PORTFOLIO MAJA KNOCHENHAUER

Page 1

PORTFOLIO

maja knochenhauer


!"#$%&'()*++,-+.-*/) ) ) 01#2()&3)4'$35$'51()) 617$')89'$1)*++,)($1&3:"'7$;)<=1757=#>?';$1)@A# =7)&BC)D2((1=7@)49) E'>5#$>#?#%5F7151($1;)G$)9';>?';H)<?';$1)I')#5FF):&'3 $1)=##)F5>1=;)857)$1)='>5#$>##I8F51() 7I');#?7$1#$'1=);JIF8;#I175(#);>=FF)F";=)$1)>&34F$K) ($;#=F#151(;?44(5:#);&3)&3:=##=') 3&3$1#)=8)%97$);#=7;%2((1=7)&BC)%2((1=7;($;#= F#151(H)) L$3=#):"')9'$#;)4'&J$>#)%2((7$)49)>&33?1$1;);#'I 8=1)=##):"'8=17F=)B$1#'=F=)M='#5FF$) :'91)@)N"'&'#)#5FF)N"';#=7@H)M'&J$>#$#);2:#=7$)#5FF)=##)8 57(=)%5F7$1)=8):'=3#57$1;)C9FF%='=) :"'&'#;F58O)85F>$#)>&1>'$#)511$%=')=##);>=4=)$##)=##'= >#58#O)#'2((#O)&BC)8IF39$17$) >&33?1B$1#'=H)P$#)C9FF%='=):"'&'#;F58$#):"'8I1#=7$ ;)('?17=;)5)$1)'$(5&1?#8$B>F51()5) F51J$)3$7)!"#$%&'(;'$(5&1$1;);#'?>#?'%5F7$')7I')# 5FF>&33=17$)%$%2(($F;$?#8$B>F51() ;>=FF);#2'=;)3&#)51:'=;#'?>#?';#'9>$1)&BC)7I')%$%2( ($F;$1);>=FF)%57'=)#5FF)=##);#I'>=) >&FF$>#58#'=:5>$1;)?#8$B>F51()$1F5(#)>&FF$>#58#'=:5>4'&( '=33$#)<)*+*+H)644(5:#$1) 517$F=7$;)5)#89)1589$'Q)M9)$1)"8$';5>#F5()1589);>?FF$)$1 )C$FC$#;%5F7)=8)7$#):'=3#57=)B$1#'=#) ($;#=F#=;)&BC)%$;>'58=;H)L$3=#)49)7$11=)1589)C=17F=7 $)&3)=##);>=4=)=##'=>#585#$#)&BC) ">=7$)?'%=1=)>8=F5#R$')($1&3)$1)8IF%=F=1;$'=7)35K )=8):?1>#5&1$'H))M9)$1)3$')7$#=FJ$'=7) 1589);>?FF$);#?7$1#$'1=)5175857?$FF#):"'$;F9)&BC)($; #=F#=)$##):"';F=()49)$##)C&#$FF)5)B$1#'=F=) M='#5FF$H) E8)B=H).+)51FI31=7$):"';F=()8=F7$)$1)J?'2)%$;#9$17 $)=8)3$78$'>=17$)FI'='$)&BC) '$4'$;$1#=1#$'):"')>&33?1$1)?#)S):"';F=();&3)49)$ ##)?#3I'>=17$);I##);8='=#)49) ?44(5:#$1)&BC)%57'=(5#)#5FF)>&33?1$1;)4F=1$'51(H) T=J=)<1&BC$1C=?$')C=')3$7):"';F=($#)!"#$%&'(&$%))* +!)%$F"1=;):"');5##)?#:&';>=17$) =1('$44;;I##H)T$7)?#(91(;4?1>#)5)$1)57R)&3)$1)'? 3;F5():"'?#;I##151()I'):"';F=($#)$##) $K$34$F)49)C?')$1)>&1;$>8$1#)?17$';">=17$)4'&B $;;)F$7$')#5FF)$##)&8I1#=#)&BC) ;4I11=17$)='>5#$>#?'4'&J$>#H)M'&J$>#$#)85;=');=3#57 5(#)49)4&#$1#5=F$1)=8) 4F=#;3='>1=7;:"'51()3$7)='>5#$>#?'4'&J$>#$#)5):&> ?;H! ) ) ) T5>=)TII##I)) E'>5#$>#)AEU)TAEV<&1;#1I'F5()4'&:$;;&') E17'$=;)W2B>$:&';))) E'>5#$>#)AEU)TAEV)E7J?1($'=7)W$>#&')


SKOLPROJEKT Hjorthagen Library Bibliotek i Norra Djurgårdsstaden, Advanced Design Studio KTH

Claim a Territory through a construction Studio B3, Arkitekturhögskolan i Oslo, AHO

St Knuts Kapell

Mät- och rituppgift i Advanced Design Studio, KTH Team: Erika Tillberg, Maja Knochenhauer

Hot Pot Kina

Magasin baserat på studieresa till Kina & Hong Kong, Text & Teori CTH Team: Catharina Dahl, Sara Förbom, Sofia Wendel, Maja Knochenhauer

Sova på Vatten

Hotell i Partille , Tävling och kandidatarbete år 3 CTH 1 av 5 diplomerade förslag.

Röda Sten

Utställningshall för arkitektur, år 3 CTH 1 av 10 projekt i stadsbyggnadskontorets urval.

Skywalk 2

Flerbostadshus på Norra Guldheden, år 2 CTH Team: Johan Navjord, Sara Dahlström, Maja Knochenhauer

Solstrålegatan

Radhus i Biskopsgården, år 2 CTH

Skyddet

Vindskydd på Bohus Malmön, år 1 CTH


HJORTHAGEN DISTRICT LIBRARY Maja Knochenhauer Fall 2011 Advanced Design Studio, KTH Stockholm

New tram stops

NEW RESIDENTIAL AREAS

LIBRARY SQUARE Proposed additional building

Lift a>

ban

en t-

st Rop

LIBRARY

dj

Kindergarden

ur

sst

ige

n

n

Towards the street.

e väg rks sve Ga

Towards the rock.

School

“I want the library to provide a space for perception. A space for our minds and souls. Thinking, reading, learning, dreaming, living. A sanctuary of silence and solemnity. Another world for those who want it, a part of our world for those who’d like to stay. Thus, I am searching for the individual experience within the still awareness of the community. I want the library to offer each person: The elevation of the soul, the elongation of the mind.”

New pedestrian link

Hjorthagsparken

Maja Knochenhauer 30 sep 2011 n

ata

New sports field

isg

Public bath

+25

Ar

tem

International Scene

+18 +10,5 +6

Existing sports field

Hjorthagen

Library

Main road / Tram

New residential areas

HJORTHAGEN

Channel

Situation section1:1000

Situation plan 1:1000

PROCESS The elongation of the mind - the system. Horizontal. Repetitive. Low. Labyrinthical. The search for books, knowledge. The search for the unknown. What will be revealed? And who? Investigation with walls, movement light. Orthogonal on the actual site. Creating a path and a square. Mediating betwenn path and rock. Between lively and calm. Between open and closed.

Short walls stopping all views. Moving is turning. Works equally in two directions.

Continous walls. Punctuated. Creating corridors, rooms, sigthlines. Sudden openings. Large halls. Work different in the two directions, as a filter towards the rock.

Double walls changing distances. Creates intensity in between, interstitial spaces that changes. The ability to transform is embedded in the system.

Roof sketches. Withdrawn from the street creates a building hidden behind walls. Punctuated roof create outdoor spaces intertwined in the homogenous system.

Continued investigation with the double wall structure. Light /dark rooms. Outdoors / indoors. Piercing the floor / the roof. Bringing in the sky / the ground / water.

Spatial & light study with double walls.

Continued search for the structure. Almost like a re-start. Combining filters, ortogonal walls. Creating new filters unintentionally. Looking at communication, sightlines, combination between large and small rooms. Ending up with 7 structures to investigate further.

The first attempt to “solve” a plan in one of the structures. Added the idea of the tilted plane. Placing administration under, searching for ONE public floor that is always accessible. The double tilted plane dealt with the idea of feeling a direction, the program (public to private), the site (lively to calm). Always walking downwards when going out. Upwards when searching for more privacy.


main entrance meeting room

group study

meeting room computer room archive search long term use

A

emergency exit

magazines & periodicals

group study

café kitchen

rest

cleaning

childrens department

café

books

books

administration zone

delivery passage

delivery entrance

Massive wood beams. 90 x 600 mm. c/c 50 cm.

A

Dividing walls in short direction. Frosted glass, sometimes opaque.

book sorting courtyardd

book search video room

office

storage

Green roof.

reception

lockers café seating

Water between library and rock.

staff entrance

magazines & periodicals

storage

Aluminum profiles on windows.

B

computer room short term use

childrens department auditorium

Loadbearing walls in long direction. Massive wood, 300 mm thickness.

office

courtyard

B

Concrete floor. In situ.Installations.

garbage room

comfortable reading

silent study room

lunch room

audio room

courtyardd co

N

AREA: 2156 sqm

Reflected Ceiling Plan 1:200

Plan 1:200

Water between the rock and the building.

North facade 1:100

Section A-A 1:100

Section B-B 1:100

View through the most private rooms of the library.

The entrance towards the library square.

A meeting room. Catching a glimpse of a courtyrad, and the “back bone” path.

Calm room for reading.

Seating area for the cafe.

The long axis, the neighbouring rooms towards the street, the courtyard taking down the light.


Studio B3 - “Claim a territory through a construction” Arkitektur- og designhögskolan i Oslo, Spring 2011

Power-line across Lindebergåsen


Cultural cuts through nature.

The forest model.

New site plan Lindeberg책sen.

Process models.

Process sketches.


Cardboard model 1:100




KINA

HOTPOT BEIJING ▦℻ Första intrycket av mittens rike SHANGHAIₙ䀆 Möten och arkitektur på agendan NANJING ◦℻ Ett annorlunda utbyte HONG KONG 氨䂾 Extremt högt och otroligt nära MACAU 䉂桷 Kolonial historia och Black Jack

Utdrag ur Hot Pot Kina. Producerat efter en studieresa jan-feb 2009 i kursen text & teori. Ledare Vi är i Kina. Med en lång fl ygresa på samvetet har vi rest till en korrumperad enpartistat, nybliven marknadsekonomi, ett u-land och ett i-land, en global miljöbov och en nation med milt sagt bristande mänskliga rättigheter. Vi borde inte stödja en sådan regim genom att åka hit, men faktum är att Kinas snabba utveckling kommer att påverka oss alla. Därför är det både viktigt och nödvändigt att vara närvarande och föra en dialog om, och med, Kina. Mer än hälften av världens ekologiska stadsbyggnadsprojekt planeras just här. Kan Kina vara ett föregångsland för ekologisk hållbar utveckling? Frågan känns absurd, men det var den som först fick oss att åka. Väl på plats ändrades vårt fokus. Vi insåg att Kina, sin förförande OS-propaganda till trots, fortfarande har större problem än koldioxidutsläpp och dåligt isolerade byggnader. I urbaniseringens Kina växer slumområden i städernas utkanter, samtidigt som ikonbyggnader skjuter i höjden i ett explosivt arkitekturklimat. Vårt intresse försköts till hållbar utveckling i stort, där ekonomi och sociala faktorer är av minst lika stor vikt som ekologiska aspekter. För att förmedla en helhetsbild av ett problematiskt och mångfasetterat Kina levererar vi här ett collage av stort och smått, inzoomat och utzoomat, reflekterande och iakttagande, stinkande och välsmakande. Ett magasin om ett ständigt aktuellt Kina. Sofia Wendel, Catharina Dahl, Maja Knochenhauer, Sara Förbom Shanghai 2009-02-07

KINA

”När allt byggs i sådan otrolig takt uppstår mängder av problem, strategiska koncept hinner inte utvärderas och det nns många exempel på byggnader som totalt saknar relation till omgivningen.”

H Å L L B A R H E T Ekologi och miljöfrågor är ämnen på mångas läppar just nu och allt er talar om vikten av en helhetssyn och en hållbar samhällsutveckling. Dock skiftar ofta betydelsen av begreppet ”hållbarhet” beroende på vem man talar med, och det är lätt att villa bort sig i begreppsdjungeln. ”Sustainability is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” slog Brundtlandkommissionen fast 1983. Drygt 25 år senare står detta fortfarande som ledord för stora delar av dagens hållbarhetsvisioner. Att bruka naturens resurser på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld i balans till våra barnbarn är en tydlig ekologisk aspekt på hållbar utveckling. Men för en hållbar helhet behöver ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk och social utveckling.

Harbin

Changchun

Idag är det omöjligt att tala om hållbarhet utan att beröra och påverka alla dessa aspekter. Därför krävs en helhetssyn för att planera morgondagens samhälle. Det blir allt mer självklart att prata om synergieffekter och relationer mellan olika kretslopp. Restprodukter från ett system kan stå som katalysator för ett annat, en god social miljö skapar underlag för ekonomisk verksamhet etc. Stora och små skalor måste samverka för att tillsammans skapa en hållbar utveckling. Effekten av individers handlingar måste synas nära var och en.

Huhehaote

Guangzhou

Det dynastiska kejsardömet Qing tar över makten i Kina.

Nanning

Hong Kong

Macau

1949

Kommunistpartiets ledare Mao Zedong utropar folkrepubliken Kina på Himmelska Fridens Torg den 1 oktober.

2003

Nuvarande president Hu Jintao tillträder.

2

Begreppet hutong uppstod under Yangdynastin (1279-1368) och refererar till små, smala gator omgivna av de traditionella, kinesiska bostadshusen med gård, siheyuan.

Mellan 2000 och 2004 ökade produktionen av bilar i kina från 605.000 till 2,33 miljoner. Mer människor kör bil, och antalet motorfordon utöver tvåhjulingar förvantas fördubblas inom de närmaste 15 åren.

HOT POT KINA

Trafik. Är staden byggd för att upplevas till fots?

Ett gated community är en stadsdel eller ett bostadsområde där invånarna med grindar, bevakningspersonal och stängsel/murar avskärmar sig från den övriga staden, oftast för att slippa brottslingar.

Världens resurser håller på att ta slut och med facit i hand har vår överkonsumtion av icke förnyelsebara naturresurser, såsom olja och naturgas, lett till klimatförändringar omöjliga att förbise. De ekologiska konsekvenserna av vår västerländska livsstil är många och förödande. På vårt samvete har vi bland annat utrotningshotade växter och djurarter, förorenade sjöar och hav och skadade ekosystem. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet är att skydda miljön och människors hälsa samt att använda jordens resurser effektivt genom en kretsloppsbaserad försörjning.

3

4

Social hållbarhet

2. Kollektivtrak måste tillhandahållas mellan förfördelade förorter och stadskärnor, kommersiella och industriella områden. I Beijing gjordes en jättesatsning på kollektivtraken inför OS och från att 2002 ha haft tre tunnelbanelinjer har staden idag 9 st. I Shanghai håller man i dagsläget på att bygga 66 nya tunnelbanestationer till 16 olika linjer enligt David Nieh på Shui On Land. Likaså har Hong Kong en av världens mest effektiva kollektivtrak som transporterar 11 miljoner passagerare i genomsnitt per dag. Så även om dessa och andra storstäder i Kina rimligtvis har en mängd eftersatta förorter känns det som att städernas tillväxt och skälvande energi bygger mycket på att den enorma befolkningen lätt ska kunna transporteras mellan hem och arbetsplatser. Wenhui Shan framhåller också att Kina har bra lokaltrak, men till skillnad från Sverige är det fortfarande för billigt att åka taxi i Kina (ex. 20 kr för 30 min) för att alla ska tvingas till att använda kollektivtraken av en ekonomisk anledning. Wenhui berättar också att man planerar snabbtåg så att man från Shanghai ska kunna nå de största städerna i landet (över sex miljoner invånare) på högst tre timmar. Men vad gäller vissa delar av landsbygden är bilden annorlunda. På tågsträckan mellan Shanghai och Hangzhou, 20 mil, ligger hela vägen mellan städerna små samhällen som avlöser varandra, mil efter mil med bostadshus. Snabbtåget stannar inte en enda gång längs sträckan. De många människor som bor i dessa hus kan inte ha det lätt att ta sig till en stor stad utan bil. Förhoppningsvis föreligger inte ett sådant behov för gemene man, men bilen är en statussymbol i Kina och de som har råd vill med säkerhet byta sin cykel mot en bil, då cykeln är ett tecken på fattigdom. I vissa centrala områden i städerna är det dessutom förbjudet att cykla. 3. Om det är möjligt ska nya områden planeras där det är gynnsamt för infrastrukturen för att minimera kostnader för transporter och utbyggnad av vatten- och energisystem. Kina styrs av enorma marknadskrafter vilket gör att en sådan placering av ny bebyggelse sker av sig självt. För att en investerare ska dra igång ett projekt krävs att det nns pengar i det, och där är läget det första att ta hänsyn till. David Nieh förklarar strategin: - Vårt huvudkontor ligger där det ligger enbart för att tunnelbanenedgången är i samma hus. När vi planerar ett område är transportfrågan det allra första vi tar hänsyn till, masterplanen kommer sedan i steg två. Ett undantag från detta är Comune By The Great Wall, ett gated community där andra värden än tillgänglighet är gällande. Här byggs för närvarande ett 40-tal lyxvillor ritade av berömda asiatiska arkitekter. Området ligger i en dal med slingriga vägar och med utsikt över den Kinesiska muren. Det är en jetset-miljö och en tydlig tillyktsort för välbärgade människor som

ㆉ抯 䵚浧 Bygga nytt, bygga bort, bygga upp, bygga högt...

19

34

Text: Soa Wendel

HANGZHOU Hangzhou är en 4-miljonersstad 20 mil sydväst om Shanghai. Staden är berömd för sin “West Lake”, en vacker sjö som ar ett stort mål för inhemska turister. Det passar bra att åka hit på en dagstur från Shanghai, tågen går nästan en gång i timmen och kostar 54 Yuan enkel väg. Väl framme är det en 20 minuters promenad för att komma till West Lake. Här kan du hyra cykel eller nöja dig med att promenera längs strandpromenaden. Om du vill ut på vågorna kan du bli rodd i en gammal träbåt, åka större färja till någon av de tre öarna eller hyra en liten elbåt billigt. Kring sjön ligger sevärdheter som Leifeng Pagoda (en 8-sidig kinesisk pagod), Galloping Tiger Spring (källa med mineralvatten) samt olika tempel och gravar.

MOCA Mitt i folkets park ligger Shanghai Museum of Contemporary Art. En småskalig glasbyggnad som rymmer tillfälliga utställningar. Utställningshallarna är ljusa och du rör dig genom byggnaden på en spiralformad ramp. Längst upp ligger Art Lab Restaurant som ett 20-tal kända kinesiska konstnärer och designers varit med att utforma, däribland Ai Wei Wei som är i ropet just nu i och med sitt samarbete med Herzog & de Meuron och skapandet av Fågelboet. Det finns en lekhörna för barn som är utmärkt för den som vill sitta och spana ut i parken på Kung Fu-utövare och söndagsjoggare.

HOT POT KINA

03

54

JING’AN TEMPLE (the temple of peace and tranquility) Ett tempel mitt i staden, omgivet av skyskrapor, är kanske inte den bästa utgångspunkten för att uppleva ett klassiskt buddhistiskt tempel. Men så fort man kliver in genom porten till templets innergård (50 Yuan inträde) öppnar sig en värld som är en total kontrast till ruschen utanför. Försök att gå hit en högtid eller helg om du vill se när templet är välanvänt. Då vimlar det av kineser i alla åldrar och stilar. Ett os av rökelse fyller luften och alla ber i fyra väderstreck, kastar mynt och offrar gåvor till stora gyllene statyer i de fyra byggnader som omger gården. Här råder harmoni och hängivenhet. Templet byggdes på sin nuvarande plats år 1216 men har renoverats, senast 2008.

bubblare NEW AGE VEGGIE Av en slump hamnade vi på denna restaurang, längst upp i ett femvåningshus på Huaihai Road, vid tunnelbanestationen Shanxi Rd. Menyn är lika fylld med rätter som på vilken kinesisk restaurang som helst, men med en liten knorr (eller utan...): allt är vegetariskt. Det finns veggie chicken, veggie fish, veggie spareribs, veggie bacon och allt du kan drömma om som inte är vegetariskt. Vi kan inte komma på vad det är som utgör benet i de läskigt köttlika spareribsen, men smakerna får toppbetyg och vi återvänder flera gånger.

ruari.

16

Eko. Arups vision av Chongming Dongtan Eco-city.

35

48

P

Hur jobbar Arup med hållbarhetsfrågor? - Arup har ett tydligt koncept vad gäller företagets kunskapsutveckling och hållbarhetsarbete. Arups målsättning är att samla all sorts kompetens inom ett företag, med ett effektivt internt nätverk där frågor snabbt besvaras av medarbetare med expertkunskap. Samarbetet mellan olika yrkesgrupper ser vi som en viktig del i arbetet att bygga ett hållbart samhälle. Vi måste utbyta kunskap för att täcka upp så många olika perspektiv som möjligt. -Dongtan är ett exempel på hur vi arbetat med ett helhetsperspektiv. Projektet var ett pilotprojekt där vi under tre års tid utvecklade ett samlat koncept för hållbart stadsbyggande. Dongtan kommer tyvärr inte att bli byggt nu, men jag är stolt över de erfarenheter vi utvecklat i projektet. Jag tror att kunskaperna vi vunnit i arbetet med Dongtan kommer att kunna appliceras på andra liknande projekt framöver. Vilka är dina förväntningar inför Världsutställningen I Shanghai 2010? -Jag hoppas att frågor som rör hållbarhet och miljöskydd kommer att hamna än mer i fokus under World Expo. Arup är involverat i era av paviljongerna och vårt mål är att inkludera hållbarhetsfrågor och modern miljöteknik i dessa. Vi har era integrerade system och nya konceptmodeller under utveckling, där vi bland annat tittar på om det går att mäta hållbarhet i andra faktorer än ekonomiska. Ett

17

68

ö g o n b l i c k

ARUP

system som även räknar in aspekter som sociala faktorer och avfallshantering. Tycker du att de Olympiska Spelen I Beijing har påverkat Kina positivt? - Generellt har OS varit en stor grej för Kina, både internationellt och inom landet, och mycket gjordes för att förbättra miljön i Beijing inför spelen. Det återstår att se ifall OS kommer att efterlämna en förbättrad miljömedvetenhet inom Kina i stort. Vad tycker du är viktigast för att skapa ett hållbart Kina? - En seriös regering och medborgerligt deltagande. Staten måste genomdriva en välgrundad miljölagstiftning. Lyckas man inte med detta kommer inget att hända. Idag vet alla vad hållbarhet innebär och nödvändigheten av ett hållbart byggande. En viktig fråga är nu vad tekniken kostar, det kommer att bli en huvudpunkt framöver. Samt att fortsätta höja målsättningar och utveckla produkter. Hållbarhetsarbetet måste vara stringent. De sociala aspekterna ser jag som viktigast i framtidens arbete med hållbarhet, vi måste skapa städer där människor vill bo och agera hållbart! Vi blir kvar en stund och diskuterar allt från sopsortering, korruption och att konceptuellt arbeta med hållbarhet. Alex visar oss runt på kontoret, där stämningen är avslappnad, och ritningar trängs med modeller. I den glänsande vita lobbyn nns lika glänsande vita presentationsmodeller. Och en stor modell över Dongtanområdet, en storslagen vision som nu förblir en dröm. Av Alex får vi böcker, tidningar och broschyrer. Allt om hållbarhet, tankeväckande och faktaspäckat. Genomförda projekt och idéskisser. Efter hejdå och tack tar vi hissen ner på gatunivå. Upprymda och inspirerade. Till Arup skickar vi vår praktikansökan!

7 februari. Taxi genom Shanghai

En upplyst motorväg högt ovan mark, en del av Shanghais skiktade infrastruktur. Taxin passerar omgivande byggnader i höjd med tionde våningen. Vår chaufför har vita handskar. Taxins stolsöverdrag är vita. Det luktar vitlök och någon har glömt en aska som skvalpar på golvet. Utanför blinkar fasader förbi. Fort. Reklambilder projiceras i storbildsformat och lägenhetsfönster avtecknar sig som lyktor i massiva bostadskomplex. Om gardinerna inte varit fördragna skulle jag se in. Vår chaufför ökar farten än mer och kryssar orädd mellan lerna. Två bussar tränger oss från varsin sida. Tuta: ja. Bromsa: nej. Vi håller i oss. Nedanför oss passerar ett rivningsområde, där stadens äldre bebyggelse står tätt. Husen är fallfärdiga och många saknar tak, delar av ytterväggar eller både och. Husskellett. Området badar i skräp och lera och här och där ligger leksaker utspridda. En grill ryker och någon cyklar i sakta mak. Människor bor här. Bilens cd spelar en kinesisk ljudbok. Att åka taxi genom Shanghai är en modernistisk dröm. Att uppleva staden och dess byggnader genom rörelse. Vi susar förbi. Jag lutar mig tillbaka.

49

50

51

Precis som för många andra utan universitetsplats försöker Mei So klättra på samhällsstegen genom att skaffa sig en framtid inom service- och turismindustrin, en industri där många tvingas till arbete utan lön, rätt till semester eller ens ett riktigt anställningskontrakt. Men hon drömmer om att hennes kunskaper i engelska en vacker dag ska ta henne in på någon av de engelskspråkiga nöjestidningarna som nns i staden. Där nns chansen att snabbt avancera i hierarkin och slutligen bli anställd på ett riktigt kontrakt, med en riktig lön. Fastän Mei So både har ett kontrakt och en liten lön idag har hon ingen rätt till semester, inte ens över det kinesiska nyåret som är det stora nationella högtiden då de allra esta är lediga och åker hem till sina familjer för att ra. I år får Mei So nöja sig med att ra nyåret tillsammans med sina nyfunna vänner i staden och än så länge är framtidsplanerna bara en dagdröm. Mei So återgår till sin vardag, för att öva på engelskan i hostelets reception. Att ha ett kinesiskt anställningskontrakt skiljer sig både i lön och förmåner i jämförelse med de västerländska anställningsvillkoren som ett företags ledning och ens europeiska kollegor kan sitta på. - Det är inte ovanligt att det skiljer 10 000 yuan mellan mig och mina kinesiska kollegor som utför samma arbetsuppgifter, säger Daniel Mark, svensk grask formgivare som jobbar i Beijing. Att hans kollegor klarar sig på sin lilla lön förstår han inte då han själv betalar nästan 6 000 yuan för sin 3: a på 10: e våningen i närheten av nansdistriktet i centrala Beijing. Men så har han också utsikt över CCTV, den statliga tevekanalens nya huvudkontor, vilket är få av hans kollegor förunnat. De får nöja sig med betydligt enklare förhållanden där en liten 2: a rymmer hela familjen med mor- och farföräldrarna inräknade.

Hej Ho

ng Ko ng! sid Natha 69 n Road oriter sid 70 i Hong Kong Hong sid 84 Kong i bilder sid 86

55

Utmaning att gå mot grönare städer Det låter orimligt att ett så förorenat land som Kina skulle kunna vända trenden och bli en ekologisk förebild. Å andra sidan är det en nation med en stark ekonomi med snabba beslut och snabba byggnadsprocesser som med den rätta viljan faktiskt skulle kunna göra skillnad. Svenska SIDA har i sin publikation The Sustainable City Approach sammanfattat en manual för ekologiskt hållbar stadsutveckling i utvecklingsländer. Bland annat har de gjort en checklista över urbana funktioner som kan förändras i en stad, för att optimera ett ekologiskt leverne för ett stort antal människor. Trots att Kina inte helt och hållet är ett utvecklingsland är det intressant att jämföra hur landet eventuellt skulle kunna genomföra föreslagna förändringar:

möte med alex mitchell å våning 39 vid Huaihai Road ligger Arups kontor. Där möts vi av Alex Mitchell, miljöingenjör och ansvarig för Shanghaikontorets miljöavdelning. Med en storslagen utsikt som fond diskuterar vi Kinas möjligheter till en bärkraftig utveckling och Arups arbete med hållbarhetsfrågor.

Fem fav

FEM FAVORITER SHANGHAI text: Maja Knochenhauer bild: Catharina Dahl, Maja Knochenhauer, Sofia Wendel

05

I det moderna Kina är byggtakten hisnande och prestigeprojekten växer som svampar ur marken. Den nya arkitekturen symboliserar en åtråvärd framtid och under de senaste decennierna har västerländska stilideal varit rådande. Spelplanen håller nu på att förändras. Vad är det som byggs och enligt vilka ideal? Hur är det att vara arkitekt i Mittens rike? Och vad händer när öst springer om väst och tar tätposition, har modern kinesisk arkitektur ett eget ansikte?

11 feb

JZ JAZZ CLUB Bege dig till West Fuxing Road 46 om du är sugen på lite jazziga toner. Med livespelningar nästan varje kväll är JZ ett givet ställe for dig som vill uppleva levande musik. Det här är ett av de få ställen vi besökte flera gånger. Vi fick äran att se MI22 Big Band från Danmark och det inhemska bandet Magnet och i det här fallet slog Kina Danmark. JZ har en liten scen på markplan som man även ser från en balustrad på våning två, lite som på Sticky Fingers i Göteborg. Inte konstigt att Jens Lekman spelade här strax före jul. Kolla in www.jzclub.cn för mer info.

HOT POT KINAtext: Sofia Wendel bild: Maja Knochenhauer & Catharina Dahl HONG KONG

02

13

HONG KONG

04

01

12

ㆉ䵚㠿䤓 ㆉ䷠㕕棳

fem favoriter TAIKANG LU Trots att priserna är ‘above average’ är det här området väl värt ett besök (eller flera!). Taikang Lu är namnet på en gata som inte bör blandas ihop med Taicang Lu. Gatan i sig är inte grejen utan det system av trånga gränder som ligger bakom kvarteren mot gatan, på norra sidan. Här ligger restauranger, pubar, caféer och roliga butiker som säljer allt man vill ha men inte behöver, för alldeles för mycket pengar. Att äta och dricka här är fortfarande billigare än hemma, men säkert dubbelt sa dyrt som i övriga staden. För pengarna får man exempelvis en öl på en grönskande terrass med utsikt ner i smala, gamla gränder.

5

Antalet människor som lever i fattigdom är per definition de som lever på under två dollar om dagen. I Kina är det, enligt Kinas statistiska centralbyrå, runt 860 miljoner. Antalet väldigt fattiga, de som lever under existensminimum, det vill säga på mindre än en dollar per dag, är enligt Världsbanken cirka 200 miljoner.

Tänka ekologi i vardagen Även om Kinas makthavare skulle försöka styra landet mot ekologiskt hållbar utveckling måste också den stora allmänheten ha ett sådant intresse. Nyligen kom en rapport från svenska och indiska forskare om innehållet i det stora hälsofarliga smogmoln som sveper in över Sydostasien under vinterns torrperiod. Tidigare har man trott att utsläpp från vägtrak och kolkraftverk varit den största boven men nu har det visat sig att hushållens matlagning, eldning av ved, kodynga och jordbruksavfall bidrar till två tredjedelar av smogens sotpartiklar. Rapporten pekar på behovet av att bekämpa fattigdom och sprida kunskap om grön teknologi för att minska utsläppen från småskalig eldning av biobränslen. I Kina lever 11,5 % av befolkningen i fattigdom och det krävs en stor insats för att informera om och underlätta för dessa människor att använda alternativa, miljövänliga bränslen. Det måste nnas en vilja hos Kinas regering att informera om och underlätta för sin befolkning att leva ekologiskt.

d e l i k a t a

1. Utrymme för vatten- och reningssystem, sopsortering och sophämtning måste nnas i alla bostadsområden och kommersiella områden. I gamla delar av Beijing och Shanghai råder en uppenbar utrymmesbrist vad gäller det mesta. I de hutonger som undsluppit rivning i Beijing nns offentliga toaletter och duschar längs gatorna, som både de boende och förbipasserande kan använda. Likaså är det många som står på gatan utanför husen och lagar sin mat. I de höga erfamiljshusen som byggts sedan 50talet nns badrum och kök i varje lägenhet. Som nämnts tidigare sköter sig sopsortering och sophämtning av sig självt i nuläget då det är en lukrativ verksamhet. Men den dag då detta inte sker per automatik är det av stor vikt att utrymme för detta är inplanerat i staden. Det nns potential för detta då planerare och arkitekter visar att de har viljan att förändra. Vad gäller den styrande makten är det tydligt att kinesiska myndigheter är måna om att ha det snyggt och städat på gatorna. Men Kina verkar ha en baksida som inte exponeras för turister, en baksida som inte är lika välstädad.

18

i shanghai

Många scenarier talar om att 60 % av världens befolkning kommer att bo i städer kring år 2030. Detta innebär en stor belastning på stadsmiljöer och ger effekter socialt, till exempel genom fattigdom, hälsorisker och etniska spänningar. Konsekvenserna av bristande sociala förhållanden är tydliga och farliga att blunda för, dock verkar dessa faktorer ofta bortprioriterats till förmån för till exempel ekonomisk vinning. Det finns olika definitioner av social hållbarhet, men gemensamt för dem alla är att de handlar om människors liv, alla ska vara en del av samhället. Faktorer som hälsa, trygghet, levnadsstandard, demokrati, yttrandefrihet och rätt till arbete är viktiga. Att skapa socialt hållbara miljöer är en av våra största utmaningar.

Text: Maja Knochenhauer Kina är det land som står för den högsta andelen av världens koldioxidutsläpp, ett land som ska bygga 400 nya städer på 20 år, ett land i vilken utvecklingen ständigt verkar accelerera. Detta land engagerar sig samtidigt i att bygga ekologiska städer. Paradoxen mellan ekostäder och bolmande, koldrivna elverk kan tyckas total. Handlar det om ett ekologiskt spel för gallerierna eller nns det verkligen en vilja att göra Kina till ett ekologiskt land? Vad är gjort i den vägen hittills? Är det över huvud taget rimligt att Kina skulle kunna bli en god förebild när det gäller ekologisk stadsplanering?

DELIKATA ÖGONBLICK text och bild: Maja Knochenhauer

Fuzhou

Kunming

HOT POT KINA

Den republikanska revolutionen tvingar kejsardömet Qing bort från makten och avskaffas 1912.

Ekologisk hållbarhet

Gröna visioner och framsteg Det nns några goda exempel på ekologiskt hållbar planering i Kina. Ett av relativt stor omfattning är planeringen av Beijings centrala axel. Det tyska kontoret Albert Speer & Partner ck 2002 i uppdrag att utveckla denna 2,5 mil långa axel genom stadens mitt, innehållande de viktigaste - historiska och moderna - politiska och religiösa byggnaderna. I norr ligger den nytillkomna OS-staden, i mitten den historiska Förbjudna Staden och i söder en nyplanerad centralstation för tågtraken. Planerna involverade bland mycket annat varierade kvarter med ekologiska byggnader innehållandes såväl bostäder som shopping, en liten ekologisk modellstad, en tre kilometer lång vindkraftspark och en park för experimentellt jordbruk. Små centrumpunkter skulle minska trycket på den Förbjudna Staden som stadscentrum och hjälpa till att förbättra det urbana mikroklimatet. Längs hela axeln planerades solcellsstationer, system för uppsamling och separering av dagvatten samt grönområden för att motverka sandvindarna från Gobiöknen. Det nns andra exempel på mer blygsamma ekologiska projekt. Alex Mitchell berättar om ett projekt där Arup i detta nu bygger en stor fabrik åt en välkänd internationell skokedja, och att hela komplexet kommer att utrustas med en ny teknik; ett vacuumsugande avfallssystem. David Nieh, arkitekt och projektledare på fastighetsbolaget Shui on Land talar om att de byggt ett fjärrvärmesystem i en liten del av ett stadsplaneringsprojekt i Wuhan. I ett projekt i Chongqing har de importerat en uppvärmningsteknik från Sverige där man pumpar upp värme från havet. Shui on Land har även varit med och byggt Kinas första helt självförsörjande byggnad. Här har de samarbetat med Steve Chose på Arup. - Han har vunnit nobelpriset och är idag Obamas secretary of energy, säger David stolt. Sedan berättar han slutligen om ett område vid f.d. nationalstadium i Shanghai där man byggt ett antal “green buildings” som bygger på idén om bokaler där man ska kunna bo och lagligt starta upp en småskalig verksamhet. Byggnaderna är byggda med prefabricerade system vilket varit förbjudet i Kina i åratal. - Nu måste vi visa myndigheterna att det fungerar. Det sparar pengar, tid och energi! Dessa exempel kan verka minimala i det stora kinesiska sammanhanget men är bevis för att det nns de som gör något. De är oftast inte Kinas regering utan privata företag med vinstintresse, samt en och annan eldsjäl.

HOT POT KINA

1644

Massakern på Himmelska fridens torg Studentdemonstrationer för ökad demokratisering och minskad korruption slås ner av polis och militär.

HOT POT KINA

1989

KINA text & bild: Catharina Dahl

Guiyang

1978

Planekonomin avskaffas och marknadsorienterade reformer öppnar landet mot omvärlden.

Nanchang Changsha

Kinas växande köpstarka medelklass är rimligen en än större miljöbov än den fattiga delen av befolkningen vad gäller vatten-, el- och resursanvändning. I ett genomsnittligt kinesiskt hem används idag 90-100 kWh/kvm, att jämföra med samma mått i Skandinavien som är 40-50 kWh/kvm. I Kina betalar man för den totala andelen kvadratmeter som värms upp, och inte för antalet K-Wh som förbrukas. Detta gör det svårt att motivera mer energisnåla uppvärmningskällor eller bättre isolerade hus, då detta inte skulle göra någon skillnad i den enskilda kinesens plånbok.

TAXI GENOM SHANGHAI text: Sofia Wendel bild: Sara Förbom

Hangzhou

1976 Mao Zedong avlider, ny ledare blir Deng Xiaoping.

11 februari. Hej Hong Kong!

”Framme i HK vid 13. Hurra! Sommarvärme!! Tog ut pengar & mättade panikhungriga magar på Mc D. Åkte till Nathan Road på Kowloon där en massa hostel ligger. Hittade ett i kaosartat marknads-/lägenhetshus. Chungking Mansions. Nedgånget, illaluktande och försäljare överallt. En trevlig kinesisk kvinna tar hand om vårt ställe. Vi har badrum på rummet, yes. Duschade och bodde in oss innan vi gjorde stan. Gick "Walk of Fame" med utsikt över Hong-Kong-ön. Middag på sunkigt ställe, allt är dubbelt så dyrt här. Gick längs Nathan Roads neonskyltar till Temple Street och night market. Bara kofta hela kvällen! De hade immigration check (illegal) i vårt galna hus när vi kom tillbaka. Tusentals poliser. Läskig stämning, men vi ck stämplar på handen och kom in till vårt rum. Några timmar senare stormade de in och väckte oss. Då ck de skämmas, poliserna.”

69

80

Waidiren betyder ordagrant utanförplats-människa och syftar på alla de som kommer från någonannanstans men befinner sig i städerna för att arbeta.

Inkomstfördelning och arbetstillfällen Någon som däremot har råd att betala en hyra likt Daniels är Wang Chen. Han har ett mobilnummer med många åttor, kör en n bil och bor i ett bra område. Wang Chen är en del av den nya medelklassen som växer fram i Kina just nu och för honom betyder siffran åtta lycka. Ju er åttor du har i ditt telefonnummer, desto högre uppsatt och betydelsefull anses du vara, eftersom du haft råd att köpa dig ett dyrt åttanummer. Wang Chen är också en av alla de storstadsbor som gärna lägger sina höga inkomster på nöjen, kläder och teknik. Därför är han en viktig del i presidenten Hu Jintaos politik där en större medelklass ger ett större välstånd, vilket i sin tur ger ökad konsumtion, mer skattepengar och er utländska investeringar. Faktorer den kinesiska staten är beroende av för att behålla sin position och lyckas med sitt mål att göra Kina till ett harmoniskt samhälle. Idag beräknas den kinesiska medelklassen till uppskattningsvis 60 miljoner människor, dvs. 5 % av befolkningen. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som den gjort sedan 90talet med en årlig tillväxt på 10 % uppskattas 700 miljoner invånare tillhöra medelklassen år 2020. Wang Chen har tänkt vara en del av den siffran. Han sitter på sitt kontor i centrala Shanghai med utsikt över skyskrapor, byggarbetsplatser, motorvägar och en stadshorisont utan slut. Han jobbar med management inom fastighetsbranschen, den bransch som gått bäst sedan Kina började sin ekonomiska resning i slutet på 80-talet. Det är också den bransch som är i störst behov av den billiga arbetskraften, waidiren, som nns att tillgå i landet idag. Dessa människor kallas av regeringen för gästarbetare eller immigrantarbetare och utgör den ytande befolkning som uppskattas till cirka 120 miljoner kineser. Dessa människor som ständigt rör sig runt i landet på jakt efter arbete är resultatet av den stora befolkningsökningen i kombination med jordbrukets avreglering, men de är också en kalkylerad resurs från statens sida. Den rörliga arbetskraften är nödvändig för att möta industrins växande behov och därför önskvärd på samma

Lågavlönad. När hyrorna skjuter i höjden tvingas många människor bort från sina centrala bostäder.

HOT POT KINA

Shanghai

Wuhan Chongqing

en

HOT POT KINA

1976

Nanjing

HOT POT KINA

a Flod iver - Lång

Chengdu

1911

2000 f.Kr.

Kina har ett välfungerande samhällssystem.

Hefei

EKO FRÅN MITTENS RIKE text: Maja Knochenhauer bild: Sofia Wendel

Kulturrevolutionen inleds i ledning av Mao och förföljer intellektuella och regimkritiker.

R tze ang -Y

Lhasa Civilisation - samhällen med permanenta bosättningar uppstår (Yangshaokulturen).

En stabil ekonomi är nödvändig för en hållbar utveckling, och dagens globala finanskris visar att världens ekonomier är tätt sammanlänkade och inte kontrollerbara. En marknadsekonomi är ofta självreglerande i den bemärkelsen att det som inte är ekonomiskt hållbart går i konkurs och försvinner. Ekonomiska faktorer tenderar att genomsyra allt och är drivkraften bakom den moderna världens utveckling, utan profit händer inget. Däremot kan ekonomiska drivkrafter i många fall verka tvärtemot ekologisk och social hållbarhet, då ekonomisk hållbarhet ofta ses som en grundförutsättning för att något ska bli genomfört.

1966

ng

TIBET

6000 f.Kr.

Ekonomisk hållbarhet

PÅ KLASSRESA MOT VÄLFÄRD text & bild: Sara Förbom

Zhengzhou

HOT POT KINA

rutt

jia ng ha

Xi’an

⥭⭿⅝♳㧠 EKO FRÅN MITTENS RIKE

HÅLLBARHET text: Sofia Wendel bild: Catharina Dahl

“Det stora språnget” - Kollektivisering av jordbruket och misslyckade industrisatsningar leder till stora svältkatastrofer.

BYGGA NYTT, BYGGA BORT, BYGGA UPP, BYGGA HÖGT... text: Sofia Wendel bild: Catharina Dahl

a

ul

Huanghe - G

C

Ansvaret för jorden och våra medmänniskor ligger på oss alla. Klimathotet och den ekonomiska krisen fungerar som väckarklockor och har ställt oss inför utmaningar vi inte kan förbise. Det är nu ett faktum att vi nu måste gå från prat till handling, och att samarbete krävs både internationellt och lokalt. Kunskap, i form av ekologiskt hållbara koncept, nns redan på papper, som pdf och i snygga broschyrer. Frågan är vem som har modet och ekonomin att förverkliga dessa till socialt hållbara samhällen.

Det tibetanska upproret mot den kinesiska statens styre i Tibet inleds, lett av den 14:e Dalai Lama.

1960

Jinan

EKO FRÅN MITTENS RIKE text: Maja Knochenhauer bild: Sofia Wendel

od en

Fl

Xining

1959

Tianjin Shijazhuang Taiyuan

HOT POT KINA MÖTE MED ALEX MITCHELL PÅ ARUP text: Sofia Wendel bild: Medarbetare på Arup

Beijing Yinchuan

HOT POT KINA

Folkrepubliken Kina 9 600 000 km2 1 340 000 000 (2008) Beijing (Peking) 28 900 miljarder USD (2008) 3 100 USD (2008) Mandarin (rikskinesiska) Han (92 %), hui, manchuer, mongoler, tibetaner Buddism, Kristendom, Islam, Taoism Renminbi (RMB) - folkets valuta Yuan (CNY)

Res

Namn: Yta: Folkmängd: Huvudstad: BNP total: BNP/capita: Officiella språk: Nationaliteter: Största religioner: Valuta: Myntenhet:

Shenyang

11 FEBRUARI. HEJ HONG KONG! text: Maja Knochenhauer

Wulumuqi

Fakta om Kina

med 40 % per BNP-enhet åren 2000-2020, men under samma period förväntas landet fyrfaldiga sin BNP vilket betyder att utsläppen då tillåts fördubblas. Så detta steg på vägen med att över huvud taget sätta upp några miljömål blir förödande då dessa legitimerar ett än större bidrag till den globala uppvärmningen. På Beijing Planning Institute nns en relativt stor miljöutställning. Där redogörs för stadens ökade grönytor, förbättrad vattenrening, utvecklad isolering av byggnader samt utvidgning av tunnelbanesystemet. I Shanghai däremot nns inte mycket gröna utställningar utöver den om Shanghai World Expo 2010, som snarare betonar arkitektoniska verk än temat “Better city Better life”. Utställningen i Beijing upplevs som ett försök att inför och under de Olympiska Spelen visa på huvudstadens utveckling mot ekologisk hållbarhet. Men Kina i stort har en lång väg att gå. Wenhui Shan på UrbanData berättar att utvecklingen är så snabb att det inte nns utrymme för eftertänksamhet. När allt byggs i sådan otrolig takt uppstår mängder av problem, strategiska koncept hinner inte utvärderas och det nns många exempel på byggnader som totalt saknar relation till omgivningen. Hon säger att regeringen inte kan eller vill sakta ner, men inte heller förutse vad som kommer att ske i framtiden. Det behövs mer tid för reektion och diskussion innan man sätter spaden i marken, i dagsläget bryr man sig endast om ekonomi, konstaterar Wenhui. Vad gäller sopsortering och framförallt materialåtervinning ligger Kina långt fram, men det är inte på grund av statens intresse utan för att folk tjänar pengar på det. På gatorna nns soptunnor för återvinningsbart respektive ej återvinningsbart avfall, men Alex Mitchell berättar att det inte spelar någon roll vad man slänger var, då de som hämtar soporna sorterar allt i minsta detalj ändå eftersom det nns pengar att hämta. Det stora problemet är, säger han, att skapa en dräglig arbetsmiljö för de som tar hand om stadens avfall. Frågan är vad som händer den dag det inte nns lika mycket pengar i branschen eller bättre arbetsalternativ än att sortera sopor. Då skulle en dos statlig vilja vara på sin plats.

Idag beräknas den kinesiska medelklassen till uppskattningsvis 60 miljoner människor, dvs 5 % av befolkningen. Om tillväxten fortsätter i samma takt som den gjort sedan 90-talet med en årlig tillväxt på 10 % uppskattas 700 miljoner invånaretillhöra medelklassen år 2020.

EKO FRÅN MITTENS RIKE text: Maja Knochenhauer

Maj 2009

䋺枔₼⦌

81

90

1 x 10

2

3

+

+

=

=

4


Sova p책 vatten





B

Entré restaurang

Entré

Utst. utomhus 34 m2

Befintlig restaurang flyttas fram i fasad

Lastintag Utställning

A

Reception

Utställning 236 m2

Teknik 17 m2

Utställning

Garderob

Snickeri 38 m2

A

Städ 7 m2

Förråd 16 m2

Entré

Utställning

Bef. WC

Bef. teknikrum Bef. WC

Lastintag

Entréplan 1:400

B B

B

B Utställning 50 m2

Kontor 100 m2

A

R Ö D A Utställningshall

för

arkitektur.

En

tillbyggnad

S T E N

8 m höga pelare i cortén

till

pannhuset

vid

Röda

Former i området

Material i området Entré restaurang

Corténplattor infällda i mark

Plan 2 1:800

Wc

A

Modellverkstad 110 m2

Passage in i katedralen Utställning 93 m2

B

A

Plan 3 1:800

Seminarierum /Scen 118 m2

A

A A

Plan 4 1:800 (takplan)

B

Förslaget illustrerar en komplex byggnad i glas och betong. Stora ljusa rum ger generösa vyer av omgivningen. Ett raster av corténlameller ger byggnaden en homogen form som följer upp pannhusets formspråk. Den rostiga ytan spelar väl med områdets historia och industriella karaktär. Mellan rastret och fasaden skapas ytor utomhus som endast nås via byggnaden. Rastret ger även variation i utblickar. Nattetid blir byggnaden en föränderlig lykta.

Inlastning Visuell kontakt

d

rt

ka pac

Visuell kontakt

Entré dam a k ma

Program Sektion A-A 1:400 Entré 3100

5900

3000

Förslag tillbyggnad

Sektion B-B 1:400

4000

5350

Situationsplan 1:800

4200

Evenemangsyta

Evenemangsyta

3200

2 x inlastning

B

Sten.

Gångväg dras vidare längs vattnet och breddas framför byggnaden

Kaj

Utst. utomhus 48 m2

Takterass 250 m2

Frd Hwc


Fasad Norr 1:400

Fasad Väst 1:400

Modellbild

På detta tak ska jag fixa den bästa sommarklubben i stan. Gött!

Ja! Här kan mina fåglar hänga och beskådas både i jämnhöjd, ovan- och underifrån. Perfekt!

Gode tid, vilken utsikt. Plötsligt känns kontorsarbete riktigt lockande.

Dam didam didam, äntligen kick-off. Som jag har längtat!

Fasad Syd 1:400

Hmm. Hoppas jag kan ställa ut mina nya lampor här ute. Det vore fint att ha dem lysande utomhus i natten.

Nu är jag jättestooor! Undrar om pappa ser mig från andra sidan vattnet.

3D-sektion Rörelse besökare

Utställningsbesökare Specifika besökare Uthyrningsbar yta Kommunikation (hiss, trapphus) WC etc. För personal (kontor mm)

Åh, rymd, ljus, skala! Här får min 7-meters skulptur plats utan problem.

Konstruktionsprincip

1 hisschakt 2 fackverksbalkar 8 pelare Bärande väggar

Namn: Maja Knochenhauer A3B208#30MAJKNO


Skywalk 2 Utdrag ur grupparbete: Flerbostadshus p책 Norra Guldheden

Fasader 1:200



Plan 1 1:125

Plan 2 1:125 Radhus

SOLSTRĂ…LEGATAN Maja Knochenhauer

Fasad mot gata 1:125 Plan 3 1:125

Fasad mot skog 1:125

Sektion A-A 1:125




PROJEKT UNDER PRAKTIK A-LAB: Et hjem for deg . et hjem for oss

Tävling om 2 gränsstationer mellan Norge och Ryssland Team: Adnan Harambasic, Katrine Holm, Maja Knochenhauer Vinst - Under uppförande

ML2090

Konstprojekt i samarbete med Ismar Cirkinagic Team: Adnan Harambasic, Maja Knochenhauer Utställt i Köpenhamn

B13

Skiss för kontorsbyggnad i Barcode, Björvika, Centrala Oslo Team: Katrine Holm, Maja Knochenhauer Skall uppföras

Boliger på Tjuvholmen

Möjlighetesstudie i samarbete med MIR Team: Michelle Cruz, Joakim Östlie, Maja Knochenhauer

Bornstein Lyckefors: Nola

Skiss om- och tillbyggnad Alingsås kulturhus Team: Johan Zetterholm, Maja Knochenhauer, Andreas Lyckefors, Per Bornstein

Nordmannatorget

Skiss för påbyggnad av centrumhus i Komarken Team: Johan Zetterholm, Maja Knochenhauer, Andreas Lyckefors, Per Bornstein

Villa PiRo

Handläggning / Projektering av villa (ej ritad av mig) Team: Maja Knochenhauer, Andreas Lyckefors Under uppförande










B13

The last plot in Barcode

Sketch project together with Katrine Holm. Images are made later by Johan Zetterholm.

S

S

Tomteareal: 384 m2

areal pr plan: ca 310 m2 9 etasjer: ca 2790 m2

optimalisering av kontorplan

volum som blokkerer utsikten for nabobygg fjernes.

boksareal: ca 175+ m2 total areal: ca 2965 m2

møterom utenpå fasaden

branntrapp inn

gan

rømmningstrapp utenpå fasaden

g

Kafé / Kantine Kontor Kommunikasjon WC Møterom Grønt tak/gulv


VWIDVDGH

9HVWIDVDGH

plan 01

plan 02

plan 03

Café / Publikt galleri Kontor Møterom

6¡UIDVDGH

1RUGIDVDGH




NOLA FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD AV ALINGSÅS KULTURHUS


















NORDMANNATORGET FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD AV CENTRUMFASTIGHET I KUNGÄLV









 

 

  

   

 









 











PRIVATA PROJEKT Passerat

Urval från min personliga blogg. Analogt foto / Text.

Jönköping by Bike

Utbyggnadsstrategi för Jönköping, privat förslag till kommunpolitiker. Team: Jonas Tjäder, Maja Knochenhauer

Chinmoku Bigaku

Tävling om modemuseum i Tokyo. Team: Joana Sa Lima, Ralph Bertram, Jonas Tjäder, Maja Knochenhauer


www.passerat.blogspot.com


Notes from a bus.

(enlarged from the opposite page)

April 7th. We were in Coolidge, close to Casa Grande. Just now we drove through a ghost town. And now, “Seim & Hewy” on a road sign. There, a car cemetery. So many things whizzing by outside. Trailers. Caravans. Mobile homes. Low, light, wooden houses. We travel alongside a railway track. On our way to Tucson. There was an old motel where we crossed the interstate. Gigantic signs where the colours had faded, peeled off. I believe it once was white and blue. A metallic freight-train with yellow steel frames is chugging between us and the mountains. A man walked along the interstate. In a camoague hoodie and baggy jeans. Where was he heading? Where had he been? There’s a hilltop to the right. Close. Totally covered by cacti. The cacti can be hundreds of years old. The holes are made by birds. A try to steal one will give you a ne between 1.000 and 10.000 dollars if caught. An ostrich farm stands before the hill. Innumerable ostriches and a sign saying “feed the critters”. So that was the desert. Is the desert. Desert, but not deserted. While travelling along the interstate it is impossible to ignore the human presence everywhere. Traces of fellow beings in everything. The lonely home with a car and a fence. The signs popping up from nowhere. The undying power lines, stretched out mile after mile. Tires and bumpers spread out along the road. Crosses with fresh owers on. - Hmm interesting, it is houses but it does not look like houses, said Wakiko when we passed a mobile home park. A lot of people do live in the desert. Dwell there. Now it feels obvious, but my notion of the desert did not include people, before I actually travelled through the Sonoran one. My earlier conviction about the desert included less people, but also less landscape. Actually, it included only sandscape. This desert has overwhelmed me. In one day we could travel through several completely different sceneries. The tresholds were sudden. In one moment the brown and dusty hills were replaced by intensely red mesa mountains, blooming saguaro elds or snowy pine forests. Wakiko slept and woke up in different settings all the time. She envied me who could experience the transformations, but I have to admit that I did not. It happened too quick even though I was awake. I could not take it in. April 10th. Today. The strongest emotions so far. We turned off the main road through Cordes Junction, onto a dusty desert road that made the bus driver swear. We got off and approached a village we knew by the name Arcosanti. Wrapped concrete structures clung on to a rocky edge of a valley. Bells of bronze were ringing in the wind. A dramatic view intensied by the red sun. Where were we supposed to go? - To the dorms, said someone. Paths, stairs, terraces, levels. Domes, arcs, circles. Spaces in the earth. Concrete, concrete, concrete. And the desert views. New unfamiliar spaces, almost sacred, still human. It felt used. It felt abandoned. Small sounds from a piano. Why was I so touched? Intoxicated by architecture?

By the evening sun? By the desert?Students in perplexity, cameras in our hands. We walked into a lit up dining hall. A concrete structure in golden glory when hit by that red sunlight. A tall squared room with large circular openings that allowed our gaze to drift out. Allowed the desert to come inside. There we sat around lit up tables. Had organic food among the indwellers. Amazed and delighted. Dusk was falling fast. I went exploring in the dark. A ashlight and whiskey in my pocket. Climbed some stairs up onto the huge concrete arcs. There were the others. An euphoric moment up there. A sanctuary of concrete in the middle of the desert. Freedom. Vastness. Laying on our backs on the top of an arc in the night. Whiskey, cigarettes, beef jerky and the neverending milky way. I told Emil a native American story about seven little sisters that eventually became stars. Life is beautiful. Eventually it was colder and we returned to the dining hall. Had raspberry tea, mint tea and beer. Quite a stir arose when a black widow was found behind a trash bin. The indwellers insisted in not killing it, since it doesn’t go hunting but stays in the web... Help. We sat in a corner, singing and playing guitar for hours. Awaited Evas birthday. Guo, Anders, Aleksander, Eva, Marco and me. When the clock struck twelve we went up on the highest roof, with wine and cigarettes, whispering a birthday song, howling to the moon. The coyote answered! My immediate passion for Arcosanti still puzzles me. It was strong. Not logical. There we were, set aside from the world for a while. I believe the affection arose by us being there, right in that moment, with our common experience in the group. Our tentative steps at rst, followed by curious voices. A slow accustomization to the place. In the end habituating a roof that no one else showed interest in. A part of a larger structure that we shared with people we never met before. Spaces inseparable from oneanother and the surrounding grounds. Giving an impression of evolving of its own through natural growth. Spontaneously and unplanned. An infrastructure, physically appropriating as little of the earth as possible, still claiming the whole valley in the attempt. April 12th. - That feeling, what feeling is it? I asked out in the air. - You mean the feeling when it is so beautiful that your heart is in pain? asked Sara. - ...I think so. - Euphoria? she suggested. - The power of nature, said Wakiko. Or is it sublimity? In the front of the bus Per Olaf is jumping up and down on his seat. He says he is so full of energy, full of “things”. The sun has behaved the same way, drifted up and down behind the hills on the right. We have seen ve sunsets. Now it is dark on the bus. Silent, a devout mood. I can

not see what I’m writing, but I feel it. Back to that feeling we fail to describe. Maybe it comes from experiencing something sublime. Maybe it comes from something inside ourselves. This trip has involved so much joy and laughter. And moments of deep emotions. That night in Tucson when we couldn’t stop smiling. That night under the stars in Arcosanti. And today, Grand Canyon. I expected it to be overwhelming but when walking along the rim our hopes faded at rst. Pavement, information signs, loads of people. We went down a muddy trail where the earth was climbed by mules. Had lunch some hundred meters down into the canyon, with a view too immense to describe. Discussions arose about what it takes to be overwhelmed by nature, to be taken by the moment. We all grasped for that feeling, for the melodramatic sigh of... Beauty? Further down we found a small path and left the trail behind. The climber feet of Emil and Aleksander marched in the front. We followed on a gritty path in our city-chic clothes. Stones fell around us, we ducked and jumped at times. Large yellow rocks were leaning over us. I was lled with fear of falling, fear of someone else falling. Vivid streams of air made black make-up tears run from my eyes. Made up tears behind the sunglasses, evoked by the canyon wind. Eventually the silence of the canyon could be heard for the rst time. We yelled. Happy screams not to scare anyone. Eight voices crying out, down into the deep thousand-meters gorges. Breathtakting echoes. The awaited feeling nally arose. Personally I think of four key matters, necessary for me to approach such moments. Silence - or in fact the absence of voices. Effort - my own hardships that takes me there. Time - enough to let nature get you. Loneliness - or just the like-hearted company. We did not try to claim the canyon for our own, we just claimed our own experiences. April 14th. - Oh, I think I see Las Vegas over there in the smog, left of the signs, above those power lines... Can you see it? This was Eva’s words. The city of so many peoples dreams was slowly revealing itself in the grey sky. For us the dream was over. We entered the reality of Las Vegas, and that was the end of our desert story.


3 11

JÖNKÖPING

BY BIKE

WE ARE

YOU


JÖNKÖPING

BY BIKE

BY BIKE

KOMMUNENS

YOU Efter att ha läst Underlagsrapport 1: “Program för utbyggnadsstrategi” såg det lovande ut, och vi var förväntansfulla inför hur strategierna skulle komma att se ut. Men nu ställer vi oss frågande till resultatet. I rapporten talades om en tät stad och ett starkt regioncentrum, två viktiga utgångspunkter som som vi sympatiserar med. Två av utbyggnadsstrategierna handlar nu om nya stadsdelar utanför stadskärnan och det tredje riktar in sig mot en förtätning av orter utanför Jönköping. Vi frågar oss var tankarna om en tät och hållbar stad tagit vägen? Vad hände med utbyggnadsplanerna kring södra Munksjön? Kommunens “Skiss till ramprogram för södra Munksjön” visar på många goda tankar och ut-

We are you är en studio baserad i Göteborg och Oslo bestående av unga arkitekter som arbetar i olika konstellationer. Att dela kunskap och inspiration mellan varandra har varit grunden till det arbete som bedrivs.

Super Sustainable är en tankesmedja som initierats av arkitekterna Joakim Kaminsky och Fredrik Kjellgren. Den består av en växande grupp engagerade personer från hela Europa med syftet att leda och diskutera hållbar utveckling. We are you vann nyligen en arki- Under sommaren ställer man tektävling om ett studentboende på Göteborgs stadsmuseum i Toronto. ut ut en vision om det framtida Göteborg. En vision som nyligen belönats med det prestigefyllda priset GREEN DOT AWARD.

Med målet att bygga 15 000 nya bostäder innebär de tre föreslagna utbyggnadsstrategierna att den mängd bostäder som återstår att bygga kring södra Munksjön skulle motsvara en täthet med ca 22, 42 respektive 45 bostäder/hektar. Detta blir en mycket gles stad och rimmar illa med visionen om en tät stad och ett attraktivt regioncentrum. Jämför exempelvis med Jönköping Söder där bebyggelsen har ett genomsnitt på 88 bostäder/hektar.

www.supersustainablecity.blogspot.com

För att området kring södra Munksjön skall bli en levande stadsdel krävs att många människor bor där. Varför finns inte kommunens plan för Södra Munksjön med som en egen utbyggnadsstrategi?

JONAS TJÄDER MAJA KNOCHENHAUER

WE ARE

BY BIKE

1

KOMMUNENS

Ambition: Strategi 1 har som mål att tätorterna ska byggas ut där det finns förutsättning för en mycket bra kollektivtrafik så att de dagliga biltransporterna kan minska. Kortebo har de bästa förutsättningarna för detta. Då den nya järnvägsstationen hamnar söder om Munksjön kommer Jönköpings centrum att utvidgas i denna riktning och Munksjön kommer att omvandlas till en innerstadssjö. Utbyggnadsstrategi 1 riskerar att skapa en extern stadsdel/förort utan direkt koppling till stadskärnan. Likaså riskerar integrationen av det nya stationsområdet att bli problematisk då mest krut läggs på motsatt sida om befintligt centrum.

Vi tror att publika rum och aktiviteter i ett framtida “Kortebo Centrum” till en övervägande del skulle brukas av de boende i området. När Jönköping bygger för framtiden måste man bygga för hela staden. Förslaget ser vi som en motsats till det konkurrenskraftiga nav som efterfrågas i programmet. Där talas om en tät stad som bygger inåt på tidigare använd mark, en förtätning. Detta förslag tar ett stort kliv bort från staden och breder glest ut sig över de sluttande ängarna ned mot Vättern.

Exploateringstäthet enligt strategi 1

KOMMUNENS

Ambition: strategi 2 har som målsättning att bygga bostäder i närheten av arbetsplatser och nära stadscentrum där många viktiga målpunkter finns. Södra Munksjön och A6-området har utifrån analysen de bästa förutsättningarna för detta.

Kortebo - 25 bostäder / ha (8000 bostäder) Hovslätt - 20 bostäder / ha (60 bostäder) Taberg, Tahe - 20 bostäder / ha (560 bostäder) Månsarp - 15 bostäder / ha (40 bostäder) Barnarp - 20 bostäder / ha (330 bostäder) Huskvarna, Fagerslätt - 20 bostäder / ha(440 bostäder) Tenhults herrgård - 20 bostäder / ha (300 bostäder) = 9730 bostäder Utvecklingsstrategi 1 specificerar en exploatering med ca 10 000 nya bostäder, området kring södra Munksjön är utelämnat. För att nå kravet på 15 000 nya bostäder skulle detta område behöva bebyggas med ca 5000 bostäder = ca 22 bostäder / ha. En mycket låg exploatering för ett så centralt område.

Kortebo är beläget ca 3 km från centrala Jönköping. Däremellan breder en bred villamatta ut sig. Dunkehalla, Bymarken och Vätterslund kan upplevas som en barriär och ett hinder för att skapa en sammanhängande och tät stad. Ett kollektivtrafikstråk kan inte vara ett självändamål för förtätning. Vad skulle förslaget ge till de boende i centrala Jönköping?

Att bygga centralt och skapa en närhet mellan boende och arbete är en fin utgångspunkt. En blandad stad där bostäder ligger nära arbetsplatser innebär kortare transportsträckor och minskad biltrafik. Fler kan välja cykel eller gång som färdmedel. Men förutom att ha nära till sitt jobb är det troligt att framtida boende i dessa lägen också lockas av närheten till centrala delar av staden. Nöjen, service, kultur, idrottsevenemang etc. lockar många målgrupper. Med ett centralt läge som området kring södra Munksjön finns potential att bygga tätt och blandat med mixade programpunkter. På så sätt skulle ny bebyggelse utvidga Jönköpings centrum och bidra till en stadsmässig atmosfär.

WE ARE

YOU

JÖNKÖPING

Exploateringstäthet enligt strategi 2

A6-området - 20 bostäder / hektar (3900 bostäder) Kortebo - 20 bostäder / hektar (540 bostäder) Samset, Hisingstorp - 20 bostäder / hektar (670 bostäder) Hovslätt - 20 bostäder / hektar (60 bostäder) Taberg, Tahe - 20 bostäder / hektar (560 bostäder) Månsarp - 15 bostäder / hektar (40 bostäder) Barnarp - 20 bostäder / hektar (580 bostäder) Huskvarna, Fagerslätt - 20 bostäder / hektar (440 bostäder) Tenhults herrgård - 20 bostäder / hektar (300 bostäder) = 5568 bostäder Området vid södra Munksjön skulle då behöva exploateras med minst 9432 bostäder -

ca 42 bostäder / hektar

Det vi främst ställer oss frågande till i strategi 2 är om en ny stadsdel på A6 golfbana verkligen är en god idé.

WE ARE

YOU 6

JÖNKÖPING

BY BIKE

3

Området ligger naturskönt med fina utsiktsmöjligheter. Det ligger även förhållandevis nära södra delen av Munksjön samt den nya tågstationen. Så långt är allt väl. Men vi ser stora risker för det framtida Jönköping med detta förslag. Mellan A6 golfbana och centrala staden ligger ett stort köpcentrum, ett regionssjukhus, E4:an (Sveriges mest trafikerade väg?) och en järnväg med framtida höghastighetståg. Att bygga bort barriärer likt motorvägar är en het fråga i dagens stadsbyggande. Här bygger man inte bara in en, utan fyra barriärer i en central del av staden. Om vi tänker oss att de boende i det nya området vill ta del av stadslivet i Jönköping känns bostäder här inte särskilt stretegiskt. Vi tror att det i detta förslag finns en risk att golfbaneområdet blir ett externt och renodlat bostadsområde som inte bidrar något till Jönköping som helhet. Det urvattnar också möjligheten att bygga ett riktigt tätt och stadsmässigt område kring södra Munksjön.

5

4 BY BIKE

2

UTBYGGNADSSTRATEGI NÄRA ARBETSPLATSER

UTBYGGNADSSTRATEGI KOLLEKTIVTRAFIK

YOU

JÖNKÖPING

4 12

JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

WE ARE

3

2

1

BY BIKE

UTBYGGNADSSTRATEGI SPRIDD UTBYGGNAD Ambition: utbyggnadsområden planeras på skilda håll inom den centrala tätorten, vilket innebär att staden kommer att växa, dels genom förtätning och omvandling, men också med nya årsringar i tätorternas utkanter. Endast områden som har eller bedöms kunna få kollektivtrafik föreslås. En spridd utbyggnad bidrar till en hög stadsutbredning vilket kommunen motsätter sig till i “Program för utbyggnadsstrategi”. Även om utbyggnaden koncetreras efter järnvägar och stomlinjenät är det troligt att folk kommer inneha bil när de bor på små orter kring Jönköping, då cykel och gång till centrum blir uteslutna alternativ. Med denna strategi bidrar Jönköpings kommun till utvecklingen av ett bilburet samhälle.

Givetvis finns det inget självklart svar på vad attraktivitet kan vara, och för en del kan det vara attraktivt med möjligheten att bo på en mindre ort med ett litet pendlingsavstånd till Jönköping. Vi tror dock att Jönköping har möjlighet att locka andra målgrupper som attraheras av att bo centralt i en större stad och med närhet till Stockholm, Göteborg och Malmö i och med de framtida pendlingsmöjligheterna. Med utbyggnationen av järnvägen och snabbhastighetståg, finns potential för att locka exepelvis studenter, ungdomar och småbarnsfamiljer att bosätta sig här. Men för detta krävs en levande stadskärna. Vi tror inte att den växande staden endast skall speglas i fler bostäder utan i ett utvidgat centrum med en tydlig stadskraktär.

Exploateringstäthet enligt strategi 3

Kortebo - 20 bostäder / hektar (560 bostäder) Samset, Hisingstorp - 20 bostäder / hektar (1500 bostäder) Ljungarum - 20 bostäder / hektar (300 bostäder) Hovslätt - 20 bostäder / hektar (60 bostäder) Norrahammar - 20 bostäder / hektar (450 bostäder) Taberg, Tahe - 20 bostäder / hektar (560 bostäder) Taberg, Åsa - 20 bostäder / hektar (100 bostäder) Månsarp - 15 bostäder / hektar (80 bostäder) Barnarp - 20 bostäder / hektar (580 bostäder) Huskvarna, Fagerslätt - 20 bostäder / hektar (440 bostäder) Tenhults herrgård - 20 bostäder / hektar (300 bostäder) = 4930 bostäder

1995 GULD!

JÖNKÖPING HAR EN STOR MÖJLIGHET FRAMFÖR SIG!

Området vid södra Munksjön skulle då behöva exploateras med minst 10070 bostäder - ca 45 bostäder / hektar

1960

1975 Jordbruksverket, Skogsstyrelsen

Elmia startar

1983

Den nuvarande järnvägsstationen byggdes 1983

och Domstolsverket lokaliseras till Jönköping.

1961

Jönköpings nya flygplats Axamo invigs

HV71 blir svenska mästare i hockey för första gången.

1990 1988

1988 Det nya länssjukhuset invigs.

1980

Jönköping får fjärrvärme.

1977

Högskolan bildas genom sammanslagning av lärarhögskolan, förskoleseminariet och yrkestekniska utbildningen i Jönköping.

1997

Högskolan får nya fastigheter.

Den nya konserthallen på Elmia öppnas.

1994 Högskolan i Jönköping blir stiftelse.

1994 POP!

1984 Firar Jönköping sitt

Cardigans första skiva Emmerdale kommer ut

1987

700-års jubileum.

2006 BRO!

1994

Munksjöbron invigs

2000

Bäckaby kyrka bränns ned

A6 Köpcentrum öppnar.

2001

Storbrand på Öster. Flera äldre bevarade trähus i kvarteret Arkaden i Jönköping brann ned.

Med hänvisning till vår tidigare argumentation är det uppenbart att vi inte anser att denna strategi bidrar till Jönköpings utveckling mot att bli ett starkt regioncentrum.

WE ARE

WE ARE

WE ARE

7

8

9

YOU

JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

BY BIKE

JÖNKÖPING

BY BIKE

1540 SLOTT!

Gustav Vasa gav i slutet av 1540-talet order om att ett slott skulle byggas i Jönköping. Det gamla franciskanerklostret från 1283, förvandlades till en militär anläggning.

1284 STAD!

Den 18 maj ger Magnus Ladulås Jönköping lov att hålla två återkommande marknader. Priviligiebrevet är Sveriges älst bevarade..

1612

1710

Göta kanals tillkomst (1822-32)

1634 HOVRÄTT!

Jönköping får hovrätt och blir samma år residensstad. Hovrättens huvudbyggnad står klar 1665

Jönköping bränns helt och hållet av de egna borgarna vid danskarnas anfall.

1620

Staden fick sina privilegier förnyade 1620 och flyttades samtidigt från väster till öster om Munksjön. Jönköping fick därmed sin andra grundläggning.

1834

Koleran kommer till Jönköping 1834 med en teatergrupp från Göteborg

1778

Jönköpings första tidning, Jönköpings Allehanda, kom ut 1778. Jönköpings Posten grundades 1865.

1710 PEST!

Pesten bröt ut i Jönköping 1710. Mer än en tredjedel av stadens befolkning dog (1 100 av 2 500).

1864 TÅG!

Jönköping får järnväg.

1888

Sofia kyrka invigdes på gamla Västra torget

1859

1911

Jan Lundström och finansmannen Lars Johan Hierta föder idén om Munksjö pappersbruk

1845 TÄNDSTICKOR!

Bröderna Lundström startar tändsticksfabrik i Jönköping 1845.

1865

Huskvarna får stadsprivilegier.

1907

Spårvagnar börjar rulla på Jönköpings gator

Jönköping fick sin första kommunala vattenledning 1865, Jönköping var den tredje staden i Sverige som byggde vattenledning.

WE ARE

YOU

YOU

YOU

BY BIKE

?

2031 SNABBTÅG!

2018

2011

Smot-huset invigs

2016

J-södra går upp i Allsvenskan

2020

2023 POP!

Jönköping får återigen Popstab flyttar in i gamla spårvagn. munksjöfabriken och skapar en ny riksscen för populärmusik.

2024 BRO!

2019

2022

Jönköpings nya kallbadhus vid hamnpiren invigs.

2033 PARK!

2032

En ny fotbollsarena står klar söder om Munksjön

2028 GULD

2020

Jönköping blir första svenska staden som kräver passivhusstandard på nybyggnationer

YOU

2025

2025 - Amy Diamond vinner Eurovision Song Contest och firar samtidigt 20 år som artist

J-södra vinner Allsvenskan och svenska cupen samma år

2050 FN!

Som ett långt forskningsprojekt på Energihögskolan byggs ett solcellstak över Västra torget. Jönköping blir självförsörjande på energi.

FNs miljökonferrens hålls i Jönköping och staden får pris för sin medvetna miljösatsning

2033 VIND! SAAB High Tech ingår sam-

Jönköpings Högskola får en Nya Munksjöbron förbinder Lundströmparken, det nya ny inriktnig mot förnyelse- gamla Munksjöfabriken med aktivitetsstråket öppnar den östra strandlinjen bar energi

Bauermuseet står klart och blir utsett till Sveries hetaste turistmål av tyska turismnäringen

WE ARE

Drottning Viktoria inviger Jönköpings nya station för höghatighetståg.

2035 SOL!

marbete med Energihögskolan och startar tillverkning av vidkraftverk

2039

Första fraktzepperlinaren lyfter från Torsvik lufthamn

2037 SKÅL!

Vattnet i Munksjön är så rent att det gar att dricka rakt ur sjön

2036 HUVUDKONTOR!

2045

De sju vaningar höga odlingshsen står klara utmed E4an. De signalerar stadens gröna profil och tillåter jönöpingsborna att odla sina egna avokados

Närheten till Köpenhamn, Stockholm och Göteborg gör att H&M och Ericsson förlägger sina huvudkontor till Jönköping

WE ARE

YOU


11

10 JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

BY BIKE

JÖNKÖPING

BY BIKE

GÖTEBORG

BY BIKE

2 000 000 KVADRATMETER! För att fylla behovet av 15 000 bostäder kravs även en utöking av handel, offentliga sektorn samt privata tjänstesektorn. En sammanlagd yta på 2 090 000kvm

STOCKHOLM JÖNKÖPING

3 13

125 000 m2 85 000 m2 180 000 m2

12

DETALJHANDEL PRIVATA TJÄNSTESEKTORN

OFFENTLIGA SEKTORN

HELSINGBORG 1700 000 m2

3 500 000 MÄNNISKOR INOM 1 TIMMA! När Götalandsbanan byggs blir Jönköping en av stationerna. Dessutom kommer även den nya Europabanan avslutas vilket gör Jönköping till en het knutpunkt. Tåg med en hastighet av 300km/h krymper avstånden avsevärt och placerar Jönköping på pendlingsavstång från Göteborg, Stockholm samt Öresundsregionen.

RESTIDER

Istället för att som i de tre utbyggnadstrategierna bygga staden utåt...

60min JÖNKÖPING - STOCKHOLM 30min JÖNKÖPING - GÖTEBORG JÖNKÖPING - HELSINGBORG 45min

...bör den grundläggande princpen vara att förtäta och bygga ut sa nara den den redan befintliga stadskärnan som mojligt.

BOSTÄDER

WE ARE

WE ARE

WE ARE

13

14

15

YOU

JÖNKÖPING

YOU

JÖNKÖPING

BY BIKE

YOU

JÖNKÖPING

BY BIKE

BY BIKE

220 HA!

22 Bo/Ha

45 Bo/Ha

68 Bo/HA

STRATEGI 1 Strategi 1 innebär att 5000 bostäder byggs vid Munksjön. Detta innebär en täthet av 22 bostäder/hektar. En mycket lågt tal, att jämföra med Dalvik Sveahäll.

STRATEGI 2 och 3 Strategi 2 och 3 har ca 10 000 bostäder inom området. I dessa förslag blir tätheten ca 45 bostäder/hektar. Att jämföra med Huskvarna område 121.

15 000 BOSTÄDER RUNT MUNKSJÖN Om man istället hade fokuserat på att bygga en tät stad och placerat helautbyggnadsstrategininomområdet för södra Munksjön hade en täthet av 68 bostäder/hektar uppnåtts.

75%

? SAMMA TÄTHET SOM SÖDER Jönköpings tätaste stadsdel är Söder med 88 bostäder/hektar. Ambitionen borde att minst nå samma täthet. Detta hade inneburit 75% av området söder om Munksjön.

WE ARE

YOU

NATUREN RAMAR IN STADEN! Jönöping har stora naturområden som växer tätt inå staden. Rocksjön har senaste tiden fått ett nytt ansikte och blivit flitigt använt. Väster ut sträcker sig ett grönområde längs Tabergsån och förbinds med vattenledningsparken högre upp. Detta är ett stråkmed stor potential i framtiden. De bägge grönområderna ligger idag i stadens utkant med får centrala läge då staden växer söderut.

16 JÖNKÖPING

NY STATION NYA MÖJLIGHETER! En ny tågststion planeras söder om Munksjön, i ett område som idag består av logistik- och industribyggnader samt en viss detaljhandel

TVÅ SPRIDDA CENTRUM! En ny station blir en mycket stark nod som kommer aktivera södra Munksjön. Området är dock inte kopplat till övriga staden.

SJÖN EN OUTNYTTJAD RESURS! Munksjöns kajer kantas idag av trafikleder och industrier. Ytor av stort värde.

OLIKA OMRÅDEN... Området delas upp i mindre delområden. Ett område byggs klar innan man börjar på nästa.

220 HA!!! Med grönområderna, Munksjön samt E4an i söder som avgränsningar finns ett område på 220 hektar tillgängligt.

6 x SÖDER = 20 000 BOSTÄDER ...Ett område sex gånger så stort som Jönköpings söder. På söder finns i dag ca 3400 bostäder med en täthet av 88 bostäder/hektar. Detta innebär att det söder om Munksjön hade rymts drygt 20,000 bostäder om man byggde med samma töthet som på söder.

WE ARE

17

18

YOU

YOU

JÖNKÖPING

BY BIKE

CYKELSTADEN! ...får man en stadskärna i vilken den längsta sträckan inte är längre än tio minuters cykelväg

MUNKSJÖN - STADSSJÖN! Staden bör arbeta sig ned mot vattnet och låta Muksön ramas in och bli den sammanbindande länken mellan den nya stationen och den befintliga staden. En sjö mitt i stan!

x6

WE ARE

JÖNKÖPING

BY BIKE

EN TÄT STAD MITT I NATUREN! De båda stationerna ligge 3km från varandra. Om man låter detta avståndet bli diametern av en inringning av stadskärnan...

TVÅ AXLAR! Idag finns Jönköpings aktiva folkliv centrerat längs två axlar, Klostergatan och Östra Storgatan.

!

?

BY BIKE

...MED VARIEANDE STRUKTUR! De olika områderna får varierande stadsstrukturer med som stärker dera identitet.

WE ARE

YOU

WE ARE

YOU

2010

WE ARE

YOU


20

19 JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

4 14

JÖNKÖPING

BY BIKE

BY BIKE

BY BIKE

21

HUVUDSTRÅK

KAJSTRÅKET! Staden knyts samman runt Munksjöns strad. Längs promenad- och cykelbanan finner man publika atracktioner såsom SMOT-huset, nya John Bauer museum, den nya POP-scenen samt flertalet restauranger och caféer.

WE ARE

WE ARE

22

23

WE ARE

YOU 24

JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

RUMSLIGA SEKVENSER

DELOMRÅDEN

CYKLING

BY BIKE

BY BIKE

2050 RGAT AN

IDAG

LUNDSTRÖMS PARK! Från Södra torget framför den nya järnvägsstationen sträcker sig ett långs rekreationstråk. Här kan du spla fotboll, sola, eller dricka kaffe på ett av de många caféerna. Upphöjd och inbyggd med en växtfasad kommer även spårem för de nya höghastighetstågen in genom parken.

YOU

YOU

BY BIKE

KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK! Som en ryggrad genom den nya bebyggelsen går en huvudgata med spårvagn och en huvudbana för cyklister. Till stråket kopplar samman dn befinliga taden med viktiga noder så som stationen och Ica Maxi.

GATA N

KLOS TE

3

1

3

ARPS

5

5

7

BARN

7 5 7 9

TSTORGE

T

ARPS

HOVRÄT

GATA N

ATAN

RGAT AN

STORG

KLOS TE

ÖSTRA

BARN

PERFEKTA CYKELAVSTÅND! På tio minuter kan man ta sig genom hela stadskärnan med hjälp av cykel.

STMULERANDE PUBLKA RUM! När du som forgängare eller cyklist rör dig i en stad har du en långsam hastighet jämfört med biltrafiken. Pga. detta kan en miljö uppbyggd för en effektiv biltrafik, ur en gångares synpunkt, uppfattas som monotoma. Tändsticksgränd, Mollbergsgatan och Smedjegatan uppfattas av många som

På grund av sin täthet och snirklighet är passar de inte så väl för bitrafik men är utmärkta för gång- och cykeltrafikanter. Kan framtida Jönköping hämta inspiration från detta? Att utvecka tätta småskaliga gaturum anpassade för cyklister.

WE ARE

OMRÅDEN MED GNA IDENTITETER! Staden byggs ut dels av förtatning inom staden men även genom nya delområden. Dessa områden är förhållandevis små för att snabbt kunna färdigställas och få en stark identitet.

SPRIDDA VERKSAMHETER OCH LOKALA TORG! Inom områderna finns en hierarki av hur verksamheter riktar sig där ett centralt torg blir en viktig viktig motesplats.

TORR I DET VÄRSTA AV REGN! Då cykling kan vara beroende av de fysiska förutättningarna som väder byggs några huvudstråk för cyklar. Dessa täcks med ett tak bestående av solceller.

PUMP IT UP! Servicefunktioner som pumpar placeras ut kring cykelstråken. På så satt är det lätt att ordna sin cykel om något har gått fel.

WE ARE

WE ARE

YOU

FRIA STADSCYKLAR! Runt om i staden placeras fria cyklar ut. Dessa får man använda under 24 timmar, innan de skall placeras tillbaka. Perfekt för jobbpendlaren som tar tåget i till Jönköping för att sedan cykla från stationen till arbetsplatsen.

YOU

YOU

25 JÖNKÖPING

BY BIKE

JÖNKÖPING

JÖNKÖPING

BY BIKE BIKE

BY BIKE

BLANDADE VERKSAMHETER

BOBOBOBO BOBOBOBO BOBOBOBO BOBOBOBO BOBOBOBO

KONTOR

BO BOBO KONTOR KONTOR

BUTIK

ETT BLANDAT PROGRAM Boende blandas upp med andra verksamheter såsom kontor, handel, kultur och service. På så vis skapas närhet till arbetsplatser och en dynamisk och levande stad som är i rörelse under större delen av dygnet.

BO BOBOBO BOBOBO BOBOBO BOBOBO BOBOBO BOBOBO

CAFÉ

TÅG

BO BO BO BO KONTOR

BO KONTORKON BO KONTORKONTOR

ÄLDREBOENDE

WE ARE

YOU

WE

WE ARE

YOUARE

YOU

WE ARE

YOU


15



Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.