Kartlaggningsrapport do web by Marcus Hallenberg

KartlĂ¤ggningsrapport Ulrik Fostvedt, Ă&#x2026;sa Nilsson & Anna Pettersson

GR.DROP GR. DROP Innehåll Varför finns den här rapporten? Sammanfattning

3 5

Organisation och struktur

Orsak och åtgärd

Samverkan och ansvar

Drop outs, skolkare, skolvägrare.

Att främja närvaro

Engagemang och bemötande

Att främja närvaro

Meningsfull skola?

Att validera det livslånga lärandet - eleverna lär hela tiden.

Att utgå från varje individ

Vad är ett misslyckande?

Digitala verktyg som en del av skolans vardag

Engagemang och bemötande

Den viktiga relationen mellan lärare och elev

Möten mellan vuxna och elever även utanför klassrummet?

Förhållningssätt

Likabehandlingsarbete och elevdelaktighet

Minska stress

Organisation och struktur

Skolan som arbetsorganisation och utvecklingsorganisation

Systematiskt arbete

Utgå från verkligheten - vikten av kartläggning

Systematiskt arbete i praktiken

Har skolan effektiva system för att rapportera och synliggöra skolk?

Hur hanteras resultaten?

Organisation och struktur

Tidig upptäckt

Orsak och åtgärd

Samverkan och ansvar

Dropouts, skolkare, skolvägrare?

Främja närvaro

Engagemang och bemötande

Orsaker och åtgärder

Hur hanterar skolor orsaker och åtgärder?

Hur samtalar man om skolk i skolan?

Samverkan och ansvar

Det delade ansvaret

Helhetssyn

Beslutsfattande

Stuprörsproblematik

Drop outs, skolkare eller skolvägrare? 15 Vilka elever har extremt hög frånvaro?

Vad görs för elever med extrem frånvaro

Att öka motivation och ett coachande förhållningssätt 24

Nästa steg

Avslut 28 Referenser 29 Bilaga 1

Bilaga 2

GR.DROP GR. DROP Varför finns den här rapporten? I Göteborgsregionen, liksom i övriga Sverige och Europa, har den negativa trenden med elever som inte vill gå i skolan länge varit tydlig. Situationen för unga vuxna har försämrats och trenden ser ut att hålla i sig då den inte är kopplad till någon särskild konjunktur. Allt fler elever lämnar skolan och blir så kallade ”drop outs” som riskerar att hamna utanför i samhället. GR Drop Outs är ett projekt som har uppkommit för att motverka den negativa trenden genom en strategisk satsning mellan kommunerna som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund. Projektets syfte är att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt förebygga ungdomars utanförskap i samhället. Projektet ska skapa unika förutsättningar för kompetensutveckling och samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar nära unga elever i åldrarna 13-20 år. Det är ett tvåårigt projekt som äger rum mellan 2011-2013, drivs av GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum samt finansieras av Europeiska socialfonden. Denna rapport är en del av projektet GR Drop Outs

En rapport som många andra? Det finns ett antal rapporter och betänkanden som under senare år har uppmärksammat drop outs-problematiken ur olika perspektiv – såväl lokalt som nationellt och internationellt. Göteborgsregionens medlemskommuner bekräftar problematiken och att det skett en ökning av elever med stor ogiltig frånvaro från skolan. Därmed efterfrågar man en gemensam strategisk satsning inom regionen. Det behövs ett samlat grepp för att få en bild av vad som görs ute på skolorna och hur man kan lära av varandra genom att titta närmare på vilka metoder som används. Arbetet mot skolkproblematik, elever med hög frånvaro och elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg kräver samverkan och ett gemensamt ansvar. Den här rapporten är tänkt att på ett konkret sätt bidra till samarbete och erfarenhetsutbyte inom Göteborgsregionen för att på lång sikt förebygga elevers utanförskap.

Syftet med denna rapport är att sammanställa en kartläggning som genomförts under hösten 2011 kring vad som görs kring problematiken med elever som har ogiltig frånvaro. Olika enheter samt högstadie- och gymnasieskolor i Göteborgsregionen har kartlagts. Kartläggningen och resultatet som presenteras i denna rapport ligger till grund för kompetensutvecklingsinsatser som skräddarsys, utvecklas och genomförs under 2012-

2013 för 1000 projektdeltagare som arbetar med elever i åldersgruppen 13-20 år. Med andra ord har kartläggningen gjorts i syfte att stärka GR Drop outs arbete med att uppnå projektets mål. Göteborgsregionens kommunalförbunds uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR Drop Outs handlar om att lära på flera nivåer. Utgångspunkten är att arbetsorganisationer på både lokal, kommunal och regional nivå vill lära och ta tillvara på medarbetares viktiga erfarenheter för att kunna förändra system. Genom att skapa lärande miljöer för befintliga och nya nätverk samt projektgrupper och projektdeltagare skapas nya samverkansmöjligheter. Därmed vill vi i denna rapport ta tillvara på goda erfarenheter från medarbetare i grundskola och gymnasium som arbetat framgångsrikt med skolkproblematiken, för att i nästa steg kunna utveckla arbetsorganisationernas kompetens i frågan på lång sikt. I rapporten vi vill belysa goda erfarenheter och exempel på arbeten mot skolkproblematiken som finns i Göteborgsregionen. Dessa hittar du i de blågröna rutorna i texten.

Denna rapport är inte en vetenskaplig delgivning där olika insatsers framgång jämförs med varandra. Istället bygger rapporten på en överblick av regionens insatser utifrån den bild deltagarna i kartläggningen förmedlat. Avsikten med de goda exemplen är inte att jämföra dem med varandra eller mäta deras framgång mot varandra. Tanken är att exemplen ska bli en del av kommunernas samverkan och leda till praktiskt erfarenhetsutbyte. De goda exemplen ska inte behöva förbli engångsföreteelser, utan tjäna som inspiration för andra aktörer inom och utanför regionen. Det avslutande avsnittet i rapporten har vi döpt till Nästa steg. Här sammanfattar vi den bild som skapats i kartläggningen och sätter fokus på hur vi kan använda resultatet i arbetet med kompetensutveckling.

Vilka röster finns med? Göteborgsregionen är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Dessa kommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn samt Öckerö. I kartläggningen har vi tagit del av olika perspektiv på skolproblematiken i Göteborgsregionens samtliga kommuner. 116 skolledare har svarat på kartläggningens webbenkät (se Bilaga 1) med frågor om hur de upplever och arbetar med skolkproblematiken på skolan. Genom 52 stycken intervjuer har vi insamlat erfarenheter och åsikter från bland annat skolutvecklare, specialpedagoger, rektorer, kuratorer, skolpsykologer, verksamhetschefer, övertandläkare, socionomer, lärare, projektledare, områdeschefer, Centrum för skolutveckling, Stadsledningskontoret Göteborg stad, stöd- och utvecklingsenheter, IFO, jobbcoacher, uppföljningsansvariga, och elevhälsoteam. I en kartläggning kring skolproblematik är

GR.DROP GR. DROP elevperspektivet oerhört viktigt. I den här kartläggningen har vi träffat cirka 300 elever på grund- och gymnasieskolor i Göteborgsregionens samtliga kommuner för att genom gruppintervjuer och olika frågeställningar höra deras upplevelser och tankar kring skolans arbete mot skolk. Elever som själva deltar i en riktad insats på grund av långvarig ogiltig frånvaro har svarat på en webbenkät (se Bilaga 2) och delgett sin syn på skolkproblematik och skolans arbete.

Begreppsförklaring

Det finns många olika namn på elever som av olika skäl inte vill gå i skolan. Beroende på var i den socioekonomiska cykeln de unga vuxna befinner sig kallas de bland annat skolkare, Drop outs eller NEETs (Not in Education, Employment or Training). I kartläggningen har de personer vi mött använt olika definitioner på ogiltig frånvaro från skolan, vilket ger en bild av hur komplex problematiken är. Den vanligaste benämningen är skolk. En elev som skolkar kan både vara den som vandrar i skolans korridorer istället för att närvara på lektionen och den som stannar hemma utan giltigt skäl under skoltid. I denna kartläggning används både begreppen skolk och ogiltig frånvaro. I rapporten nämns ”kartläggningen” på flera ställen. Om inget annat anges syftar vi då på denna kartläggning som gjorts runtom i Göteborgsregionen. Vi har valt att återge resultaten från kartläggningen indelade i olika tematiska avsnitt. Dessa teman har bedömts vara återkommande och relevanta.

GR.DROP GR. DROP Sammanfattning Genom kartläggning och analys har vi skapat en grund för hur projektet GR Drop outs kommer att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser i Göteborgsregionen (GR). GR Drop outs är ett projekt som syftar till att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt motverka utanförskap. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, drivs av GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum och pågår under 2011-2013. Två av projektets övergripande mål uppnås genom arbetet med denna kartläggning, dels undersöka hur arbetet mot skolk ser ut i regionen samt att sprida erfarenheter från individuella medarbetare som arbetat framgångsrikt med skolkfrågan.

Denna kartläggning baseras på intervjuer med 53 nyckelpersoner i GRs tretton medlemskommuner, en webbenkät som skickats till 230 skolledare, elevsynpunkter från tretton olika skolor samt en webbenkät till elever som är med i ett program riktat mot individer med långvarig skolfrånvaro. Dessa underlag har analyserats och ligger till grund för följande slutsatser:

Organisation och struktur

Det är viktigt med ett kvalitativt och systematiskt arbete kring hur skolor arbetar med insamling av frånvarostatistik, analys av dessa siffror samt tidig upptäckt av skolk. Skolor som analyserar frånvarosiffror och tidigt sätter in riktade åtgärder verkar ha större framgång i arbetet mot skolk. Den tidiga upptäckten av skolk, kopplat till relevanta insatser, kan förhindra att skolfrånvaron blir långvarig och utvecklas till ett komplext problem. Tidig upptäckt och analys av mönster i frånvaron ger underlag för agerande som är anpassade till individen och dess behov.

Orsak och åtgärd

Skolk är ett problem som kan ha väldigt komplexa orsakssamband. Att synliggöra skolkandet ur flera perspektiv och tala om det med skolpersonal, elever och föräldrar verkar ha en preventiv effekt. Att gå till botten med varje individs anledning till att skolka och sätta in relevanta åtgärder är av stor vikt. Det är även viktigt att på rätt sätt uppmuntra elever att delta i undervisningen på skolan och att vara en del i den sociala samvaron på skola. Reglerna kring skolk i skolans styrdokument och rutiner för indraget studiebidraget på gymnasiet har skärpts de senaste åren. Det är viktigt att det finns en samsyn kring dessa regler och förväntningar.

Samverkan och ansvar Arbetet mot skolk kan aldrig ses som en isolerad process, det kräver samverkan och gemensamt ansvar. I kartläggningen återkommer detta ofta, vikten av att hitta former för ett delat ansvar som fungerar effektivt och som når fram till den eleven som behöver stöd på olika sätt. Processen för att hjälpa eleven tillbaka till skolan tar tid och resurser i anspråk, något som kräver en helhetssyn och en förståelse från flera aktörer. Att motverka stuprörsstrukturer och med hänsyn till socioekonomiska perspektiv är viktiga delar av samverkansarbetet.

Drop outs, skolkare, skolvägrare.

Det finns olika benämningar på elever som har valt att stå utanför skolan och det finns en mängd olika anledningar till varför elever är frånvarande från skolan under lång tid. För att få elever tillbaka till skolan behöver skolgången anpassas, ibland utanför de konventionella ramarna. Konceptet Not School från England har inspirerat flera satsningar i Göteborgsregionen, där flera kommuner har startat verksamheter som med bl.a. digitala hjälpmedel ger alternativ till den traditionella klassrummssituationen. Lärprocessen fokuserar på individens möjligheter och intressen. Strävan efter att göra skolan mer anpassad för individens behov och att på olika sätt främja ökad närvaro går hand i hand med utvecklingen av metoder för att validera den kunskap som sker på en annan plats än i klassrummet.

Att främja närvaro

Arbetet med att motverka skolk handlar i hög grad om att öka elevens meningsfullhet i skolan. Ett sätt att fokusera på meningsskapande och en känsla av sammanhang handlar om att lyfta fram de faktorer som främjar elevers närvaro i skolan. Det kan handla om att fokusera på elevens informella lärprocesser eller att organisera lärandet utifrån elevens egna intressen och drömmar. Att utgå från varje individ, att arbeta med formativ bedömning och ta hänsyn till EUs åtta nyckelkompetenser är viktiga delar av det främjande arbetet.

Engagemang och bemötande

Engagemanget för eleven och hur den bemöts är A och O i arbetet mot skolk. I kartläggningen framgår det tydligt hur viktigt bemötandet är, tillsammans med vilka förväntningar som kommuniceras till eleven. Det är av stor betydelse både för att förhindra långvarig skolfrånvaro och för att bygga upp långsiktiga relationer. I skolans arbete med likabehandling finns möjligheten att arbeta proaktivt och systematiskt mot skolk. Eleverna, föräldrar och personal behöver tillsammans lyfta fram de områden som känns otrygga så att insatserna sker där de kan ha effekt.

GR.DROP GR. DROP Organisation och struktur Arbetet mot skolkproblematik och med elever som inte vill gå i skolan ställer stora krav på skolans och andra verksamheters organisation, i flera nivåer. Skolan som arbetsorganisation och utvecklingsorganisation Frågan om hur skolan som organisation hanterar elevers ogiltiga frånvaro skolk kan belysas ur två perspektiv. Dels finns en arbetsorganisation som handlar om skolans vardagliga, praktiska arbete. Arbetsorganisationen måste hela tiden administreras och underhållas för att skydda skolans verksamhet och se till att den fungerar. Sett ur ett arbetsorganisatoriskt perspektiv är elever som skolkar helt enkelt ett systemfel eftersom arbetsorganisationen förutsätter att eleverna är på plats i skolan. Att se på skolan som utvecklingsorganisation handlar om förståelse för verklighetens komplexitet, där man fördjupar kompetensen kring vad som påverkar varje elev i och utanför skolan. Här blir istället elever som skolkar en komplex fråga som handlar om såväl sociala och psykologiska som samhälleliga och kunskapsmässiga faktorer. Arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen måste hänga ihop för att skolan ska fungera. När det kommer till elevers ogiltiga frånvaro behöver man därför titta både på den administrativa arbetsorganisationens roll samt på de behov av kompetensfördjupning och förståelse som finns i utvecklingsorganisationens perspektiv.

Systematiskt arbete

Ett gott exempel På friskolan Framtidsgymnasiet i Göteborg har man arbetat mycket med att skapa en känsla av närhet och gemenskap mellan elever och lärare för att öka chansen att elever blir sedda. Med hjälp av schemateknisk eftertanke har man byggt bort håltimmar och alla elever har rast samtidigt, tillsammans med lärarna. Alla lärare är med eleverna under hela delen av skoldagen då eleverna befinner sig i skolan på både raster och luncher. Framtidsgymnasiet erbjuder samtliga yrkesprogram och ca 90 % av eleverna i ettan går på introduktionsprogrammet. Man arbetar mycket med flexibilitet för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar. Man har många elever som kommer från socioekonomiskt svagare områden i förorten, och även om det finns en problematik när det kommer till elever i introduktionsprogrammen pratar man på skolan inte om problem utan om förmågor. Skolan jobbar för att komma närmare och bygga relationer med elever och arbetssättet grundar sig i fasta rutiner och en relativt tuff struktur. Tanken med skolans utformning är att det ska vara en relationsbyggande struktur som är till för elevens behov – inte för lärarnas eller administrationens behov. Man följer inte den traditionella skolstrukturen där elever och lärare hålls separerade från varandra.

till att bli små till yta och elevantal och det är heller inte möjligt för alla skolor att öka personaltätheten. Vad kan då skolor göra för att alla elever ska bli sedda i organisationen, som ett led i arbetet mot ogiltig frånvaro? Flera intervjupersoner i kartläggningen uppger att ett systematiskt och medvetet arbete både på en bred, förebyggande nivå och med riktade individuella insatser är viktiga delar. En av intervjupersonerna som arbetar centralt med skolutvecklingsfrågor uppger att det är av stor vikt att skolor beslutar sig för ett systematiskt arbetssätt och sedan håller sig till detta. Otydlighet kring rutiner och regler eller för många byten av arbetssätt skapar otrygghet både för skolpersonal och för elever.

Otydlighet kring rutiner och regler eller för många byten av arbetssätt skapar otrygghet både för skolpersonal och för elever.

Flera av de elever på grundskola och gymnasium som deltagit i kartläggningen nämner skolans struktur, storlek och utformning som viktiga arbetsorganisatoriska frågor. Elever som går på en mindre friskola i Göteborgsregionen uppger i kartläggningen att skolknivån på deras skola är mycket låg. Deras förklaring till detta är att på en liten skola blir alla elever sedda och det märks tydligt om någon är borta från skolan. Många av eleverna och även flera av de vuxna intervjupersonerna uppger att det behövs mer personal i skolan för att alla eleverna ska bli sedda. Dock är det ju inte möjligt att omorganisera alla skolor

I kartläggningen efterfrågar flera personer både på kommun- eller stadsdelsnivå samt på skolnivå gemensamma och tydliga frånvaropolicyer som alla känner till och kan utgå ifrån. Som ett led i det systematiska arbetet behöver därför centrala begrepp definieras. Detta kan handla om något så grundläggande som att definiera vad skolk innebär, eller förmedla till elever, personal och föräldrar hur man ser på t.ex. upprepad sen ankomst, eller på att elever

GR.DROP GR. DROP En grundlig kartläggning över hur frånvarosituationen ser ut minimerar risken att felriktade insatser sätts in och kan bidra till att göra det systematiska arbetet mer relevant. avviker från klassrummet. Rutiner för beviljade ledigheter och sanktionerad frånvaro behöver också belysas och diskuteras.

Utgå från verkligheten - vikten av kartläggning

Hur bör då skolor tänka i utformningen av sitt systematiska arbete mot ogiltig frånvaro? Ska arbetssättet vara kommungemensamt eller enskilt för varje skola, ska det röra hela organisationen eller bara vissa arbetslag? Vilka premisser ska man utgå ifrån och hur vet man att arbetet blir relevant? Områdeschefen för en av Göteborgs stadsdelsförvaltningar uppger att man på förvaltningsnivå har påbörjat utvecklingen av ett mer systematiskt arbete kring skolk. Stadsdelen i fråga är relativt stor och rymmer olika typer av bostadsområden med invånare från olika sociala grupper som erfordrar olika typer av insatser. Det nya systematiska arbetet kommer att utgå från en kartläggning av hur situationen kring giltig och ogiltig frånvaro ser ut i stadsdelens skolor. Enligt områdeschefen som intervjuats görs en kartläggning för att göra insatser mot ogiltig frånvaro så relevanta som möjligt. Det är lätt att göra dåligt underbyggda antaganden eller ha felaktiga teser kring skolk som bygger på hur man tror att situationen ser ut. En grundlig kartläggning över hur frånvarosituationen ser ut minimerar risken att felriktade insatser sätts in och kan bidra till att göra det systematiska arbetet mer relevant.

38%

33%

16% 3% 3%

1 2 3 Instämmer inte alls

Systematiskt arbete i praktiken En digital enkät skickades ut till skolledare i Göteborgsregionen. Enligt enkätsvaren upplever en majoritet av skolledarna att deras skolor har effektiva system för att rapportera och synliggöra skolk.

Har skolan effektiva system för att rapportera och synliggöra skolk?

I skolans senare årskurser, från årskurs sex och uppåt, är det vanligt att det finns någon typ av datorbaserat system för att registrera frånvaro. Tanken med dessa system är att pedagoger enkelt kunna föra in elevers frånvaro, sena ankomster eller planerad ledighet och sedan kunna plocka ut rapporter från systemet. I vissa system finns även funktioner som automatiskt meddelar vårdnadshavarna när deras barn uteblir från undervisningen, detta i enlighet med Skollagen 2010:800 (SFS 2010), 7 kapitlet 17§ som säger att det finns en skyldighet att föra närvarostatistik och att följa upp densamma:

En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (…) Om en elev (…) utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

Användandet av frånvarorapporteringssystem är dock inte alltid helt oproblematiskt. Flera av de elever på grundskolan och gymnasiet som deltagit i kartläggningen ger uttryck för att det finns ett godtycke i hur statistiken fylls i och vissa elever har låg tilltro till system för frånvarorapportering. Eleverna menar att rapporteringssystemen inte är tillförlitliga eftersom lärarna ibland gör skillnad på hur skolk rapporteras beroende på vilken elev det handlar om samt att vissa lärare inte rapporterar närvaro/frånvaro överhuvudtaget. Flera intervjupersoner ger uttryck för att skolor måste skapa riktlinjer för vilken typ av frånvaro som ska rapporteras och hur. Detta för att pedagogerna ska göra på samma sätt för alla elever. Det behövs riktlinjer t.ex. för hur rapporteringen sker vid de tillfällen då klassen har vikarier, hur man hanterar att elever endast dyker upp till lektionens sista tio minuter eller för vem som har ansvaret för att skapa rapporter och följa upp dem. Dessa frågor blir av stor vikt för att skapa en likvärdighet för alla elever.

Hur hanteras resultaten?

5 6 Instämmer helt

Rapportering av skolk och insamling av information är det första steget i arbetet – nästa steg måste vara att använda informationen för att påverka beteenden och attityder, både i hela skolan som organisation och för enskilda elever.

GR.DROP GR. DROP Det behövs riktlinjer t.ex. för hur rapporteringen sker vid de tillfällen då klassen har vikarier, hur man hanterar att elever endast dyker upp till lektionens sista tio minuter eller för vem som har ansvaret för att skapa rapporter och följa upp dem. Kartläggningen som gjorts i regionen samt rapporter från både Skolinspektionen (2011) och Skolverket (2008) visar att det inte är tillräckligt att endast samla in statistik kring frånvaro. Det verkligt effektiva arbetet kan göras först när en grundlig analys görs av informationen för att upptäcka mönster och system i frånvaron. Denna analys kan sedan ligga till grund för både förebyggande insatser på bred front och riktade individuella insatser.

Elevhälsoteamets elevkonferenser är ett forum som många skolor använder sig av för att hitta de elever som är i behov av särskilda åtgärder. På ett Göteborgsregionens gymnasium väljer man att en gång varje termin gå igenom varje klasslista för att upptäcka långvarig ogiltig frånvaro samt otillräcklig måluppfyllelse. Dock menar Skolinspektionen (2011) i sin riktade tillsynsrapport om skolpliktsbevakning att insatser behöver göras tidigt. För att åstadkomma tidiga insatser krävs ett system för tidig upptäckt av skolk. En av intervjupersonerna som arbetar med uppföljningsansvar menar att det den tidiga upptäckten är oerhört viktig eftersom det kan räcka med bara ett par veckors ogiltig frånvaro för att en elev själv börjar identifiera sig som skolkare. Med genomgång av frånvaro under elevvårdskonferenser endast en gång per termin riskerar man således att åtgärder sätts in för sent.

Genom att analysera siffror över giltig och ogiltig frånvaro skapas en överblickbar bild av frånvarosituationen. Analysen av resultatet blir även ett sätt att hitta mönster och system att lära av. Tydliga mönster främjar tidig upptäckt av problematiska situationer och kan även underlätta i att hitta orsaker till att skolket uppstått. När man kan hitta anledningen till att elever skolkar kan man även sätta in relevanta åtgärder för att motverka skolket.

Ett gott exempel I Ale kommun har man infört ett kommungemensamt program för att minska skolk. Modellen bygger på en 3-stegsreaktion som sätts igång vid en enskilds elevs första skolktillfälle. Inom en vecka efter det första skolktillfället ska ansvarig lärare kalla till ett möte med eleven och vårdnadshavare. Vid andra skolktillfället är det rektor som kallar till ett möte med elev och vårdnadshavare och vid tredje tillfället får elev och vårdnadshavare en inbjudan till samtal hos socialtjänsten. I en genomgång av 1, 2, 3-modellen framkommer att det enhetliga användandet av frånvarorapporteringssystem är viktigt för att skapa en likvärdig modell. Eleverna anpassar sig efter den kultur som finns i systemet vilket både kan leda till att elever försöka utnyttja det men också att elever ser frånvaron som mer allvarlig om den följs upp och uppmärksammas på samma sätt på samtliga skolor. Ibland kan det handla om att göra förändringar i skolans arbetsorganisation – om analysen av frånvarostatistik visar att många elever är borta en viss tid på skoldagen eller en viss dag i veckan finns kanske möjlighet att åtgärda problemet med hjälp av schemaläggningen. Enligt flera elever som deltagit i kartläggningen är en vanlig anledning till ogiltig frånvaro helt enkelt att skoldagen börjar för tidigt och att man är för trött för att ta sig till första lektionen eller har svårt att hinna i tid på grund av kollektivtrafiken. Vissa elever berättar i kartläggningen att ogiltig frånvaro ibland kan handla om praktiska frågor som skolmaten. I två skolor menar eleverna att skolmaten oftast är undermålig, vilket leder till att eleverna inte får i sig tillräckligt med energi för att orka hela skoldagen eller att de väljer att gå hem för att äta vilket kan göra att de kommer för sent tillbaka till lektionerna. Om skolan väljer att lyssna på vad eleverna upplever som negativt och positivt, kan man lättare hitta grunder till varför elever väljer att närvara och därmed se till att främja de aspekterna.

Tidig upptäckt

Vilka orsaker finns då till att elever skolkar, och vad görs för att åtgärda problemen? Elever som inte kommer till skolan eller uteblir från lektioner är ett komplext problem. Det finns inte en enda lösning som i ett slag adresserar

Ett gott exempel

I Öckerös grundskolor finns ett utarbetat system där skolornas kuratorer ansvarar för att gå igenom och analysera inrapporterad frånvaro för att leta efter mönster och system. Denna analys återrapporteras till skolorna i samband med konferenser en gång per månad där fokus främst ligger på de elever vars frånvaro ligger över 15%. Dessa möten underlättar för en tidig upptäckt av en problematisk situation för eleven och skapar en god överblick över situationen på varje enskild skola, samt i kommunen. Den sammanlagda statistiken blir ett underlag för den kurativa verksamheten.

GR.DROP GR. DROP och löser problemet. Dock är flera av intervjupersonerna överens om att den tidiga upptäckten är viktig och betydelsefull oavsett vad som ligger bakom skolket.

Genom systematiskt arbete med analys av frånvarostatistik ges en god möjlighet till tidig upptäckt av problematisk ogiltig frånvaro. Dock är den tidiga upptäckten endast första steget i en lång förändringsprocess. Nästa steg måste vara att, fortfarande i ett tidigt skede, sätta in rätt typ av åtgärder för att hjälpa eleven. Vissa av intervjupersonerna i kartläggningen, bland andra en utredare av neuropsykiatriska funktionsskillnader, uppger att även om den tidiga upptäckten görs redan i unga åldrar sätts ändå relevanta åtgärder in för sent. Ofta kopplas kuratorer och andra aktörer inte in förrän på högstadiet, vilket i många fall hade behövts göras tidigare. Den tidiga upptäckten har många fördelar i och med att ett problematiskt beteende upptäcks tidigt och kan åtgärdas innan det förvärras. Eleven slipper följa den negativa spiralen som på lång sikt kan leda till utanförskap. I Utbildningsdepartementets betänkande ”Unga Utanför” (SOU 2003:92) framkommer att många unga som avbryter sina gymnasiestudier får problem att etablera sig i samhället vilket leder till ett behov av ökat stöd från samhällets sida. Den tidiga upptäckten är med andra ord väsentlig inte bara för varje enskild individ utan även för samhället. De socioekonomiska vinsterna med en tidig upptäckt och tidigt insatta förebyggande åtgärder är stora, hävdar bland annat nationalekonomen Ingvar Nilsson som arbetar både för att skapa en helhetssyn kring elever med komplexa problem och för att öka synen på förebyggande insatser för barn och unga som sociala investeringar (reportage tillgänglig på internet: http://www.skolverket. se/skolutveckling/halsa/2.457/2.458/2.459/ingvarnilsson-1.54790).

Om skolan väljer att lyssna på vad eleverna upplever som negativt och positivt, kan man lättare hitta grunder till varför elever väljer att närvara och därmed se till att främja de aspekterna.

Genom systematiskt arbete med analys av frånvarostatistik ges en god möjlighet till tidig upptäckt av problematisk ogiltig frånvaro.

GR.DROP GR. DROP Orsaker och åtgärder Hur hanterar skolor orsaker och åtgärder? Ett viktigt led i arbetet mot skolk är att försöka hitta den individuella orsaken till att varje elev varit frånvarande från skolan utan giltig anledning. Flera av de elever som intervjuats i kartläggningen upplever att vuxna i skolan inte är bra på att ta reda på orsakerna till skolk. Eleverna ger uttryck för känslan av att de vuxna nöjer sig med enkla ursäkter utan att ta reda på bakomliggande orsaker, trots att studier visar att den gruppen av ungdomar som hoppar av studier är väldigt heterogen och har olika behov av stöd och åtgärder (Lundgren & Magnusson 2009).

Hur utreder skolan orsakerna till skolk och på vilka grunder utformar de åtgärder för elever med ogiltig frånvaro? På frågan ”Vad gör skolan när någon skolkar?” svarar flera av de elever som deltagit i kartläggningen att skolan inte verka göra någonting. De upplever att de vuxna i skolan inte alltid bryr sig om att elever är ogiltigt frånvarande. Eleverna uttrycker att allt för mycket ansvar läggs på den enskilde eleven och att det är elevens eget ansvar om hon/han hamnar efter med skolarbetet. Information som ges till eleverna och diskussioner kring skolk handlar oftast om att övertyga eleven att ta ansvar för sin skolgång och mer sällan förs diskussionen om vilket stöd eleven faktiskt kan få av skolan när man har problem med att passa in i skolstrukturen.

skillnad på skolk och skolk. En del elever skolkar på grund av tillfällig trötthet och skolket är ett beteende som tillhör tonårstidens testande. I andra fall grundar sig skolket i att eleven befinner sig i riskzonen på många olika plan i sitt liv. En elev som har framtidstro, känner ett meningsfullt syfte med att gå i skolan, har god fysisk och psykisk hälsa, bra vänner, stöttande föräldrar och meningsfull fritid har en mängd skyddsfaktorer som gör att hon/han förmodligen inte kommer att skolka så mycket. Haltar däremot balansen i elevens liv och skyddsfaktorerna är få, ökar risken för att eleven får en hög ogiltig frånvaro. Många skolor sätter in stora insatser för elever med hög ogiltig frånvaro, men Skolinspektionen (2011) menar att de åtgärder skolor vidtar, inte alltid är tillräckligt effektiva eftersom det förekommer brister i hur man utreder orsakerna till ogiltig frånvaro. Många åtgärder sätts in för snabbt samt utvärderas och omprövas inte i tillräcklig utsträckning. Man måste således bli bättre på att identifiera, analysera och dra slutsatser kring elevers skolkproblematik.

De upplever att de vuxna i skolan inte alltid bryr sig om att elever är ogiltigt frånvarande.

Ofta görs pedagogiska och sociala utredningar om elevens situation, vilket leder till att ärendet många gånger läggs hos specialpedagog eller socialtjänsten. Om eleven har en neuropsykiatrisk funktionsskillnad räcker inte alltid den typen av utredning för att uppmärksamma detta. Flera personer som deltagit i kartläggningen menar att anledningar till varför elever skolkar varierar och är högst individuella. Det är sällan endast en orsak som ligger till grund, det handlar istället om flera faktorer som samspelar. En specialpedagog menar att det går att göra

En av intervjupersonerna som är rektor för flera grundskolor i regionen menar att det behövs grundligare utredningar kring elever med hög frånvaro. Ofta görs pedagogiska och sociala utredningar om elevens situation, vilket leder till att ärendet många gånger läggs hos specialpedagog eller socialtjänsten. Om eleven har en neuropsykiatrisk funktionsskillnad räcker inte alltid den typen av utredning för att uppmärksamma detta. Således framhåller rektorn det som viktigt att även medicinsk personal kopplas till utredningar för att upptäcka eventuella orsaker till frånvaro. Flera rektorer och pedagoger i kartläggningen menar att skolpersonalens kunskaper om neuropsykiatriska funktionsskillnader behöver förbättras, en åsikt som går att finna stöd för i Skolverkets (2008) rapport ”Rätten till utbildning”.

Hur samtalar man om skolk i skolan?

Flera personer på de olika verksamheter och initiativ som kartlagts lyfter fram synliggörandet av skolkfrågan som ett viktigt led i arbetet. Genom att sätta problematiken

Ett gott exempel

I Alingsås kommun genomfördes en enkätundersökning där skolledare fick besvara frågor om hur den ogiltiga frånvaron såg ut och om hur man arbetade mot den. Frånvaron mättes i november 2010 och i maj 2011 och under den tiden märkte man att elevers ogiltiga frånvaro sjunkit markant efter det att man som organisation lyft upp frågan och gett den ett större fokus. På kommunnivå tolkar man det som att när frågan lyftes upp på bordet, synliggjordes och diskuterades på enheterna sjönk också skolknivåerna.

GR.DROP GR. DROP ..samtalet kring ogiltig frånvaro som något allvarligt är viktigt och då främst att lyfta fram aspekten att det även kan leda till utanförskap i samhället på lång sikt. med ogiltig frånvaro på agendan blir både personal och elever mer medvetna. Flera av eleverna som deltagit i kartläggningen efterfrågar ännu mer information om vad skolk egentligen är och vad skolk kan leda till, utöver indraget studiebidrag. Vissa elever tycker att skolan borde ta allvarligare på skolkfrågan och får medhåll av en av intervjupersonerna som är skolpsykolog. Han hävdar att samtalet kring ogiltig frånvaro som något allvarligt är viktigt och då främst att lyfta fram aspekten att det även kan leda till utanförskap i samhället på lång sikt.

Flera av intervjupersonerna inom gymnasieskolan pratar om studiebidraget från CSN som ett sätt att få gymnasieelever att minska sin ogiltiga frånvaro. Några nämner att elever tidigare har satt i system att vara närvarande i skolan precis så mycket att man hamnar under gränsen för indraget studiebidrag. Vid årsskiftet förändras dock rutinerna för indraget studiebidrag och CSN ser de nya rutinerna som ett sätt ett led i det förebyggande arbetet, där ett av argumenten är att man snabbare ska kunna upptäcka att en elev har börjat skolka och därför kunna sätta in insatser tidigare (pressmeddelande tillgänglig på internet: http://www.csn.se/2.174/1.6790). Tidigare har skolorna rapporterat till CSN om eleven varit borta 20 % av studieperioden. Med de nya rutinerna kan skolorna rapportera in fall där elever har mer än några enstaka tillfällen av olovlig frånvaro under en månad, samt att skolket skett upprepat. Det blir med andra ord upp till skolorna att bedöma vad som är omfattande, upprepad ogiltig frånvaro.

Ett gott exempel

På Hulebäcksgymnasiet i Härryda arbetar elevhälsan strategiskt med att informera alla klasser i årskurs ett om varför närvaro är viktigt i skolan, vilka konsekvenser skolk kan leda till samt vikten av att man som elev tar kontakt med lärare eller elevhälsan så fort man upplever ett motstånd mot att gå till skolan. Om en elev skolkar får hon/han direkt en lapp från skolan med information om vilka konsekvenser skolk kan ge på kort och lång sikt. Dessa konsekvenser handlar om allt från eventuellt utanförskap från social samvaro i klassen till indraget CSN som kan påverka hela familjens ekonomi. Direkt information har de upplevt många gånger vara tillräcklig för att förhindra elevers fortsatta skolk.

11 En gymnasierektor som deltagit i kartläggningen menar att ekonomiska påtryckningar, det vill säga indraget studiebidrag från CSN, ofta fungerar effektivt för att främja närvaro bland elever med ogiltig frånvaro. Rektorns upplevelse är att varningar om indraget studiebidrag brukar få elevers närvaro att öka. Många elever i kartläggningen uttrycker att för den enskilde individen borde ogiltig frånvaro innebära en sänkning av CSNbidraget, alternativt att närvaro belönas med höjt CSNbidrag.

Åsikterna går dock isär kring hur effektivt det är att använda studiemedel som ett sätt att påverka elevers närvaro. I kartläggningen uttalar en kurator på en annan gymnasieskola att systemet med indraget studiemedel ibland tar bort fokus från den viktiga frågan om orsakerna till att elever skolkar. Enligt kuratorn medför CSNsystemet mycket administrativt arbete med att fylla i frånvarostatistik, skriva anmälningar och få tag på olika personer runt eleven. Den tid som idag läggs på administration, skulle istället kunna läggas på att prata med eleven och utreda de faktiska orsakerna till varför eleven är ogiltigt frånvarande från skolan. Systemet skapar mindre tid för att utforma effektiva och anpassade åtgärder för att förebygga skolk och främja närvaro.

Enligt kuratorn medför CSN-systemet mycket administrativt arbete med att fylla i frånvarostatistik, skriva anmälningar och få tag på olika personer runt eleven. Den tid som idag läggs på administration, skulle istället kunna läggas på att prata med eleven och utreda de faktiska orsakerna till varför eleven är ogiltigt frånvarande från skolan.

GR.DROP GR. DROP Samverkan och ansvar Det delade ansvaret Ogiltig skolfrånvaro är en komplex fråga som berör många delar av samhället utöver den enskilda individen – bland annat skolan och olika instanser på kommunnivå. Flera intervjupersoner nämner samverkan som en av de viktigaste faktorerna i arbetet mot skolk och med elever som gör avbrott i sina studier. Arbetet mot ogiltig frånvaro kräver därför ett gemensamt och delat ansvar mellan flera aktörer. En farhåga som lyfts fram i kartläggningen är att otydlighet kring ansvarsfrågan kan göra att det delade ansvaret istället blir till ingens ansvar. All samverkan som sker mellan så många olika verksamheter kräver att varje samverkanspart har en tydlig uttalad roll där alla parter vet vilket ansvar man har i åtgärder kring en elev med hög ogiltig frånvaro. I studien ”Att inte följa den förväntade vägen” (Lundgren & Magnusson 2009) nämns olika verksamheters ansvarstagande som en förutsättning för samverkan. Samtliga verksamheter behöver uppfatta att man är en viktig del av arbetet kring eleverna för att undvika att hinder i samverkan uppstår.

om vilka åtgärder som ska sättas. En av intervjupersonerna som arbetar med uppföljningsansvar menar att det viktigaste i arbetet är att ha eleven i fokus, och med det framförallt förtroende från eleven. För att få detta förtroende krävs det att de vuxna är ödmjuka och lyssnar på elevens verklighet. Om eleven känner sig överkörd och inte lyssnad på kommer hon/han strunta i de insatser som sätts i. Skolinspektionen (2011) menar att läraren främst ska fokusera på skolrelaterade orsaker till frånvaro, och vid komplicerade elevärenden bör ansvaret för att utreda andra orsaker ligga på elevhälsan. Detta ligger i linje med kartläggningen där många intervjupersoner framhåller att man bör noga diskutera vem som gör vad i arbetet med eleven. Flera intervjupersoner i kartläggningen ger exempel på osäkerhet om

En farhåga som lyfts fram i kartläggningen är att otydlighet kring ansvarsfrågan kan göra att det delade ansvaret istället blir till ingens ansvar.

Risken är att det hålls många möten som konstaterar samma sak utan att utveckling sker.

Helhetssyn Flera personer som deltagit i kartläggningen vittnar om svårigheter i att skapa fungerande samverkansteam runt elever. Samverkansteamens arbete måste vara konstruktivt och präglas av framsyn och utveckling för eleven. En av intervjupersonerna som arbetar på en kommunal stödenhet betonar att man behöver arbeta mer för att utveckla samverkansarbete både för att skapa en helhetsbild om eleven och för att minimera antalet möten runt eleven. Risken är att det hålls många möten som konstaterar samma sak utan att utveckling sker. För att öka förutsättningarna för att nå resultat är det viktigt med en samsyn mellan elev, vårdnadshavare, skola och socialtjänst

Om eleven känner sig överkörd och inte lyssnad på kommer hon/han strunta i de insatser som sätts i.

Ett gott exempel

Inom Tjörns kommun har man tagit fram handlingsplaner och checklistor kring elever med skolkproblematik. Man har ett politiskt uppdrag att kartlägga skolksituationen i kommunen för att kunna se till att alla berörda enheter har en beredskap i form av policyprogram. Arbetet med skolkproblematik blir en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete i att hitta metoder som hjälper eleverna till högre måluppfyllelse. Tillsammans med Stenungsunds kommun har man börjat ett arbete kring ELOF (Elever med lång olovlig frånvaro). Tillsammans låter man socialtjänsten, barnoch ungdomspsykiatrin samt elevhälsan samverka kring hur man bör agera när man i frånvarosystemen upptäcker frånvaron. I Tjörn har man haft olika samverkansgrupper under lång tid men insett att de i praktiken ofta var ganska ineffektiva. Det saknades ofta beslutsmandat och därför gjordes grupperna om. Samverkansgrupperna innefattar nu den socialtjänst, skola, kultur, polis, folkhälsa och räddningstjänst, som representeras av verksamhetsområdeschefer som kan kunna fatta beslut som går över förvaltningsgränser och att man i samhället har ett gemensamt ansvar för eleverna.

hur långt skolans ansvar sträcker sig och i vilket stadie socialtjänsten ska ingripa. En rektor, en utbildningsledare och en skolpsykolog i kartläggningen menar att en skolas anmälan av fall till socialtjänsten många gånger uppfattas som någonting negativt från elevers och vårdnadshavares perspektiv. Detta kan skada elevens och vårdnadshavarnas förtroende till systemet kring skolkproblematiken samt skapa hinder i arbetet med eleven. Flera i kartläggningen menar att samverkan måste ske i många led och kan handla om allt från samarbete

GR.DROP GR. DROP

Flera intervjupersoner i kartläggningen lägger stor vikt vid att den samverkan som sker inom en kommunal byråkrati måste innefatta aktörer som har mandat att genomföra beslut, t.ex. när det innebär omfördelning av resurser på olika sätt. mellan föräldrar, elev och pedagog, till en sammanhållen syn på de lärprocesser och sociala processer som sker i skolan. Det kan även handla om samverkan mellan skola och olika instanser på kommunnivå, t.ex. individ- och familjeomsorg eller barnoch ungdomspsykologi. Andra relevanta samverkansaktörer som nämns i kartläggningen är stödenheter, fritidssektorn, brottsförebyggande rådet och fastighetsförvaltningar. Genom att samla olika aktörer i ett och samma rum blir alla delaktiga i åtgärderna och kan arbeta med eleven på flera olika nivåer utifrån en gemensam åtgärdsplan. Det betonas att det är viktigt att eleven blir sedd av många olika personer eftersom skolan inte förmår dra hela lasset. Om många olika aktörer engagerar sig utformas åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv och eleven stöttas från flera olika håll.

Beslutsfattande

En utvecklingsledare från en barnoch ungdomsförvaltning som deltagit i kartläggningen uppger att det oftast är personerna som utför sitt arbete på operativ nivå som ser behoven, vinsterna och möjligheterna med samverkan och är beredda att arbeta för den. Problemet är att dessa personer inte har någon beslutsfattande roll och därför tar samverkansarbetet ibland stopp på högre nivåer. Det finns olika anledningar till detta. En anledning kan vara att de direkta vinsterna med samverkan inte alltid är uppenbara, att samverkan ibland bara ger utslag på längre sikt, men även att det kan finnas ett visst revirtänkande mellan olika verksamheter på beslutsfattande nivå. Flera intervjupersoner i kartläggningen lägger stor vikt vid att den samverkan som sker inom en kommunal byråkrati måste innefatta aktörer som har mandat att genomföra beslut, t.ex. när det innebär omfördelning av resurser på olika sätt. Personer med verksamhetsansvar har möjlighet att fatta beslut som rör budget, vilket blir avgörande när det handlar om att sätta in kostsamma förebyggande åtgärder, eller skapa speciallösningar för enskilda elever i skolvardagen. Dessa beslut bör också kunna fattas med kort varsel så att eleven inte hamnar i situationer där genomförandet av beslut dröjer på grund av brister i organisationen. Beredskapen för denna typ av snabba samverkansbeslut i kommunerna ser olika ut, inte minst beroende på kommunens storlek och ekonomi. Upplevelsen finns bland flera intervjupersoner att samverkan på en beslutsfattande nivå ibland är svåra att få att fungera. Det är ofta av administrativa skäl svårt att skapa nätverk där beslut kan tas relativt snabbt och där samverkan fungerar effektivt.

Ett gott exempel En medveten samverkansatsning är 1, 2, 3–modellen mot skolk som används kommungemensamt i Ale på samtliga högstadieskolor. Projektgruppen som tagit fram modellen består av kommunens rektorer, chefen för elevhälsan, ansvarig för individ– och familjeomsorgen samt en samordnare. Genom att samla personer med beslutsfattande positioner skapas ett samarbete som snabbt kan gå från idé till verkan och som effektivt kan implementera och förankra modellen. 1, 2, 3-modellen riktas främst mot de elever som ströskolkar och man har varit framgångsrik i att nå sitt mål med att minska förekomsten av ströskolk. Nästa utmaning i detta samverkansprojekt blir att även hantera de elever som har en hög och långvarig frånvaro.

Stuprörsproblematik En inbyggd problematik när det kommer till samverkan är att många kommunala verksamheter drivs i stuprörsform, där varje process behandlas för sig. Det är svårt att få ett tvärsnitt på grund av bristen på insyn i de olika verksamheterna. Även på de ställen där viljan är god finns inte alltid de forum som krävs för att skapa samverkan. En övertandläkare i kartläggningen arbetar med pedodonti och beskriver barn och ungas tandhälsa som en markör för hur viktigt det är att samverkan behöver fungera på alla nivåer. Erfarenheter är att barn som lever i familjer med låg inkomst eller i socialt utsatta områden har sämre tandhälsa, kommer mer sällan på undersökningar och får kanske inte den tandvård de behöver förrän situationen är akut. Övertandläkarens arbete går i stor mån ut på att hitta individuella åtgärder för att få unga att komma till tandläkaren och arbetet handlar i hög grad om samverkan mellan skola, socialtjänst och tandvården. Det finns med andra ord gott hopp om att olika kommunala instanser kan arbeta runt stuprören och skapa samverkan kring utsatta elever.

Även på de ställen där viljan är god finns inte alltid de forum som krävs för att skapa samverkan.

GR.DROP GR. DROP I Göteborgs stad planeras nu ett nytt krafttag kring samverkan. Förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen samt avdelningschefen för Utbildning, barn och unga samt folkhälsa leder ett samverkansarbete där varje stadsdel ska avsätta en tjugoprocentig tjänst för att medverka i kommunens uppföljningsansvar. Uppföljningsansvaret innebär att kommunen måste ha kännedom om var unga mellan 16-19 befinner sig om de inte går i gymnasieskola, samt hjälpa dem till sysselsättning. I den nya samordningsgruppen som planeras i Göteborgs stad kommer samtliga stadsdelsförvaltningars områdeschefer från t.ex. utbildning, fritid eller individ- och familjeomsorg att ingå. Gruppen kommer att ha en beslutsfattande befogenhet och riktar sitt arbete främst mot ungdomar i åldern 18-24. En processledare med ansvar för samverkan kommer att tillsättas och gruppen kommer att arbeta med nya metoder för att nå de ungdomar man har ett uppföljningsansvar för. Idag nås de främst genom att vägledningscentrum skickar ett brev eller ringer. Man vill förbättra sitt arbete inom uppföljningen och nämner Malmö stad som ett framgångsrikt exempel där fyra uppföljare arbetar nära de unga och där man också når 90 % av de unga. SkolPrev i stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen och Västbus på Öckerö är andra exempel på medvetna samverkanssatsningar. Västbus arbetar för att barnoch ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna i kläm mellan verksamheter. Västbus har politiskt förankrade riktlinjer för arbetet inom socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP. Den lokala ledningsgruppen på Öckerö genomför dessa riktlinjer. SkolPrev vänder sig till barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd samt familjehemsplacerade barn. Satsningen är till för att förebygga att elever som befinner sig i en riskgrupp blir till riskindivider. Till riskgruppen räknas fattiga familjer, barn som blivit familjehemsplacerade samt nyanlända barn. I arbetet med nyanlända är man angelägen om att börja arbeta med mer systematiska satsningar både på en strukturell-, en gruppoch en individnivå.

GR.DROP GR. DROP

Skolk däremot enligt mig är när man medvetet med flit inte kommer till skolan, fast man kan och orkar. Man skiter i lektionerna och går ut med kompisarna istället, åker ut på resor och blajar i skolan totalt.

Drop outs, skolkare eller skolvägrare? Vilka elever har extremt hög frånvaro? Varför hamnar vissa elever i en situation där de är borta från skolan i en så hög grad att deras frånvaro kan betecknas som hög eller extremt hög? I studien ”Att inte följa den förväntade vägen” beskrivs den bakomliggande problematiken som varierad:

”Bakomliggande orsaker till varför unga människor inte väljer att fullfölja sina studier framhålls vara individuella, strukturella och institutionella faktorer där specifika och generella mönster återkommer” (Lundgren & Magnusson 2009, sid. 24)

Med andra ord kan individuella faktorer spela in, som t.ex. neuropsykiatriska diagnoser, fysisk och/eller psykisk sjukdom eller social problematik hemma eller i skolan. Det finns även strukturella och institutionella orsaker som kan handla t.ex. om kön, om funktionsskillnader eller om

Ett gott exempel

Tjejlyftet i Kungälvs kommun innebär en kombination av riktade och skolnära insatser. Varje högstadieskola erbjuder en särskild studiegrupp för kvinnliga elever som på rekommendation av elevhälsan behöver stöd för att öka sin närvaro i skolan. I mindre grupper ses eleverna tillsammans med en lärare en förmiddag varje vecka. Man jobbar uteslutande med ett coachande förhållningssätt och utgår hela tiden från de skoluppgifter som elevernas ordinarie lärare ger. Med hjälp av aktiviteter och stöd har både elevernas närvaro i skolan ökat, men även deras måluppfyllelse.

Ett till EfUS är en verksamhet inom Göteborgs kommun för elever i behov av särskilt stöd och Flexgruppen är en del av EfUS arbete. De elever som får undervisning i Flexgruppen är skolvägrare i högstadieåldern som ofta har stora sociala svårigheter. Eleverna är inskrivna i sina hemskolor, men får undervisning några dagar i veckan i Flexgruppen, främst i matematik, svenska och engelska. Man arbetar i små grupper i lugna och hemlika miljöer och målet är att eleverna ska slussas tillbaka till vanliga skolan eller, vid behov, till någon av EfUS verksamheter.

etnisk och kulturell tillhörighet. Tidningen Dagens Nyheter (tillgänglig på internet: http://www.dn.se/nyheter/ sverige/farre-utlandsfodda-pa-gymnasiet) presenterade i november 2011 statistik som visar att 37,43 % av alla utlandsfödda elever inte blir behöriga till de nationella programmen på gymnasiet. Siffrorna är framtagna med hjälp av Skolverket. Agneta Ericsson som är projektledare på Skolinspektionen menar att det finns flera anledningar att antalet utlandsfödda som inte når gymnasiebehörighet ökar. Bland annat nämns att det fria skolvalet medför att det på vissa skolor finns väldigt få elever som pratar svenska, men också att de elever som idag kommer till Sverige ofta är lite äldre och kommer från delar av världen där skolgången är sämre. Bilden av att orsakerna till att skolk uppstår är varierade delas även av de elever från olika skolor i regionen som deltagit i kartläggningen. Eleverna anger en mängd olika orsaker till skolk och ogiltig frånvaro, där mobbning, skoltrötthet och att lektionerna inte är intressanta eller engagerande nämns som de främsta. Som en del av kartläggningen har även en webbenkät gjorts med elever som själva deltar i speciella satsningar på grund av att de haft en långvarig ogiltig frånvaro. Så här svarar en av eleverna på frågan om varför elever skolkar:

”Folk brukar förknippa skolk med skoltrött, men det gör inte jag! En skoltrött människa som verkligen inte orkar med tidiga morgonar, skolan, plugg osv och skiter i skolan, skolkar inte enligt mig.. för då finns det en anledning till varför och då kanske man borde prata med nån, be läraren om minskade skolläxor, eller kanske få börja en timma senare osv. Skolk däremot enligt mig är när man medvetet med flit inte kommer till skolan, fast man kan och orkar. Man skiter i lektionerna och går ut med kompisarna istället, åker ut på resor och blajar i skolan totalt. Skolk behöver inte bara förekomma om man missar en hel dag, utan man kan också skolka från vissa lektioner.”

I kartläggningen framkommer även att olika typer av byten och övergångar, t.ex. mellan stadier i skolan, mellan olika skolor eller byte av program på gymnasiet kan innebära en ökad risk att elever hamnar mellan stolarna. För de elever som redan har en problematisk situation finns risk att problemen fördjupas och förvärras vid en överlämning som inte sker på rätt sätt. En av regionens gymnasierektorer som intervjuats berättar hur man på skolan arbetar med att försöka få tveksamma elever som funderar på ett program- eller skolbyte att stanna kvar, så långt det är möjligt. Det gäller att hjälpa eleven att hitta motivation genom att resonera kring meningsfullheten. Detta eftersom man är medveten om att program- och skolbyten ökar risken för avhopp. I rapporten ”Synligt

GR.DROP GR. DROP lärande” publicerad av SKL belyses risken med att byta skola:

”Enligt Hattie påvisas entydigt negativa effekter av ingripande som kvarsittning/gå om ett läsår (-0.12). De negativa effekterna gäller inom alla ämnesområden. Dessa åtgärder ökar dessutom risken för så kallade ”drop outs” betydligt. Byte av skola (-0.34) ger enligt metaanalyserna negativa effekter på elevens lärande. De negativa effekterna av skolbyten är, enligt Hattie, tydliga och kan ofta hänföras till så kallade kamrateffekter, nämligen vänskapsrelationer och stöd för lärande från kamrater. Därför behöver skolor, enligt Hattie, uppmärksamma nya elevers anknytning till sina nya kamrater.” (Håkansson 2011, sid. 26)

Vad görs för elever med extrem frånvaro I kartläggningen framkommer att gruppen elever med extremt hög frånvaro är svår att hantera i den ordinarie verksamheten. Ibland kan det handla om elever som isolerat sig under flera månader eller till och med år. Eleverna hjälps inte heller av de skyddsnät som vanligtvis fångar upp andra elever. De har ingen plats i det systematiska förebyggande arbete som görs och i många fall fungerar inte heller de gängse riktade insatser som sätts in för elever som har hög ogiltig frånvaro. Ofta kräver arbetet med elever som har extremt hög frånvaro långsiktiga insatser. Runtom i regionen finns en mängd olika projekt och verksamheter som riktas mot de elever som har en extremt hög frånvaro. Insatserna fungerar som alternativ till den traditionella skolan, där elever kan få undervisning under längre eller kortare tid. Dessa satsningar är avsedda för elever som på grund av social problematik, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller andra psykiska funktionsskillnader inte klarar av att bli inkluderade i den ordinarie skolan.

Ett gott exempel

Onlineskolan som drivs från Angeredsgymnasiet är en verksamhet som är tänkt som en tillfällig anhalt på elevens väg tillbaka till traditionell skola. På Onlineskolan finns för närvarande 38 elever. 70 % av dessa elever har föräldrar födda i Sverige, 50 % är killar och 50 % är tjejer. Onlineskolan kombinerar en anpassad skolgång via dator och internet med en kurativ process. Eleverna kan med hjälp av skoluppgifter via internet läsa in antingen grundskoleämnen eller gymnasieämnen. Onlineskolan ses som en sista utväg för dessa elever och de får en plats på Onlineskolan via socialtjänsten när alla andra möjlighet blivit uttömda. Alla elever har olika anledningar att befinna sig på Onlineskolan, det kan handla om fobier, att eleven isolerat sig, för många skolbyten, depressioner, att eleven vårdas behandlingshem eller sjukhus, att eleven har skyddad identitet eller lever under hot. Som ett led i studierna vid Onlineskolan träffar eleverna även regelbundet den kurator som också är samordnare för skolan.

Två goda exempel De digitala satsningarna Not School i Mölndal och Why Not School i Lerum bygger båda på den engelska satsningen Not School. Idén är att erbjuda en skolform som passar även de elever som har svårt att passa in i den traditionella skolan. Why Not School riktar sig till högstadieelever som hoppat av skolan eller som av olika anledningar inte kan gå i skolan. Utbildningen är helt eller delvis distansbaserad och innebär att eleven får undervisning med hjälp av digital teknik. Både Why Not School och Not School är skolformer av en mer permanent karaktär, där tanken är att hjälpa eleven genom grundskolan och se till att eleven har tillräcklig motivation och styrfart för att kunna börja på gymnasiet. I satsningarna samarbetar man mycket med elevens hemskola, även om de flesta eleverna oftast långt ifrån att klara av den vanliga skolan.

Ett gott exempel Vändzonen i Partille är en verksamhet som kombinerar skolgång med praktik och psykosocialt förändringsarbete. Vändzonens arbete riktas till elever som behöver ett alternativ till sin ordinarie skolgång och som är mellan 14 och 19 år. Man lägger stort fokus på att bygga upp en relation med både eleven, elevens vårdnadshavare och elevens ordinarie skola. Målet är att eleven ska vara på Vändzonen en termin för att sedan slussas tillbaka till sin ordinarie skola.

GR.DROP GR. DROP

Eleverna får även medhåll av flera intervjupersoner som nämner att enskilda pedagoger och hela skolorganisationer måste arbeta mer för att hjälpa eleverna hitta en känsla av meningsfullhet i sin skolgång.

Att främja närvaro Meningsfull skola? Eleverna som deltagit i kartläggningen har själva fått ange vad de tror är de vanligaste orsakerna till skolk. Bland dessa finns några anledningar som är återkommande bland elever från flera skolor: ”Meningslösa uppgifter”, ”skolan är tråkig”, ”annat kul att göra”, ”uttråkad”, ”orkar inte”, ”understimulerad”, ”omotiverad”, och ”känner inte att man tjänar på det”. Med andra ord berättar eleverna att när skolan inte känns meningsfull finns ingen anledning att gå dit. Eleverna får även medhåll av flera intervjupersoner som nämner att enskilda pedagoger och hela skolorganisationer måste arbeta mer för att hjälpa eleverna hitta en känsla av meningsfullhet i sin skolgång. Flera intervjupersoner pekar på att kunskapande är nära sammankopplat med känslan av meningsfullhet.

behövde för att kunna hitta en meningsfullhet i sin skolgång. För att inte den här typen av insats ska vara ett engångsexempel måste man vinnlägga sig om att lära av det man prövar. Så här skriver en av de skolledare som deltagit i webbenkäten angående skapandet av meningsfullhet.

”Skolan måste vara viktig i elevernas liv och tillföra något utifrån deras situation. Om vi alla implementerade och arbetade aktivt i vardagen enligt utbildningsförvaltningens ’helhetssyn, lust att lära och elevinflytande’ så skulle vi komma i mål. Men det tar tid att få med sig all personal i tänket och släppa gamla invanda mönster. Så vi får fortsätta jobbet med att få alla med på samma tåg för att alla våra elever ska få en utbildning som är relevant för dem.”

Ett sätt att hjälpa eleven skapa en känsla av meningsfullhet är att öka elevens delaktighet i sin egen läroprocess. Metoden formativ bedömning har delaktighet som en av fem viktiga steg till ett bättre lärande. Skolverket (tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/ skolutveckling/forskning/omraden/ bedomning_och_betyg/formativ_ bedomning) definierar formativ bedömning såhär:

Skolan måste vara viktig i elevernas liv och tillföra något utifrån deras situation.

Enligt Antonovsky (1991), professor i medicinsk sociologi och myntaren av begreppet salutogenes, behövs tre komponenter för att skapa känslan av sammanhang, även kallad KASAM. Dessa inbegriper en upplevelse av att det som sker i och utanför individen är begripligt, att det som sker i och utanför individen upplevs hanterbart samt att individen upplever meningsfullhet i livets skeenden och utmaningar. Bristen på känslan av sammanhang kan leda till att en elev inte vill eller kan engagera sig i skolan. En viktig uppgift för skolan blir då att hjälpa till i elevens meningsskapande.

Arbetet med meningsfullhet tar tid, kräver engagemang och förmåga till anpassning och kreativitet. I kartläggningen finns flera exempel på hur skolor och kommuner hittat sätt att skapa meningsfullhet som ligger utanför de konventionella ramarna. I Alingsås lyckades man arbeta på ett framgångsrikt men okonventionellt sätt för att få en elev tillbaka till skolan. Man använde sig av Essi, en terapihund som eleven fick träffa regelbunden och som långsamt blev en viktig del av elevens väg tillbaka till skolan. Förutom den innovativa metoden att använda sig av en terapihund fanns fler barriärer att överbrygga i detta arbete. Man var tvungen att hitta en lokal där eleven och hunden kunde mötas, frambringa de nödvändiga resurserna och avsätta tid för ett arbete som man inte på förhand kunde veta om det skulle bli framgångsrikt. Detta arbete visade sig vara just det individen i kollektivet

”En bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.”

Genom att fokusera på lärandet och på det som sker i klassrummet bjuds eleven in som aktör snarare än passiv deltagare. I den formativa bedömningen använder läraren strategier för att utvärdera hur eleven utvecklas vilket tidigt kan ge tydliga signaler om att undervisningen inte når fram till eleven. Formativ bedömning har även flera förespråkare i kartläggningen. Karin Asplund, utvecklingsledare i Göteborgs stad, anger formativ

så att inte lektionernas syfte blir att studera inför prov där vissa elever vet på förhand att de kommer att ’misslyckas’.

GR.DROP GR. DROP bedömning som ett sätt att tidigt upptäcka om elever inte hänger med i undervisningen. En av skolledarna som besvarat webbenkäten uttrycker en önskan om att få mer kompetensutveckling kring formativ bedömning ”så att inte lektionernas syfte blir att studera inför prov där vissa elever vet på förhand att de kommer att ’misslyckas’”.

Att validera det livslånga lärandet eleverna lär hela tiden.

EU:s åtta nyckelkompetenser har tagits fram för att stärka det livslånga lärandet och visa vad individer behöver för att kunna delta aktivt i samhället och lyckas på arbetsmarknaden genom att utveckla kompetenser och kunskaper hela livet: Nyckelkompetenserna:

1. Kommunikation på modersmålet

2. Kommunikation på främmande språk

3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära

6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Synen på vad kunskap är och på vad elever bör lära sig har förändrats många gånger genom åren. Dagens elever ställer sig frågan om vad de har för nytta av den kunskap som förmedlas i skolan. Att veta varför man lär sig och vart lärandet leder är viktiga delar av en meningsfull skolgång.

en elev går på praktik, oavsett om det ingår i elevens skolgång eller om det sker på grund av skoltrötthet, måste den kunskap som hon/han lär sig på praktikplatsen kunna valideras och tas till vara på. Något som många gånger inte görs i tillräckligt stor utsträckning enligt flera personer i kartläggningen. Fortfarande verkar skolan och praktikplatser existera i två olika världar med olika syn på vad meningsfull kunskap är.

I dagens samhälle kan kunskap inhämtas vid behov, genom teknologi, genom praktik, genom resor och upplevelser eller via sociala medier och nätverk. Detta skapar en stor utmaning för såväl huvudmän som lärarutbildare för att utveckla en utgångspunkt och en pedagogik som går i linje med hur samhället ser ut utanför klassrummet. Även om samhället utvecklats och förändrats har skolan, ur vissa aspekter, förändrats väldigt lite under de senaste 150 åren. Många klassrum ser ut som förr; med läraren längst fram och elever som förväntas sitta tysta i rader och arbeta med samma ämne, under samma tid och förväntas ligga på ungefär samma kunskapsnivå. Grundstrukturen med timscheman och läroplaner har även de ändrats väldigt lite. Alla elever är unika och lär sig på olika sätt. I kartläggningen blir en viss grupp av elever ofta omnämnd, barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Flera intervjupersoner menar att kunskapen kring dessa funktionsskillnader och hur de påverkar lärandet måste belysas mer. För en person med en neuropsykiatrisk funktionsskillnad fungerar sällan den typiska klasstorleken på 20-30 elever och den traditionella katederpedagogiken. En pedagogisk handledare för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsskillnader i förskola-skola som deltagit i kartläggningen menar att pedagogiken i klassrummet många gånger behöver ses över för att anpassas kring alla elevers sätt att lära.

Många klassrum ser ut som förr; med läraren längst fram och elever som förväntas sitta tysta i rader och arbeta med samma ämne, under samma tid och förväntas ligga på ungefär samma kunskapsnivå.

Det blir alltmer viktigt att arbeta med synen på lärandet och på varför, hur, när och var lärandet sker. Elever lär inte bara när de sitter i klassrummet innanför skolans väggar, lärande är en process som pågår hela tiden, i olika miljöer och inom olika områden. Enligt både rektorer och personer som arbetar centralt med skolförvaltning och skolutveckling behöver vi bli bättre på att synliggöra det lärande och den kunskap elever inhämtar utanför skolans väggar. Den kunskap som inhämtats genom informellt lärande behöver valideras.

Vidare problematiserar flera rektorer på gymnasieskolor med praktiska program och lärlingsprogram validering av kunskaper som elever får genom praktikplatser. När

Flera intervjupersoner talar om informellt lärande som ett sätt för skolan att bredda sin syn på var och hur elever lär sig. Att synliggöra det informella lärandet handlar om att ifråga sätt hur lärande och bedömning sker. Det handlar även om att titta på pedagogisk arkitektur och lärmiljöer och kunna validera även det lärande som sker utomhus,

Flera intervjupersoner talar om informellt lärande som ett sätt för skolan att bredda sin syn på var och hur elever lär sig.

GR.DROP GR. DROP Ett gott exempel I Kungsbacka söker man vägar att hitta ett flexibelt lärande som ryms inom de ibland ganska fasta skolstrukturerna, främst på gymnasiet. Genom att använda den kompetens som studie och yrkesvägledare har och låta eleverna få vägledning under hela gymnasietiden hoppas man kunna motivera eleven att vara kvar inom gymnasieskolan även om eleven ibland upplever motstånd eller stress. Mentorerna i klasserna har ansvaret för att följa eleven och se till att stöd utformas och får plats inom klassens ramar. I det arbetet ingår att hitta lärprocesser som kanske skiljer sig från det traditionella, man tittar t.ex. på distansarbete och metoder för att validera det som elevernas informella lärande. eller till och med på distans. Att vidga synen på elevers lärprocesser kan även handla om de digitala verktyg man använder i klassrummet, men även om att utgå från elevernas vardagsdilemman, drömmar och intressen för att utforma lektioner. Många elever har välutvecklade talanger och fritidsintressen som sällan uppmärksammas i skolan. Det finns elever med avancerade kunskaper inom media, naturkunskap eller musik som man tillskansat sig på fritid men som inte tas tillvara på i skolans strukturer för lärande. Skolornas fokus på lärprocesser inbegriper skolhälsan som en viktig part i arbetet, eftersom de i sin funktion

Vissa lärare har valt att inte kalla det man gör för lektioner eller sätta in det under ramar för specifika ämnen då de märkt att många elever har negativa associationer till att läsa skolämnen på ett traditionellt vis.

kan se bakomliggande orsaker till t.ex. stress, brist på motivation eller skolk. I Kungsbacka arbetar man med att göra organisationsförändringar för att utveckla och stärka elevernas motivation och lust för livslångt lärande.

Att utgå från varje individ

Tankar om att utgå från elevens egna intressen för att skapa lärande finns på flera håll i regionen. Dock verkar detta arbetssätt oftast riktas mot de elever som har en extremt hög frånvaro samt för att få skolvägrare eller hemmasittare tillbaka till skolan. Representanter från flera skolor som arbetar med elever med hög frånvaro

berättar i kartläggningen att de skapar motivation och nya lärandemiljöer för elever genom att fokusera på sociala aktiviteter och på elevernas fritidsintressen. Vissa lärare har valt att inte kalla det man gör för lektioner eller sätta in det under ramar för specifika ämnen då de märkt att många elever har negativa associationer till att läsa skolämnen på ett traditionellt vis. På en skola arbetar man t.ex. med en elevs hästintresse för att lära ut matematik. På en annan skola får eleverna planera bio- och restaurangbesök där de själva får planera kostnader (matematik), ta reda på livsmedelsinnehåll i restaurangmåltiden (hem- och konsumentkunskap) och diskutera den engelska filmen på originalspråk (engelska) – allt utan att dela in lärandet under lektionstider eller ämnen. En viktig fråga att ställa sig blir förstås varför den här typen av lärande, som framstår som effektivt för att få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan, inte används för alla elever som ett förebyggande sätt att få eleverna att stanna kvar i skolan? En av intervjupersonerna som arbetar på Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad betonar vikten av att skapa lust för att lära som ett sätt att få eleverna att vilja komma till och stanna i skolan. En bra fråga för enskilda lärare att ställa till sig själv är ”Skulle jag vilja gå på min egen lektion?”. Om svaret är nej kan det vara dags att se över sin egen syn på lärande. En skola med en bredare syn på lärande kan även hitta sätt att förbättra skolmiljön ur andra perspektiv. Flera intervjupersoner i kartläggningen lyfter fram betydelsen av att se på skolan med nya ögon, att tänka mer kring det informella lärandet och på skolans flexibilitet och förmåga att anpassa sig efter olika elever. En skolpsykolog lyfter t.ex. fram vikten av att belysa det sociala sammanhanget i skolan och att inte hela tiden enbart fokusera på en prestation. Eleverna har olika möjligheter i det sociala samspelet som sker inom skolan väggar och det är viktigt att det finns plats för olika individer som agerar tillsammans och på så sätt skapar en lärandemiljö även kring social kompetens.

Vad är ett misslyckande?

Flera personer i kartläggningen uttrycker att man bör tala mer om individens rätt till lärande. Om man utgår ifrån att det är en rättighet att få en utbildning – är det då skolans

Ett skolmisslyckande kan inte läggas på eleven, utan är en indikation på att skolan och kommunen misslyckats i uppdraget att möta eleven med sin pedagogik, enligt flera intervjupersoner i kartläggningen.

GR.DROP GR. DROP ansvar att anpassa sig för alla elever, istället för att alla elever ska anpassa sig för skolan? Ett skolmisslyckande kan inte läggas på eleven, utan är en indikation på att skolan och kommunen misslyckats i uppdraget att möta eleven med sin pedagogik, enligt flera intervjupersoner i kartläggningen. En person som arbetat med skolelever i 30 år säger sig aldrig ha träffat en person som sagt att den inte vill lära sig något. Att inte nå fullständiga betyg och inte uppfylla målen brukar anses vara tydliga indikationer på ett skolmisslyckande. Men rektorn på ett av regionens praktiska gymnasium ifrågasätter om fullständiga betyg alltid är det viktigaste i en individs liv. På skolan finns exempel på elever som ibland har svårt att förstå syftet med skolans olika ämnen, men när samma elev får arbeta praktiskt utifrån egna intressen upplever eleven ofta större meningsfullhet. På det praktiska gymnasiet erhåller eleven kompetens för att arbeta med sitt drömyrke direkt efter gymnasiet. På så sätt skapas en plats för eleven i samhället,

Många elever i kartläggningen uttrycker en önskan om mer varierade pedagogiska metoder där digitala verktyg har en mer självklar roll i undervisningen.

främst genom att hon/han kan försörja sig själv. Rektorn på det praktiska gymnasiet undrar därmed vad som är viktigast: att en ungdom går ut med fullständiga betyg eller att ungdomen hittar sin plats i samhället på annat sätt?

Digitala verktyg som en del av skolans vardag

Många elever ser idag användningen av digitala verktyg som en självklar del av vardagen. Genom datorer, mobiltelefoner och läsplattor finns både information, underhållning och kompisumgänge tillgängligt under hela dygnet. I vissa skolor följer verktygen med in i klassrummet för att användas i olika skoluppgifter, andra skolor har förbud mot påslagna mobiltelefoner under lektionstid. En utmaning som framhålls i kartläggningen är att skolan behöver vara redo att möta elever som både inhämtar information och deltar i samhället genom IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Många elever i kartläggningen uttrycker en önskan om mer varierade pedagogiska metoder där digitala verktyg har en mer självklar roll i undervisningen. Skolverket (2010) menar att undervisningen bör utformas för att bli mer lockande. Ett sätt att göra det menar både Skolverket och eleverna i vår kartläggning, är

20 att i mycket större utsträckning använda såväl foto, film, spel och IKT som utflykter och studiebesök. Med andra ord, att hitta vägar för lärandet att ske på olika sätt, vilket tillgodoser elevers olika lärstilar. I Preparandprojektet som genomfördes i Göteborgs stad med start 2005 identifierades arbetet med lärstilsmetodik som en av flera framgångsfaktorer för att förhindra studieavbrott. När lektioner inte uppfattas som kreativa, intressanta och roliga finns risken att elevernas motivation går förlorad. Detta kan även kopplas samman med vikten av meningsfullhet om eleverna under lektionstid inte får eller har tillgång till de verktyg man använder utanför klassrummet skapas en diskrepans två verkligheter. Ett gottmellan exempel Almåsskolan i Mölndal arbetar med Not School där man validerar kunskap utifrån elevers intressen. En utgångspunkt är att det är eleverna som oftast är de verkliga experterna inom IKT och således lär sig skolan om Facebook, Youtube och andra verktyg som införs i den ordinarie verksamheten. Skolverket (2010) menar att genom att införa nya arbetssätt menar utveckla även personalen kompetens för att bedöma vad elever kan, på andra sätt än enbart genom deras skriftliga färdigheter.

GR.DROP GR. DROP

En av intervjupersonerna som arbetar som utvecklingsledare hävdar att en av de viktigaste egenskaperna en lärare bör ha är att tycka om att arbeta med unga och att ha ett engagemang för deras välmående.

Engagemang och bemötande

när man arbetat en viss tid, men faktum är att engagemang och villighet att lägga tid på eleverna även utanför lektionen är något som behöver lyftas fram.

Den viktiga relationen mellan lärare och elev

I skolans lägre årskurser finns ofta en nära kontakt mellan elev och lärare och även mellan eleven och andra vuxna på skolan. Mellan årskurs ett och sex har eleven ofta en och samma lärare under hela skoldagen och det finns ofta en nära kontakt med flera vuxna. När eleven börjar i årskurs sju till nio förändras ofta den situationen; eleven får ta större ansvar för att ta sig till skolan och infinna sig på rätt lektion och har även fler lärare under skoldagen. En ännu större distans mellan elev och vuxen sker när eleven börjar gymnasiet och förväntas ta större delen av ansvaret för sin egen skolgång.

En skolmiljö som präglas av trygghet, delaktighet, meningsfullhet och förtroendefulla relationer är betydelsefullt för gott lärande och främjar närvaro. En av de enskilt viktigaste faktorerna som flera av intervjupersonerna i kartläggningen lyfter fram handlar om lärarens bemötande av elever. Att elever blir sedda och blir tagna på allvar när de hamnar i en problematisk situation är en del av det arbetet, men den relationsbyggande kontakten och det vardagliga goda bemötandet är minst lika viktigt. En av intervjupersonerna som arbetar som utvecklingsledare hävdar att en av de viktigaste egenskaperna en lärare bör ha är att tycka om att arbeta med unga och att ha ett engagemang för deras välmående.

Ett gott exempel

På Elfhems gymnasium i Lilla Edet arbetar man mycket med lärarens engagemang. Flera av lärarna har som vana att ringa och sms:a till elever för att stötta de som har svårigheter med närvaro i skolan. Det finns även lärare som på vägen till skolan hämtar vissa elever med bil för att hjälpa dem att överkomma hinder i att ta sig till skolan. Från lärarens håll blir det, förutom ett praktiskt sätt att öka elevens närvaro, även en viktig markering för att visa eleven att vuxenvärlden bryr sig. Vissa elever kräver extra mycket engagemang och stöttning från lärarens håll, vilket ställer höga krav på lärarna men också ger resultat i form av att eleven förstår värdet av att just hon/han kommer till skolan.

En rektor på ett annat gymnasium gör observationen att det ofta är lärarna som arbetat där kortast tid som orkar lyssna extra mycket på eleven eller ringa efter dem när de saknas i skolan. De lärarna som arbetat där längre tid är snabbare på att hänvisa elever som behöver extra stöttning till kurator i stället för att bemöta problemet själva. Här bör man ställa sig frågan om vad det är som gör att lärares engagemang sjunker under åren? Och hur kan man hitta sätt att underhålla lärarnas engagemang för eleverna? Det är självklart inte så att alla lärare tappar sitt engagemang

Möten mellan vuxna och elever även utanför klassrummet?

I takt med att eleverna blir äldre försvinner ofta funktioner som rastvärdar och färre vuxna blir synliga i korridoren eller sitter med vid bordet i matsalen. Även om eleverna blir äldre och mer kapabla att ta eget ansvar försvinner inte önskan om att bli sedd av vuxna betonar flera intervjupersoner i kartläggningen.

Under 2009 har man i stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen i Göteborg satsat extra medel på skolteam och skolvärdar i flera högstadieskolor. Syftet med den verksamheten är att överbrygga glappet mellan unga och vuxna i skolan. Fokus har legat på att skolvärdar ska ha en relationell kompetens och en tydlig förankring i stadsdelen. Skolvärdarna har ofta rekryterats från Fryshusets satsning Lugna gatan och de har arbetat t.ex. med caféverksamhet samt befunnit sig i uppehållsrum. Man har även haft ett samarbete med stadsdelsförvaltningens fältassistenter. Satsningen har gjort att man hittat nya sätt att nå de elever som är korridorsvandrare.

Även om eleverna blir äldre och mer kapabla att ta eget ansvar försvinner inte önskan om att bli sedd av vuxna betonar flera intervjupersoner i kartläggningen.

GR.DROP GR. DROP Några av intervjupersonerna i kartläggningen hävdar att korridorsvandrande elever är en relativt unik företeelse för Sverige, eftersom man i många andra länder inte tillåter att elever vistas i korridoren under lektionstid. Flera av de skolledarna som deltagit i webbenkäten uttrycker att man arbetar aktivt med korridorsvandrare. En rektor säger t.ex. att ” i år har vi avsatt en 40 % tjänst till en skolvärd som finns i vårt uppehållsrum. Genom skolvärden ser vi möjligheter att nå elever som uttrycker skoltrötthet och som till och från avviker från lektioner”. Några av intervjupersonerna i kartläggningen hävdar att korridorsvandrande elever är en relativt unik företeelse för Sverige, eftersom man i många andra länder inte tillåter att elever vistas i korridoren under lektionstid. Elever som kommer till skolan men som inte går på lektioner är en intressant fråga som visar på att många elever tycker att det sociala sammanhanget i skolan är viktigt – men man prioriterar inte att gå på lektioner. Det här blir en fråga för alla vuxna i skolan, om att vara synliga i korridoren och förklara meningen med att eleven går på lektionen, men det handlar även om pedagogernas specifika roll – när vi väl har fått eleverna att komma till skolan, hur får vi dem att även vilja gå på lektionen?

Förhållningssätt

Förhållningssätt handlar om attityd, inställning och ståndpunkter – tre viktiga ord när det kommer till vuxnas bemötande av elever i skolan. Det är dessa ords innebörd som kan betyda skillnaden mellan att lyckas med en elevs närvaro eller att misslyckas. Att se och bemöta en individ med rätt attityd, inställning och ståndpunkt blir verktygen i en framåtsyftande dialog. På samma vis kan attityd, inställning och ståndpunkter stå som hinder för det man vill uppnå i mötet med en elev.

Inbyggt i skolans struktur finns en obalans mellan elevers och lärares maktpositioner. Läraren har genom sin ställning ett övertag som måste balanseras med lyhördhet och intresse för eleven. I och med att eleven står i beroendeställning till läraren innebär det också att det är lätt för läraren att förbise eller exkludera enskilda individer. När det sker kanske det inte upptäcks av den vuxne men för eleven sår det split i relationen och det är något som kanske aldrig repareras ordentligt. Alla personer som deltagit i kartläggningen har understrukit bemötande från lärare och skolpersonal som en av de viktigaste faktorerna för att främja närvaro hos elever samt få tillbaka elever från långvarig ogiltig frånvaro. Detta överensstämmer med Skolverkets (2010) rapport ”Skolfrånvaro och vägen tillbaka”, där skolföreträdare, förvaltningar och elever med egna erfarenheter av frånvaro betonar bemötandets betydelse i skolan.

I en kommun har man lagt fokus på själva språket – man pratar om att man arbetar för öka närvaron, vilket anlägger en mer positiv ton än när man pratar om att minska frånvaro. Upplevelse av utanförskap i skolan nämns i samma rapport av Skolverket (2010) som en vanlig orsak till att vägen för skolk öppnar sig som ett mer attraktivt alternativ trots att eleven kanske har en ambition att försöka att hänga med. Ett förlupet ord, en blick eller något som tolkas som att man blir nedvärderad kan sätta spår och känslan blir intimt förknippad med skolsituationen. Vilka metoder kan då skolpersonal använda för att undvika att hamna i den situationen? Genom att ta sig tid att lyssna och samtala och visa på hur mycket det betyder att just individen är på plats kan läka och brygga över många klyftor. Att lyfta fram det som är bra och att sätta fokus på framtiden är strategier som ofta brukar ses som delar av ett coachande förhållningsätt, att hela tiden sträva efter att finna elevens motivation och tankar kring hur man ska gå vidare. I en kommun har man lagt fokus på själva språket – man pratar om att man arbetar för öka närvaron, vilket anlägger en mer positiv ton än när man pratar om att minska frånvaro.

Likabehandlingsarbete och elevdelaktighet

Bemötande handlar även i stor grad om relationen mellan elever. De elever som deltagit i kartläggningen nämner ofta mobbning och kränkningar som en stor anledning till att elever skolkar. Det är anmärkningsvärt att kränkningar och trakasserier mellan elever lyfts fram mindre sällan av de vuxna intervjupersonerna än vad de

GR.DROP GR. DROP

Framgångsfaktorer handlar om att arbeta för att främja en god stämning på skolan där man är medveten om såväl kränkande behandling som diskrimineringsgrunderna. Det handlar även om att göra eleverna delaktiga i likabehandlingsarbetet. görs av eleverna. Skolverket skriver i sin rapport: ”Skolan är inte bara en kunskapsmiljö. Det är också en social miljö där eleverna skapar och upprätthåller sociala kontakter och knyter vänskapsband” (2010, sid. 35). Många elever svarar i kartläggningen att ett sätt att minska skolk är att arbeta mer med den sociala sammanhållningen i klassen. En viktig del av arbetet mot ogiltig frånvaro och skolk är att se skolans systematiska arbete mot kränkande behandling som en del i strategierna för att undvika skolk. I likabehandlingsarbetet, liksom i arbetet mot skolk, är kartläggning av nuläget och medvetna, systematiska insatser viktiga ur både förebyggande och akuta synpunkter. Framgångsfaktorer handlar om att arbeta för att främja en god stämning på skolan där man är medveten om såväl kränkande behandling som diskrimineringsgrunderna. Det handlar även om att göra eleverna delaktiga i likabehandlingsarbetet.

38% med sina De elever som deltagit i kartläggningen perspektiv på skolkproblematiken 33% har ofta visat samma

reaktion: de har varit engagerade i att svara på frågor och diskutera ämnet, men många uttrycker samtidigt att de alltför sällan blir tillfrågade och lyssnade på i liknande sammanhang. Det är ett faktum att elever vill bli sedda och 16% vis är många vuxna måna om lyssnade på och på liknande elevperspektivet. Ändå verkar det vara svårt att hitta rätt 7% vägar för att åstadkomma elevdelaktighet där elevernas 3% blir lyssnad på utan även spelar roll i arbetet. röst3% inte bara Eleverna har mycket att delge och sitter många gånger på 2 som 3 många 4 pedagoger, 5 6rektorer, föräldrar, svar1på frågor utredare och socialtjänstemän ställer sig när det gäller Instämmer Instämmer skolkproblematiken.

inte alls

helt

Såhär svarar regionens skolledare på frågan om elevinflytande som ställs i webbenkäten:

23% 22%

24%

20%

5% 4% 1 2 3 Instämmer inte alls

5 6 Instämmer helt

Det är få rektorer som inte alls instämmer i att man arbetar aktivt med elevinflytande, men det är även få rektorer som instämmer helt i att man gör det.

En av de skolledare som deltagit i webbenkäten skriver följande om elevdelaktighet i likabehandlingsarbetet och arbetet mot skolk:

” (…) elevrådet deltar i arbetet mot mobbning. De finns med i arbetet att skapa en trygg skola där alla kan få vara som de är. Ett tillåtande klimat. Skolkande eleverna deltar direkt i arbetet med att arbeta fram rutiner så att eleven kommer till skolan. Framför allt måste man upptäcka frånvaron tidigt innan det skapas utanförskap och andra bekymmer.”

Alldeles för många hatar skolan på grund av all stress, och det leder till skolk. Minska stress I kartläggningen poängterar många elever att skolk ofta beror på den stress som skapas av att ha för många uppgifter i olika ämnen samtidigt. Ibland väljer elever att stanna hemma för att vila eller för att läsa ikapp i ett ämne. En av de elever som själv deltar i en insats på grund av sin långvariga frånvaro från skolan säger såhär om sin förra skola:

”Jag såg dagligen hur elever grät av betygsstress. Det är helt jävla galet hur hårt de pushar BARNEN. Jag har vänner som behövt gå till psykolog på grund av all skolstress. En tjej i min klass fick magsår. (…) Något måste göras. Alldeles för många hatar skolan på grund av all stress, och det leder till skolk.”

GR.DROP GR. DROP Flera av eleverna som deltar i kartläggningen efterfrågar färre skoluppgifter eller att skolan skapar en annan struktur där man undviker att många uppgifter infaller samtidigt. Skolverket (2008) menar i sin rapport ”Rätten till utbildning” att skolan behöver se över sin inre organisation ur ett främjande perspektiv och att detta bland annat innebär att skapa bättre fungerande scheman för eleverna samt arbeta med ämnesövergripande metoder. I flera skolor arbetar man med något som kallas planerat arbete, vilket innebär att det finns schemalagd tid där eleverna får bestämma vad de själva vill arbeta med. Under det planerade arbetet kan eleverna göra läxor, komma ikapp med skolarbetet eller fördjupa sig i uppgifter man finner intressanta. Detta arbetssätt upplevs som positivt av många elever eftersom de får ansvar att själva arbeta med det som känns viktigt.

Att öka motivation och ett coachande förhållningssätt

på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa och meningsfullhet hos eleven. Flera intervjupersoner i kartläggningen menar att de elever som har en lång frånvaro från skolan ofta är sköra och har svårt att formulera drömmar och framtidsplaner. En av intervjupersoner som arbetar på en stödenhet menar därför att de åtgärdsprogram man sätter in främst bör utvecklas utifrån vad eleven är bra på och har möjlighet att utveckla. Fokuserar man på vad eleven har misslyckats med och vad som saknas kan eleven lätt hamna i en negativ spiral som skapar mer motstånd och uppgivenhet. Flera personer i kartläggningen talar om att skolor behöver utveckla ett coachande förhållningssätt för att öka elevers motivation till skolan och främja närvaron. Genom coachning arbetar man på ett mer salutogent sätt då man vill belysa elevers framtidsdrömmar och meningsfullhet i livet, och inte enbart fokusera på vad som saknas och vad som inte har gjorts. Vem som ska ansvara för det coachande förhållningssättet råder det dock skilda meningar om. Några personer i kartläggningen anser att det är lärarna/ mentorerna som ska använda coachning i det vardagliga mötet med sina elever. Andra menar att det borde finnas någon anställd på skolan som kallas coach och som elever kan boka träff med. Många är dock överens om att det coachande perspektivet bör introduceras redan i grundskolan. Det är viktigt att barn och ungdomar tidigt övas i att formulera drömmar och mål för att främja deras känsla av meningsfullhet i skolan.

Många av de personer som har erfarenhet av att arbeta med skolkproblematik lyfter i kartläggningen fram det salutogena perspektivet.

Det går inte att beskriva vem den typiska motiverade eleven är. Likväl går det inte att beskriva vem den typiska skolkaren är. Varje elev är en unik individ och har således sina egna anledningar till att vilja gå eller inte vilja gå till skolan. En stor del av arbetet med att få elever att stanna i skolan handlar därför om att hitta varje elevs motivation. Många av de personer som har erfarenhet av att arbeta med skolkproblematik lyfter i kartläggningen fram det salutogena perspektivet. Det innebär att fokusera

Ett gott exempel

Ett till

I Stenungsund har man jobbat fram en modell som kallas SKIFO (skola och individ och familjeomsorg) med ett team bestående av tre personer, en socialpedagog, en behandlare och en specialpedagog. Projektet har som målsättning att nå elever som har normbrytande beteenden som till exempel utagerande eller hemmasittare. Målet är att Stenungsund ska hjälp eleverna på hemmaplan trots att det kan vara stora bekymmer i kontakten med skolan. Inom projektet vill man hjälpa eleverna att utveckla bra strategier för att hantera sin vardag, sin fritid, att kunna bo kvar hemma och att stärka elevernas självförtroende. Man använder ett salutogent perspektiv som ska visa vägen framåt och se till att nätverket kring eleven fungerar för att bygga en positiv förväntan på hur framtiden kommer att se ut. Samverkan mellan skolan, hemmet och IFO ger eleven möjligheter att utveckla förmågor i relation till både skolverkligheten och vardagslivet.

Elfhems gymnasieskola i Lilla Edet är ett exempel på hur man kan arbeta med att belysa det som fungerar bra. Skolan ger ut diplom där varje enskild elevs styrkor och framsteg framhävs. Från skolans håll menar man att det är viktigt att inte förbise det som gått bra och att skolan stöttar elever i att känna sig stolta över sig själva.På skolan arbetar man även med att klasser gemensamt får sätta upp förhållningssätt och mål som de ska följa och nå varje termin för att främja god samvaro och närvaro. Om klassen lyckas med dessa belönas de med en rolig aktivitet för klassen.

GR.DROP GR. DROP Nästa steg I kartläggningen har vi intervjuat personal och elever med olika erfarenheter, försökt återge en bild av hur regionens arbete mot skolk ser ut samt lyft fram lärande exempel. Nästa steg är att använda det som framkommit i kartläggningen som utgångspunkt för att utveckla och förbättra regionens arbete mot skolk.

Resultatet från kartläggningen kommer att användas som ett viktigt underlag för den kompetensutvecklingsinsats som GR Drop outs ska utföra i Göteborgsregionen. I detta avsnitt, som vi har valt att kalla Nästa steg, belyser vi varje del av kartläggningen utifrån ett framåtsyftande utförandeoch utvecklingsperspektiv. Vi vill på ett konkret sätt använda erfarenheterna och perspektiven från deltagarna i kartläggningen för att skapa lärande i regionen och utveckla hela arbetsorganisationer. I följande diskussion har deltagarnas tankar kring behov av kompetensutveckling tagits med i beaktande, tillsammans med projektgruppens analys av kartläggningsresultatet.

Organisation och struktur

Flera deltagare i kartläggningen lyfter fram vikten av att stärka det arbete som sker på en organisatorisk och strukturell nivå. Utifrån det resultatet ser vi ett antal kompetensutvecklingsinsatser att arbeta vidare med:

yy Som en del i utvecklingen av arbets- och utvecklingsorganisationen behöver skolor bra metoder för att hålla i konstruktiva, framåtsyftande möten på arbetslags-, arbetsplats- och enhetsnivå. GR Drop outs ska stötta skolor genom processledd kompetensutveckling inom dessa frågor.

yy På många håll i kartläggningen återkommer synsättet att skolan måste organiseras så att alla elever blir sedda. Genom kompetensutvecklingsinsatser ska vi stärka skolors arbete med att analysera frånvarostatistik, att arbeta på organisatorisk nivå med bemötande av elever och även arbeta för att systematiskt öka vuxnas närvaro i de miljöer där eleverna vistas.

yy GR Drop outs kan stärka arbetet med organisatoriska och strukturella frågor genom kompetensutveckling rörande åtgärdsprogram både på gruppoch organisationsnivå. Vi kan även erbjuda kompetensutveckling kring metoder för att organisera det förebyggande arbetet.

yy Att kontinuerligt utvärdera organisationens arbete och resultat kräver ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är ett intressant område för GR Drop outs att utveckla utbildningsinsatser och metoder för att hjälpa skolor i det systematiska kvalitetsarbetet.

Orsak och åtgärd I kartläggningen framgår tydligt att alla elever, oavsett om de skolkar vid enstaka tillfällen eller är frånvarande under en längre tid, har olika anledningar till varför de uteblir från undervisningen. En utmaning för skolan och andra samverkansaktörer är både att upptäcka problematiska beteenden tidigt men även bli bättre på att utreda de orsaker som ligger bakom elevens frånvaro. Denna bild stöds bland annat av Skolinspektionens rapport kring skolplikt där man bedömer att skolor måste bli bättre på att identifiera, analysera, och dra slutsatser kring orsaker till elevers ogiltiga frånvaro för att kunna koppla in rätt åtgärder. Här kommer GR Drop outs, genom kompetensutveckling och ytor för samverkan, stötta skolornas arbete.

yy Vi avser att genomföra kompetensutveckling kring hur skolor kan använda formativ bedömning, d.v.s. bedömning för lärande, i arbetet för att tidigt upptäcka och sätta in rätt åtgärder kring skolk. Formativ bedömning ser till hela elevens lärprocess, utgår från att varje individ är unik och möjliggör en tidig upptäckt av orsakerna till att eleven inte hänger med i skolan. yy Vi kommer även att erbjuda kompetensutveckling kring tidig upptäckt, bl.a. genom att belysa för skolpersonal hur vanliga signaler på skolk kan se ut eller förmedla metoder för att upptäcka problematiska beteenden och situationer redan bland yngre barn. yy En orsak till hög frånvaro hos elever som lyfts fram på många håll i kartläggningen är neuropsykiatriska funktionsskillnader. Detta är ett intressant område som kan beröras genom kompetensutveckling för skolpersonal kring hur elevers närvaro i skolan kan påverkas av neuropsykiatriska funktionsskillnader.

Samverkan och ansvar

I kartläggningen som gjorts i regionen ser vi en mängd utvecklingsmöjligheter kring arbetet med samverkan och samverkande aktörers ansvar.

yy Med utgångspunkt i de forum som finns inom ramarna för Göteborgsregionens kommunalförbund har vi som målsättning att stärka kommuners möjligheter till samarbete och erfarenhetsutbyte. Genom de kompetensutvecklingsinsatser som planeras kommer även nya ytor för direkt samverkan och erfarenhetsutbyte skapas, i form av en digital plattform, nätverksarbete och gemensam omvärldsbevakning.

GR.DROP GR. DROP Frågan om samverkan handlar även om olika verksamheters gemensamma ansvar för elever och samverkan över verksamhetsgränser.

yy I kartläggningen lyfts ett antal framgångsrika samverkansprojekt inom regionen fram. Vi kommer att använda dessa som lärande exempel för andra kommuner och verksamheter i arbetet mot skolk.

yy Ett intressant område som kan beröras genom projektet är möjligheten att utveckla verksamheters kompetens kring och metoder för samverkan både inom skolor och mellan skolor samt mellan skola och kommuninstanser (som t.ex. socialtjänst). Dessa kompetensutvecklingsinsatser kan ta formen av utbildning kring strukturer och arenor för samverkan mellan olika parter.

yy En viktig del av arbetet med samverkan handlar även om att hjälpa organisationer att granska den egna verksamheten och förtydliga sina roller i olika samverkansarbeten. Det kan handla om hela verksamheters roller men även om att stärka upp enskilda kompetenser, t.ex. rektors kompetens och ledarskap kring att jobba tvärprofessionellt. Vi kommer att utföra den typen av kompetensutveckling främst genom processinriktad ledarskapsutbildning.

Dropouts, skolkare, skolvägrare?

Det har framkommit i kartläggningen att de elever som har extremt hög frånvaro, som är hemmasittare eller som skolvägrar, är svårast att nå genom skolans ordinarie insatser. Därför gör vi bedömningen att skolor och organisationer behöver mer kunskap om denna elevgrupp.

yy Vi kommer att erbjuda kompetensutveckling kring skolvägrare och dropouts, bl.a. med fokus hur skolk kan ta sig uttryck bland olika elever, vad långvarig ogiltig frånvaro kan bero på (utifrån både individuella och strukturella perspektiv) samt vad omfattande frånvaro kan få för konsekvenser på lång sikt.

yy Vi kommer även att erbjuda kompetensutveckling med fokus på metoder för skolutveckling. Vi avser att stötta skolor i att hitta metoder för att arbeta mer flexibelt med utgångspunkten att varje elev är unik och kräver enskilda insatser och åtgärder. Dessa insatser och åtgärder kan handla både om samverkansinsatser med kommunala instanser som socialtjänst eller barnoch ungdomspsykiatrin, men även om att utveckla synen på lärprocesser och stötta skolor i att utgå från elevens egna intressen i undervisningen. yy Ett intressant område att beröra är de socioekonomiska vinsterna med att tidigt sätta in förebyggande åtgärder. Detta handlar inte enbart om vinster för individen utan även om vinster för samhället i stort. Genom socioekonomiska kalkyler kan både enskilda skolenheter och kommuner se de ekonomiska vinsterna i ett samverkansarbete som har ett tydligt förebyggande syfte.

Främja närvaro Ett viktigt resultat av kartläggningen har varit insikten om att vända på synsättet kring arbetet med skolk – genom att lyfta fram vikten av att arbeta för att främja närvaro och inte enbart arbeta mot frånvaro i skola. Att vända på perspektiven kan hjälpa till att förändra synen på elevers närvaro i skolan. När fokus ligger på att främja närvaro behöver skolan fokusera på att skapa miljöer, lektioner och sammanhang som elever kommer till för att de vill vistas där, inte bara för att de vill undvika att få en frånvarorapport. Skolverket skriver i sin rapport: “Skolan är inte bara en kunskapsmiljö. Det är också en social miljö där eleverna skapar och upprätthåller sociala kontakter och knyter vänskapsband”

yy Utifrån kartläggningen kommer vi att skapa ett antal kompetensutvecklingsinsatser och för att utveckla skolmiljöer som främjar närvaro. Dessa kan handla om att arbeta med pedagogisk dokumentation kring långsiktighet, bedömning och formativa insatser för att synliggöra och validera även de lärprocesser som sker informellt och utanför klassrummets väggar. yy Att främja närvaro handlar mycket om att arbeta med skolans sociala processer. Här kommer vi kunna erbjuda kompetensutveckling av enskilda lärare för att stärka lärarens ledarskap i klassrummet och lärarens förmåga att skapa trygga miljöer.

yy En annan viktig del av att främja närvaro handlar om att se eleverna och att möta dem i de miljöer där de befinner sig. På flera håll i kartläggningen framstår det som effektivt att arbeta för att få de elever som korridorsvandrar att hitta tillbaka till klassrummet. Här har GR Drop outs möjlighet att nå viktiga aktörer i det arbetet, t.ex. genom fortbildning för fritidsledare som stärker deras viktiga roll som förebilder och ledare i skolan. yy Eftersom en stor del av elevers vardag handlar om att vistas i digitala miljöer och inhämta kunskap via sociala medier och med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi behöver vuxna som arbetar i skola få kännedom och kunskap om sin roll i dessa medier. GR Drop outs kommer att arbeta för att utveckla skolpersonalens kompetens kring att använda digitala verktyg i undervisningen och i det sociala samspelet med eleverna.

Engagemang och bemötande

Vuxnas bemötande gentemot elever har i kartläggningen lyfts fram som en av de viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet mot skolk. Det är viktigt att skolor och andra verksamheter nära eleven arbetar med flera olika aspekter av bemötande för att motverka skolkproblematik. Mycket av den forskning som gjorts kring skolans framgångsfaktorer, bland annat Hatties metastudier, visar att skolans förväntningar på elever spelar stor roll i

GR.DROP GR. DROP bemötandet. Höga positiva förväntningar kan lyfta elevens resultat och stärka lusten att gå till skolan. På liknande sätt kan låga förväntningar leda till att eleven lever upp till en negativ självbild. Att i skolan skapa klimat där de positiva förväntningarna råder är en fråga för såväl politiker och skolledare som pedagoger och annan skolpersonal.

yy GR Drop outs kompetensutvecklingsinsatser kommer därför att handla om att arbeta med skolpersonalens föreställningar och förväntningar på sina elever. Genom att koppla ihop det förebyggande arbetet mot skolk med skolans likabehandlingsarbete kan vi arbeta med att stärka skolors normkritiska perspektiv, för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöversskridande identitet eller uttryck, etnicitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder. yy Vi avser även att med utgångspunkt i de erfarenheter vi gjort genom kartläggningen stötta skolors utveckling av motivationshöjande insatser, både på organisatorisk-, gruppoch individnivå. En del av arbetet på individnivå kan handla om att utveckla enskilda pedagogers och hela arbetslags kunskap kring coachande förhållningssätt, då detta lyfts fram som en framgångsfaktor i arbetet med att få elever att stanna i skolan. yy För att ytterligare stärka arbetet med bemötande och engagemang vill vi även arbeta med att utveckla mentorer och klassföreståndares relationella kompetens. Som ett led i det här arbetet ser vi det som grundläggande att dessa processer kopplas samman med skolans pågående likabehandlingsarbete. Detta både genom kompetensutveckling kring diskrimineringsgrunder, likabehandlingsplaner och lagstiftning men även genom att skapa ytor för diskussion kring värdegrundsfrågor.

yy Flera intervjupersoner har även efterfrågat kompetensutveckling kring det konstruktiva, stöttande samtalet mellan vuxen och elev. Ett intressant område att arbeta vidare med är att hitta metoder för att lyssna på elever i en dialog och även hålla i motiverande samtal.

GR.DROP GR. DROP Avslut Genom kartläggningen och analysen har vi uppnått två av projektet GR Drop outs fyra övergripande mål. Vi har kartlagt vad som görs i regionen kring drop outs samt tagit tillvara på de individuella erfarenheterna bland medarbetare i grundskola och gymnasium som arbetat framgångsrikt med frågan.

Effekterna av dessa mål har varit att vi fått en uppfattning om regionens framgångsrika insatser och metoder samt skapat ett lärande som kan leda till utveckling och förbättring. Med utgångspunkt i detta kommer vi nu att arbeta vidare med projektets kvarvarande mål: att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för 1000 projektdeltagare under 2012-2013 samt att skapa lärande miljöer som ska leda till strategisk påverkan. Göteborgsregionen är en lärande region. Utifrån den kartläggning som genomförts i samtliga kommuner kommer GR Drop outs att kunna möta kompetensutvecklingsbehov för att stärka och utveckla lokala och regionala arbetsorganisationer. Det arbetet kommer att innebära ett första gemensamt och strategiskt steg som ska motverka den negativa trenden att unga vuxna hamnar i utanförskap. Följ projektet på grdropouts.se.

GR.DROP GR. DROP Referenser Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. EU (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram. Tillgänglig på internet: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/lllearning/keycomp_sv.pdf

Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Tillgänglig på internet: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf Lundgren, Marianne & Magnusson, Jan (2009). Att inte följa den förväntade vägen: en studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret. 1. uppl. Göteborg: FoU i Väst/GR. Tillgänglig på internet: http://www.gr.to/download/18.563dea7a1259bc9aa 0f8000819/forvantade_vagen.pdf SFS (2010). Skollagen (2010:800). Tillgänglig på internet: http://www.riksdagen.se/webbnav/index. aspx?nid=3911&bet=2010:800

Skolinspektionen (2011). Riktad tillsyn inom området Skolpliktsbevakning. Om rätten till utbildning för skolpliktiga barn. Tillgänglig på internet: http://www.skolinspektionen.se/skolplikt

Skolverket (2008) Rätten till utbildning – Om elever som inte går i skolan, rapport 309. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1771 Skolverket (2010) Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan, rapport 341. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2356 SOU (2003). Unga utanför: slutbetänkande. Tillgänglig på internet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/719

GR.DROP GR. DROP Bilaga 1 Webbenkät för skolledare yy Vilken skolform representerar du?

yy Ungefär hur många elever går på din skola? yy Hur många personer arbetar på din skola? yy Arbetar skolan förebyggande mot skolk?

yy Upplever du att det finns ett engagemang hos personalen på skolan att arbeta förebyggande mot skolk?

yy Samarbetar din skola med andra aktörer kring skolkproblematik? Om ja på ovanstående, ge exempel på vilka: yy Har skolan effektiva system för att rapportera och synliggöra skolk?

yy Upplever du att samarbetet med föräldrar/ vårdnadshavare kring skolkproblematik fungerar bra? yy Finns det något program eller modell som ni följer i arbetet mot skolk? yy Arbetar skolan aktivt med elevinflytande för att hantera skolkproblematik?

yy Finns det möjligheter för er till erfarenhetsutbyte med andra skolor kring skolkproblematik? yy Upplever du att personalen har behov av kompetensutveckling för att bättre kunna jobba förebyggande mot skolkproblematik?

yy Om du ser ett kompetensutvecklingsbehov, hur skulle den kompetensutvecklingen kunna se ut? yy Något övrigt som du vill att vi i projektgruppen skall känna till?

GR.DROP GR. DROP Bilaga 2 Webbenkät för elever som själva deltar i en riktad insats på grund av långvarig ogiltig frånvaro yy Beskriv din drömskola. yy Hur är en bra lärare?

yy Var, när och hur lär du dig bäst?

yy Var, när och hur lär du dig sämst? yy Vad är skolk?

yy Finns det någonting med skolk som är bra? Vad?

yy Finns det någonting med skolk som är dåligt? Vad? yy Vad blir det för konsekvenser när man skolkar?

yy Hur gör lärare för att ta reda på varför elever skolkar? yy Reagerar lärare på olika sätt när olika elever skolkar? Hur märks det? yy Vad kan föräldrarna göra om deras barn skolkar?

yy Vad skulle skolan kunna göra för att minska skolket?