Varje sjumilafärd bö
รถrjar med ett steg
Ledare
Ledare 3-4 Inledning 5-6 Bakgrund 7-14 Metod
15-16
Diskussion 17-20 Slutsatts 21-22
D
et har tagit mig ca fyra år av studier för att bli bildlärare. Det har varit en rolig resa, med många motgångar och glädje rus. I denna lilla tidning har jag utgått från en C-uppsats jag skrivit för kursen bild och media på Uppsala universitet 2014. Uppsats låter alltid förfärligt tråkigt, men genom bilden och digital teknikens fantastiska möjligheter har jag försökt göra det till en annan resa, en roligare resa! Fokus är bildlärares yrkesroll och deras uppfattningar av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildämnet. Jag anser att bildlärarens yrkesroll är i förändring, vilket är intressant och detta genererar även andra möjligheter för bildämnet. Det är inte helt oproblematiskt. I denna tidning försöker jag att blanda digitala som traditionella verktyg och leka med dess innehåll och kontext. Jag kommer att hålla mig kort fattad i text. För den som fastnat på min krok finns det möjligheter att fortsätta att läsa hela min uppsats genom att bli länkad till en tidning, där alla texter finns att läsa. Du kan därför fördjupa dig om du så vill, eller bara följa med på denna lilla resa här och nu. Jag vill dock lägga till att det finns andra ställen i tidningen där du kan göra en djupdykningar av olika slag.
5
Inledning
L
äraryrket är i ständig förändring och detta utifrån olika faktorer såsom samhällets utveckling och läroplaner som utmejslas för att passa framtidens krav på arbetskraft. Föreliggande studie fokuserar således på hur lärarrollen påverkas av dessa förändringar utifrån tre bildlärares erfarenheter och uppfattningar. Undersökningens metod har varit samtalsintervju. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin utifrån Uljens som ett analytiskt verktyg. Mitt teoretiska perspektiv har dock varit att utgå ifrån olika aktörers förväntningar på bildämnet. Resultatet visar en dynamisk relation mellan positionsför
väntningar och professionsförväntningar,som gör att bildämnet är under omstrukturering och blivit mera kommunikativt. Vad som också framkommer är att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom ämnet. Analoga verktyg gör både process och produktion, synlig och djup enligt bildlärarna och de digitala verktygen gör både process och produktion, dold och ytlig. Detta kan således betyda att det ställer högre krav på bildlärarens yrkesroll inför kursplanens fokus på kommunikativa dimensionen tillsammans med digitala mediers ökade användning i bildämnet.
7
Bakgrund
Den heliga
bil
Marner och Ă–rtegren pekar pĂĽ intressan plementeringen av digitala medier i bild
lden
nta aspekter av imdämnet.
Författarna använder begreppet paradigm och menar med det, det heliga i ämnet, det vill säga det som inte kan tas bort, ämnets kärna. Ämnesparadigmet uttrycks i kursplaner och i lärares undervisningspraktiker, och förändringar är oftast långsamma och svåra att genomföra. När den digitala tekniken i form av digitala medier blir en del av bildämnet (via kursplaner) och då ska implementeras konkret i bildundervisning, så möter den kursplanens mål, innehåll och lärare som arbetat kortare eller längre tid, inom ett ämnesparadigm där digitala medier inte varit en del av ämnets heliga kärna. Författarna formulerar fyra typer av hur detta möte kan te sig när digitala medier implementeras i bildundervisningen:
motstånd, addering, inbäddning samt digitala mediers dominans. Motstånd visar på lärares ovilja till mediet och/eller okunnighet, men även elevers ovilja att se digitala mediers relevans för bildämnet. I motstånd ses även resurser och ramfaktorer utgöra en viktig del. Addering är när ytterligare moment läggs till i ämnet, som även det kan leda till att irritera redan hårt belastade lärare och som i sin tur leder till stoffträngsel (jfr Petterson och Åsén). Stoffträngsel betyder att ämnet får mera stoff att tillhandahålla. Inbäddning betyder när digitala medier ses som en naturlig del i ämnet. Digitala mediers dominans är när bildämnet har förändrats och dess kärna eller paradigm har blivit till ett nytt ämne. Författarna jämför med fotografiets intåg i konstvärlden under 18- och 1900-talen. Fotografiet sågs med stor skepticism av konstnärer, för det som uppfattades som en ”själlös kopiering”. Detta kan ses som en likartad diskussion angående dagens digitala verktyg inom bildämnet i motstånd. Fotografiets intåg visar på de spänningar som kan uppstånär äldre bildteknologi möter ny.
8
Bakgrund
Digital trad
Verktyg genererar och utvecklar inte samma färdigheter och förändrar även lärosituationen, vilket kan tyckas uppenbart. Det var dock en ögonöppnare på grund av de stora skillnader grupperna visade på, utifrån digital vs analog verktygsanvändning i klassrummet. Under två lektioner observerade jag två olika elevgrupper som skulle ge-
nomföra var sitt hus med omnejd. Detta skulle utföras med digitala verktyg, med spelet mine craft och med analoga verktyg, som papper, penna och tejp. Resultatet från undersökningen visade att eleverna som använde datorer var
vs dition nell 10
fixerade vid skärmen, varpå eleverna näst intill aldrig hade sina kamrater i synfältet. Den verbala interaktionen, var uppbyggd på att vara så effektiv som möjligt. Frågor i denna grupp slängdes ut för att sedan besvaras av någon av mottagarna, utan diskussion och frågeställningar. Varje elev hade sin egen del av skapelsen att utveckla. När eleverna ur den digitala gruppen presenterade sin skapelse, var det läraren som satt framför dataskärmen och guidade sig genom skapelsen och pratade utifrån vad denne såg på skärmen. Den andra gruppen elever jobbade utifrån analoga verktyg, som jag nu hellre skulle kalla traditionella verktyg för att inte hamna i en diskussion om vad som innefattar digitala- och analoga verktyg i bildämnet. Denna grupp formade alltid en cirkel även
om borden var rektangulära, ansiktsuttryck var ständigt återkommande även gester genom klapp på axel och hifive. I denna grupp konvergeras blickarna mot en central punkt, objektet, och samtidigt såg de på varandra. Kommunikationen följde en ordning i gruppen, där frågor, svar, problemformuleringar och diskussion var hela tiden återkommande med alla i gruppen. Under slutfasen av uppgiften blev det kortare direktiv mellan gruppmedlemmarna. Under presentationen av huset var det gruppmedlemmarna/ eleverna som beskrev skapelsen inför klassen och läraren och eleverna lyssnade. Mitt främsta fokus i denna studie var att observera eleverna och interaktionens betydelse för arbetet i klassrummet tillsammans med de olika verktygen.
Bakgrund TRYCK
s책 kan du l채sa mera om detta
12
Bakgrund 10
Hand i handske
Utifrån denna bakgrund kan vi se förskjutningen i bildämnets kärna sar digitala medier som handen i handsken, kan man tycka och den mentering möter således bildlärare som arbetar i ett eller flera bildä artade lärar- och elevroller som kommer att påverkas på olika sätt o jag undersökt hur elevrollen påverkades i arbetet med en gruppupp fokus på bildlärares uppfattar att deras lärarroll påverkas när de låte
e
a, från bildproduktion till bildkommunikation. I denna förändring, pasn ska implementeras anser politiker, skolledning med flera. Impleämnesparadigm. Det betyder även att dessa paradigm ålägger olikom digitala medier införs i undervisningen. Som tidigare nämnts har pgift utifrån digitala vs traditionella verktyg. Denna gång ligger mitt er elever arbeta digitalt och traditionellt.
LGR 11
14
Intervju gör En undersökning som denna utgår från det intervjuade materialet och därför är det viktigt att genomför intervjun på bästa sätt. Det finns ett antal förberedelser som måste göras; veta något eller vara kunnig i ämnet för att fråga de rätta frågorna och ha bra följd frågor. En bred intervjuguide med korta öppna frågor, inbjuda till långa svar. Andra viktiga förberedelser är att veta
15
hur inspelningsutrustningen fungerar och att intervjuen görs i enrum.Detta både för att inte bli störd men även för inspelningens kvalitet. Jag har intervjuat två lärare med inriktning mot grundskolans högre åldrar och en folkhögskollärare på förberedande konstskola som har varierande åldrar. Samtalsintervju som metod betyder att forskningsetik är av betydelse. Således har studien utgått ifrån vetenskapsrådets (2002) riktlinjer och det fyra grundläggande individskyddskrav som bör följas vid forskning. Alla intervjuer har transkriberats ordagrant med vissa förändringar i talspråk till skriftspråk. Med fenomenografin som verktyg anser jag att det givit mig en möjlighet att försöka frigöra mig från min egen förförståelse och titta på uppfattningar utifrån bildlärarens medvetande om fenomenet.
Metod
rs i en rum
Diskussion
Profession
och Yrke
omstrukturering
Det framkommer tydligt att bildlärarnas förväntningar över yrkesrollen är under förändring och att bildämnet är under omstrukturering 17
r
Utifrån resultatet anser jag att bildlärarna visar att det finns behov av att ha ett kommunikativt fokus i undervisning. Dessa förändring menar jag att vi kan förstå utifrån förväntningsperspektiven: -positionsförväntningar, det är ett förändrat fokus i läroplaner, där bildlärare menar att de krävs nya arbetsmoment för att kunna synliggöra kunskapskraven och betygskriterierna. Där kursplanen lägger samma vikt på bildkommunikation som bildproduktion. Utifrån resultatet menar bildlärarna att det arbetar mera med arbetsprocess och reflektion än tidigare. -professionsförväntningar, bildlärarna uttrycker behovet och ansvaret bildämnet har, och att det ställs mera krav på oss som bildtolkare, bildskapare och mottagare. Resultatet visar att bildlärarna anser att förväntningar har förändrats och bildämnet har ett bredare konstbegrepp, vilket i sin tur förändrar deras yrkesroll och sätt att genomföra undervisning. Maner och Örtegren menar att vi är i ett ämnesparadigm, vilket vi också kan tolka i detta resultat. Bildlärarna uppfattar dessa förändringar som viktiga på grund av samhällets utveckling och Lgr’ s 11 kursplan. Detta behov av förändringar i ämnet kan vi även visa på utifrån påtryckningar från elever, föräldrar och rektorers förväntningar, det vill säga aktörsförväntningar. Den förändrade yrkesrollen och ämnesparadigmet är intressanta företeelser som möter varandra. Det visar sig i den nya kursplanen Lgr 11’ s omstrukturering, att produktion är likvärdig kommunikation och process. Detta kan vi relatera till från Lövgrens uttalanden om huruvida det är av vikt att inte bara göra egna bilder utan att behöva förstå och tolka, lika mycket. Resultatet visar att bildlärarna har integrerat de två beståndsdelar som uttalas i kommentarmaterialet av den nya kursplanen (2011) att: skapa/ framställa och att analysera/tolka. Jag anser dock utifrån resultatet att det är ett visst motstånd såsom Maner och Örtegren menar. Detta motstånd skulle kunna tolkas utifrån resurser och ramfaktorer där bildläraren talar om stationära datorer och problem med nät och filhantering.
Diskussion
I en skola handlade det även om
I
I en skola handlar det även om elevers ointresse vilket även detta ingår i motstånd såsom Maner och Örtegren uttalar det i sin studie. Enligt resultatet har bildlärarna förändrat sitt sätt att arbeta för att hantera denna förändring, vilket betyder anser bildlärarna att elevers kommunikation, såsom feedback och samtal är av vikt. Utifrån bildlärarnas utsagor har det även visat sig att det har blivit bättre kvalitet på arbetena och sporrar eleverna till en bättre prestation än tidigare utifrån betygskriterier och kunskapskrav.
Det visar sig att det ökar
gruppens positiva energi och sammanhållning. Det framkommer även att kommunikationen är ständig, det vill säga inte bara
utifrån tydliga uppgifter utan att det är spontat på lektionstid, att elever samtalar om processen och produkten. Detta fördjupar elevernas kunskaper av begrepp och nyanserar deras sätt att prata om processen och produkten i rummet. Det poängteras att bild är interaktivt och att det inte bara är personer, ord utan också arbeten både färdiga och under process som gör att bildämnet är så kommunikativt. Det är ett intressant uttalande som visar på att process och produkt tillsammans utgör en viktig faktor när det handlar om elevkommunikation. Detta uttalande visar även på betydelsen av processen och produktens synlighet i rummet för eleverna.
I utfallsrummet utgår jag från
elevkommunikationen som i sin tur visar på skilda resultat för det analoga i jämförelse med det digitala, i både process och produkt. Intressant är huruvida digitala medier förändrar elevkommunikationen och i sin tur förändrar utfallet av både processen och
produkten. Resultatet visar på att elevkommunikationen minskar på grund av datorers placering och dess stora möjligheter, det vill säga att alla verktyg finns på ett och samma ställe (i datorn).
Detta gör att processen blir
dold och svårtillgänglig för andra elever att spontant ge feedback på eller samtala om. Produkten anses ytlig. Detta för att elever blir nöjdare fortare och därför inte ger feedback på samma sätt som inför analoga produkter, och att ytans uttryck blir effektfullt på en dataskärm. Inför den analoga processen anses denne vara synlig, vilket förenklar elevkommunikationen och förankrar begrepp och nyanserar elevers kommunikation.
Det följs av att produkten blir
djupare. Det vill säga att den synliga processen och produkten i rummet ger inspiration, större användning av begrepp och nyansering av hur elever pratar om processen och produkten. Det ger större förståelse och därför
fördjupar den analoga produkten efter feedback och samtal (elevkommunikation). Detta kan kopplas till den tidigare studie jag själv genomfört, där jag insåg stora skillnader i hur interaktionen utspelade sig utifrån analog vs digitala verktyganvändning. Vad som även framkommer av detta resultat är att läraren uppfattar det som att eleven enbart behöver lärare och inte andra elever, vilket också framkom i min tidigare undersökning.
Självfallet inser jag att detta är
en liten studie som inte täcker mer än tre bildlärares uppfattningar och erfarenheter, vilket gör att dessa lärare styr resultatet. Jag anser dock att utifrån de urval av bildlärare jag gjort, är de relativt representativa för sin yrkesgrupp. Intressant är att förhålla sig till dessa tankar huruvida elevrollen och lärarrollen förändras utifrån digital vise analog användning och förändrar även lärosituationen.
Slutsatts
MÖJLIG Digitala medier är en stor företeelse och är inte enbart en verktygslåda. Sutherland et al menar utifrån sin studie att IKT transformerar delar av undervisningen och att detta inte är helt oproblematiskt, vilket vi även kan se i denna undersökning. Digitala medier är mer än en enskild artefakt, den är en värld, ett rum av möjligheter. Detta kan ge enor-
21
ma möjligheter men kan också innebära att eleven är instängd i just denna avskilda artefakt. Undervisning handlar, anser jag om kommunikation, relationer och innehåll. Där den kreativa processen är social och tar hjälp av och lånar från andra människor. Interaktionen uttrycks både verbalt och icke-verbalt mellan personer vilket ger dess fruktbar-
GHETER lerande för bildlärarrollen. Introduktionen av digitala medier och ett fokus på kommunikation i ämnet ställer krav på lärarrollen och sätter ämnet i ett nytt perspektiv. Konst har alltid varit ett sätt att kommunicera, kanske att vi glömt detta i klassrummet och behöver ta upp detta mer än någonsin inför paradigmskiftet som sker i dagens skolor.
Slutsatts
het. Därför anser jag att det är av största intresse att förstå denna förändring och inte låta sig luras av flashiga plattformar för bildämnet, utan tänka efter och vara kritisk. Låt oss dock inte glömma att människans utveckling är förankrad i interaktionen med människor och i kultur(artefakter). Därför anser jag att vi befinner oss nu i en dialektisk process, som är stimu-
Stort tack till min familj, Titti, min vän Marianne, Staffan Lövgren och Finn Calander
Tack för titten