Page 1

moderna tider

책ter i klassrummet


ledare fr책gest채llning Bakgrund

14

metod

2

resultat

17

20 24

26

diskussion

27

slutanalys litteratur och tack till

32 33

30 31


6 11

Under den sista terminerna på min bildlärarutbildning kom jag i kontakt med något nytt, IKT( information kommunikation och teknik). Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av tekniken, exempelvis datorn i vår undervisning. Det var svårt för mig som kommer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgifter. Men ack så roligt, pulsen gick i taket med photoshopp, blogg och filmredigering. Nu sitter jag här på IKT utbildningen för andra terminen.

3

Hoppas jag kan få dej på kroken?

Maria Hazelius


”utan en fläck på kläderna”


Livboj ibild


Skolan börjar formas efter den digitala tekniken, vilket är av vikt och ett måste i styrdokumenten. 6

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmässiga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsalen när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möjligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

Men vad betyder det för bildämnet egentligen?


s

ledare

lgr11: Bildämnet har en given förnyelse att genomgå i teknikens datoriserade vingslag. Därför tror jag att bildämnet har en livlina att hålla sig fast vid, under tider av nedskärningar i skolor, genom den så kallade moderna tekniken. Det står i läroplanen för grundskolan att elever ska ha förmåga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). Detta har vi hört förut! Men hur går detta till i praktiken med bildsalar som har en dator för 30 elever eller dålig uppkopplingsförmåga och framförallt lärare som inte har kännedom i den moderna tekniken. Forskare hävdar att dagens samhälle är historiskt sett mest bildtäta samhället såväl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15).

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringsprogram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmässiga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsalen när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möjligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

7

”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning oc målning, även arbeten med keramik”


frågeställning

F

ör att inte ta vatten över huvudet i denna undersökning har jag tagit en något smalare frågeställning inför min undersökning. Emellertid rör den vid problematik jag personlige och säkert många andra med mig har känt inför olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pensel möts. Jag antar att det ena verktyget eller det andra utveckla olika färdigheter och det kan vara av störta intresse att förstå dess skillnaden.

Varför är det då så viktigt att svara på dessa frågor, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verktyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Det är för mig en självklarhet att bildämnet ska ha den plats den borde för att ge elever en grund att stå på inför dagens bildtäta samhälle. Därför är det väsentligt att vi inte misslyckas i våra bildsalar idag.

8 - Hur förändras och vad händer i interaktionen mellan lärare/elev och elever sinnsemellan när vi använder analoga kontra digitala verktyg under en lektion? På vilket sätt påverkas interaktioner av verktygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet?


Vad som händer i skolan mellan elev, lärare och elever sinsemellan är lika viktigt som vad läraren predikar om i klassrummet. Under tre år som lärarstudent har jag förstått mer och mer att arbetet med människor är en interaktion och dynamik som måste tas på största allvar. Därför är det interaktionen och vad som händer mellan oss människor som är av vikt för en lyckosam lärosituation.

9

Den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) miljön. Individens eget tankearbete börjar som faktiska relationer mellan människor (Strandberg)


En transform sedan 80-tal svenska samhället Inledningen av regeringskanslie10 ten digitala agenda för Sverige, står det, för 20 år sedan började datorn på allvar komma in i de svenska hemmen. I Lgr. 80 står det att ”datakunskap” är obligatoriskt ämne i grundskolan.


Bakgrund

mation let i det D

et var ett gått försök men det gav just inget utfall på grund av att personalen inte hade tillräckligt med kompetens.Det förekommer i Lgr 80, bildtolkning och arbete med olika tekniker som foto, film och tv. Formuleringarna förändras i de övergripande målen för grund- och gymnasieskolan Lgr 11 där digital teknik ska användas som verktyg för skapande. Den digitala kontexten har på djupet förändrat lärosystemet idag. Dessa förändringar genererar olika diskussioner om lärosituationen i skolan för elever som lärare. Frågan är inte om vi ska ha datorer eller ej, frågan är hur och på vilket sätt vi ska nyttja dess fulla kraft? Francesc Pedró som ledde OECD:s projekt New Millennium Learners, menar att

det inte är vilket verktyg som helst utan en systemförändrande kraft. Detta är självklart inte en lätt match att föra in i en verksamhet som är ganska trång rodd.

11


metod

” Tänk dej själv att vara en fluga på väggen” 10


Med egna ögon

fluga på väggen


metod Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelserna i klassrummet ska vara så normala som möjligt. Hur jag ska registrera helhet och del information i salen på bästa möjliga sätt är mycket viktigtiga frågor. Jag hade få chanser att genomföra min observation,det innebar därför absolut focus på vad och hur jag skulle iaktta händelserna i klassrummet. Av den orsaken använde jag ljud- och bildinspelning, foto och loggbok under alla lektioner. Det har givit det underlag för denna undersökning som ni ska få ta del av. Den har öppnat mina ögon inför min kommande roll som bildlärare och IKT pedagog.

14

En sanning som man uppenbarar med egna ögon, även om den är ofullkomlig, är den värd tio sanningar som man får från andra; förutom att ens kunskap ökar har den också förbättrat ens förmåga att se. (värderande ögat, s.6)

Som en lärare på Uppsala Universitet så enkelt uttryckte sig, - vad vet du inte ens om att du inte vet om i ditt undersökningsproblem?


-


o

bservationen

gjordes på gymnasieelever i Uppsala. På grund av etiska grunder tänker jag icke förmedla vilken skola jag varit på eller vilken lärare som utförde lektionen. Detta förefaller inte heller vara något behov av för undersökningens trovärdighet. Eftersom jag ville i huvudsak inspektera interaktionen av två olika verktyg, analoga kontra digitala. Det var under två lektioner med 13 respektive 7 elever jag utförde min observation. Placering av en handkamera där bild och ljud togs upp på ett ställe i klassrummet. Vilket gjorde att jag kunde infinna mig på ett annat ställe för att skriva om händelser i en annan del av rummet. Detta gjorde att jag kunde ta del av en helhet under bearbetningen av innehållet, genom att lägga samman kamera upptagningen och mina anteckningar. Det gav en stor rikedom av detaljer inför min avkodning av

16

materialet. Under tolkningen tittade jag på filmerna utan ljud för att kunna fånga den ickeverbala kommunikationen på ett så trovärdigt sätt som möjligt. Ordet har i allatider varit starkare och även kopplat till rationella och logiska värden, medan bilden har varit kopplad till upplevelser och känslor. Dock under de senaste åren med focus på visualisering fått en starkare ställning framförallt i estetiska ämnen (Björndal). Problem kunde jag finna med viss ljudupptagning, där bakgrundsljud gjorde att jag inte alltid hörde hela diskussioner. Läraren som utförde dessa lektioner var en lärarelev på Uppsala Universitet. Han utförde dessa lektion för att undersöka om spel som Minecraft kan utvecklas inom skolväsendet.


17


Elevernas uppgift 16

Uppgiften eleverna fick av läraren bestod att i grupp om fyra till fem elever under en lektion bygga ett hus, med omnejd och interiör om tid fanns. En grupp skulle arbeta med digitala verktyg och de andra grupperna arbetade med analoga. Gruppen skulle även utsäga en ägare av huset, som skulle bestämma om hur huset skulle se ut. Det skulle behövas samarbete i gruppen och att eleverna klarade av vissa tekniska svårigheter av olika slag. Eleverna i den digitala gruppen skulle använda sig av Mine craft* och den analoga gruppen skulle använda sig av verktyg som tejp, papper, pennor och sax.

Minecraft är ett spel som går ut på att bygga olika världar av fyrkantiga byggstenar ungefär som ett virtuellt legoland. Dator digitala redskap Pensel står för analoga verktyg


metod

17


resultat

” kon har hängt sig”


verbal icke verbal


Digital grupp verbal 20

Under den verbala interaktionen tittar inte eleverna på varandra eller mycket sällan och diskussionen följer inte ett linjärt flyt (eller flow). Eleverna förefaller uttrycka sina tankar, utan att tydligt vänta på ett svar. Kommunikationen i den digitala gruppen förefaller att går ut på att vara effektiv. En fråga riktas inte mot någon speciell mottagare, svaret kommer när tiden är inne av någon i gruppen. Det skulle kunna jämföras med anycastmodellen* som används inom internet kommunikation. Där sändaren skickar ut sin fråga och får svar från den närmaste topologiska och effektivaste knuten i gruppen. Under pres�sentationen av huset föreföll läraren beskriva vad han såg och ledaren ge medhåll.

-Vill du ha wood eller sandstone?

-Vad gör kon här?

-Man kan döda den! -Den har hängt sig!

- Har den hängt sig helt?

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams f cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sen destination address.)


Analoga gruppen verbal

resultat Normerna för kommunikationen verkar inte vara samma i den analoga gruppen, där diskussionen följer en ordning med frågor, svar, problemformuleringar och diskussion. Det förefaller i vissa fall svårigheter att göra sig förstådd, vilket gör att de tar till andra hjälpmedel som tillexempel; skissa på papper, viker papper inför de andra, gör gester och uttryck med både händer, kropp och verbalt. Den verbala kommunikationen synes vara diskussioner mellan två eller flera i gruppen, där konkreta problem inför uppgiften utvecklades och diskuteras i gruppen som helhet. Även peppning från ledaren. Diskussioner om vad som ska göras senare på eftermiddag eller kväll förekommer. Under senare delen av processen var det kortare direktiv där eleverna gav varandra olika uppgifter inför slutfasen av arbetet. Under presentationen av huset var det den så kallade le-

from a single sender are routed to the topologint to several nodes, all identified by the same

daren i gruppen som beskrev funktioner, olika utrymmen och gav resten av klassen beskrivning på sådant som inte var synligt. Det var ofta skratt under denna beskrivning både från ledaren och klassen i stort

21

- asbra, bra jobbat och du kan väll göra de där, du gjorde det så snyggt eller du är ju bra på och rita!


resultat

Icke verbala kommunikation

I

den analoga gruppen konvergeras blickar mot en central punk vilket är objektet (huset), och samtidigt ser de på varandra. Däremot följer blickarna i den digitala gruppen parallellinjer, där skärmen och deras objekt (huset, minecraft spelet) är den centrala punkten. I detta fall möts inte blickarna under arbetet. Under nästan hela lektionen i den digitala gruppen har ingen av eleverna haft sina teammedlem i siktfältet eller mycket sällan. Ansiktsuttryck som till exempel leende, uttryck av känslor som förvåning eller mimik av olika slag är ofta noterade i den analoga gruppen. Även gester som hifive och att röra vid någon är ofta återkommande i den analoga gruppen. Vilket dock är nästan helt uteslutet i den digitala gruppen.

22

”Den analogagruppen konvergeras blickarna mot objektet och i den digitala gruppen går blickarna parallelt med sina teammedlemar.”

I den analoga gruppen rörde eleverna på objektet, de vände och vred, de klistrade dit saker och tog bort och samtidigt diskuterade viss problematik som uppstod ”koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i gruppen som hjälpmedel under processen”


Kvaliteten och kvantiteten

Läraren

av interaktionen i de analoga grupperna verkade som en viktig ingrediens i arbetsprocessen. Däremot tycks inte detta betyda lika mycket i de digitala grupperna. Det som föreföll vara av vikt i denna grupp var att koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i gruppen som hjälpmedel under processen, detta utan någon större interaktion mer än genom korta verbala ord och korta fraser.

Läraren observeras: Under obs. tycks det som läraren inte tar samma plats i den digital och den analoga gruppen. . Detta gör att lärarrollen inte är den samma i den digitala gruppen. Det blir något av en facilitatör, som måste hålla koll på tekniken så den är brukbar. Placeringen av datorer gör att läraren tycks har mindre frihet,. Detta gör att läraren har svårigheter att få ögonkontakt och även bli hörd i vissa fall. Läraren var även mest tillgänglig för den digitala gruppen där han behövdes för tekniska problem och hjälp till viss förståelse av minecraft.

23


Diskussion

”Vi prisar fortfarande våra maskiner”


Moderna tider


Diskussion

H

ar min fråga besvarats som jag i introduktionen av denna tidning framförde? På vilket sätt påverkas ickeverbal och verbal interaktion mellan elever, lärare och elever sinsemellan av verktygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet? Vist har jag rört vid ett vist resultat, där jag ser att verbal och ickeverbal kommunikation (interaktion) är olika och inte är den samma. Detta vore kanske konstigt annars?

26

Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna, som inträffade när jag började min observation. Datorerna var placerade i rakarader längs väggarna, det är inget konstigt på grund av tekniska behov av olika slag eller bara för att det är konstruerade på detta vis, det finns en framsida och en baksida. Det är

”Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna” även säkerligen en tekniker och inte en pedagog som har bestämt dess placering. Detta gjorde att eleverna satt med ryggarna mot resten av salen och därför gjorde interaktion näst intill utesluten med andra elever och läraren. I den digitala gruppen intar eleverna sin plats för att utöva de jobb de har att göra utan att interagera med någon annan eller annat. Hur utvecklar vi rummen i skolan för bästa möjliga stödstrucktur för elevernas olika behov? Det var slående hur eleverna näst intill aldrig hade ögonkontakt med sina gruppmedlemmar, och där delen var uppgiften och inte helheten. Där datorn och spelet bestämmer människans plats och inte tvärtom. Det får mig att tänka på den sista stumfilmen i historien Charlin Chaplins ”Moderna tider”. Filmen var den 75:e i ordningen och den han blev mycket kritiserad för därför


att han inte följde med i utvecklingen och gick över till talfilm. Även om filmen handlar om Fordismens intåg i fabrikerna i Detroit under mitten av 1900-talet känns den mycket aktuell just i detta sammanhang. Vi prisar fortfarande våra maskiner till den grad att vi kanske inte ser att de i vissa fall och ganska ofta bestämmer över våra liv på gott och ont. Ett youtub klipp som är värt att se just i denna anda är lanseringen av den nya Appel datorn, där den ensam står på en scen och publiken jublar och applåderar som om den vore en hyllad ledare. Jag måste säga själv att jag är imponerad av denna smarta, eleganta och tunna lilla manick.

27


Slutanalys

”Virtuell humanism”


Ett vinnande par


”virtuell” hum Slutanalys

För mer än ett half milenium sedan, u konst som förändrade på djupet sprid av kunskap. Denna konst utvecklade den så kallade ” renässans humanismen” vilket var en verksamhet av kultur- och utbildningsreformer, som ett sorts motsvar till den medeltidaskolan och en befrielse för mänskligheten. Med den digitala revolutionen i klassrummet kommer vi att uppleva en ny ”virtuell” humanism? Det får våra elever utvisa. Dock måste eleverna har möjlighet att arbeta med material som rinner, kladdar och inte gör som de vill. Som människa har vi behov av känslan för materialet, den som ger ett förhållande till den världen vi lever i. ITGuru Ruben R Puentedura förklarade i tidningen 360 hur en skola som helt slutade dissekera djur på biologin åter gick till detta för det är

30

inte räckte att göra det på ett dataprogram. Eleverna måste se i verkligheten när man öppnar ett riktigt djur är det en enda röra av vävnader och organ. Den rörigheten och komplexiteten går inte att återskapa virtuellt. Det är inte långt ifrån mina tankar om bildens fantastiska möjligheter att utvecklas till ett betydelsefullt ämne. Bildsalen skulle kunna bli den plats där verkligheten och de virtuella världarna möts. Där eleverna får utforska materialens olika rörligheter och komplexitet för att bilda sig en uppfattning om dess substans och struktur. Detta är en av de saker som också ger eleven tillgång till kreativitet, kritiskt tänkande och den reflekterande varelse som det även skrivs om i läroplanen (Lgr 11).


manism?

uppfanns tryckeriets dningen Bildämnet har fått ett lyft Den ena kan inte vara utan den andra. Den ena är inte bättre eller sämre än den andra. . Vygodskij återkommer ofta till något han kallar den utvecklingens allmänna lag, där utvecklingen visar sig två gånger, först socialt och sedan på en individuell nivå (Strandberg). Det kan förklaras enkelt som att de fysiskt märks att vi pratar med varandra och i den andra processen flyttar interaktionen med andra in i huvudet och blir till ett inre samtal med sig själv (Strandberg). Det betyder att de olika verktygen genererar just i denna undersökning olika utvecklings lagar. I den analogagruppen är den sociala, ansikte mot ansikte den mest användbara, och den digitala är det framförallt den individuella nivån. Dock vill jag i

i sin betydelse i samhället. Detta kan vi tacka den digitala tekniken för. Men vi måste fortfarande slåss för våra bildsalars existens.

detta sammanhang citera Strandberg ”I en värld utan kommunikation uppstår inget språk (Strandberg)”, och utan språk kan vi icke kommunicera. Vilket är av stort behov för att lära, det är genom kommunikation vi skapar resurser, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. Detta är tänkvärt inför den framtid vi är mitt uppe i. Låt oss därför inte vara naiva inför de systemkrafter som håller på att föra oss in i en möjlig virtuell humanism.

31


litteratur och tack till

tack

Marianne Fredrik Edman

till

Frida

M책ns, Lars och Finn Pierre, Gaia, Cesar Och Saga Stina

Maria G

32 Alla IKT elever p책 UU


33


RAPPORT 253 2004

RAPPORT 253 2004

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Huvudrapport Skolverket


3 moderna tider  

analoga och digitala verktyg i skolan

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you