få tillbaka

pengarna, dvs. häva köpet. Ibland kan det kännas jobbigt att gå tillbaka till butiken, speciellt om det är en billig produkt. Att kräva bra kvalitet är ett sätt att utöva konsumentmakt. Ta för vana att alltid spara kvitton på dina inköp, t.ex. genom att fota dem.

TIPS!

På konkurrens- och konsumtionsverkets hemsida kkv.fi finns en reklamationstjänst som kan hjälpa dig att reklamera en vara. Appen ställer de rätta frågorna till dig och som resultat får du ett mejl som du kan skicka till företaget. På samma hemsida finns mängder med information kring dina rättigheter som konsument. ?

DEN MEDVETNA GARDEROBEN:

LÄR DIG KÄNNA IGEN KVALITET

Kan du skilja på kvalitetskläder och slarvigt sydda kläder från snabbmodekedjor? Om inte är det dags att du lär dig det.

REPARERA NÄR DET BEHÖVS

Det mest hållbara plagget är det du redan äger. Lär dig göra enkla reparationer som att sy i knappar och lappa håll och fållar, eller anlita en sömmerska när det behövs. Kom ihåg att vårda dina skor och för dem till skomakaren när det behövs!

LÄR KÄNNA DIN STIL

OCH

DINA BEHOV

Genom att identifiera vad som funkar för dig och dina behov så undviker du felköp.

VÅGA UTMANA NORMER

Vi utsätts hela tiden för påtryckningar från omgivningen. Våga stå emot intryck kring ultrasnabbt mode, överdriven konsumtion och värderingar som är osunda. Samtidigt som din egen plånbok och planeten tackar dig när du står emot frestelsen att konsumera t.ex. ultramode så sänker du tröskeln för andra att göra likadant.

VÅRDA DINA KLÄDER OCH SKOR

Genom att vädra, borsta, smörja, ta bort fläckar, tvätta rätt och ta bort noppor bevaras dina kläder i gott skick länge. Också skor i syntetmaterial kan rengöras och läderskor behöver regelbunden insmörjning.

Marthas klädvårdsvideor:

FRÅGA OCH IFRÅGASÄTT

Ta för vana att alltid fråga om plagget eller skorna i butiken har miljöcertifieringar och om de kan repareras vid behov. Reklamera om kvaliteten på det du köpt inte håller måttet.

UTMANA DIG SJÄLV!

Utmana dig själv regelbundet med att t.ex. låta bli att köpa kläder för en längre period eller genom att reparera ett plagg. Ett köpstopp kan vara ett effektivt sätt att reflektera över sina vanor och skapa nya tankesätt kring den egna konsumtionen.

3.4 VAD VI ÄTER OCH HUR DET

PÅVERKAR VÅR PLÅNBOK

Matkostnaderna hänger med oss genom hela livet och är en stor, regelbunden utgift. Därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid våra matvanor. Genom små förändringar i rutinerna kan man sänka sina matkostnader vilket kan ha en inverkan på ekonomin. Mat är också grundstenen för vår hälsa. Målet är därför inte att äta så billigt som möjligt, utan att hitta rutiner i vardagen som gör att du kan äta näringsrikt, hållbart, varierat och gott till en rimlig kostnad. Här ger vi våra bästa tips för att lyckas med matrutinerna.

1. Planera din matvardag

Det blir oftast dyrt att gå till butiken utan en plan. Avsätt därför lite tid i vardagen för att planera vad du ska äta och storhandla. Vi lovar att det kommer att spara dig både tid och pengar. När du planerar dina rätter kan du bättre utnyttja ingredienserna. Prioritera gärna storkok och frys in för mera variation i vardagen. De frysta rätterna kan planeras in i veckomenyn de dagar som du vet att du inte hinner laga mat.

2. Variera mellan förmånligt och lite dyrare

Vardagen får gärna innehålla både rätter som är enkla och förmånliga och rätter som kanske kostar lite mera och hör till dina favoriter. Om du planerar in några riktigt förmånliga rätter varje vecka så

finns det utrymme i budgeten också för lite lyx. På vår webbplats www.martha.fi har vi samlat en kategori med förmånlig mat, som kan ge dig lite inspiration i din matplanering.

3. Prioritera hemlagat och behandla utemat som lyx

Det är trevligt att äta ute, men tänk på att följa din budget också när det gäller mat och dryck på restaurang och café. Restaurangmat är lyx i vardagen och hemlagat är i regel billigare. När vardagskvällarna är stressiga kan du prova på att byta ut hämtmat mot god mat som du har fryst in. Och middagen med kompisgänget kan ibland vara på restaurang, men säkerligen också ibland hemma hos någon.

4. Lär dig att utnyttja förmånliga råvaror

Vissa råvaror är förmånligare än andra och det lönar sig att lära sig att använda dem och ta för vana att inkludera dem i vardagsrätterna. Rotsaker och kål är mångsidigt och kan användas som bas i t.ex. wokrätter och sallader med olika smaksättningar. Linser kan fungera som huvudrollsinnehavare i soppor, grytor och lådor, men också dryga ut köttet och därmed göra rätten mera mångsidig, förmånlig och näringsrik. Samtidigt får vi in mera vegetabilier i vår kost. Ät gärna regelbundet inhemsk fisk, såsom

strömming. Då motverkar vi övergödningen av Östersjön och algblomning.

5. Lär dig att laga mat

Vi ska äta varje dag under hela livet. Genom att lära dig att laga god och förmånlig mat så påverkar du både din hälsa och plånbok positivt. Känns det motigt? Utmana dig själv att prova på ett nytt recept varje vecka. Följ några inspirerande matkonton på Instagram. Bjud dina vänner på middag. Också makaronilåda smakar bättre i gott sällskap, det behöver inte alltid vara så lyxigt.

Mat kan vara rationell: av broccoli kan du göra Bbq-vingar, en sval broccolisoppa och använda i mos som tillbehör till fiskpinnar. På martha.fi finns recepten under kategorin ”Förmånlig mat”.

Betala först och undvik problemsituationer

I en värld som snabbt utvecklas har vi som konsumenter hela tiden nya sätt att hantera våra pengar på. Vi kan nå våra bankkonton när som helst, varifrån som helst och med diverse olika elektroniska apparater. Utvecklingen är en bra sak, för det medför mer säkerhet och möjligheter både för oss själva och myndigheterna att tampas med problemsituationer - tänk bara på hur enkelt det är att spärra ett borttappat bankkort idag!

Att enbart använda digitala betalningsmedel och aldrig se kontanter, eller att kunna logga in i nätbanken bara med en PIN-kod, kan ändå medföra problem. Rent psykologiskt förstår vi pengars värde sämre när pengarna är en passiv siffra på bankkontot än om vi skulle ha kontanter i plånboken, och PIN-koden till nätbanken kan lätt hamna i fel händer.

Vi ska ändå inte tro att det var bättre förr - säkerheten för betalningsmedlen och banktjänsterna är mångfaldigt bättre idag än för bara tio år sedan. I slutändan är det tyvärr vi själva som kan orsaka vår ekonomi mest skada, och därför vill vi tala lite mer om detta.

4.1 BETALNINGSMETODER

Har du nätshoppat en eftermiddag, och sedan blivit kallsvettig över de tre fakturor som samtidigt trillade in i e-posten?

De val vi gör, inte bara vad vi konsumerar, utan även hur vi konsumerar, är en stor del av vår privatekonomi.

Att ha tålamod i sin konsumtion kräver en hel del av oss. Väntetider och leveranstider kan vara längre än vi tänkt oss. För större inköp kan vi behöva spara ihop pengar under en längre tid, och därmed skjuta upp vår konsumtion några månader. Vi kan inte få allting omedelbart. Det är när vi glömmer bort detta, och vänder oss till alternativa betalningsmedel, som långvariga problem kan uppstå.

Allting som vi inte betalar genast är en skuld. Vissa skulder är normala och vardagliga, som telefon- eller försäkringsräkningen, medan skulder utöver de vardagliga utgifterna ofta är skulder som finansierar en dyrare livsstil än man har

råd med. Exempelvis ska inte en semesterresa betalas med kreditkort i onödan, om vi inte har pengar på kontot.

Bäst är det att alltid betala för vår konsumtion genast, innan vi får varan eller tjänsten. Då vet vi att vi verkligen har råd med det vi köper!

Faktura

Vid näthandel är det vanligt att betala med faktura. Fördelen med inköp på faktura är att du får varan och kan granska den innan betalning. Nackdelen med inköp på faktura är att du skjuter upp din konsumtion. Då kan det kännas lockande att shoppa vidare ända tills fakturorna ramlar in, en efter en. Dessutom kan extrakostnader i form av faktureringsavgifter tillkomma.

Tröskeln för att skicka tillbaka varor blir också lägre när vi handlar på faktura, vilket har en negativ påverkan på klimatet. En miljömedveten konsument ser över

hur varorna transporteras och hur eventuella returer kan genomföras och undvikas, och helst av allt undviker man onödig transport. Om du ser att varan även finns i den lokala butiken, välj att handla där i stället.

Delbetalning

Delbetalning erbjuds ofta för små och större inköp både i fysiska butiker och i nätbutiker. Speciellt vid större inköp, som telefon eller tvättmaskin, är delbetalning en attraktiv lösning eftersom man slipper tömma kontot på en gång. Fallgroparna kommer när man inte räknar med att ha flera saker på avbetalning samtidigt, eller när man inte har räknat med räntor och faktureringsavgifter. I vissa fall kan dock en delbetalning vara helt befogad, men var

uppmärksam på hur många du har och vad det kostar dig totalt.

Kredit

De flesta finländare har ett så kallat credit/debit-kort, ett bankkort med både direktkontakt till brukskontot (debit) och möjligheten att betala med kredit (credit) och därmed få en faktura på inköpet av banken senare.

För att undvika extra avgifter på sina inköp ska man alltid betala av hela skulden genast då fakturan kommer.

Betalar man av skulden lite i taget, kan man även göra extra amorteringar på sin kreditkortsskuld.

Vid större köp, som man vill använda krediten för, kan man också

DET FINNS BÅDE FÖR- OCH NACKDELAR MED ATT GÖRA SINA INKÖP MED KREDITKORTET:

+ Tryggare inköp på nätet och utomlands, också vid företagskonkurser.

+ Pålitligt betalningsmedel

+ Försäkringar är ofta inkluderade

+ Trygghet och flexibilitet med ett extra ett kort, till exempel vid störningar eller vid större inköp

- Kan skapa situationer då kunden konsumerar mera än hen har tillgång till

- Dyra räntor om man inte betalar bort skulden genast

- Gör det lättare att konsumera istället för att spara

- Stor risk att hela skulden aldrig betalas av, vilket medför ett ekorrhjul av konsumtion på skuld.

föra över pengar från sitt brukskonto till kreditkontot på förhand, och därmed ha ett plussaldo, som gör det möjligt att överskrida kreditgränsen, utan att få en faktura.

Snabblån

Ett snabblån är en konsumtionskredit som man får utan säkerhet från företag som inte är banker. Dessa privata kreditinstitut har som målsättning att göra vinst på din skuld, och det gör de med höga räntor. Räkna ut den totala skulden inklusive räntan och fråga dig själv om köpet verkligen är värt att betalas tillbaka flera gånger om. För redan överskuldsatta personer är snabblån ett enkelt, men dyrt sätt att få pengar på kort varsel.

När du beviljas ett lån från en bank har banken granskat din helhetssituation och bedömt din förmåga att kunna betala av lånet. Ett snabblån däremot beviljas utan de regler och reglementen som bankerna har, och därför används ofta snabblånen för att finansiera vardaglig konsumtion.

Snabblånens ränta gör dessa lån dyra att betala av, och många gånger betalar kunden enbart en skyhög ränta varje månad utan att ha en möjlighet att amortera på lånet. Det medför att lånet aldrig betalas tillbaka, trots stora utgifter varje månad. I värsta fall tar kunden nya snabblån för att täcka kostnaderna för det första lånet, och då hamnar man lätt i ett skuldträsk som är svårt att komma ur även med en hög inkomst. Det är vanligt att snabblån i sista hand går till utmätning och medför då en betalningsanmärkning.

Hur förhåller du dig till lånade pengar? I vilka situationer känner du dig lockad att låna pengar till din konsumtion?

4.2 KOSTNADEN FÖR ALLA

LÅN OCH KREDITER: RÄNTAN

Alla skulder har en kostnad som antingen tillkommer direkt vid första fakturan, eller senare i form av påminnelseavgifter och räntor. Olika skulder kan ha olika villkor för avgifterna, vilket gör det extra viktigt att veta hurudant avtal man skriver på. Räntan är den vanligaste formen av kostnad för en skuld. I regel har småskulder utan säkerheter högre räntor medan större skulder med säkerheter i pant har en mindre ränta.

Ett banklån består oftast av en totalränta, som delas upp i Euriborränta och marginalränta. Euriborräntan varierar och justeras av Europeiska centralbanken, medan marginalräntan är den ränta som banken tar för att låna ut pengarna. När man exempelvis tar ett bostadslån är det bankens marginalränta som man konkurrensutsätter, medan Euriborräntan är densamma för alla. Lånen binds oftast till 3, 6 eller 12 månaders Euribor, vilket betyder att Euriborräntan för just ditt lån justeras enligt det angivna tidsintervallet.

När du lånar pengar av en bank gör banken ett så kallat stresstest, där din ekonomi som helhet testas att klara av en Euriborränta på upp till 6 %. Om du som privatperson har uppgett rätt siffror om din ekonomiska vardag åt banken i din låneansökan, har du inget att oroa dig för, även om du definitivt kommer att märka att din ekonomiska situation påverkas vid en räntehöjning. Hur mycket beror på hurudant lån du har

och hur det ska amorteras: lånetiden kan förlängas vid en räntehöjning eller så kan din månadskostnad höjas. Om du däremot inte har koll på hur mycket din vardag kostar, och därmed inte har kunnat ge uppriktiga siffror åt banken, kommer detta orsaka problem eftersom stresstestet då gjorts på felaktiga grunder. Det är ditt eget ansvar som kund att uppge korrekta siffror åt banken!

EURIBOR HISTORISKT

Euribor 12 6/2023: 3,965 %

Euribor 12 6/2022: 0,417 %

Euribor 12 6/2020: -0,107 %

Euribor 12 6/2015: -0,163 %

Euribor 12 6/2010: 1,281 %

Euribor 12 6/2005: 2,103 %

Euribor 12 6/2000: 4,965 %

Räntan är den vanligaste formen av kostnad för en skuld. I regel har småskulder utan säkerheter högre räntor medan större skulder med säkerheter i pant har en mindre ränta.

LÅN: 100 000 EURO TID: 20 ÅR

Marginalränta:

Amorteringssätt:

Månadskostnad enligt ränteläget 6/2022:

Månadskostnad enligt ränteläget 6/2023: 0,5 %

Annuitet

456 euro

631 euro

Annuitet är det vanligaste sättet att amortera på lån i Finland.

4.3 OM DET GÅR SNETT

Oavsett hur mycket vi planerar, kan vår ekonomiska situation snabbt förändras. Vår privatekonomi kan påverkas av offentliga och samhälleliga förändringar som inflation, räntor och börskrascher, men också av mera privata ärenden, som att vi blir sjuka, råkar ut för en olycka eller mister en partner. Det kan kännas enklare att prata om ekonomiska frågor som påverkas av samhälleliga fenomen, men det är minst lika viktigt att våga prata högt om och be om hjälp kring det som berör det privata. Det finns inget typexempel på vem som får ekonomiska problem, utan det kan drabba vem som helst. Det viktiga är att veta hur man kan förebygga problem och hur man tar sig ur svåra situationer innan problemen växer och blir ohanterliga.

Missbruk

Missbruk är en kostsam sjukdom. Att spela om pengar är tyvärr en alltför vanlig hobby i Finland, och om spelandet går ut över din ekonomi, din familj och dina vänner är det dags att söka hjälp. Mieli, Psykisk Hälsa Finland rf, beskriver spelberoende på sin hemsida så här: “Om ditt spelande har blivit okontrollerbart och tvångsmässigt, och du inte kan motstå möjligheten att spela, kan det vara fråga om spelberoende. Du kan intala dig själv att du kan ställa saker till rätta genom att vinna tillbaka pengar, men jakten på följande vinst förvärrar i själva verket alla dina problem. ... Att föra en speldagbok kan hjälpa dig att identifiera ditt spelmönster och risksituationer.” Mieli rf, 2021.

Bedrägerier

Bedrägerier är en vanlig orsak till att vi förlorar pengar. Vi vill ofta tro det bästa om andra när vi i verkligheten behöver vara mycket uppmärksamma på vilka länkar vi klickar på, och vara kritiska till både människor och företag.

Att säga åt en person som ringer från banken att du själv söker upp bankens nummer på nätet och ringer tillbaka kan rädda hela din förmögenhet.

MILJONER

Känn inte skam om du har blivit utsatt för ett bedrägeri, för du är inte ensam. Finländarna förlorade år 2022 34 miljoner. Vem som helst kan bli utsatt.

UNDER 2022 FÖRLORADE FINLÄNDARE TOTALT 34

MILJONER EURO TILL BEDRAGARE AV OLIKA SLAG.

4,5 miljoner i VD-bedrägerier, alltså att någon lyckats komma över pengar genom att påstå sig vara VD för ett företag

8,5 miljoner euro i samband med olika placeringsbedrägerier, där stora vinster utlovats

4,5

8,5 9 10

10 miljoner euro till olika typer av nätfiske, förfalskade länkar i SMS eller e-postmeddelanden

9 miljoner euro via dokument- eller romansbedrägerier, både på nätet och i situationer där man träffat sin kärlek personligen

Totalt 14,5 miljoner euro kunde också räddas och återbetalas av banker, tack vare deras säkerhetsåtgärder.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld kan vara svårt att prata om och förknippas med skamkänslor. Ekonomiskt våld är att förlora sin självbestämmanderätt och istället tvingas leva på en annan persons villkor.

Ekonomiskt förekommer främst i olika relationer: i parrelationer, mellan syskon eller mellan föräldrar och barn. År 2020 handlade vart tionde samtal till Kvinnolinjens jourtelefon om pengar.

LÄR DIG KÄNNA IGEN EKONOMISKT VÅLD GENOM NÅGRA EXEMPEL:

””Min partner kontrollerar mina pengar, jag får en veckopeng för mathandlingen.”

”Jag får aldrig frågan om jag tycker att ett ekonomiskt beslut är bra eller inte, fastän det handlar om mina pengar.”

”Jag har tvingats ta lån för att kunna betala för mina vuxna barn.”

“Jag får inte använda mitt bankkort och min nätbank själv, hen är alltid med mig eller sköter mina ärenden för mig, även om jag vill göra det själv.”

”Min expartner vägrar betala underhållsbidrag för barnen, och köper inte nödvändigheter till barnens dagis. Jag betalar för allt.” ”

”På mitt förra jobb hade mitt ex möjlighet att stå utanför och övervaka att jag verkligen var på jobb. Det störde mig så mycket, att jag inte kunde jobba kvar.”

“Jag trodde det fanns tillräckligt med pengar för att vår familj skulle klara oss, men det var en lögn.”

“I vår familj delar vi inte på inkomsterna, så jag med låg lön har inte råd att åka med familjen på semesterresan som min partner och barnen åker på.”

4.4 BETALNINGSSVÅRIGHETER OCH HJÄLPEN SOM FINNS

Betalningssvårigheter kan uppstå av många olika orsaker. Att få en påminnelsefaktura på telefonräkningen är ingen fara, sådant händer även den bästa. Men att inte kunna betala flera fakturor och se dem hopas i e-posten eller på köksbordet där hemma förorsakar en otrevlig klump i magen.

Räkning: 30 €

DETTA HÄNDER OM DU INTE BETALAR DINA SKULDER:

Påminnelse 2: +5 €

Påminnelse 1: +5 €

Indrivningsbrev 2: + 7 €

Indrivningsbrev 1: + 14 €

Utmätning: + 27 €

Rättegångsavgift i tingsrätten: + 110 €

Slutsumma för räkningen: 198 € + en betalningsanmärkning

En betalningsanmärkning är en notering i kreditregistret, där företag och myndigheter kan granska en kunds trovärdighet inför nya avtal och skulder. En anmärkning är ofta ett hinder för att kunna ingå nya avtal och sköta vardagliga ekonomiska angelägenheter.

I Finland har ungefär 400 000 personer en betalningsanmärkning, och trenden är att de som har en anmärkning ofta har flera fakturor som gått till utmätning. Detta betyder att en anmärkning inte är en engångshändelse, utan bristande helhetskontroll över pengar och den egna

EN BETALNINGSANMÄRKNING FÖRSVÅRAR ELLER OMÖJLIGGÖR

DINA MÖJLIGHETER:

• att få en hyresbostad (hyresvärdar granskar ofta kredituppgifterna)

• att få försäkringar (utöver de lagstadgade)

• att skriva på vardagliga avtal, som exempelvis elavtal eller telefonabonnemang

• att få lån eller kreditkort

• att betala av inköp med delbetalningsavtal

• att köpa saker på faktura

• att få jobb som innefattar ekonomiskt ansvar (exempelvis att arbeta i en butikskassa)

konsumtionen, eller oväntade händelser. Under hösten 2022 fick cirka 5 000 personer en ny betalningsanmärkning på grund av obetalda elräkningar när elpriserna steg kraftigt.

Personer i alla åldrar, livssituationer och med alla olika inkomstnivåer får betalningsanmärkningar. Det fina är att vi i Finland har ett brett nätverk av tjänster som stöder offer för olika ekonomiska problem.

Hemsidan Hitta Rätt (unginfo.fi/hittaratt) hjälper dig navigera mellan de olika svenskspråkiga stödtjänster som finns.

1 2 3 4 5

Ta itu med problemet. Öppna räkningarna, läs breven, var i kontakt med företagen.

Gå igenom din ekonomi och fundera över varför situationen är som den är. Har du budgeterat fel, eller lever du över dina tillgångar? Gör upp en ny budget som håller för den ekonomi du i verkligheten har.

Erkänn för dig själv att du inte alltid har råd. Skär ner på onödiga utgifter.

Betala bort de dyraste skulderna först (de med högst avgifter och ränta).

Våga be om hjälp av företagen som skickar fakturan/breven, av Marthaförbundet, Garantistiftelsen eller olika anonyma frågelådor på nätet.

Våga prata pengar!

Alla har vi våra styrkor och svagheter, också när det gäller pengar. Därför är det viktigt att prata om pengar, på gott och ont. Att prata om pengar kan handla om att drömma om våra målsättningar i livet och hur pengar kan möjliggöra dessa, att dela med sig om tips och tankar. Men det kan också handla om att få stöd när livet inte gått som man tänkt sig och man brottas med ekonomiska bekymmer. Genom att prata öppet om pengar sänker vi tröskeln för att våga prata också om svåra saker och be om hjälp när det behövs.

5.1 FYRKDEJTEN

Har du varit på en fyrkdejt? En fyrkdejt är en diskussion där man pratar om pengar med vem som helst: sin kompis, sin sambo, sin partner eller sin förälder. Syftet med att fyrkdejta är att förstå varandra bättre, lära sig av varandra och komma framåt på den ekonomiska resan. Att tala om pengar ska varken vara svårt eller komplicerat, utan snarare en trevlig stund där du får ställa frågor och i utbyte dela med dig av dina tankar och erfarenheter.

vänskap

förhållande

familj

Att fyrkdejta kan handla om att drömma och ha visioner. Men det kan också vara mycket konkret, som att inse att din kompis har ett bättre elavtal än du eller att din släkting har lyckats förhandla ner sin bostadsränta och kan ge dig goda tips.

FYRKDEJTA EN KOMPIS:

Vad gör ni lika och olika? Har ni gemensamma intressen, och hur tänker ni kring olika ekonomiska frågor, till exempel konsumtion eller sparande?

FYRKDEJTA DIN PARTNER:

Hur ska gemensamma utgifter skötas eller fördelas? Har ni en gemensam ekonomi, eller behöver den snart börja byggas upp? Vilka är era framtidsplaner, och hur påverkar de er ekonomi?

FYRKDEJTA I FAMILJ MED BARN:

Vilken ekonomisk trygghet behöver familjen och hur når ni den? Behöver ni några juridiska dokument, och hur ser ni på ekonomifostran för barnen?

RECEPT PÅ EN BRA FYRKDEJT:

En bestämd tid för fyrkdejten

Något gott att äta och dricka

Bra sällskap

Mysig omgivning och bra stämning

Nyfiket och öppet sinne

Vilja att diskutera och lära sig något nytt

Marthas fyrkdejtsfrågor

EXEMPELFRÅGOR FÖR EN FYRKDEJT I FAMILJEN:

• Vad fungerar och vad fungerar inte i vår ekonomiska situation?

• Hur ser vi på egna, gemensamma och delade pengar och bankkonton?

• Hur fungerar vår ekonomi? Räcker pengarna till? Har vi en budget och håller vi oss till den?

• Vad vill vi prioritera och vad kan vi välja bort i vår vardag?

• Vilka är våra konkreta sparmål och hur sparar vi inför dem? Hur ska vår ekonomi se ut om 5, 10 och 25 år?

• Har vi behov av juridiska dokument?

• Föräldraledigheter: bör de kompenseras, och i så fall hur?

5.2 VÄNSKAP OCH PENGAR

Vänskap och pengar är mera sammankopplade än man kanske kunde tro. Pengar är ofta involverade när man umgås med sina vänner. Vi konsumerar samtidigt och det är inte ovanligt att man inser att man överskridit restaurangbudgeten när man umgåtts med vänner. Samtidigt kan också gemensamma resor och festligheter kosta. En vanlig situation är att personer i bekantskapskretsen har olika önskemål och förutsättningar för budgeten när man firar en vän som ska gifta sig eller skaffar en gemensam gåva. Det är viktigt att vara ödmjuk inför att vi har olika ekonomiska situationer och prioriteringar.

Vänskap är dyrbart och bör inte riskeras på grund av pengar. Vänskap och pengar

är ändå en vattendelare, och ibland kan det uppstå konflikter när du och dina vänner inte tänker lika. Var därför uppmärksam på hur både du och dina vänner kommunicerar kring pengar. En del vill själva undvika problem och kan därför inte tänka sig att låna pengar åt en vän, medan andra ser det som en självklarhet att hjälpa en vän i ekonomisk nöd. Givmildhet är en god egenskap som förknippas med vänskap och andra nära relationer, men den bör ses som något fint, inte utnyttjas och inte heller gå till överdrift.

Du kanske betalade på restaurangen, eller lånade ut pengar och kompisen lovade betala, men pengarna syns inte till. Appar har gjort det enklare att begära in pengar för en kväll på restaurangen.

5.3 DELAT HUSHÅLL - DELADE UTGIFTER: EGEN-, DELAD ELLER GEMENSAM EKONOMI?

Vare sig du bor med en partner, en vän eller ett syskon, betyder ett gemensamt hushåll även gemensamma spelregler för ekonomin. Att dela på vissa utgifter gör inte bara vardagen enklare, utan även mer rättvis. Städmaterial, anskaffningar till hemmet, torrvaror till skafferiet och kanske även prenumerationer och abonnemang för streamingtjänster kan vara områden att börja med.

Bor man ihop en längre tid kan det vara en god idé att öppna ett gemensamt konto för hemmets gemensamma utgifter. Utgå gärna från kostnaderna i den egna budgeten och från listan med kostnader som du gjorde i kapitel 1 för att hitta en lämplig summa. Fyrkdejta och gå igenom upplägget och spelreglerna på förhand, så undviker du problemsituationer.

Egen ekonomi, delad (proportionell) ekonomi eller gemensam ekonomi I en egen ekonomi är allt mitt mitt, och allt ditt ditt. Det finns inga gemensamma pengar och var och en står för sina utgifter. Det är ofta här vi börjar när två personer flyttar ihop, men i längden kan detta bli ett mer tidskrävande än ändamålsenligt system. För vems pengar köper man diskmedel och wc-papper? Att bo tillsammans och ha helt skilda ekonomier kan medföra vissa utmaningar.

I en delad ekonomi skiljer man på kostnader som är egna respektive gemensamma, och delar på de senare. Eventuellt öppnar man ett gemensamt konto och betalar in en summa pengar varje månad

PERSON A OCH B:

Gemensamma utgifter: 1000 euro

Gemensamma inkomster: 4500 euro

PERSON A

Inkomst 2000 euro, bidrag till gemensamma kassan

44 % = 444 euro

PERSON B

Inkomst 2500 euro, bidrag till gemensamma kassan

56 % = 566 euro

för de gemensamma kostnaderna. Man kan bidra med lika mycket, eller i proportion till sin inkomstnivå. Diskutera vilka utgifter som ska betalas från det gemensamma kontot, och vilka utgifter som är ens egna och betalas från de privata kontona.

I en gemensam ekonomi finns inga egna pengar, utan alla pengar är gemensamma och används såväl till gemensamma som till egna utgifter. Det är ändå rekommenderbart att man har egna konton och ett eget sparande, för att bibehålla en viss självständighet.

Oavsett hur man väljer att dela upp ekonomin i en familj, rekommenderar vi att man i första hand diskuterar fram en lösning som bägge parterna är nöjda med. Den vanligaste lösningen bland dagens par är någon form av delad ekonomi.

KOSTNADER FÖR

EN FAMILJ MED TVÅ

FÖRÄLDRAR OCH TVÅ

BARN I ÅLDER 4

OCH 10 ÅR: Boende

1166 € (hela landet)

Bil: 416 €

Kollektivtrafik: 143-163 €

Cykel 55 €

853 €

IT och elektronik: 163 €

Kläder, skor och väskor: 233 €

Personlig hygien: 100 €

Hälsovård och mediciner: 102 €

Hushållsartiklar och möbler: 76 €

Fritid och hobbyer: 356 €

El, vatten och försäkringar: 146 €

5.4 FAMILJENS EKONOMI

Att få barn är en stor livsförändring. Vid livsförändringar är det bra att stanna upp och fundera över hur ekonomin eventuellt påverkas. Att planera ekonomin inför tillökningen handlar om att se över hur de närmaste åren kommer se ut och göra upp en ny budget på kort och lång sikt. Det är ett bra tillfälle att fundera på familjens sparande eller fundera över hur det ekonomiska ansvaret fördelar sig i familjen.

Att få barn kan innebära:

• ökade utgifter för mat, kläder, hälsooch sjukvård, hobbyer och övrig utrustning

• ökade utgifter för boende och transport om du behöver flytta eller köpa bil

• att dina inkomster sjunker under tiden som du är föräldraledig och eventuellt vårdledig

• att du börjar få barnbidrag

• att det sker förändringar i dina konsumtionsvanor

Familjeledigheter, pension och kompensation för ekonomiskt

bortfall i familjen

Ofta tar en av föräldrarna ut en större del av familjeledigheterna. Den förälderns ekonomi påverkas i och med att inkomsterna sjunker, karriärutvecklingen och löneutvecklingen tar paus, och den kommande pensionsnivån påverkas. Genom att ta reda på hur den egna situationen kommer påverkas av familjeledigheten kan man fatta medvetna beslut, och även fundera på hur det ekonomiska bortfallet kan kompenseras.

Du kan ta hjälp avräknareArbetspensionens för att få ett hum om hur pensionsbortfalletstort är:

Den förälder som arbetar bör i rättvisans namn kompensera den förälder som tar ut större delen av familjeledigheten för det arbete hen gör i hemmet och för familjen. Genom att separat spara och placera en summa pengar åt den hemmavarande föräldern tryggar man hens framtid och ålderdom. Pengarna ska dock sparas eller placeras i just den hemmavarande förälderns namn, inte på ett konto där hela familjens sparande ligger. Pengarna får gärna placeras, på så vis drar man nytta av ränta på räntaeffekten. Vi får ofta frågor om hur stor en rimlig och lämplig kompensation är, men det är svårt att ge någon entydig summa. Summan påverkas av flera faktorer: lönebortfall, förlorad löneutveckling och hur de placerade pengarna placeras och avkastar.

Millimeterrättvisa är närmast omöjligt att uppnå. Med hjälp av räknaren kan du

ändå kontrollera hur mycket din pension uppskattningsvis kommer påverkas, och genom det får du en uppfattning om hurudana summor det rör sig om. Om din pension efter en planerad föräldraledighet till exempel kommer att vara 30 euro lägre per månad så kan du tänka att det rör sig om ca 9 000 euro (30 års pensionstid) i rent bortfall. Genom att placera 100 euro i månaden under två år (2 400 euro totalt) och investera dessa pengar skulle summan uppgå till 10 373 euro om 30 år, förutsatt att det placerade kapitalet avkastar i medeltal 5 % om året. Vi har då inte beaktat inflation och inte heller utebliven löneutveckling, men exemplet kan i alla fall ge en fingervisning om hurudana summor det är fråga om.

Genom att dela på föräldraledigheterna löser man också naturligt problemet med olika stora pensioner.

Spara pengarpå många olika sätt!

Att spara pengar handlar om att avsätta pengar från sin konsumtion till senare behov. Det kan verka enkelt, men det ligger förvånansvärt mycket psykologi och eftertanke bakom att spara pengar. Att motivera sig själv att inte använda pengarna genast, utan lägga undan dem för att kunna njuta av dem senare, är inte alltid så enkelt. Sparade pengar ger ändå trygghet och möjligheter. En förutsättning för att kunna spara är att du har kontroll över ekonomin och känner till dina kostnader. Det krävs också allmänt välmående och förmåga att planera för framtiden. Den som mår dåligt och inte har tillförsikt inför framtiden orkar sällan avsätta pengar för senare behov. Sist men inte minst behövs en målsättning. Målsättningen får gärna vara ambitiös, men ändå realistisk. Är den för ambitiös och ouppnåelig så kommer vi sannolikt att misslyckas. Då kanske vi tänker att det är onödigt att spara. Med en lämplig målsättning, som dessutom är konkret och inspirerande har vi förutsättning att lyckas, och vem tycker väl inte om att lyckas?

“JAG TÄNKER

ALLTID ATT JAG

BORDE SPARA

– MEN HUR

KOMMER JAG IGÅNG?”

6.1 LYCKAS MED SPARANDET

En tydlig målsättning hjälper dig att komma igång. Att visualisera ditt sparmål med en bakgrundsbild på telefonen på bostaden du vill köpa eller en nedräknare till när sparmålet ska vara uppnått hjälper dig med motivationen. Öppna ett sparkonto och byt namn på sparkontot så att du vet vad du sparar till. Forskning har visat att när föräldrar bytte namn på sparkontot till sina barn från “sparkonto” till “Kalles framtid och utbildning” så lyckades sparandet bättre. Skjut inte upp att börja spara, sätt igång genast när motivationen kommer. Spara pengar genast när de kommer in på kontot och belöna dig själv när du lyckas. Det ska vara kul att spara!

Budgetera in ett sparande, varje euro är bättre än ingenting. Det är utmanande att spara när ekonomin är svag, men tänk ändå på att prioritera din framtid, dina drömmar och mål. Se över dina kostnader med hjälp av din budget och kostnadsuppföljning. När man inte har extra rörelseutrymme i budgeten är det särskilt viktigt att man använder sina pengar effektivt. Undvik att betala räntor och onödiga kostnader, men se även över dina dagliga rutiner –finns det förändringar du kan göra som leder till besparingar? Flytta sedan över den sparade summan till sparkontot. Tänk också på att din ekonomi kan bli bättre, men konsten att spara kan övas upp också under sämre tider. När din ekonomi förbättras har du vanan inne och kan öka ditt sparande.

“JAG TÄNKER

ALLTID ATT JAG BORDE SPARA, MEN HAR DÅLIG EKONOMI”

“JAG VET ATT JAG

BORDE SPARA, MEN

VET INTE HUR. DET

DYKER ALLTID UPP NÅGOT OVÄNTAT I

MIN EKONOMI. JAG

FÅR INGEN ORDNING

PÅ VARDAGEN!”

Din ekonomi förtjänar kärlek och lite omsorg, och med 15 minuter per vecka kommer man långt. Boka in tid för budgetering, ekonomiärenden och sparande i din kalender. Gör sparandet till en vana och automatisera det genom att föra över pengar till sparkontot varje gång det kommer in en summa pengar. Du kan också låsa pengarna, eller gömma dem på en annan bank så att du inte frestas att ”stjäla” sparpengarna. Överväg också att slå fast en procentandel av dina inkomster som alltid ska sparas. På så sätt ökar ditt sparande om dina inkomster ökar.

6.2 SÄKERHETSBUFFERTEN - DET

FÖRSTA SPARMÅLET

Spara i första hand till en säkerhetsbuffert. Pengar reserverade för oväntade händelser ger oss trygghet i vardagen. Storleken på säkerhetsbufferten varierar från person till person. Hur ser ditt liv ut? Har du en tryggad och regelbunden inkomst? Har du ansvar för hus, barn eller djur? Hur ser dina utgifter ut?

6.3 BOSTADSSPARA

Ett vanligt sätt att spara är via ett bostadssparkonto (BSP-konto). Alla banker erbjuder BSP-konton.

Du kan läsa mera om kontots regler på din banks hemsida eller på Statskontorets hemsida.

Fördelarna med ett BSP-konto är du att inte binder dig till bostadsköp. Ändrar du dig kan kontot avslutas. Du får ränta på BSP-kontot, och du har möjlighet att få ett så kallat BSP-lån om du väljer att köpa en bostad.

För många kan steget att öppna ett BSP-konto vara ett sätt att börja spara mera målmedvetet. Att köpa en bostad är ett av de största ekonomiska besluten

SÄKERHETSBUFFERTEN I ETT NÖTSKAL

• Förvaras på ett skilt konto

• Ska helst inte investeras eller bindas utan vara lättillgänglig

• Fylls på efter användning

• Storleken kan utgå ifrån dina behov, men utgå gärna från din livssituation och dina utgifter. Många brukar vara nöjda med 3–6 månaders utgifter.

vi fattar i livet och bostadsköp kräver i regel att man har en betydande summa i handpenning. BSP-kontot är ett sätt att bevisa både för oss själva och banken att vi är kapabla till att planera vår ekonomi långsiktigt genom att regelbundet avsätta pengar för vår framtid.

6.4 MÅLSÄTTNINGAR OCH

TIDSPERSPEKTIV

Hur vill du leva ditt liv? Vad är dina drömmar, målsättningar och planer? Vi behöver alla ha målsättningar och drömmar i livet. Med rätt knep kan vi öka förutsättningarna att lyckas spara.

Genom att dela in olika målsättningar i tidsintervall, hjälper det oss att få en helhetsbild av hur vårt sparande och/ eller vår lånesituation kommer se ut. Målsättningen som uppnås inom en kort tidsperiod behöver, lite som träning inför en löptävling, en tydlig plan, medan en målsättning på lång sikt kan behövas justeras mellan varven. Grundregeln är att ju närmare målet du är tidsmässigt, desto tydligare sparplan behöver du ha.

EXEMPEL PÅ KORTSIKTIG MÅLSÄTTNING:

• Pengar på sparkontot: målsättning 2 000 €

• Tid tills målet ska vara uppnått: 1 år

• Sparande per månad: 167 € (2 000 € / 12 mån)

Medellånga målsättningar

Nu är det dags att börja drömma lite friare. En längre resa? Kanske giftermål och barn? Hurdan levnadsstandard vill du ha och kan du uppnå? Genom att tänka framåt och spara kan vi kanske uppnå målsättningar som vi trodde var för svåra.

De medellånga målsättningarna blickar 3–5 år in i framtiden. Bostadssparkontot är ett typiskt medellångt sparmål, som kräver ett regelbundet sparande på minst två år.

Till skillnad från kortsiktiga målsättningar kan man överväga att placera sparsumman till medellånga målsättningar. En placering med låg risk kan ge dig någon form av avkastning, samtidigt som risken att pengarna sjunker i värde är relativt låg. Tänk på de medellånga målsättningarna som en del av ditt regelbundna sparande.

Långsiktiga målsättningar

En långsiktig målsättning blickar långt in i framtiden. Det kan kännas både utmanande och onödigt eller spännande och motiverande att tänka så långt framåt. Genom att tänka långt in i framtiden kan vi säkra vår ekonomiska vardag även då och uppfylla våra drömmar.

Målsättningarna i denna kategori är tänkta att förverkligas inom tio år eller mer. Det kan handla om en större investering man vill göra, en dröm i livet, att förbättra sin levnadsstandard eller sin kommande pensionstid. Målsättningen behöver inte vara fastslagen, eller ens ha en tidpunkt då den kommer infalla. Genom att spara små summor långt på förhand lägger man grunden till ett långsiktigt sparande med en fast plan.

I Finland har vi ett pensionssystem som är en del av den sociala tryggheten.

Pensionssystemet finansieras med avgifter som dras av från vår lön. Vår omvärld förändras snabbt och befolkningstillväxten ser annorlunda ut än för några årtionden sedan. Många unga är därför oroade för om de kommer att få pension när det är deras tur. Oavsett hur vårt pensionssystem kommer att se ut i framtiden är det aldrig en dålig idé att gardera sig med eget sparande.

I och med att de långsiktiga sparmålen ligger så pass långt in i framtiden, kan vi här ta hjälp av avkastningen och placera våra pengar. Tiden gör att vår placering kan sjunka i värde, men även att värdet kan hinna stiga igen. Även om det alltid finns risker med att placera, anses möjligheterna ofta uppväga riskerna när man har tiden på sin sida.

Ålder Spartid Spar/mån Eget kapital Förvänt. avkast. Slutresultat, 7 %

Placeringar kräver tid för att ge resultat, men precis som med allt annat inom privatekonomin är det bra att kunna ha lite tålamod ibland.

Placera och få avkastning

Att placera betyder att du investerar dina pengar för att få avkastning i framtiden. Du får avkastning i utbyte mot att du tar en risk och för att du avstår från att konsumera dina pengar. Avkastningen å sin sida hjälper ditt sparkapital att växa snabbare än om du bara har det på ett sparkonto.

7.1 VAD ÄR EN PLACERING OCH VARFÖR

SKA JAG PLACERA?

Avkastningen kan vara att placeringen ger en utdelning eller att du väljer att sälja dina placeringar med vinst. Det finns olika sätt att placera. Det vanligaste sättet för finländare att placera är via fonder och aktier, som handlas på börsen. Man kan också placera i bostäder, skog, råvaror och alternativa placeringar.

Avkastning är vinsten som du gör på en placering.

Många väljer att placera sina pengar för att se dem växa snabbare än de gör på ett vanligt konto. På ett konto får man inte avkastning, utan ränta. Har man möjlighet att placera under en längre tid så kan man dessutom dra nytta av ränta på ränta-effekten.

Ränta på ränta är precis som ordet säger när man tjänar in ränta på redan intjänad ränta.

Ränta på ränta-effekten blir mycket tydlig när du har placerat under en lång tid. I början är effekten närmast obetydlig,

100 €

ÅR 1

121 € ÅR 2

men det brukar sägas att tiden är din bästa vän när du placerar. Med det avses att ju längre tid du har på dig, desto mera drar du nytta av ränta på ränta-effekten.

När man placerar har man möjlighet att se sina pengar växa. Det gör de inte om de ligger på ett vanligt konto. Fördelen med att placera är att man därför kommer undan med en mindre summa och tack vare avkastningen ändå kan njuta av målet för sina placeringar, oavsett om det är pensionsdagarna, ett sommarställe eller ekonomisk trygghet.

7.2 TÄNK PÅ DET HÄR NÄR DU PLACERAR

Grunden i skick

Innan du börjar placera är det viktigt att ha grunden i skick. Med det avses att du har kontroll över din privatekonomi, kan täcka dina dagliga utgifter, har en säkerhetsbuffert samt att du inte har dyra krediter i din vardag. Det är också bra att vara nyfiken och lära sig om placeringar, även om ingen behöver vara expert för att våga prova på att placera med små summor.

Tänk dig att du har 100 euro. De stiger i värde med 10 procent, dels med värdeökning, dels med dividend.

Nästa år har du 110 euro och får då också 10 procent i värdeökning. Summan blir då inte 120 euro, utan 121 euro, eftersom du också får ränta på avkastningen. 1 euro har kommit till tack vare ränta på ränta-effekten.

Kostnader och avkastning

Det kostar att placera. När du köper en aktie tas det ut en avgift, som antingen kan vara fast eller i relation till priset på aktierna för att genomföra köpet. När du köper en fond tas det ut en löpande förvaltningsavgift, som också påverkar din avkastning. Var uppmärksam på dessa kostnader och jämför priserna mellan olika banker. Speciellt om man placerar mindre summor är det extra viktigt att se över kostnaderna, annars riskerar man att hela den eventuella vinsten äts upp av kostnaden.

Du kan köpa aktier både via din egen bank, via en konkurrerande bank eller via en bank specialiserad på endast placeringstjänster. Alla har sina egna prislistor och olika utbud på produkter.

Diversifiering

Ett vanligt uttryck när man placerar är att inte lägga alla ägg i samma korg. Eftersom det innebär en viss risk att placera behöver du tänka på din spridning, eller diversifiering. Med diversifiering avser man hur utspridda placeringarna är med tanke på antalet företag, det geografiska område där företagen verkar, branschen, placeringsformen och i vilket tidsspann placeringarna inhandlas. Det låter mera komplicerat än det är. Om du köper en aktie i ett enda företag tar du en risk ifall det går dåligt för just det företaget. På samma sätt är det bra att inte placera en stor summa på en gång, utan hellre sprida ut köpen under en längre tidsperiod. Eftersom värdet på placeringar går upp och ned undviker du på så sätt att köpa vid så att säga fel tidpunkt. Satsar man alla ägg på en viss specifik bransch har man visserligen chans att göra stora vinster, men man riskerar också stora förluster om det inte går som man tänkt sig.

Risk och tid

Ex. Aktie i Bolaget Ab Oy, pris 20 euro/aktie. Kostnad för att köpa 5 aktier: 100 euro + 10 euro i kostnader för genomfört aktieköp. Totalpris 110 euro.

Aktien måste gå upp 10 % i värde för att täcka kostnaden. Om du istället skulle ha köpt för 400 euro och kostnaden är 10 euro krävs det däremot att priset på aktien ökar med 2,5 % procent för att täcka kostnaden.

Placeringar är inget kortdistanslopp, utan snarare ett maraton. Oavsett om du väljer att placera i aktier, bostäder eller något annat så kommer det att hända saker i omvärlden under placeringsperioden som påverkar din avkastning. En pandemi kan uppstå, bostadsmarknaden kan svaja eller ett krig kan bryta ut. Det finns alltså flera faktorer som påverkar världsekonomin och dina placeringar. Därför är det bra om du har tiden på din sida och inte behöver sälja dina placeringar när det är dåliga tider. Tiden du har på dig är relaterad till risken och man brukar därför säga att det är möjligt att ta större risker när man har en lång placeringshorisont, medan man kanske håller placeringarna

på en lägre risknivå eller till och med på sparkontot om man har kort tid på sig.

Risknivå är också förknippat med avkastningsnivå. När man har ett kort tidsperspektiv väljer man gärna en lågriskplacering, som i sin tur också ger en låg avkastning. En högriskplacering som vi kan välja om vi har lång tid på oss kan däremot ge oss en hög avkastning.

Placeringar och hållbarhet

På samma sätt som vi kan välja att beakta hållbarhet i vår konsumtion, kan vi som placerare också välja hållbara lösningar för våra placeringar. Äger man aktier i ett

TIDSPERSPEKTIV

0-3 år: Låg risk – låg avkastning

3-7 år: Medelhög risk – medelhög avkastning

Minst 7 år: Medelhög eller hög risk – medelhög eller hög avkastning

Genom att sprida ut dina investeringar enligt tid, bransch, placeringsform, geografiskt område och antal företag så minimerar du dina risker.

företag kan man också använda sig av sin konsumentmakt genom att utnyttja sin rätt att gå på bolagsstämma och ställa frågor kring och krav på hållbarhet.

7.3 PLACERINGSFORMER

Aktier och fonder

En aktie är en del av ett företag och företaget strävar efter att göra vinst och kunna dela ut vinsten till sina aktieägare. Vinsten får man i form av en dividend. Dividenden betalas ut i relation till antalet aktier du äger. Det är bolagsstämman som avgör om dividend betalas ut eller inte.

Fonder är en sammansättning, en portfölj, av olika typer av räntepapper och/eller aktier. Genom att placera i fonder sprider man ut sina placerade pengar från ett företag (aktie) till ett tjugotal olika företag och/eller andra värdepapper. Det medför ofta mer stabilitet och mindre fluktuation i placeringens värde. De flesta fonder betalar inte ut dividend, utan vinsten ökar på fondens värde. För att ta del av vinsten måste du sälja en del av fonden.

INDEXFOND

• En passiv fond (utan fondförvaltare) och har därav ofta låga kostnader.

• Följer ett visst index, och är därför inte bunden till specifika aktier.

• Ofta mycket transparenta i vad som handlas med, exempel: OMXH25 och OMXS30 (index för Helsingforsbörsens 25 mest omsatta bolag eller Stockholmsbörsens 30 mest omsatta bolag)

RÄNTEFOND

• Låg risk med kort placeringshorisont, fluktuerar måttligt i värde.

• Innehåller oftast statsskulder och/eller företags obligationer, enbart som räntor.

• Aktivt förvaltade.

BLANDFOND

• Placerar både i räntor och direkta aktier.

• Aktivt förvaltad fond, med medelhög riskklass.

• Kostnaderna behöver vara i balans med avkastningen

AKTIEFOND

• Har minst 75 % av placeringarna i aktier, ofta i 20–30 olika företag.

• Högst risk av alla fonder, vilket gör aktiefonder till långsiktiga placeringar.

• Har ofta ett tema, till exempel en bransch eller ett geografiskt område.

FOND

Indexfond Räntefond Blandfond Aktiefond

Skog och bostäder

I Finland är det vanligt att vara skogsägare eller på andra sätt placera i skogsindustrin. Många blir skogsägare genom arv. Att placera i bostäder har vuxit i popularitet de senaste åren. Skillnaden på en bostad och en placeringsbostad är att du bor i en bostad, medan du äger en placeringsbostad i syfte att få hyra som avkastning eller en värdeökning vid försäljning.

Alternativa placeringar och andra sätt att få avkastning på sina pengar

Den digitala utvecklingen har öppnat upp för möjligheter att få avkastning och vinster på nya sätt. Ofta upplevs detta som mera lockande än de traditionella, lite mera långsamma sätten att bygga upp sin förmögenhet på som förespråkas av bankerna.

Kryptovalutor, eller virtuella valutor, har under de senaste åren vuxit i popularitet bland personer som vill ha en alternativ placering. Dock finns det idag ingen marknad som är övervakad eller reglerad för virtuella valutor, utan värdet på virtuella valutor bestäms genom ömsesidigt förtroende mellan parterna som handlar. Vill man investera i kryptovalutor ska man vara medveten om att det är förknippat med risker. Även Finansinspektionen i Finland uppmanar till försiktighet.

SECOND HAND

BIBLIOTEK

Ekonomi i vardagen är framtaget av projekten: En euro i taget, finansierat av Undervisnings- och kulturministeriet Hantera vardagen, finansierat av STEA Finlands svenska Marthaförbund

Redaktion:

Författare: Marina Nygård & Matilda Hassel

Redaktör: Marina Nygård, Matilda Hassel & Katharina Jägerskiöld

Formgivning: Elin Nyman, E Nyman Design

Foto: Karin Lindroos, Studiofamiljen

Tryck: Grano 2023