Nässjö kommuns budget 2010 by Magnus Östberg

Budget 2010 Ram 2011, plan 2012

Mätningskontor

Agenda 21/ Miljöledningsgrupp

Teknisk serviceförvaltning

Miljö- och byggkontor

Byggnadsavd.

Kost- och städavd.

Teknisk servicenämnd

Valnämnd

IFOförvaltning

IFO-nämnd

Överförmyndarnämnd

Kommunledningskontor • kommunledning • information & sekretariat • planering & utveckling • ekonomi • personal • medborgar- • IT service

13 ledamöter

Kommunstyrelse1

57 ledamöter

Kommunfullmäktige

Parlamentarisk nämnd

Konsument Höglandet

Miljö- och byggnadsnämnd

Utskott I

Valberedning

Omsorgsförvaltning

Utskott

Omsorgsnämnd

Folkhälsoråd

Barn- och utbildningsförvaltning

1) Räddningstjänst tillhandahålls inom Höglandets räddningstjänstförbund 2) Utskott för gymnasieskola 3) Utskott för grundskola och barnomsorg

Kultur- och fritidsförvaltning

Utskott2 Utskott3

Barn- och utbildningsnämnd

Nässjö lärcenter

Kultur- och fritidsnämnd

Utskott II

Revision

Innehållsförteckning

Kommunstyrelsens ordförande

Ekonomisk sammanställning

Resultatbudget

Finansieringsbudget

Balansbudget

Nyckeltal

Fullmäktigebudget

Bruttobudget för nämnderna

Nettobudget för nämnderna

Investeringsbudget

Vision, mål och statistik

Anställda/förvaltning

Befolkningsprognos

Styrmodell, vision och strategiområden

Mål för kommunkoncernen 2010

Mål för hållbar utveckling

Kommunfullmäktiges beslut, kommentarer och uppdrag

Sammanställning av nämndernas budgetar

Kommunstyrelse

Kommunstyrelse - bidrag

Barn- och utbildningsnämnd

Individ- och familjeomsorgsnämnd

Kultur- och fritidsnämnd

104

Miljö- och byggnadsnämnd

120

Omsorgsnämnd

131

Teknisk servicenämnd

148

Kommunens revisorer

160

Överförmyndarnämnd

161

Valnämnd

165

2010

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

På rätt spår… I skrivande stund är ekonomin i vår omvärld på väg upp på benen igen efter en tid av oro och turbulens. Hela världsekonomin har utsatts för hårda prövningar och vi kan konstatera vår ekonomiska verklighet här i Nässjö påverkas ganska mycket av faktorer och händelser i andra delar av världen som vi har väldigt liten möjlighet att styra över. I det perspektivet känns det väldigt bra att lägga en budget på bordet där nämnderna får 28 miljoner kronor mer än förra året att bedriva sin verksamhet för. Dessutom finns det utrymme för en del satsningar trots att vi faktiskt fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur. Jag ser en ljusning vid horisonten och jag är övertygad om att vi är på väg mot bättre tider. Att använda våra resurser på ett effektivt, hållbart och inte minst ekonomiskt sätt är väldigt viktigt och det ställer stora krav på styrning och ledning. Styrpilen är ett effektivt verktyg för att följa upp och mäta om vi lyckas uppfylla våra mål, men i slutändan är det kompetensen hos våra medarbetare och chefer som faktiskt avgör om vi lyckas. Därför är det glädjande att vi bland annat kan tillföra resurser för just organisationsutveckling och ledarskap i årets budget. Det är också viktigt att vi har en engagerad personal som kan driva vår kommun framåt. Genom att satsa på att utveckla både ledarskap och medarbetarskap tror jag att vi kan nå nya höjder. Budgeten du just nu håller i din hand är mer än bara en bunt med papper. Det är det dokument; den ledstjärna som styr den kommunala verkligheten det kommande året. Här har vi i den politiska majoriteten satt ord och siffror på hur Nässjö kommun ska kunna bibehålla en hög kvalitet på det arbete vi utför och de tjänster vi levererar – och givetvis också hur vår organisation ska fortsätta att utvecklas. För även i kärva tider är det viktigt att fortsätta utveckla Nässjö kommun till en bättre plats för dem som faktiskt är våra arbetsgivare – kommuninvånarna. Under 2010 satsar vi bland annat på utvecklingen av våra kransorter. Det sker både på ett strategiskt plan i nära samverkan med samhällsföreningar och företagare, men också genom konkreta åtgärder som till exempel en helt ny förskola i Fredriksdal och läktare i Forserums idrottshall. 2010 är också året då det nya kulturhuset Pigalle står färdigt med toppmoderna lokaler för bibliotek, ungdomsverksamhet och kulturskola. Nu ska de fina ytorna fyllas med verksamhet av hög kvalitet vilket kommer att bli mycket spännande och till mycket glädje för många nässjöbor. En av de stora utmaningarna under det kommande året är att förbättra studieresultaten i grundskolan och vi för just nu en diskussion om hur vi på bästa sätt ska angripa frågan. Att våra ungdomar får en bra grund att stå på är nämligen en av våra allra viktigaste framtidsfrågor. Det finns mycket mer att nämna som kommer att göra 2010 till ett år då vi får en mer stabil ekonomi och kan jobba vidare för att utveckla Nässjö kommun. Och vi ska göra det tillsammans; kommun, föreningar, företag och invånare.

Bo Zander (S), kommunstyrelsens ordförande



Ekonomisk sammanställning Tillfällig lättnad 2010 men tufft framåt Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt även industrins investeringar. Den finansiella turbulensen i kombination med en kraftigt försvagad framtidstro bidrog också till att andra investeringar samt hushållens konsumtion backade. Sammantaget föll BNP med hela 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008. Men nu är världsekonomin på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under det senaste halvåret har det kommit allt fler tecken på att det kraftiga BNP-fallet i världen har avstannat. Idag är det främst världens traditionella draglok, USA, som har stora problem med obalanser. Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagets ökning 2010 ger bara marginellt större ökning av skatteintäkterna än vad som krävs för att parera minskade statsbidrag. Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar för kommuner och landsting de närmaste åren. Det handlar dels om anpassningar till följd av de demografiska förändringarna, dels om det tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer. Regeringen har föreslagit höjda statsbidrag, i form av konjunkturstöd, nästa år. Tack vare detta får kommunerna ett visst andrum 2010 och neddragningar i verksamheterna kan delvis förhindras och ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan täckas utan att tränga undan annan verksamhet. Konjunkturstödet är av engångskaraktär och redan 2011 försämras de ekonomiska förutsättningarna påtagligt!

Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 2008-2013 Enligt ekonomirapporten från oktober. Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges. 2008

2009

2010

2011

2012

2013

-0,4

-4,3

2,7

2,5

2,7

3,5

Sysselsättning i timmar*

0,9

-3,6

-2,2

0,7

1,2

1,8

Öppen arbetslöshet

6,1

8,5

10,7

10,6

9,6

8,2

Timlön

4,8

3,4

2,3

3,0

Konsumentpriser

3,4

-0,2

1,0

1,3

1,8

1,9

Skatteunderlaget**

5,3

1,1

2,5

3,4

4,1

BNP

* Kalenderkorrigerad **Exklusive regelförändringar Minskad sysselsättning och långsammare löneutveckling innebär att skatteunderlaget utvecklas mycket svagt under 2009-2010 Källor: Konjunkturinstitutet, SCB samt Sveriges Kommuner och Landsting

Löneökningstakten bedöms bli lägre de kommande åren till följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten toppar 2010 och konjunkturen därefter förstärks förväntas successivt stigande löner från 2013. Efterfrågan på arbetskraft minskar och fler blir beroende av samhällets stöd för sin försörjning, kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter öka kraftigt. Det statliga stödet har försämrats vilket innebär att fler blir hänvisade till kommunernas bistånd. Styrräntorna är extremt låga över hela världen och denna krisnivå kan inte bestå alltför länge. Samtidigt finns en rädsla för att rycka undan mattan för den uppgång i ekonomin som är på gång. Riksbanken har signalerat att man håller kvar styrräntan på 0,25 procent fram till nästa höst. Men på grund av den något tidigare vändningen i konjunkturen kan styrräntan komma att höjas redan våren 2010. Dock kommer styrräntan att vara låg också kommande år.



Budget 2010 ram 2011 och plan 2012

Antal invånare

29 500

Prognos för skatter/bidrag

Sveriges kommuner och landstingsförbundet (09:45)

Prognos för fastighetsavgiften

Sveriges kommuner och landstingsförbundet (09:24)

Skattesats

21,78

Nyupplåning får ske med

10 Mkr

Skatteintäkter Inkomsterna från skatter försvagas under 2010. Skatteintäkterna är beräknade till 1 023,6 miljoner kronor och statsbidrag kommunal utjämning på 248,8 miljoner kronor. Kommunen tillförs även tillfälligt stöd för 2010 om 37,9 miljoner kronor. Tillsammans uppgår intäkterna till 1 355 miljoner kronor. Detta betyder att intäkterna ökar med endast 38 miljoner kronor för 2010 och för 2011 minskar skatteintäkterna något enligt rådande prognos. Budgeterade skatteintäkter är beräknade från preliminärt taxeringsutfall för 2009, uppräknat med fastställda uppräkningsfaktorer, 1,1 % för 2010, 2,3 % för 2011 och 3,3 för 2012, enligt prognos 09:45 (augusti). Nässjö kommuns skatteutveckling mätt i skattekraft per invånare uppgår till 156 973 kronor för taxeringsår 2008 (enligt slutligt taxeringsutfall 2009 års taxering) motsvarande siffra för 2007 var 149 772 kronor. Det är något under länets snitt på 164 120 kronor. Den procentuella andelen av beskattningsbara medel, medelskattekraft, är 89,8 %, för 2007 och 89,9 % för 2008, länet når upp till 94,0 %. Nässjö kommun ligger under länets snitt.

Utjämningssystemet och fastighetsavgiften Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för att alla kommuner ska kunna ge sina invånare likvärdig utbildning, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Strukturella och opåverkbara skillnader elimineras genom utjämningssystemet. Under posten som redovisas i resultaträkningen budgeteras 248,8 miljoner kronor för de ingående posterna. Kommunen tillförs även 44,7 miljoner kronor då den statliga fastighetsskatten har avskaffats och ersatts med en kommunal avgift. Nässjö kommun tillhör de kommuner som inte når upp till medelskattekraften utan får del av utjämningen. Detta ger 242,7 miljoner kronor enligt inkomstutjämningen. Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktor beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov. Sammantaget får Nässjö kommun kompensation med 18,5 miljoner kronor. Regleringsposten används för att justera utjämningssystemet. Den fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir ett lägre belopp än det belopp staten beslutat tillföra, får alla kommuner ett regleringsbidrag motsvarande mellanskillnaden. Om summan däremot blir negativ tas mellanskillnaden ut i form av en regleringsavgift från kommunerna. För 2010 har kommunen en regleringsavgift motsvarande 8,9 miljoner kronor. För 2010 får kommunen enligt prognos ett bidrag för LSS-utjämningen om 1,2 miljoner kronor, det slutliga beskedet kommer under april 2010.

Verksamheternas nettokostnad Verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 341 miljoner kronor för 2010 jämfört med 1 328 miljoner kronor för 2009 enligt kommunfullmäktige beslut i november 2008. Under året har en negativ tilläggsbudget tagits och nämndernas anslag har räknats ner med 1,5 procent. Der betyder att uppräkningen mellan de båda budgeterna endast är 13 miljoner kronor, vilket tydligt speglar det kärva ekonomiska läget. Kostnader för avtalspension är budgeterad i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension före1998 budgeteras separat. För 2010 är utbetalningar från ansvarsförbindelsen dvs. löpande pensioner budgeterade till 30,5 miljoner kronor och avsättning till framtida pensioner är beräknade till 32,2 miljoner kronor, exklusive löneskatt. Avsättningen inklusive PPM budgeteras som del av personalomkostnads-



pålägget på lönesumman. Förändringar tillföljd av RIPS07 är beaktad och har inneburit ändrade försäkringstekniska antaganden i pensionsskuldsberäkningen. Reviderad livslängd och förändring av kalkylräntan har påverkat avsättning till framtida pensioner och ansvarsförbindelsen. Inför 2009 års investeringsbudget togs nya riktlinjer fram för arbetet där kalkyler och driftkostnadskonsekvenser var ett viktigt inslag. Nämnderna förväntas starta arbetet i så god tid att kalkylerna kan tas fram i samråd med tekniska serviceförvaltningen och lämnas till tillsammans med budgetförslaget. Under en fyraårsperiod innevarande år inkluderat är målet att investeringarna ska uppgå till 200 mkr eller ett snitt på 50 miljoner kronor per år. Investeringarna uppgår netto 2010 till 69 miljoner kronor, för 2011 till 73,4 miljoner kronor och 90 miljoner kronor för 2012. Bland de större investeringsprojekten kan nämnas renovering av Runnerydsskolans kök/matsal, förskola/fritidshem i Fredriksdal, förskola i Sandsjöfors, järnvägstunnel i Forserum och ombyggnad av wc/dusch på Skogsborg. För 2010 fram till 2012 upptas 41,7 miljoner kronor årligen till avskrivningar. Investeringsutgifterna för 2010 uppgår till 71 miljoner kronor och investeringsinkomsterna motsvarar 2 miljoner kronor, återstående finansiering är 69 miljoner kronor.

Finansnetto De finansiella kostnaderna uppgår i budgeten till 7,7 miljoner kronor, av dem avser närmare 6 miljoner kronor räntor. Kommunens låneskuld uppgår till 158,6 miljoner kronor, snittränta är beräknad till 3,7 procent. Tillföljd av ränteavdragsbegränsningar har moderbolaget Örnen i Nässjö AB övertagit lån motsvarande reversen, på närmare 200 miljoner kronor.

Årets resultat Det budgeterade resultatet uppgår för 2010 till 13,4 miljoner kronor, vilket är 1 % av skatter och statsbidrag. Ambitionen är att resultatet ska stärkas för att uppgå till 2 %. Eftersom kommunen under en rad av år visat ett svagt resultat med dålig budgetföljsamhet är det inte rimligt att i detta ekonomiska läge öka resultatnivån. Detta får istället göras successivt för att inte ge negativ påverkan på nämndernas arbete med att komma i nivå med tilldelade medel.

Mål, enligt god hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera mål, både finansiella mål respektive mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det understryker vikten av att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt samt att resurser och verksamhetens omfattning och målen ska stämma överens. Årets resultat som beskrevs ovan ska motsvara 1 procent av skatter och statsbidrag. Det egna kapitalet ska 2010 ha ökat med 30 miljoner kronor (räknat från 2007). Investeringar för 2009 - 2012 ska i snitt uppgå till 50 miljoner kronor netto. Investeringsnivån avgör även utrymmet för kapitalkostnaderna som får öka med 5 miljoner kronor per år. Investeringsmålet kan tyckas motstridigt i förhållande till budget och plan men utgör ändå den volym det ekonomiska resultatet klarar. Det betyder att investeringsnivån framåt bör minskas alternativt att resultatnivån ökas. Utifrån dessa mål har det även lagts till mål för soliditet och självfinansieringsgrad. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap och uppgår för 2010 till 50 procent, vilket får betraktas som gott. Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringar ska finansieras, antingen genom lån helt eller delvis eller via skattemedel. Ambitionen har tidigare år varit att kommunen ska självfinansiera investeringarna, målet revideras dock för kommande period. Investeringsnivån för 2010 ska ge en självfinansieringsgrad på 90 procent. Målen för verksamheterna ska göras tydliga genom styrpilen. Nationella mål och/eller kommunfullmäktiges mål är de övergripande målen. Målen ska brytas ner av nämnden för att förtydliga vad som ska uppnås. Måluppfyllelsen återrapporteras sedan vid delårs- och årsbokslut. Varje nämnd har inom sitt verksamhetsområde gjort en nuläges- och omvärldsanalys för att arbeta fram mål. Målen har brutits ner på avdelningsnivå och mynnat ut i olika handlingsplaner. Detta finns väl beskrivet under varje nämnd.



Kommunkoncernen I samband med framtagande av beslut om kommunens budget har de av kommunen helägda bolagen redovisat sina underlag för budget 2010. Moderbolaget Örnen i Nässjö AB skall till kommunen erlägga ränta motsvarande 3,93 procent på revers avseende förvärv av de kommunala bolagen, vilket motsvarar 8 miljoner kronor.

Örnen i Nässjö AB Örnen i Nässjö AB är moderbolag i kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB. Bolaget har bl.a. till uppgift att äga och förvalta aktier och värdepapper. Örnen ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolagets styrelse fungerar även som beredande organ till kommunstyrelsen i ärenden som Nässjö kommun ska ta ställning till. Under hösten 2009 beslutade kommunfullmäktige att omstrukturera Nässjö kommuns befintliga bredbandsverksamhet genom bildandet av City Net Nässjö. Det nya bredbandsbolaget ska äga, utveckla samt driva stadsnätet och via partners tillhandahålla tjänster, på ett säkert och öppet bredbandsnät, till företag, fastighetsägare, organisationer och hushåll i Nässjö kommun. Örnen, Fastighets AB Linden och Nässjö Affärsverk AB kommer att äga varsin tredjedel av bolaget som startas upp under 2010. Nässjö kommun är genom Örnen i Nässjö AB projektägare till ett EU-finansierat projekt. Projektet avser projektering för utbyggnad av spåranläggningen i Gamlarps industriområde. Inom projektet ska en fördjupad systemutformning av terminalen tas fram.

NAV-koncernen Här ingår moderbolaget Nässjö Affärsverk AB samt de två dotterbolagen Nässjö Affärsverk Elnät AB och Höglandsvind AB. Nässjö Affärsverk Elnät AB ägs till 100 procent av Nässjö Affärsverk AB. Höglandsvind AB ägs till 51 procent av Nässjö Affärsverk AB, till 40 procent av elhandelsbolaget Bixia AB och till resterande 9 procent av Norra Smålands Energi AB. Höglandsvind AB:s uppdrag är att projektera för vindkraftsetablering i Nässjö kommun. Koncernens budgeterade resultat 2010, vilket inkluderar prishöjningar motsvarande ca 10,6 miljoner kronor, uppgår till 40,2 miljoner kronor. Det största prisökningsbehovet föreligger inom fjärrvärmeverksamheten, priset kommer att höjas med 9 procent 2010. Höjningen är i första hand föranledd av extremt kraftiga prisökningarna på flis vilka för Nässjö Affärsverks del uppgår till drygt 20 procent. VA-verksamhetens prisökningsbehov uppgår till 5 procent och elnätsverksamhetens till 2 procent. Dessa prisökningar motiveras av fortsatta investerings- och reinvesteringsbehov samt koncernens behov av långsiktig ekonomisk konsolidering. Koncernens samlade investeringsbehov beräknas under åren 2009-2012 uppgå till ca 212,3 miljoner kronor. Större delen, drygt 80 procent, av behovet återfinns inom fjärrvärme- (75 miljoner kronor) och VAverksamheterna (99 miljoner kronor). Koncernens långfristiga reversskulder uppgår i nuläget till 309,3 miljoner kronor. Målsättningen är att bibehålla skulden på denna nivå. Ränteantagandet för 2010 baseras på att NAVs snittränta kommer att uppgå till 2,6 procent.

Fastighets AB Linden Budgeterat resultat för 2010 är 200 000 konor. Det är nu mycket fokus på det eftersatta underhållet. Ungefär 800 lägenheter, nästan halva beståndet, är i varierande grad i behov av renovering. Enligt övergripande mål 2009 – 2012 ska 120 lägenheter renoveras under fyraårsperioden. Mot bakgrund av behovet är renoveringstakten för långsam, men arbetet måste också hanteras på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Arbetet pågår nu med en omfattande renovering av det andra huset på Norråsagatan, där 40 lägenheter görs om till 34 till en kostnad av ungefär 30 mkr vilket ska fördelas mellan underhållskostnad och ny- och ombyggnation. Inflyttning sker etappvis från halvårsskiftet 2010. I stadsdelen Norrboda, fastigheten Turkosen, genomgår 70 lägenheter ett omfattande arbete med konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme. I anslutning till detta förbättras också ventilationen genom att mekanisk frånluft ersätts med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning. Under 2010 kommer Linden att påbörja arbetet med att ansluta sina fastigheter till bredband via ”stadsnätet”, samtliga lägenheter kommer att förses med fiber genom såkallat lägenhetsnät. Åtgärderna beräknas vara slutförda under 2011.



Vakansläget har ökat i lågkonjunkturen men är under kontroll. Under kommande år befaras vakanserna öka ytterligare vilket i sådant fall begränsar möjligheterna till underhåll. Ränteläget är nu mycket lågt men förväntas öka under 2010. Genom swapavtal säkras en del av ränterisken men verksamheten är fortsatt känslig för större ränteökningar. Efter förhandlingar med hyresgästföreningen är det bestämt att hyrorna höjs med 1,3 % from 1/1 2010.

Avslutande kommentar Planeringshorisonten är kort och en stor del av de statliga åtgärderna är av engångskaraktär, det är en lindring men ingen bot. Alla effektiviseringar måste göras och inget kan lämnas åt sidan, anpassning måste göras för att möta demografiska och strukturella förändringar. Kriser kommer och går, därför måste långsiktigt och kortsiktigt agerande gå hand i hand. De kommuner som lyckats bäst över tiden har ett aktivt förhållningssätt och en förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar. Det senaste året har lärt oss mycket om god ekonomisk hushållning och konsekvenser av en dålig! Nässjö har klarat sig bra hittills utan drastiska nedskärningar i verksamheterna och försämringar i kvalitet. Men det finns fortfarande orosmoln för kommande år! Utjämningssystemet är föremål för utredning och ett förslag ska läggas till 2011.

Nässjö den 10 december 2009

Katrin Fritz Ekonomichef



Resultatbudget (Belopp i mkr)

2010

2011

2012

Verksamhetens nettokostnader

1 334,0

1 339,0

1 345,2

Skatteintäkter

1 023,6

1 047,1

1 081,7

286,6

255,2

250,8

Kommunal fastighetsavgift

44,7

Finansnetto

-7,5

-7,8

Årets resultat, förändring av eget kapital

13,4

0,2

24,2

2010

2011

2012

55,1

41,9

65,9

0,0

55,1

41,9

65,9

69,0

73,4

90,0

Utlämnade lån

0,0

Minskning av långfristiga skulder

0,0

69,0

73,4

90,0

-13,9

-31,5

-24,1

Kommunal utjämning/statsbidrag

Finansieringsbudget (Belopp i mkr) Tillförda medel Medel från verksamheten Nya lån Summa tillförda medel

Använda medel Nettoinvesteringar

Summa använda medel Förändring av likvida medel



Balansbudget (Belopp i mkr)

2010

2011

2012

Materiella anläggningstillgångar

864,1

895,8

944,1

Finansiella anläggningstillgångar

3,9

868,0

899,7

948,0

0,1

Fordringar

53,8

Bank och kassa

55,7

24,2

0,1

Summa omsättningstillgångar

109,6

78,1

54,0

Summa tillgångar

977,6

977,8

1 002,0

595,7

595,9

620,1

23,2

Långfristiga skulder

158,6

Kortfristiga skulder

200,1

Summa skulder

358,7

Summa eget kapital och skulder

977,6

977,8

1 002,0

596,1

597,4

599,2

144,6

144,9

145,4

509,8

Tillgångar Anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Förråd

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital

Avsättningar Avsättning pensioner och löneskatt

Skulder

Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, pensioner Ansvarsförbindelse, löneskatt på pensioner (24,26 %) Borgensåtaganden *

*Uppgift från 2008-12-31 Rekommendation till ändrad lydelse angående solidarisk borgen i årsredovisningen 2008: Nässjö kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Nässjö kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,67 procent.



Verksamhetsmått/Nyckeltal (Belopp i mkr)

2004

2005

2006

2007

2008

Prognos

Budget

Ram

Plan

2009

2010

2011

2012

1 049,5

1 097,6

1 153,3

1 214,6

1 263,6

1 293,9

1 334,0

1 339,0

1 345,2

2,5 %

4,6 %

3,0 %

5,3 %

4,0 %

2,4 %

3,1 %

0,4 %

0,8 %

1 049,5

1 108,3

1 169,6

1 227,5

1 284,0

1 320,4

1 354,9

1 347,0

1 377,2

2,6 %

5,6 %

4,8 %

5,0 %

4,6 %

2,8 %

2,6 %

-0,6 %

1,6 %

100,0%

99,0%

98,7%

98,9%

98,4%

98,0%

98,5%

99,4%

97,7%

511,6

524,5

536,1

551,7

563,8

582,3

595,7

595,9

620,1

0,1

12,9

11,6

15,6

12,1

18,5

13,4

0,2

24,4

Långfristiga skulder

355,6

360,7

394,7

350,6

349,6

158,6

Nettoinvesteringar

42,2

53,7

84,2

64,7

56,7

37,6

69,0

73,4

89,8

Verksamhetens nettokostnad Ökning i % Skatteintäkter/stb/utjämning Ökning i % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter/stb Eget kapital Förändring av eget kapital

Verksamhetens nettokostnad inkluderar räntor/avskrivningar och löpande pensioner. Wärnerssonpengar ingår från 2005, vilket ger hög procentuell ökning av stb/kommunal utjämning. Långfristiga skulder minskar 2009 till följd av Örnen i Nässjö AB övertagit lån om 190,9 mkr



Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-26

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 (Belopp i Mkr)

Ursprungl

Disponibelt

budget

anslag

2009

2009**

Budget

Ram

Plan

2010

2011

2012

Kommunstyrelse

-69,06

-68,53

-69,692

-69,549

Kommunstyrelse, bidrag

-52,22

-51,97

-54,838

-59,945

-565,55

-559,84

-562,420

-558,397

Individ- och familjeomsorgsnämnd

-87,95

-84,88

-92,576

-92,781

Kultur- och fritidsnämnd

-44,57

-44,27

-44,770

-44,467

Miljö- och byggnadsnämnd

-13,33

-13,31

-13,351

-13,446

-427,85

-424,41

-430,131

-429,061

-59,12

-58,78

-60,727

-56,471

Revisorer

-1,05

-1,03

-1,040

-1,049

Överförmyndarnämnd

-1,88

-1,84

-1,957

-1,873

Valnämnd

-0,35

-0,34

-0,300

-0,010

0,00

0,000

-5,00

-3,14

-9,093

-18,332

-24,539

-1327,93

-1312,34

-1 340,895

-1345,381

-1 351,588

81,70

79,063

Löpande pensioner

-29,00

-30,500

-31,000

Avskrivningar

-41,70

-41,700

-1316,93

-1301,34

-1 334,032

-1 339,018

-1 345,225

1050,20

1018,16

1 023,600

1 047,130

1 081,680

Barn- och utbildningsnämnd

Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd

Resultatenheter Centralt anslag att ev omfördela Nämndernas nettokostnad Interna räntor/avskrivningar*

Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter** Tillfälligt konjunkturstöd

15,600

Budgetprop tillskott, förslag

22,256

Kommunal utjämning/statsbidrag

0,000

251,70

255,36

248,800

255,180

250,846

43,50

44,70

44,700

Finansnetto

-10,20

-7,500

-7,800

Resultat före extraordin k/i

18,27

6,68

13,424

0,192

24,201

18,27

6,68

13,424

0,192

24,201

Fastighetsavgift

Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat * justerad i bokslut Skatteintäkter ursprungl budget beräknade utifrån SKL cirk 08:69, 29 450 inv 2008-2011 **Skatteintäkter 2009-2012 reviderade enl cirk 09:45, 29 500 inv, 2009 inklusive avräkning Fastighetsavgift cirk 09:24



Bruttobudget för nämnderna (Belopp i tkr)

2010

2011

2012

122 782

122 639

54 838

59 945

9 093

18 332

24 539

Kostnader Kommunstyrelse* Kommunstyrelse, bidrag Kommunstyrelse, att omfördela Barn- och utbildningsnämnd*

643 444

639 421

Individ- och familjeomsorgsnämnd**

93 196

93 401

Kultur- och fritidsnämnd*

52 475

52 172

Miljö- och byggnadsnämnd

21 203

21 583

21 983

532 103

533 183

535 433

Teknisk servicenämnd

70 592

66 336

Kommunens revisorer

1 040

1 049

Omsorgsnämnd**

Valnämnd

600

3 182

3 098

1 604 548

1 611 169

1 620 026

Kommunstyrelse

53 090

Barn- och utbildningsnämnd

81 024

620

7 705

Överförmyndarnämnd Summa kostnader * kostnad ej finansierad 2011-2012 ** kostnad ej finansierad 2010-2012, 2010 finansieras i internbudgetarbetet

Intäkter

Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa intäkter



7 852

8 137

8 537

101 972

104 122

106 372

9 865

300

1 225

263 653

265 788

268 438

Nettobudget för nämnderna (Belopp i tkr)

2010

2011

2012

Kommunstyrelse

69 692

69 549

Kommunstyrelse, bidrag

54 838

59 945

9 093

18 332

24 539

562 420

558 397

Individ- och familjeomsorgsnämnd

92 576

92 781

Kultur- och fritidsnämnd

44 770

44 467

Miljö- och byggnadsnämnd

13 351

13 446

430 131

429 061

Teknisk servicenämnd

60 727

56 471

Kommunens revisorer

1 040

1 049

300

1 957

1 873

1 340 895

1 345 381

1 351 588

Kommunstyrelse, att omfördela Barn- och utbildningsnämnd

Omsorgsnämnd

Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa netto



Investeringsbudget 2010-2012 Budget 2010

Ram 2011

Plan 2012

150

5 200

5 000

425

550

2 000

Brand-/inbrottslarm, tre förskolor

220

Trygghetslarm

400

Tillgänglighet

500

Riskhantering

300

Ospecificerat kost mindre arbeten

250

Tekniska servicenämnden Byggnadsavdelningen Driftövervakning Ombyggnation av kök Utbyte av golv i gymnastiksalar, Åker/Runneryd/Bodafors Ombyggnad av kök, mindre arbeten livsmedelslag

Brinellskolan, aulan

600

Åkerskolan, lås- o passersystem, övervakning

500

PCB-sanering efter inventering Nyhemsskolan, ombyggnad omklädningsrum

600

1 500

1 900

Invändiga dörrar i hissar Lekplatsutrustning

600

Projekteringar för kommande år (skolor)

350

Vipan, nytt yttertak över driftavdelningen

2 375

Stadshuset, omläggn dagvatten, beläggning gård mm

1 200

Skogsborg, ombyggnad av WC/duschrum

1 945

Ospecificerat BU-lokaler

500

Ny förskola (5-6 avdelningar) i centralorten Förskola/fritidshem, Fredriksdal

500

15 000

10 000

11 900

Förskola, Sandsjöfors

7 400

Skollokaler, Bodafors

11 500

Läktare i sporthallen, Forserum

950

Summa byggnadsavdelningen

36 690



29 670

34 520

Budget 2010

Ram 2011

Plan 2012

1 000

1 200

1 400

Centrumgruppen, ospecifiserat

500

Gatubelysning, inkl utredning energisystem

500

1 000

500

300

2 500

5 000

4 000

1 500

Tekniska servicenämnden, fortsättning Samhällsbyggnadsavdelning Gång-cykelvägar o trafiksäkerhetsåtgärder

Tillgänglighetsåtgärder enligt program Friluftsområde Handskerydssjön, inkl proj tunnel Ospecifiserat Gata/Park

500 2 500

Ledet nytt bostadsområde Järnvägstunnel, Forserum

3 000

Folkets parkområdet, Forserum, projektering och utredning

500

Karlagatan, nytt ytskikt

1 300

Infartstavlor, byte till elektroniska

1 000

Truckstop

1 000

Tuvegatan

1 000 2 500

Om-/tillbyggnad gata industribyn

800

Exploateing del av Mastbacksområdet

1 000

Stadsparksstråket

1 000

Södra vägen, utredning o projektering

1 250

2 500

1 250

Delutbyggnad södra vägen

30 000

Södra vägen, etapp 2, markinköp

1 500

Mark, köp Mark, försäljning

3 500

-2 000

Slutsanering f.d. impregneringsanläggning, Grimstorp

4 000

Iordningställande av bostadsmark

500

1 000

Iordningställande av industrimark

1 000 3 000

Summa samhällsbyggnadsavdelningen Övrigt tekniska servicekontoret Bilar, maskiner och IT

15 750

27 550

48 700

300

500

300

800

52 740

58 020

84 020

Kostavdelningen, inventarier Summa övrigt tekniska kontoret Summa tekniska serviceförvaltningen



Budget 2010

Ram 2011

Plan 2012

Brinellskolan, inventarier

1 500

Förskola/grundskola, inventarier

1 200

3 315

2 700

Budget 2010

Ram 2011

Plan 2012

Biblioteket, IT och inventarier

150

Bibliotek/kultur konstnärlig utsmyckning Pigalle

300

Bibliotek, inventarier med anledning av tillbyggnad/ombyggnad

4 035

Barn- och utbildningsnämnden

Pigalle, inventarier

615

Summa barnoch utbildningsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Simhallen, storbildsskärm inkl klocka

260

Sim- och sporthall samt näridrottsplats centrum, ospecificerat

100

Skogsvallen, ospecificerat

100

Lövhult, ospecificerat

100

Maskiner o utrustning för samtliga anläggningar

600

Skogsvallen nytt garage

3 000

Skogsvallen, dränering av fotbollsplaner

500

Skogsvallen, omklädningsrum hockey, gym, förråd Skogsvallen, ishockeysarg

200

1 200

Näridrottsplater mindre orter

250

Badplatser, tillgänglighetsanpassning

100

Skogsvallen, renovering av fotbollsläktare

600

Utveckling befintliga näridrottsplatser

100

Skogsvallen, ombyggnad inomhus omklädningsrum fotboll

1 900

Skogsvallen, ismaskin bandy

1 000

Mariasalen

1 000

Summa kulturoch fritidsnämnden

8 395



8 700

100

1 250

Kommunstyrelsen Reservelkraft, mobila

Budget 2010

Ram 2011

Plan 2012

1 000

Stadshusets baksida

350

Utrustning webbsändningar

200

Utveckling av tätorter (Forserum 2010)

1 000

Stadskärneutveckling

2 000

Summa kommunstyrelsen

4 550

4 000

2 000

69 000

73 420

89 970

Summa



Antal anställda Antal månadsanställda (totalt)

Barn- och utbildningsförvaltning

1 013

926

Individ- och familjeomsorgsförvaltning

Kommunledningskontor

Kultur- och fritidsförvaltning

Miljö och byggförvaltning

Omsorgsförvaltning

909

880

Teknisk serviceförvaltning

218

213

2 374

2 234

140

Totalt

Mätdatum 2008-11-01 (Antal årsarbetare) Barn- och utbildningsförvaltning

Antal tillsvidareanställda

Antal tidsbegränsade månadsanställda

Mätdatum 2009-11-01 (Antal årsarbetare)

Antal månadsanställda (totalt)

Antal tillsvidareanställda

Antal tidsbegränsade månadsanställda

1 048

953

Individ- och familjeomsorgsförvaltning

Kommunledningskontor

Kultur- och fritidsförvaltning

Miljö och byggförvaltning

Omsorgsförvaltning

933

808

125

Teknisk serviceförvaltning

198

194

2 444

2 192

252

Totalt

Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. Ur ett peronalpolitiskt perspektiv är tendensen mycket positiv. Den offentliga sektorn är ofta kritiserad för att utnyttja systemet med tidsbegränsade anställningar. Eftersom vi har ett permanent behov av vikarier borde dessa kunna få tillsvidareanställningar. I statistiken ovan framgår tydligt att den minskning som skett under året varit en minskning av de tidsbegränsade anställningarna. I praktiken innebär det att våra vikarier har en tillsvidareanställning i grunden. En förändring av individ- och familjeomsorgen har inneburit att viss verksamhet och en del personalresurser har flyttats från individ- och familjeomsorgen till kommunledningskontoret och omsorgsförvaltningen. En organisationsförändring har genomförts mellan barnoch utbildningsförvaltningen och tekniska serviceförvaltningen. 18 personer som tidigare arbetade i förskoleköken har flyttats till tekniska serviceförvaltningen. I nämndernas berättelser redovisas det antal årsarbetare som ligger till grund för beräkningen av personalkostnaden.



Arbetad tid och frånvaro 2008-11-01

2007-11-01

2009-10-31

2008-10-31

3 310 181,90

3 402 218,02

320,93

143,50

70 840,36

73 917,43

7 281,48

7 375,82

3 388 624,67

3 483 654,77

Semester

373 649,76

378 190,48

Ferie/Uppehåll

154 403,25

145 091,95

Sjukdom

275 010,76

307 200,78

Föräldrarledighet

184 731,16

216 621,47

Vård av sjukt barn

21 955,58

21 438,42

198 722,08

204 050,59

1 208 472,59

1 272 593,69

(Antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Timlön Fyllnadstid Övertid Totalt

Frånvaro

Övrig frånvaro Totalt



Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala befolkning var 29 511 personer den 31 december 2008. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att minska åren fram till 2016 och därefter öka fram till 2018. Koncernpilens mål för befolkningsutvecklingen är en ökning med 50 invånare. Detta förutsätter aktiva åtgärder inom samtliga strategiområden. Antalet födda barn förväntas ligga på en relativt oförändrad nivå under prognosperioden. Antalet döda förväntas sjunka under prognosperioden. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på minus 65 personer 2009 till en nivå på minus 19 personer 2018. Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas vara negativt 2010 och 2011. 2013 och 2014 förväntas flyttningsnettot vara plus minus noll. Från 2015 och framåt så är flyttningsnettot positivt. Antalet inflyttade till kommunen förväntas öka något under prognosperioden. Utflyttningen förväntas öka något fram till år 2014 för att sedan stagnera åren därefter. Flyttningsnettot förväntas vara som lägst 2011 med minus 11 personer och som högst 2009 och 2018 med plus 50 personer.

Barn och ungdomar Antalet nollåringar förväntas ligga på en oförändrad nivå de kommande åren. Under prognosperioden förväntas antalet barn mellan 1-5 år minska inledningsvis för att sedan öka mot slutet av perioden. Åren runt 1990 föddes det många barn som nu befinner sig i grundskolan. Det föddes i snitt 414 barn per år under åren 19891993 och sedan dess har antalet nyfödda varierat mellan 266 och 386 barn per år. I takt med att de stora årskullarna passerar genom skolsystemet förändras elevantalet vilket ställer höga krav på flexibilitet i skolplaneringen.

Yrkesverksamma Under prognosperioden förväntas antalet unga vuxna som lämnar gymnasieskolan att inledningsvis öka för att sedan minska något mot slutet av prognosperioden. Många av dessa kommer förmodligen att söka sig till andra orter för utbildning och arbete. Antalet 25-39 åringar förväntas minska fram till 2014 för att därefter öka igen till 2018. Antalet 40-64 åringar förväntas minska med 322 personer under prognosperioden.

Seniorer, 65 år och äldre När andelen äldre i befolkningen ökar kommer sannolikt efterfrågan på vård och omsorg att öka, men förmodligen endast i en begränsad omfattning fram till 2016. Detta eftersom många pensionärer kommer att vara i 6570 års ålder då behov av vård och omsorg är relativt begränsad. Det är framförallt efter 80 års ålder som behoven av vård och omsorg ökar. Under prognosperioden förväntas antalet personer mellan 65-79 år i kommunen att öka med 731 personer, från 3 950 personer till 4 681 personer, mellan 2008 och 2018. Antalet 80 år och äldre förväntas minska med 313 personer under prognosperioden.

Befolkningsförändring för Nässjö kommun 2009-2018 År 2009

Folkmängd 29 496

Födda 303

Döda 368

Födelsenetto -65

Inflyttande 1 240

Utflyttande 1 190

Flyttningsnetto 50

Förändring -15

2010

29 433

305

364

-59

1 200

2011

29 367

306

360

-54

1 200

1 203

-3

-62

1 211

-11

-65

2012

29 320

306

356

-50

1 220

1 216

-46

2013

29 276

306

352

-46

1 220

-46

2014

29 235

307

347

-40

1 220

-40

2015

29 215

2016

29 208

308

342

-34

1 230

1 216

-20

310

339

-29

1 230

1 208

-7

2017

29 226

310

334

-24

1 240

1 198

2018

29 256

311

330

-19

1 240

1 190



Befolkningsprognos för Nässjö kommun 2009-2018 Ålder 0 1-5 6 7-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-39 40-64 65-79 80-

2009 304 1 612 329 987 945 1 170 1 361 2 255 4 704 9 807 3 950 2 073

2010 306 1 610 331 1 018 953 1 064 1 354 2 301 4 623 9 776 4 038 2 051

2011 307 1 591 349 1 016 986 1 020 1 310 2 321 4 547 9 760 4 146 2 015

2012 307 1 596 328 1 032 1035 1 001 1 207 2 374 4 514 9 704 4 235 1 988

2013 307 1 588 341 1 031 1065 1 009 1 111 2 393 4 495 9 678 4 317 1 939

2014 308 1 598 324 1 041 1064 1 041 1 073 2 348 4 489 9 652 4 401 1 897

2015 310 1 602 330 1 017 1080 1 087 1 056 2 273 4 520 9 614 4 478 1 846

2016 311 1 607 332 1 020 1079 1 116 1 064 2 201 4 557 9 562 4 555 1 805

2017 312 1 612 333 1 012 1089 1 116 1 095 2 154 4 577 9 544 4 604 1 779

2018 312 1 616 334 1 020 1067 1 131 1 137 2 101 4 613 9 485 4 681 1 760

Totalt

29 496

29 433

29 367

29 321

29 275

29 235

29 215

29 208

29 226

29 256



Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum 2014. Denna vision kan du läsa här nedan. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven ”meborgare”, ”ekonomi”, ”medarbetare” och ”verksamhet/utveckling”. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du på sidorna 39-165. Förutom de koncernövergripande målen har Nässjö kommun också mål för hållbar utveckling som gäller samtliga nämnder och förvaltningar. Dessa hittar du på sidan 26.

Vision 2014

Kommunikationer

Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och för mänskliga möten.

I vår region färdas människa, vara och tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god standard som borgar för snabba och miljövänliga transporter såväl lokalt, regionalt som nationellt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun.

Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilket ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar i samklang med vår miljö – ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter.

Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kunden/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar och tillvaratar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig och med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling.

Attraktivitet/Identitet ”Borta bra, men hemma bäst” – är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang.

Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Barn- och ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier – ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av utbildningar på grund- och påbyggnadsnivå i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrenskraft.



Kommunkoncernens mål 2010 Kommunstyrelsens mål och indikatorer är identiska med kommunkoncernens. På sidan 39 kan du läsa mer om vad kommunstyrelsen gör för att uppnå de koncernövergripande målen för 2010.

Medborgare Mål

Indikator

Medborgaren i fokus

Nöjda och engagerade medborgare utifrån nöjd medborgarindex och välfärdsindex

Befolkningsutveckling, >50 invånare Attraktiv livsmiljö Ökat handelsindex med en (1) procentenhet Årlig redovisning från respektive nämnd/bolag angående dialog och tillgänglighet. Ökad tillgänglighet och dialog

Rosa-mätning

Redovisning av ”från fråga till svar”, 90 procent rätt svar av rätt person i rätt tid

Ekonomi Mål

Indikator Egen skattekraftsutveckling, minst i nivå med länssnittet

God ekonomisk hushållning

Resultatnivå 2010 minst 1 procent av skatter och bidrag. 2011 1,5 procent, 2012 2,0 procent Soliditet 50 procent Självfinansieringsgrad av investeringar >90 procent

Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter

Jämför nyckeltal med andra jämförbara kommuner med samma struktur när det gäller kvantitet och kvalitet. Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 procent

Avstämning av måluppfyllelse i procent



Medarbetare Mål

Indikator Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation

Professionella medarbetare

Bristkostnader, ständiga förbättringar, synliggöra tidsanvändningen i verksamheterna Grad av fortbildning samt dess effekter Sjukfrånvaro ska vara mindre än 6,0 procent

Attraktiva arbetsplatser

Medarbetar- och ledarindex öka med minst en (1) procentenhet Attityden till att arbeta i kommunen, >55 procent indexvärde

Verksamhet/utveckling Mål

Indikator

Ökad effektivitet genom samverkan

Nämndsvis redovisning av aktiviteter, konsekvenser och vinster av samverkan

Grad av mångfald och integration Hållbar miljömässig, ekonomisk och social utveckling

Välfärdsindikatorer Uppnådda mål för hållbar utveckling.

Varierat näringsliv

Minst fem tjänsteföretag etableras



Nässjö kommuns mål för hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling kommer att konkretiseras under 2010. Då kommer indikatorer för respektive område och mål att tas fram. Dessutom kommer en handlingsplan för respektive område att utformas.

Medborgare Område Hälsa & livskvalitet

Trygghet & säkerhet

Energi & klimat

Mål Medborgarna har god hälsa och en aktiv fritid Barn och ungdomar har inflytande över sin vardag

Medborgarna har en trygg och säker livsmiljö Ungdomar har kunskap om sin livsmiljö

Medborgarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat

Ekonomi Område

Mål

Hälsa & livskvalitet

Förebyggande arbete inom hälsa och livskvalitet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv

Trygghet & säkerhet

Förebyggande arbete inom trygghet och säkerhet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv

Energi & klimat

Hög energieffektivitet i fastigheter och verksamheter innebär ekonomisk vinst



Medarbetare Område

Mål

Hälsa & livskvalitet

Medarbetarna är friska och motiverade

Trygghet & säkerhet

Medarbetarna känner sig trygga i sin arbetsmiljö

Energi & klimat

Medarbetarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat och föregår med gott exempel

Verksamhet/utveckling Område

Mål

Hälsa & livskvalitet

Livskvaliteten höjs genom ökad samverkan, delaktighet och inflytande

Trygghet & säkerhet

Tryggheten och säkerheten ökar genom samarbete kring förebyggande åtgärder

Energi & klimat

Konsekvenserna för kommande generationer vägs in i allt arbete med energioch klimatfrågor



Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering De finansiella målen i budget 2010 fastställs. Resultatet ska i genomsnitt motsvara minst en procent av skatter, generella stats- och utjämningsbidrag. På sikt ska resultatet motsvara två procent. Eget kapital ska 2010 ha ökat med 30 miljoner kronor (räknat från 2008) I genomsnitt 2009-2012 investerar Nässjö kommun för 50 miljoner kronor netto om året, vilket innebär ökade kapitalkostnader på cirka 5 miljoner kronor per år. Skattefinansiering av investeringarna ska uppgå till 90 % Skattesatsen 2010 fastställs till 21,78 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns resultat för 2010 fastställs till 13,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har rätt att under 2010 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 10 miljoner kronor med hänvisning till upprättad finansieringsbudget och att behov av upplåning eventuellt kan uppstå i samband med ombudgetering av 2009 års investeringsbudget. Kommunledningskontoret har under 2010 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Taxehöjningar finns i omsorgsnämndens verksamhet.

För nämnderna gäller Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-26 innebär att personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent under 2010, vilket minskat nämndernas kostnader och ramar med cirka 2,1 miljoner kronor. I ett tillägg till budgetbeslutet föreslås kommunfullmäktige under januari 2010 besluta att personalomkostnadspålägg uttas med 39,08 procent och att nämndernas ramar justeras/sänks i tilläggsbudget I/2010. Anledning är att kostnaden för avtalsförsäkringar blivit lägre. Effektiviseringsvinster som uppkommer inom kost- och städverksamheten beräknade till 5 miljoner kronor 2010 resulterar i lägre priser för köpande förvaltningar. Ramarna minskas för förvaltningarna med detta belopp som ska användas för att öka underhållet i kommunens fastigheter efter prioritering som görs av fastighetsförvaltningen. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt. I budgeten för 2010 har också budgetramarna för 2011 bearbetats. De kommer inte att behandlas under våren 2010 på annat sätt än att kapitalkostnader kommer att tillföras nämnderna. Om det skulle uppstå stora skillnader som känns angelägna för en diskussion om ramar så ska denna genomföras på samma sätt som tidigare. Det är mycket viktigt att nämnderna redan börjar planera för anpassning till 2011 års budgetram. Redan vid bokslutsöverläggningarna i februari ska detta arbete ha inletts.



Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten 2010-2012 godkänns. Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

Kommunstyrelse

69 692

69 549

Kommunstyrelse, bidrag

54 838

59 945

9 093

18 332

24 539

Centralt anslag

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp:

Belopp i tkr

2010

2011

2012

150

Kommunstyrelse Utredning förskolor, lokalgenomgång

250

Ledarskapsprogram

500

Kommunblad/kommuntidning

150

Kommunstyrelse, bidrag/avgifter förändring jmf 2009 års anslag Regionförbundet Samhällsbetalda resor Nässjö Näringsliv Höglandets kommunalförbund

130

2 400

7 400

8 566

127

259

-142

353

328

-838

(exkl. IT) Övrigt



Belopp i tkr

2010

2011

2012

2 000

7 000

investeringar

1 842

8 581

14 788

BAS-/lönesatsning (utöver tidigare)

1 000

Arbetsmarknadsåtgärder

3 000

1 000

Projekt organisationsutveckling

1 000

500

251

Centralt anslag att eventuellt omfördela Utbyggnad Pigalle Effektivare upphandling Driftskostnader 2011-2012 för

Övrigt

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet (inklusive resultatenhet). Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas enligt redovisning, se tjänsteskrivelse om förslag till driftbudget 2010 daterad 2009-10-06.

Nämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

kommunledningskontorets ekonomiavdelning får i uppdrag att under året göra tekniska justeringar mellan nämnderna efter samråd.

att utreda kostnader och tänkbara aktiviteter i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Utredningen ska visa om det är möjligt att halvera denna inom ett år och få bort den inom 2 år. Detta ska ske utifrån kommunens roll och i samarbete med arbetsförmedlingen. I uppdraget ingår att presentera en handlingsplan utifrån nämnda utredning. Uppdraget ska avrapporteras i kommunstyrelsen under våren 2010.

Inkomna handlingar Utvärdering av försök med anropsstyrd trafik Skrivelser med olika förslag/yrkanden har lämnats till budgetkommittén av de SKTF, Kommunals sektion 12, Akademikerförbundet SSR, LR och Lärarförbundet (se tjänsteskrivelse om förslag till driftbudget 2010 daterad 2009-10-06).



Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens styrpil är en kombination av pil och skolplan. Kommunfullmäktige har tidigare i år antagit skolplanen och denna innehåller mål som gäller för 2010. Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

562 420

558 397

Budgetram för 2011 fastställs och plan för 2012 godkänns i princip. Plan för verksamheten 2013 är 2012 års plan uppräknad med 2,0 %. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent, anslaget är justerat till det lägre uttaget. Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med sammanlagt 3 214 000 kr på grund av lägre priser på kost(1 834 000 kr på 3 månader) och städtjänster (1 380 000 kr på 6 månader). Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten. När kommunen får statsbidraget för utvidgat vaccinationsprogram inom skolhälsovården skall detta tillföras barnoch utbildningsnämnden. Kommande riksdagsbeslut angående obligatorisk rektorsutbildning får anses ingå i anslaget. Då statsbidraget för barn som avvisas eller utvisas ingår för fjärde året i rad i budgetpropositionen för 2010 behåller barnoch utbildningsnämnden anslaget. Utredningen kring hanteringen av statsbidrag för flyktingmottagning behandlas parallellt med budgetärendet och ramarna får justeras utifrån denna. Inför kommande budgetarbete inarbetas målsättningen att under en period på tre år öka lärartätheten i grundskolan så att den når riksgenomsnittet med prioritering av årskurs 3 och nedåt. Barn- och utbildningsnämnden påbörjar genomförandet av den av nämnden beslutade åtgärdsplanen inom ramen för tilldelade resurser. Så kallad särskild avtalspension får endast beviljas av kommunledningskontorets personalavdelning efter särskild prövning.

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp:

Belopp i tkr Barnomsorgspeng Verksamhetsförstärkning

2010

2011

2012

700

1 000

Kommunerna kommer att tillföras statsbidrag till följd av konsekvenserna av ny skollag 2011 samt under 2012 minskade anslag till följd av högre krav på ny gymnasieskola. Detta ingår inte. I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Nämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.



att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

Inkomna handlingar Protokoll från barnoch utbildningsnämnden 2009-09-03 § 123



Individ- och familjeomsorgsnämndens driftsbudget Individ- och familjeomsorgsnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.

Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

92 576

92 781

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp:

Belopp i tkr

2010

2011

2012

Ekonomiskt bistånd

6 800

Handläggare ekonomisektionen

600

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Nämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

Inkomna handlingar Protokoll från individ- och familjeomsorgsnämnden 2009-08-25 § 317



Kultur- och fritidsnämndens driftsbudget Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns. Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

44 770

44 467

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp:

Belopp i tkr Programverksamhet Pigalle

2010

2011

2012

200

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Nämnden får i uppdrag… att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut. att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet. att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010. att bereda ansökan från Nässjö SKI inför ställningstagande, i uppdraget ingår att undersöka om de tillstånd finns som behövs för igångsättning av projektet konstsnöanläggning i Lövhult (bland annat kommunalt naturreservat, vattendom)

Inkomna handlingar Protokoll från kulturoch fritidsnämnden 2009-08-26 § 57 Ansökan från Nässjö SKI om investeringsbidrag för konstsnöanläggning i Lövhult (inkommen 2009-09-21)



Miljö- och byggnadsnämndens driftsbudget Miljö- och byggnadsnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.

Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

13 351

13 446

Miljö- och byggnadsnämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

Inkomna handlingar Protokoll från miljö- och byggnadsnämnden 2009-08-26 § 194



Omsorgsnämndens driftsbudget Omsorgsnämnden förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.

Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

430 131

429 061

Budgetram för 2011 fastställs och plan för 2012 godkänns i princip. Plan för verksamheten 2013 är 2012 års plan uppräknad med 2,0 %. Hyran för samtliga boenden inom omsorgsnämndens ansvarsområde höjs med tre procent från och med 1 januari 2010. Omsorgsnämndens måltidspriser höjs något. Från och med 1 januari 2010 blir en måltid två kronor dyrare. Ett abonnemang av samtliga måltider höjs från 3 140 kronor till 3 340 kronor per månad. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent, anslaget är justerat till det lägre uttaget. Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med sammanlagt 1 520 000 kr på grund av lägre priser på kost(1 500 000 kr på 3 månader) och städtjänster (20 000 kr på 6 månader). Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten. Så kallad särskild avtalspension får endast beviljas av kommunledningskontorets personalavdelning efter särskild prövning.

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp:

Belopp i tkr

2010

2011

2012

Verksamhetsförstärkning

6 000

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. I budgetpropositionen kommer kommunerna 2011 att tillföras anslag för stöd till anhöriga inom äldre- och handikappomsorgen. Detta ingår inte. Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Nämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

Inkomna handlingar Protokoll från omsorgsnämnden 2009-08-24 § 110



Tekniska servicenämndens driftsbudget Tekniska servicenämnden arbetar med att revidera styrpilen och förhoppningen är att detta är avslutat i början på november.

Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

60 727

56 471

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp:

Belopp i tkr

2010

Asfaltanslag

3 500

Energianalys

-1 000

2011

2012

-1 000

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Nämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

Inkomna handlingar Protokoll från tekniska servicenämnden 2009-08-27 § 88



Övriga styrelser och nämnders driftsbudget Överförmyndarnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.

Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr

2010

2011

2012

Överförmyndarnämnd

1 957

1 873

300

Valnämnd

Revisorernas anslag fastställs av kommunfullmäktige efter förslag från presidiet (beräknat till 1 040 tkr 2010 och 1 049 tkr år 2011-2012). Budgetram för 2011 fastställs och plan för 2012 godkänns i princip. Plan för verksamheten 2013 är 2012 års plan uppräknad med 2,0 %. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent, anslaget är justerat till det lägre uttaget. Så kallad särskild avtalspension får endast beviljas av kommunledningskontorets personalavdelning efter särskild prövning.

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp:

Belopp i tkr Utbildningsanslag (öfn)

2010

2011

2012

100

Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Överförmyndarnämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

Kommunens revisorer, valnämnden och överförmyndarnämnden får i uppdrag…

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

Inkomna handlingar Protokoll från överförmyndarnämnden 2009-08-20 § 192 Protokoll från överförmyndarnämnden 2009-10-01 § 206 om utökad budget 2010 för utbildning av ställföreträdare samt konsulthjälp



Kommunstyrelse Ordförande: Bo Zander (S) | Förvaltningschef: Jan Sundman

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämndverksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

38 739

46 670

46 137

46 726

Övriga kostnader

43 838

62 248

76 645

75 913

Summa kostnader

82 577

108 918

122 782

122 639

Intäkter

19 074

40 388

53 090

Nettokostnad

63 503

68 530

69 692

69 549

2 152

2 327

2 362

(Belopp i tkr)

Antal årsarbetare Kronor per invånare

Exklusive resultatenheten Telefoni från 2010, 2008-2009 exklusive IT-avdelningen. I ram 2011-2012 är beräknade personalkostnader inte fullt finansierade. Personalkostnader inklusive personalomkostnadspålägg 40,13 procent.

Verksamhet Budgetförslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning, kommunledningskontor, fyra redovisningsenheter och en resultatenhet. Redovisningsenheterna har budgetanslag men även stor del externa intäkter. Resultatenheten finansieras helt genom intäkter. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande:

Kommunfullmäktige/kommunstyrelse Kommunledning/projekt Informations- och sekretariatsavdelning Planerings- och utvecklingsavdelning Medborgarkontor Personalavdelning Ekonomiavdelning Hälsoråd Redovisningsenheter Nässjö Turistbyrå Konsument-/budgetrådgivning Nässjö Lärcenter IT, (IT-drift överförs till Höglandets kommunalförbund från 2010) Resultatenhet Telefoni



Mål 2010 Medborgare Mål

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan Medborgarhus

Medborgaren i fokus

Nöjda och engagerade medborgare utifrån nöjd medborgarindex och välfärdsindex.

Turiststrategi Kommuntidning WebbTV- fullmäktige

Befolkningsutveckling, >50 invånare Attraktiv livsmiljö Ökat handelsindex med en (1) procentenhet

Ökad tillgänglighet och dialog

Utveckling av Nässjö centrum/ ta fram visionsprogram med beskrivning av stadskärnan Utveckling av kransorter / påbörja arbetet och starta aktiviteter i Forserum

Årlig redovisning från respektive nämnd/bolag angående dialog och tillgänglighet.

Rosamätning med ny teknik

Rosa-mätning

Telestrategi

Redovisning av ”från fråga till svar”, 90 procent rätt svar av rätt person i rätt tid

Nya öppettider på medborgarkontoren

Klarspråk VERKAN – verksamhetsbaserad arkivredovisning

Ekonomi Mål

God ekonomisk hushållning

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Egen skattekraftsutveckling, minst i nivå med länssnittet

Arbeta för ett varierat näringsliv

Resultatnivå 2010 minst 1 procent av skatter och bidrag. 2011 1,5 procent, 2012 2,0 procent

Effektiviseringsåtgärder Utbildningsinsatser

Soliditet 50 procent Självfinansieringsgrad av investeringar >90 procent

Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter

Jämför nyckeltal med andra jämförbara kommuner med samma struktur när det gäller kvantitet och kvalitet. Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 procent Avstämning av måluppfyllelse i procent

Skapa balanserad investeringsnivå i kombination med ett positivt reslultat Verksamhetsuppföljning Uppdatering av ekonomihandbok inklusive systemdokumentation Nytt rapportsystem för statistik för SCB, räkenskapssammandrag

Stödsystem för Pilen



Medarbetare Mål

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation

Nya riktlinjer för rekrytering Inventering av kompetens Projektmetodik/projektutbildning Genomföra ledarutvecklingsprogram för alla chefer Införa mentorskap light för nyanställda chefer

Professionella medarbetare

Verksamhetskopplade chefskontrakt Bristkostnader, ständiga förbättringar, synliggöra tidsanvändningen i verksamheterna

Kompetensutveckling, basvärdering, lönestruktur SNIKKE till alla SNIKKE – utveckling av rapportverktyg och ekonomi Revidering av säkerhetspolicyn Översyn och utveckling av nämndhandboken Översyn av politikerarvoden

Attraktiva arbetsplatser

Grad av fortbildning samt dess effekter

Ta fram en mall för individuella utvecklingsplaner, inledningsvis för chefer

Sjukfrånvaro ska vara mindre än 6,0 procent

Erbjuda önskad sysselsättningsgrad Medarbetarenkät

Medarbetar- och ledarindex öka med minst en (1) procentenhet

Nässjö lärcenters ledningsgrupp ska fastställa mål som bland annat inkluderar hur man på bästa sätt nyttjar kompetensen hos medarbetarna

Attityden till att arbeta i kommunen, >55 procent indexvärde

Uppföljning av mångfaldsplanen Pensionspolicy



Verksamhet/utveckling Mål

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan Riktlinjer för projekt angående organisationsutveckling

Ökad effektivitet genom samverkan

Samverka och driva utbildningsprojekt med omsorgsförvaltningen

Redovisning nämnd för nämnd av aktiviteter, konsekvenser och vinster av samverkan

Samverka med vänorterna Utbilda näringslivet i kommunal upphandling Projekt med högskolorna; ERUFF och IHH Ny verksamhetsbaserad IT-strategi IT i vården

Grad av mångfald och integration

Uppföljning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete

Välfärdsindikatorer

Ta fram riktlinjer för rök- och snusfria arbetsplatser

Hållbar, miljömässig, ekonomisk och social utveckling

FairTrade Nässjö, omdiplomering Hållbar utveckling – ta fram bostadsförsörjningsprogram

Uppnådda mål för hållbar utveckling.

Integrationsprojekt; Somalia och Värdegrund Översyn av riktlinjer för rehabilitering

Varierat näringsliv

Minst fem tjänsteföretag etableras

Slutföra signalprojekt – Logistic Park i Gamlarp



Politisk verksamhet Kommunfullmäktige

Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

3 419

3 190

703

494

512

4 122

3 684

3 702

Bokslut 08 Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Kommunstyrelse (Belopp i tkr) Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad *Internbudget 2009

(Belopp i tkr) 931

788

792

Kommunstyrelse

3 179

2 896

2 910

Nettokostnad

4 110

3 684

3 702

Ledamöter KF

Ledamöter KS

Kommunfullmäktige

*Internbudget 2009

Verksamhetsbeskrivning Verksamheten finansierar bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, vänortsutbyte, bidrag till närradion, kommunalrådsarvoden, kommunstyrelsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera. I kommunstyrelsens budget ingår även medel till vissa samarbetsprojekt. Pengar för projektet Ung Demokrati ryms också inom kommunstyrelsens ram.

Verksamhetsförändringar 200 tkr för webbsändningar med bild från kommunfullmäktigesammanträden ingår i investeringsbudget 2010.



Kommunledning/projekt Bokslut 08 Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

(Belopp i tkr) Personalkostnader

1 159

1 240

1 165

Övriga kostnader

1 852

2 004

2 104

Summa kostnader

3 011

3 244

3 269

2 682

3 244

3 269

1,0

Bokslut 08 Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

329

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare *Internbudget 2009

(Belopp i tkr) Personalkostnader Övriga kostnader

318

750

1 703

1 686

2 000

1 750

1686

2 750

2 500

120

424

2 206

1 956

Summa kostnader Intäkter

Ledningsresurs verks 082 Nettokostnad

1 940

1 686

*Internbudget 2009 Justering av ram p.g.a. sänkt internränta (106 tkr).

Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret ansvarar för att samordna mellan kommunens förvaltningar, strategiska frågor, samarbete med andra kommuner samt övriga för kommunen centrala projekt. Kommunledningen är involverade i insatser mot de utredningsområden av strategisk karaktär som kommunstyrelsen har beslutat om. Exempelvis medverkar kommunledningen i olika konstellationer för att utveckla Logistic Park Nässjö och Gamlarps industriområde, hållbar utveckling samt planeringen för utvecklingen av stadskärnan. Kommunledningen samordnar också arbetet i kommunkoncernen genom Örnen i Nässjö AB. Ett nära samarbete sker också med Nässjö Näringsliv AB när det gäller företagsetableringar samt insatser mot befintliga företag. I samverkan med miljö- och byggkontoret arbetar också kommunledningskontoret för att skapa ny eller lämplig mark för industrietableringar i kommunen. I nätverket Stambanan.com är Nässjö kommun en aktiv och drivande part. Nätverket engagerar sig i utvecklingen av det svenska järnvägsnätet, främst Södra stambanan och anslutande banor. Här är Guldlänken, järnvägsförbindelsen mellan Nässjö och Jönköping, ett prioriterat objekt. För att utveckla regionen ytterligare är kommunledningskontoret dessutom delaktiga i utvecklingen av Torsviksområdet söder om Jönköping och den infrastruktur som omger området. Detta tar sig även i uttryck genom att kommunledningen har varit engagerad i en utbyggnad av väg 40 (tidigare väg 31) där vi nu glädjande nog kan konstatera att invigningen av byggnationen av den nya vägen har ägt rum.



Centrumutveckling sker i såväl Nässjö tätort som kommunens kransorter i samverkan med kommunens förvaltningar. Tillsammans med Nässjö Näringsliv AB driver kommunledningen på handelsplatsutvecklingen i kommunens större tätorter. Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i Nässjö kommunkoncern. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete.

Verksamhetsförändringar Från- och med årsskiftet 2010 kommer IT-verksamheten att överföras till Höglandets kommunalförbund och bedrivas i en gemensam organisation för de fem ingående kommunerna. Kvar på varje enskild kommun finns ansvar för IT-säkerhetsprocessen, strategier och styrdokument, projekt och utredningar, behov av rådgivarfunktion samt att samordna processer kring verksamhetsutveckling och att samla ihop kommunens beställarroll i dialogen med Höglandets IT. Ansvar för IT-budget och telefonifunktion och system finns också kvar inom kommunens ansvarsområde. En IT-strateg tjänst inrättas som finansieras via ITbudget som inte överförs till Höglandets IT. Avtal har tecknats med Aneby kommun om köp av tjänst av en omfattning av 20 procent. Ett anslag för utredning av förskolans behov av lokaler finns också inlagt med 250 tkr år 2010.



Kommunledningskontoret exklusive redovisningsenheter Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

26 014

29 230

29 079

Övriga kostnader

12 849

12 573

13 213

12 713

Summa kostnader

38 863

41 803

42 292

41 792

1 891

1 738

1 793

36 972

40 065

40 499

39 999

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

*Internbudget 2009 Av personalkostnader avser 827 tkr2008 och 969 tkr 2009 feriepraktik

Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Information/sekretariat

5 259

5 688

5 833

Planering/ Kommunikationer mm

709

2 177

2 033

Näringsliv/EU-projekt mm

927

1 137

1 347

Medborgarkontor

8 241

8 005

7 895

Telefonkatalogen

833

969

Personalenhet

6 712

7 345

7 401

Fackliga företrädare

2 885

2 856

2 976

947

865

1 365

865

1 903

1 900

1 886

(Belopp i tkr)

Feriepraktik

Övergripande PA-åtgärder Datakostnad PA-system mm** Hälsoråd Utbildning höglandskommuner

-83

Ekonomienhet

6 484

7 437

7 100

Vaktmästeri

2 001

1 546

1 554

36 972

40 065

40 499

39 999

Nettokostnad

** Justering av ram p.g.a. sänkt internränta (24 tkr).



Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

269 427

280 000

300 000

50 822

53 000

152 kr/ kontakt

151 kr/ kontakt

151 kr/ kotakt

151 kr/ kontakt

156 000

160 000

Kostnad per lönespecifikation

150 kr

151 kr

Antal leverantörsfakturor/år

44 857

50 000

48 000

varav elektroniska/skannade

44 177

49 500

48 000

Antal kundfakturor/år

50 150

52 000

52000

52 000

varav E-fakturor kund/år

3 900

3 100

5 000

6 000

7 000

Autogiro kund/år

6 400

7 100

7 200

85-100%

85-100 %

80-100 %

Antal besök på Nässjö kommuns hemsida Antal besök på medborgarkontoret samt kostnad per kontakt (besök samt telefoni) * Antal besvarade telefonsamtal

Avtalstrohet mot ramavtal** Kommentarer till verksamhetsmått

*Antalet telefonsamtal registreras automatiskt på server. Besöksstatistiken registreras manuellt, vilket kan innebära att statistiken inte är fullständig. **En uppföljning avseende köptrohet mot ramavtal är framtagen där bokförda fakturor under andra kvartalet 2009 granskades för fem utvalda ramavtalsområden. Köptroheten var för den aktuella perioden för de valda ramavtalsområdena mycket hög eller relativt hög. Inköp enligt ramavtalen hade genomförts enligt följande: kontorsmateriel 72 procent möbler och inredning 85 procent, eldningsolja 100 procent, drivmedel 80 procent och förbands- och sjukvårdsmateriel 88 procent. Mål för 2010 när det gäller avtalstrohet för de utvalda avtalsområdena föreslås för ramavtalsområde Kontorsmaterial att öka avtalstroheten till minst 80 procent och att behålla avtalstroheten för övriga För att kunna uppnå ovanstående mål kommer ytterligare informationsinsatser att behövas. Under hösten 2009 genomför inköpsenheten utbildning i inköp för samtliga ansvariga beställare i kommunen och direktkontakt kommer efter stickprovskontroller att tas med enskilda beställare som inte använder de avtal som är tecknade.



Verksamhetsbeskrivning Informations- och sekretariatsavdelningen Informations- och sekretariatsavdelningen ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendeberedning och protokollering till gallring och arkivering. Avdelningen biträder kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess två utskott, valberedning, valnämnd, parlamentarisk nämnd, teknisk servicenämnd, kulturoch fritidsnämnd samt överförmyndarnämnd. Avdelningen ansvarar också för att ge medborgaren, och kommunens egen personal, möjligheter att hålla sig informerad om organisationen och dess arbete för att på så sätt ge alla möjlighet att delta i/påverka olika beslutsprocesser. Några av kanalerna är vår hemsida samt vår personalportal SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till/bevakning av media viktiga uppgifter. Avdelningen är länken mellan Höglandets räddningstjänstförbund och kommunorganisationen i arbetet inför, under och efter större krissituationer. Enheten har nio tjänster som innehas av lika många personer. Avdelningen säljer arbetstid till bland andra Höglandets räddningstjänstförbund, vilket ger en intäkt om ca 350 000 kronor.

Planerings-/utvecklingsavdelningen Avdelningen arbetar med frågor inom områden som hållbar samhällsutveckling, kommunikation, planering, näringsliv och landsbygd. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, myndigheter och organisationer. Det strategimöte som kommunfullmäktige håller i augusti 2009 kommer att peka ut vägen för kommunens arbete med Hållbar utveckling ur såväl ett socialt och ekonomiskt som miljömässigt perspektiv. Avdelningen kommer att samordna detta arbete som kommer att involvera såväl externa aktörer som hela kommunkoncernen. I samarbete med Länstrafiken och länets övriga kommuner arbetar avdelningen för att så många som möjligt ska kunna åka med de kollektiva transporterna. Viktiga projekt som syftar till satsningar på både väg- och järnvägssystemet är utveckling av kombiterminalen i Gamlarp och Baltic Tangent Logistics. Andra aktuella projekt med strategisk inriktning är utvecklingen av Nässjö stadskärna i samarbete med stadens fastighetsägare och näringsidkare, utvecklingen av det s.k. Stadsparksstråket, där såväl villor som lägenheter och kulturliv ska utvecklas för att öka Nässjös attraktivitet. Här ingår utvecklingen av Pigalle där visionen är att skapa mer utrymme för konst, litteratur, upplevelser och möten. Avdelningen kommer också att arbeta med framtagandet av utvecklingsplaner för kommunens kransorter. Vidare ingår Nässjö kommun i ett samarbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygdsprogrammet. I Leader samverkar den offentliga, ideella och privata sektorn i olika projekt. Samarbetet med Vetlanda, Sävsjö och Högsby pågår fram till 2013. Nässjö kommun är sedan maj 2009 en Fairtrade City och avdelningen arbetar för att kommunens åtaganden följs upp och utvecklas. Avdelningen arbetar också med strategiskt utredningsarbete i nära samverkan med andra avdelningar och förvaltningar vilket bl a innebär att bistå med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser.

Medborgarkontoret Avdelningen ansvarar för att ge samhällsinformation till kommunens invånare genom de fem medborgarkontor som finns i våra största kransorter samt i centralorten. Medborgarna kan få information via ett personligt besök, telefon, e-post, SMS, brev eller fax. Medborgarkontorets mål är att erbjuda invånaren ett brett utbud av samhällsservice via lokala medborgarkontor med generösa och kundanpassade öppettider. Avdelningen består också av turistbyrån, konsument- och budget/skuldrådgivning samt stadshusets reception. Avdelningen har totalt 24 medarbetare varav 18 är samhällsvägledare. Samhällsvägledarna lämnar information om det mesta som rör kommunens verksamhet. Medborgarkontoret har även goda kontakter med andra myndigheter och kan ofta hjälpa till med frågor som normalt inte hanteras av kommunen.



Ekonomiavdelningen Under ekonomiavdelningen finns förutom ekonomiadministration även inköpsfunktionen och vaktmästare för kommunledningskontoret och individ- o familjeomsorgen. Inköpsverksamheten har fått en central roll vad gäller olika frågor i samband med inköp och upphandlingar. Genom samarbete med Höglandskommunerna har större upphandlingar genomförts och man har även ordnat utbildningar på hemmaplan. Framåt kommer en stor utbildningsinsats göras i kommunen för att effektivisera alla former av inköp, och minska kostnaderna för inköpen, men också för att få bättre priser. Idag kan allt för många handla i kommunens namn, detta måste tydliggöras: vem får handla och hur får man handla. Vaktmästarorganisationen har ansvar för den samlade postgången både internt och externt. Ett projekt för att styra utskrifter till den mest ekonomiska skrivaren har inletts. Projektet drivs tillsammans med IT-avdelningen. Ekonomiavdelningen svarar för den övergripande ekonomiadministrationen så som kassa, fakturering och fakturahantering. Vidare ingår övergripande ekonomisk planering, budget- och flerårsplan, redovisning, uppföljning, bokslut och finansieringsfrågor. 0,5 tjänst överförd till IT-avdelningen (374 tkr).

Personal- och löneavdelningen Övergripande mål för kommunens personalpolitiska arbete och därmed personalavdelningen redovisas i särskilt dokument. Hälsorådets arbete styrs av det folkhälsopolitiska programmet. Programmet utgår från kommunens vision och dess strategiska utvecklingsarbete. Personalfunktionens uppgifter är lednings- och utvecklingsfrågor samt service till förvaltningarna i olika personaladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personalpolitiska program, lönepolitik och chefsrekryteringar. Inom utvecklingsområdet arbetar avdelningen med till exempel olika organisationsöversyner. Dessa sker på uppdrag av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Även internkonsultuppdrag tillsammans med berörd förvaltning förekommer. En viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och ”svårare” personalproblem. I arbetsmiljöarbetet under 2009 har utbildning erbjudits samtliga skyddsombud och chefer inom arbetsmiljöområdet. En mer omfattande arbetsmiljöutbildning har också erbjudits nyanställda chefer och nyvalda skyddsombud. Utbildningen har arrangerats av personalavdelningen tillsammans med de fackliga parterna. En motsvarande satsning kommer att genomföras under 2010. En viktig del i arbetsmiljöarbetet är hälsofrågan, både det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Det pågår en fortsatt satsning inom dessa områden. Arbetet med rehabiliteringsfrågan har intensifierats mot bakgrund av de nya regler som införts i socialförsäkringssystemet. Nya rutiner och nytt verktyg för att förbättra arbetet har tagits fram. Hälsa, välbefinnande och energi behövs för att prestera och göra ett bra jobb – både hemma och på arbetet. Att jobba förebyggande med friskvård är en medveten satsning som skall omfatta alla medarbetare, ett hälsofrämjande arbete som ger medarbetaren möjlighet att ta ett ökat ansvar för sin egen hälsa. Nässjö kommun skall vara en attraktiv arbetsplats där medarbetarnas hälsa och välmående ses som en viktig resurs både för den enskilde och för företaget. Som ett ytterligare led i att få ett bra underlag för att skapa en bättre arbetsmiljö genomförde avdelningen under första delen av 2008 en medarbetarenkät omfattande alla anställda. Syftet med enkäten var att fånga upp hur våra anställda upplever sin arbetssituation och visa på våra styrkor och våra utmaningar. Medarbetarenkät är en viktig del i kommunens strävan att bli en attraktiv arbetsgivare. Under andra delen 2008 och 2009 har insatserna inriktas mot de områden som undersökningen tar fram som våra förbättringsområden. Medarbetarenkäten genomförs på nytt under början av 2010. Under 2009 pågår en översyn av de övergripande mål som styr personalområdet, kommunens personalpolicy. Parallellt arbetas särskilda riktlinjer för ledarskapet samt en handlingsplan med aktiviteter fram. Syftet är att utveckla och stärka kommunens ledare. Med start i december 2009 och under 2010 skall policyn och riktlinjerna implementeras i organisationen och aktiviteterna genomföras enligt handlingsplan. Samtidigt med översynen av kommunens personalpolicy har ett nytt samverkansavtal arbetats fram tillsammans med kommunens



fackliga parter. Med start senhösten 2009 skall informationsinsatser göras för att stödja kommunens olika arbetsplatser i arbetet med att utveckla samverkansformerna enligt avtalets intentioner. Arbetet med ny personalpolicy och med att utveckla samverkan är också viktiga delar i ett stärkt medarbetarskap. Under 2009 påbörjades ett arbete med att utvecklades rutinerna inom rekryteringsområdet. Arbetet fortsätter under 2010 och sker delvis tillsammans med kommunerna på Höglandet. Rekryteringsfrågan är en viktig del inom personalpolitiken inte minst utifrån ett långsiktigt rekryterings- och kompetensbehov. Vår omvärld blir alltmer komplex och förändringarna kommer allt snabbare. Därför är det viktigt med en fortlöpande anpassning av strategisk kompetensförsörjning både genom nyrekrytering och kompetensutveckling. Personal- och löneavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personaloch lönesystemet. Arbetet med och rutinerna kring kommunens PA- och lönesystem har utvärderats. Av utvärderingen framkom att behov fanns av fortsatt utveckling av systemet. Arbetet pågår och kommer att fortsätta under 2010. Aktuella utvecklingsområden 2010 är rekrytering, kompetens sam källrapportering av timanställda. Under 2009 i samband med att höglandskommunerna valde att teckna avtal med samma leverantör av PA- och lönesystem som Nässjö kommun har samarbetet i dessa frågor intensifierats. Sedan april 2009 handlägger kommunens löneexperter även lönerna för NAVAB. Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i avdelningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare. Kostnader för fackliga förtroendemän består till största del av löner.

Hälsoråd Hälsorådet utgår från det folkhälsopolitiska programmet och dess handlingsplaner. Programmet utgår från delområdena: Alkohol, tobak och droger, demokrati, jämställdhet, livsstil och trygghet och säkerhet. Målgrupperna är: Barn och ungdom, mitt i livet och seniorer. För varje målgrupp finns en arbetsgrupp som arbetar med genomförandet av handlingsplanerna. I detta arbete deltar både interna och externa aktörer. Arbetet innebär bland annat kartläggningar, uppföljningar, deltagande i olika samverkansprojekt, projektledning och information om olika folkhälsofrågor. Vid hälsorådets sammanträden bjuds olika företrädare in för att informera om vad de gör inom sina respektive områden.

Verksamhetsförändringar Informations- och sekretariatsavdelningen I samklang med budgetförsättningarna fortsätter arbetet med att utveckla nassjo.se. Bland annat kommer sajtens tillgänglighet att ses över. Stort arbetsfokus kommer även att ligga på att vidareutveckla och förfina personalportalen SNIKKE. Våren 2009 genomfördes en enkätundersökning bland kommunens förtroendevalda angående den samlade administrativa politiska servicen. Utifrån resultatet kommer avdelningen att, tillsammans med övriga nämndadministratörer, att dra igång ett antal förbättringsprojekt. Per 1 januari 2010 tar avdelningen över sekretariatsfunktionen från Höglandets räddningstjänstförbund (post, diarium, sammanträdesapparat, arkiv samt information), vilket innebär att avdelningen ansvarar för sammanlagt elva sekretariat. Kommunfullmäktige har beviljat ökat anslag med 150 tkr per år för kommunblad/tidning 2010-2012.

Medborgarkontoren Under slutet av första halvåret startade SMS till kommunen som en ny tjänst. I samma tid så byttes vår växel till ny version med bättre funktionalitet vilket ger samhällsvägledarna ett bättre verktyg för att ge en bra service till våra medborgare. Under hela 2009 har ett arbete fortskridit tillsammans med Individ- och familjeomsorgsförvaltningen för att skapa bättre service samt för att kunna genomföra organisationsförändringar. Från den 1/1 2009 tar medborgarkontoret hand om alla inkommande samtal till Nässjö kommun och en underväxel kunde då tas bort. Från samma datum har också Höglandets Räddningstjänstförbunds växel flyttats från Vetlanda kommun till Nässjö kommun. I budgetförslaget är 0,4 tjänst överförd till konsument-/budgetrådgivning (155 tkr). För att



komma mer i fas med ram föreslås att öppettiderna minskas, vilket ger möjlighet att minska med en heltidstjänst.

Ekonomiavdelningen Avdelningen gjorde under 2009 en utvärdering av ekonomistyrningen eller budgetprocessen. Utvärderingen visar att förbättringar behövs inom delaktighet, jämförelsetal och i viss mån utbildning. Ekonomiavdelningen kommer att bistå förvaltningarna i förbättringsarbetet. Resultatet visade att ledning och styrning, mål och styrdokument samt rutiner och information hade otroligt höga värden. Detta beror till del på målstyrningsarbetet, Pilen. Ekonomiavdelningen arbetar med ständig effektivisering av ekonomiadministrationen, troligen kan positiva effekter utvinnas genom gemensam upphandling av ekonomisystem och möjligheter till samordning av olika funktioner på Höglandet. Diskussionen har påbörjats. Inköpsverksamheten ska genomföra en utbildningsinsats för att effektivisera inköpen - vem får handla i kommunens namn och hur får man handla, detta är frågor som måste tydliggöras. IT-chefstjänst på 50 % har varit budgeterad inom ekonomiavdelningen och anslaget överförs till resultatenheten. Kommunledningskontoret har en egen vaktmästarfunktion, två kontorsvaktmästare. De sköter dels kopiering och utskick av kallelser och protokoll, postgång internt och externt samt viss fastighetsskötsel. Delar av det som utförs borde kunna samordnas med övriga vaktmästarorganisationer.

Personalavdelningen Under 2010 pågår ett fortsatt arbete att utveckla rutiner och stöd i vardagen för kommunens chefer. För att få mer effektiva och kvalitetssäkrade processer kommer samverkan mellan kommunerna på höglandets personaloch löneavdelningar att fortsätta och kan på sikt leda till viss gemensam drift. Arbete med att utveckla kommunens rutiner för strategisk kompetensförsörjning intensifieras. Som ett led i arbetet med att utveckla ledarskapet inom kommunen kommer ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer att genomföras med start hösten 2010. Syftet är att utveckla det personliga ledarskapet och stärka cheferna i deras ledarroll utifrån de krav och förväntningar som anges i de framtagna riktlinjerna för ledarskapet inom Nässjö kommun. Ett utvecklat ledarskap ligger till grund för ett aktivt medarbetarskap. Ledarutvecklingsprogrammet beräknas omfatta 6 halvdagar, antal deltagare till ca 120 chefer och kostnaden uppgå till 500 tkr. Anslag för ledarskapsprogram finns 2010. Kommunstyrelsen har också fått i uppdrag att utreda kostnader och tänkbara aktiviteter i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Utredningen ska visa om det är möjligt att halvera denna inom ett år och få bort den inom 2 år. Detta ska ske utifrån kommunens roll och i samarbete med arbetsförmedlingen. I uppdraget ingår att presentera en handlingsplan utifrån nämnda utredning. Uppdraget ska avrapporteras i kommunstyrelsen under våren 2010. Hyreskostnad för fackexpeditioner finns under anslaget från och med 2010, 120 tkr har överförts. Projekt organisationsutveckling Syftet med projekt kring organisationsutveckling är att, genom de särskilda medel, som ställs till förfogande, utveckla Nässjö kommun och/eller de kommunala verksamheterna. Projekt kring organisationsutveckling kan innebära att utveckla och pröva nya metoder att arbeta, för att förbättra kvalitén i den kommunala organisationen. Det ska vara projekt som är gränsöverskridande, där samverkan inom och mellan förvaltningarna ökar och resultatet får ett positivt genomslag inom hela kommunen. Projekt och åtgärder som stärker Nässjö kommuns konkurrenskraft, utvecklar arbetsmetoder, kvalitetssäkrar organisationsutvecklingen, ökar gränsöverskridande samverkan och som långsiktigt bidrar till minskade kostnader premieras. I budgeten för 2010 (centralt anslag under kommunstyrelsen), har 1 miljon kronor antagits för projekt organisationsutveckling. Ansökningsärendena bereds av kommunledningskontorets ledningsgrupp och beslut fattas i Utskott 1. Ansökningstillfället sker 2 ggr per år. För åren 2011-2012 finns 500 tkr.



Redovisningsenheter Nässjö turistbyrå Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

1 129

1 056

1 123

Övriga kostnader

1 029

708

634

Summa kostnader

2 158

1 764

1 757

741

513

500

1 417

1 251

1 257

2,5

Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

10 506

9 200

9 300

Vår telefon

4 667

5 200

E-postärenden

2 546

2 900

3 000

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Ackumulerat resultat

-527

Antal årsarbetare

Verksamhetsmått Betjänade besök

*Internbudget 2009 Kommentarer till verksamhetsmått: Antal betjänade besök januari till juni 2009 har varit 4001, en minskning med 12 procent jämfört med samma period 2008. Betjänade samtal per telefon har minskat med 18 procent till 1 898 och e-post har minskat med drygt 3 procent till 1154 jämfört med samma period föregående år.

Verksamhetsbeskrivning Nässjö turistbyrå, belägen i Resecentrum är en auktoriserad blå-gul turistbyrå enligt FörTurs (Föreningen Turism i Sverige) auktorisationskrav. Turistbyrån är en redovisningsenhet med kommunalt budgetanslag och har tre helårsanställningar (2,5 tjänst). Under perioden juni-augusti arbetar två sommarvikarier. Verksamheten ska tillhandahålla ett brett och kvalitativt informationsmaterial till kommuninvånare, turister och företag, bemöta besökare med god service och ett gott värdskap samt arbeta aktivt för att utveckla och driva den lokala turismutvecklingen. På turistbyrån finns information om Nässjö, Småland och övriga Sverige på svenska, engelska och tyska. Via personliga besök, telefon och e-post får besökarna information om sevärdheter, evenemang och aktiviteter samt hjälp med att boka boende och paket. Turistbyrån säljer souvenirer och lokalt hantverk, evenemangsbiljetter, fiskekort m.m. och hyr även ut cyklar och flytvästar. Ett konferensrum finns tillgängligt i anslutning till lokalen och detta hyrs ut till mindre sällskap. Förutom att bedriva en väl fungerande mottagningsservice arbetar turistbyrån för att utveckla den lokala turismnäringen. En förutsättning för detta är ett nära och aktivt samarbete med företagen inom service- och besöksnäringen, Smålands Turism m.fl. Tillsammans med dessa aktörer arbetar byrån för att på olika sätt lyfta turismfrågorna och stärka entreprenörerna inom branschen.



Verksamhetsförändringar I september 2009 påbörjas arbetet med att ta fram turismstrategi för Nässjö kommun. Under 2010 fortsätter arbetet och strategin beräknas vara klar den 1 oktober. Genom att fastställa en strategi för turismutvecklingen ökar förutsättningarna att bedriva ett effektivt, framgångsrikt och långsiktigt turistiskt arbete.

Konsument-/budgetrådgivning Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

705

922

1 081

Övriga kostnader

250

174

Summa kostnader

955

1 096

1 255

Intäkter

310

308

Nettokostnad

645

788

947

2,00

Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

2 034/2 116

2 500

2500

824/112

700

Belopp i tkr

Ackumulerat resultat

Antal årsarbetare *Internbudget 2009

Verksamhetsmått Antal ärenden/kontakter Konsumentrådgivning Antal kontakter/hushåll Skuldsanering

Verksamhetsbeskrivning Målet är att erbjuda konsumentrådgivning och budget/skuldrådgivning av hög kvalitet och med god tillgänglighet. Enheten bedriver konsumentrådgivning för kommuninvånare i Nässjö och enligt samarbetsavtal även för invånare i Aneby, Eksjö och Vetlanda kommuner. Under 2008 har även samarbetsavtal tecknats med Tranås kommun. Separat avtal finns sedan tidigare med Sävsjö om hjälp och stöd vid behov. Budget- och skuldrådgivning erbjuds invånare i Nässjö kommun och genom avtal även till invånare i Aneby och Sävsjö kommuner. På Konsument Höglandet i Nässjö arbetar tre personer, lokalmässigt finns verksamheten i samma lokaler som Medborgarkontoret i Nässjö. Samhällsvägledare avlastar viss konsumentrådgivning. Höglandets kommunalförbund har en gemensam planeringsfunktion för konsumentvägledningarna och budget och skuldrådgivningarna på Höglandet samt beslutar om strukturen för samarbetet. Fr.o.m. 2007 är Konsument Höglandet en redovisningsenhet med kommunalt budgetanslag.



Nässjö lärcenter Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

5 953

10 924

9 714

Övriga kostnader

25 452

44 605

48 288

Summa kostnader

31 405

55 529

58 002

Intäkter

15 668

37 829

40 216

Nettokostnad

15 737

17 700

17 786

19,7

19,25

Belopp i tkr

Ackumulerat resultat Antal årsarbetare

2 662 19

*Internbudget 2009, från 2009 ingår flyktingmottagning.

Verksamhetsbeskrivning Nässjö lärcenter arbetar med vägledning, integration och utbildning. Alla vuxna i Nässjö ska ges möjlighet att vidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och kunna få ett bra läge på arbetsmarknaden. Nässjö lärcenter kommer under året att ha ca.1500 studerande fördelade på de olika utbildningsnivåerna och utöver dessa många presumtiva studerande via vägledning, marknadsföring och integration. Under 2010 beräknas cirka 300 personer delta i introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare. Till verksamheten knyts externa konsulter, utbildningsanordnare och projektledare.

Utbildning Svenska för invandrare genomförs av utbildningsföretaget Competens utbildning AB. Det ökade antalet elever inom Sfi beror i allt väsentligt på det ökade antalet invandrare i kommunens flyktingmottagning.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) genomförs av Brinellgymnasiet.

Grundläggande vuxenutbildning genomförs av utbildningsföretaget Competens utbildning AB.

Gymnasial vuxenutbildning genomförs dels på Brinellgymnasiet, dels av de externa utbildningsanordnarna MiROi i-learning, MoA Lärcentrum och Ultra Education. En begränsad del av verksamheten bedrivs av vuxenutbildningen i andra kommuner. Fördelningen mellan allmänna och yrkesinriktade kurser är 30 respektive 70 procent. Cirka 60 studerande från andra kommuner studerar på gymnasial nivå inom Nässjö lärcenter och cirka 10 studerande från Nässjö studerar i andra kommuner.



Kvalificerade yrkesutbildning (KY)/yrkeshögskoleutbildning (YH) Nässjö lärcenter genomför på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan utbildningar enligt följande: Försäljning, handel och inköp (FHI) 80 p Chefer och ledare inom handeln (CL), 40 p Försäljning och marknadsföring (FM),40 p Inköpare(I), 40 p På uppdrag av och i samverkan med Tekniska Högskolan i Jönköping genomförs en KY-/Högskoleutbildning: Produktutveckling med möbeldesign, 80 KY poäng/120 högskolepoäng (se nedan) På uppdrag av Blekinge College Yrkeshögskola genomförs Psykatriutbildning, 80 poäng. De utbildningar som är 40 p avslutas efter vårterminen 2010. Nya ansökningar lämnas under hösten 2009 och besked beräknas före årsskiftet.

Högskoleprogram/-kurser På Nässjö lärcenter finns möjligheten att läsa fristående högskolekurser på distans. Här kan man också låna lokaler för självstudier samt skriva tentor om man studerar via Nätuniversitetet. Nässjö lärcenter erbjuder under året en serie öppna föreläsningar från Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. På uppdrag av Högskolan i Jönköping genomförs följande program på Nässjö lärcenter:

Lärarprogrammet med inriktning förskola och fritidshem, genomförs i samarbete med Lärarhögskolan i Jönköping (HLK) Marknadsekonomprogrammet genomförs i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping. (IHH) Produktutveckling med möbeldesign (PUM) genomförs i samarbete med Jönköpings Tekniska Högskola(JTH).

Väglednings- och integrationsenheten Väglednings- och integrationsenheten ansvarar för studie- och yrkesvägledning för kommunens vuxna, samordnar kommunens förgymnasiala och gymnasiala utbildningar samt ansvarar för det kommunala flyktingmottagandet.

Strategiområden Nässjö lärcenter fortsätter arbetet med strategiområdena Logistik, Trä och produktutveckling, Vård och omsorg samt de horisontella områdena miljö, entreprenörskap och internationalisering i enlighet med skolplanen, verksamhetsplanen och den lokala arbetsplanen.



Verksamhetsförändringar Den nya organisationen för Nässjö lärcenter kommer att stärkas och struktureras för kommande arbetsuppgifter. Arbete kommer att läggas på att arbeta fram ”team-känsla” i de olika arbetsenheterna. Det ska göras genom bl.a. att arbeta in målen för kommunen (pilen) samt få ledningsgruppen för Nässjö lärcenter att fungera tillfredsställande. Det kommer att sökas ett flertal nya yrkeshögskoleutbildningar under hösten 2009. Utfallet av dessa ansökningar kommer att påverka arbetet under 2010. Samarbetet mellan Jönköpings Högskola och Nässjö lärcenter är också viktig för hur utvecklingen kommer att bli under 2010. Främst gäller det samarbetet med IHH och JTH. En ny ansökan för yrkesvuxenplatser skall sökas under hösten 2009. Arbetsmarknadsläget borde ge ett ökat antal platser för kommunen. När det gäller flyktingmottagandet under 2010 kommer det att påverkas av de förändringar som kommer under hösten 2009. Budgetmässigt kommer förändringar troligen från och med 2011.



Telefoni Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

3 345

3 300

Övriga kostnader

11 865

12 910

4 000

Summa kostnader

15 210

16 210

4 000

Intäkter

15 924

15 900

4 000

Netto

714

-310

Ackumulerat resultat

347

Antal årsarbetare

7,5

Belopp i tkr

*Internbudget 2009 2008-2009 avser IT och telefoni



IT Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

3 345

3 300

Övriga kostnader

11 865

12 910

9 729

Summa kostnader

15 210

16 210

9 729

Intäkter

15 924

15 900

10 153

Nettointäkt från 2010 (tillförs verks 030)

714

-310

424

Ackumulerat resultat

347

Antal årsarbetare

7,5

Bokslut 08

Budget 09*

Budget 10

Ram 11

Plan 12

2 119

2 000

2000

844

850

1 755

1 800

1800

16 000

Registrerade supportärenden, antal

2 422

2 300

2 400

Telefonsupport Helpdesk, antal

6 800

7 000

7 500

Kostnad per fast telefonanslutning per år

4 960

5 000

Belopp i tkr

Verksamhetsmått Antal användare (Adm) Antal PC (Adm) Antal PC (Utbildningsnät) Kostnad per adm PCarbetsplats per år

Verksamhetsbeskrivning Kommunens IT-verksamhet har som mål att vara en strategisk resurs som har förtroende hos kommunens förvaltningar och bolag. Verksamheten skall stå rustad med kompetens och information för att möta kundernas behov och krav på förändringar. Processer och arbetssätt ska vara kvalitetssäkrade. Ur ett ekonomiskt perspektiv ska balans finnas mellan vad som ska utföras och tillgängliga resurser. Verksamheten är organiserad i en redovisningsenhet och en resultatenhet från 2010 IT Telefoni

IT omfattar nättjänster, serverdrift samt service till användare inom kommunens olika verksamheter. Kommunens IT-drift omfattar ett administrativt nätverk med 1680 användare (aug 2008) och 770 PC, ett utbildningsnätverk med cirka 1500 skoldatorer för lärare och elever samt ett nätverk för telefoni med cirka 1250 anslutna telefoner. Det totala antalet servrar är 60 styck och antalet anslutna fastigheter är cirka 150. Åtaganden och intäkter regleras genom årliga service- och supportavtal. Uppdragen förändras i takt med att nya system och ny teknik införs.



Verksamhetsförändringar IT 2010-01-01 kommer kommunens IT-drift att överföras till Höglandets Kommunalförbund och 7 personer (6,5 tjänster) inom IT avdelningen byter då arbetsgivare. En del av ledningsresursen för kommunens IT-verksamhet överförs inte. Resursen budgeteras från och med 2010 under kommunledning/projekt och inkluderar bl a kommunens beställaransvar för IT-tjänster från förbundet. Ersättningen till förbundet för IT-drifttjänster är budgeterat till 9 729 tkr för 2010. Nässjö Affärsverks och Lindens IT-tjänster regleras direkt med Höglandets Kommunalförbund. Detsamma gäller Höglandets Räddningstjänstförbund. De interna ersättningarna från förvaltningarna för IT är budgeterade till 10 154 tkr. 424 av dessa avser att täcka kostnaden för bl a "beställarkompetens" i kommunen.

Telefoni Kommunens telefoniverksamhet finns kvar inom kommunen. Kostnaden avser kostnader för växel, intern kommunikation och externa samtalsavgifter. Kostnaden täcks genom internprissättning. F n är denna 4 800 kronor per år och anknytning.

Löneökningar Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

891

1 802

(Belopp i tkr) Personalkostnader Finns i ram och plan

633

Differens

-258

-1 169

Investeringsbudget För reservelkraft (mobila) finns 1 000 tkr upptaget per år i budget, ram och plan. Investeringskostnad är inlagd. För försköning av stadshusets baksida finns 300 tkr 2009 och 350 tkr 2010. Investeringskalkyl finns, driftskostnad inlagd. 200 tkr för webbsändningar med bild från kommunfullmäktigesammanträden finns i investeringsbudget 2010. Under 2010 kommer åtgärder för utveckling av Forserums samhälle att planeras. Dessa åtgärder kan för 2011 budgeteras med ca 1 000 tkr.



Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Mål 2:1 Kommunens förvaltningar ska köpa in livsmedel enligt S.M.A.R.T.-modellen och bl.a. öka andelen ekologiska livsmedel till minst 10 procent senast 2010. (Målet på nationell nivå är 25 procent ekologiska livsmedel.) Ansvarig: Chefen för omsorgsförvaltningen är ansvarig för att göra beställningen. Chefen för tekniska serviceförvaltningen och inköpssamordnaren på kommunledningskontoret är ansvariga för att göra upphandlingen av ekologisk mat. Chefen för tekniska serviceförvaltningen är även ansvarig för genomförandet och att redovisa statistik för berörd förvaltning på hur mycket ekologisk mat som köpts in och hur man arbetat efter S.M.A.R.T-modellen i övrigt.

Mål 2:5 Öka kunskapen hos dem som ansvarar för inköp och upphandlingar i kommunen om på vilket sätt man kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, senast 2012. Åtgärd: Utbilda de som ansvarar för inköp och upphandling på förvaltningarna i miljö och miljöanpassad upphandling. Ansvarig: Inköpssamordnaren tillsammans med Agenda 21-samordnaren

Mål 3:1 Möjligheterna att gå eller cykla i Nässjö kommun ska kontinuerligt bli bättre. Åtgärd: Ta fram en cykelkarta över Nässjö tätort senast 2010. Ansvarig: Chefen för informationsavdelningen och mätkontorets chef

Mål 4:4 Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AA). Ansvarig: Inköpssamordnaren på kommunledningskontoret tillsammans med berörd förvaltningschef (förutom chefen för barnoch utbildningsförvaltningen).



Mål 5:3 Senast år 2010 ska 20 procent av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2007 hade 16 procent av bilarna miljöklass 2005.) Åtgärd: Vid inköp eller leasing av fordon ska alltid miljöklassade fordon väljas, förutom i de fall då fordonen som ska inköpas ej finns i miljöklassat utförande. Ansvarig: Respektive förvaltningschef i Nässjö kommun (förutom chefen för barnoch utbildningsförvaltningen).

Mål 5:4 90 procent av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015. Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen. Ansvarig: Respektive förvaltningschef (förutom chefen för barnoch utbildningsförvaltningen). Inköpssamordnaren ansvarar för att det finns upphandlade ramavtal för fordon, detta gäller både köp och leasing, som drivs med förnyelsebara bränslen att avropa (beställa) ifrån.

Mål 5:5 Minska utsläppen från de transporttjänster som kommunen upphandlar, senast 2010. Åtgärd: När kommunen köper transporttjänster ska miljökrav ställas på att tjänsterna utförs med miljöanpassade fordon och att förarna är utbildade i "sparsam körning". Ansvarig: Berörd förvaltningschef som upphandlar transporttjänster tillsammans med inköpssamordnaren på kommunledningskontoret



Kommunstyrelse 2 008 (Belopp i tkr) Kod 001 003 005 010 011 013

Verksamhet Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Partistöd Information/ sekretariat Nässjö turistbyrå Konsument/ budgetrådgivn

030 + 082

Kommunledning/projekt/it

032

Planering

PersonalÖvriga kostnad kostnader

Intäkter

Nettokostnad

Budget inkl tb

2009

2010

2011

2012

Budget inkl tb1

Budgetanslag

Ram

Plan

531,3

412,0

-11,8

931,5

775

788

792

2 887,9

291,2

0,0

3 179,1

2 950

2 896

2 910

0,0

1 410,5

0,0

1 410,5

1 400

4 275,6

1 233,2

-250,0

5 258,8

5 688

5 833

1 129,2

1 029,3

-741,1

1 417,4

1 200

1 251

1 257

704,9

249,7

-309,5

645,1

719

788

947

1 477,0

3 555,0

-410,2

4 621,8

5 248

4 930

5 475

5 225

341,9

512,6

-145,6

708,9

975

2 177

2 033

Näringsliv, turism Medborgarkontor* Samhällsbetalda resor

635,3

421,1

-129,5

926,9

1 175

1 137

1 347

6 589,5

2 717,3

-134,1

9 172,7

8 575

9 064

8 954

0,0

14 547,6

0,0

14 547,6

14 460

042

Ekonomienhet*

3 509,3

2 291,7

-455,6

5 345,4

5 714

5 679

5 333

044

Inköp

1 187,1

87,8

-199,0

1 075,9

1 770

1 758

1 767

061

Personaladm

5 915,1

796,7

0,0

6 711,8

7 059

7 345

7 401

062

Övergripande pa-åtgärder

83,5

877,3

-14,1

946,7

1 240

865

1 365

865

063

Fackliga företr.

2 508,8

376,5

0,0

2 885,3

2 750

2 857

2 976

064

Utb höglandskommuner

0,0

22,5

-105,5

-83,0

065

Datakostnad

22,7

1 935,9

-55,8

1 902,8

1 900

1 886

080

Vaktmästeri

932,4

1 464,7

-395,7

2 001,4

1 900

1 546

1 554

081

Telefoni

0,0

-0,2

099

Skl / regionförbundet

0,0

1 509,0

0,0

1 509,0

1 522

116

Övriga bidrag

0,0

32 084,1

0,0

32 084,1

32 078

135

Arb.mark.pol. åtgärd

-3,8

0,0

-3,8

136

Plusjobb

-2,5

0,0

2,5

0,0

163 169

Nässjö lärcenter

5 953,0

25 452,4

-15 668,4

15 737,0

17 700

17 786

(Flyktingmottagn, verks 76)

2 663,2

21 844,7

-24 507,9

0,0

12,0

49,2

-6,0

55,2

633

69 692

69 549

891

1 802

-258

-1 169

033 035 036

170

Hälsoråd Löner tb 1/09/ löneökningar Kommunstyrelse exkl bidrag *(från 2009)

41 353,4

115 172,0

-43 537,5

Ber. löneökn. (PO 40,13 %) Differens 

112 987,9

116 848

68 419

Redovisningsenheter (Belopp i tkr)

2 008 Persnal kostnad

Övriga kostnader

2009

2010

Intäkter

Nettokostnad

Budget Inkl tb

Budget Inkl tb 1

Budget

Kostn

Intäkt

Kod

Verksamhet

011

Nässjö turistbyrå Konsumentbudgetrådg

1 129,2

1 029,3

-741,1

1 417,4

1 200

1 251

1 257

1 757

500

704,9

249,7

-309,5

645,1

719

788

947

1 255

308

163169

Nässjö lärcenter

5 953,0

25 452,4

-15 668,4

15 737,0

17 700

17700

17 786

58 002

40 216

082

IT (tillförs strategisk resurs verks 030)

3345

7458,5

-11750,6

-947,1

450

424

9 729

10 153

11 132,1

34 189,9

-28 469,6

16 19 619,0 852,4

20 189,0

20 414

70 743

51 177

2009

2010

013

Resultatenhet (Belopp i tkr)

Kod

Verksamhet

081

Telefoni

2 008 Persnal kostnad

0,0

Övriga kostnader

4 406,9

Intäkter

Nettokostnad

Budget Inkl tb

Budget Inkl tb 1

Budget

Kostn

Intäkt

-4 174,0

232,9

-760

4 000

Budget 2009 K>I



Kommunstyrelse – bidrag Ordförande: Bo Zander (S) | Förvaltningschef: Jan Sundman

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

49 551

51 970

54 739

59 939

61 105

-1 160

51 970

54 838

59 945

3 140

9 093

18 332

24 539

1 915

2 167

2 653

2 863

(Belopp i tkr) Övriga kostnader Differens till ram Nettokostnad

49 551

Centralt anslag Kronor per invånare

1 678

Budget 09 inkl. TB I och lönesatsning. Kapitalkostnader ej utlagda till nämnderna 2011-2012



Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Sv kommuner o landsting

710

716

Regionförbundet

799

814

944

14 548

14 900

17 300

22 300

23 466

2 700

3 180

3 307

3 439

Länsturismbolag

321

320

Bidrag julbelysning

-25

100

Räddningstjänstförbundet

23 955

25 620

25 629

Höglandets kommunalförbund exkl IT-drift

1 207

850

708

Interna hyror inkl städning

2 452

2 540

2 316

2 839

Partistöd

1 410

1 430

430

1 000

250

350

450

555

EU-projekt Leader

550

Fair Trade

100

Bidrag O-ringen

100

Jönköpings läns folkrörelsearkiv

Differens mot ram

-1 160

54 838

59 945

Jönköpings Länstrafik AB/ kompletteringstrafik Nässjö Näringsliv AB Stim m fl

Cafeterior Telefoni Driftkostnad reservelkraft Driftkostnad investering stadshuset ventilation, kontorslokaler samt ”baksida"

Nettokostnad

49 551

51 970



Anslag som kan omfördelas till nämnder Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Pigalleutbyggnad

2 000

7 000

Driftskostnader investeringar*

1 842

4 941

6 207

3 640

8 581

251

1 000

3 000

1 000

500

9 093

18 332

24 539

Nivåhöjning investeringar BAS/Lönejusteringar 2009**

1 350

BAS/Lönejusteringar Arbetsmarknadsåtgärder

640

Projekt organisationsutveckling Strukturförändringar m.m.

2 460

Nettokostnad

4 450

* 3 640 tkr respektive 1749** tkr fördelat till nämnderna vid utläggning av ram 2010

Verksamhetsbeskrivning Här redovisas kommunens andel av bidrag/avgifter till nämnda projekt.

Verksamhetsförändringar Regionförbundet, kostnad för primärkommunal nämnd 130 tkr är inlagd. Enligt regionförbundet kan kostnaden tas ur tidigare anslag för samverkan inom sociala frågor. Individ- och familjeomsorgs/omsorgsnämnden kommer även fortsättningsvis att ha kostnader för samverkan. Mot bakgrund av minskade statsbidrag och ökade kostnader för verksamhetsutveckling så kommer ägartillskottet till Länstrafiken för 2011 och framåt att öka betydligt. Sommaren 2007 inleddes ett försök med anropsstyrd linjetrafik på tre linjer. Försöket permanentas från och med 2010-07-01 på linje 319 liksom på en av turerna på linje 314. Försöket med linje 313 avslutas på grund av få resenärer i förhållande till kostnaderna. Avtal för perioden 2009-2011 mellan Nässjö kommun och Nässjö Näringsliv AB garanterar en uppräkning av den ekonomiska ersättningen med 4 %. Höglandets Räddningstjänstförbund förväntade sig ett medlemsbidrag 2009 på 48 996 tkr, vilket för Nässjös del innebar att ett anslag på 25 870 tkr togs upp. Medlemsbidrag 2010 beräknades till 50 710 tkr för att öka till 52 486 tkr 2011. Nässjös andel var upptagen med 52,8 procent. I samband med beslut om TB I/09 minskades bidraget med 250 tkr 2009 och beslut togs av kommunfullmäktige i Nässjö att anslaget skulle ligga kvar på denna nivå 2010. Beslutet om utdebitering för år 2010, Höglandets kommunalförbund, togs i direktionen 2009-09-11 och innebär en avgift på ca 710 tkr för Nässjö kommun (slopad ersättningar för turism). IT blir en redovisningsenhet från och med 2010 och budgeteras inom kommunstyrelsen. Kapitalkostnader har lagts in för driftskostnad investering stadshuset ventilation, kontorslokaler samt iordningställande av stadshusets baksida med 555 tkr år 2010.



Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Leif Ternstedt (S) | Förvaltningschef: Nils Carlsson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

Personalkostnader

387 775

396 588

401 594

410 989

420 563

Övriga kostnader

242 748

243 029

241 850

243 784

247 439

Summa kostnader

630 523

638 617

643 444

654 773

668 002

Intäkter

- 85 865

-79 777

-81 024

Nettokostnad

544 658

558 840

562 420

573 749

586 978

-15 352

-28 581

558 397

Belopp i tkr

Diff mot ram Anslag, ram, plan

562 420

Antal årsarbetare Kronor per invånare

18 487 kr

1 050

1 013

18 975 kr

19 069 kr

I ram 2011 och plan 2012 är beräknade kostnader inte finansierade.

Verksamhetsbeskrivning Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur kommunen vill arbeta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. Kommunen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera planen. I Nässjö kommun har vi skapat en gemensam struktur för övergripande mål- och uppföljningsarbete. Det innebär att nämnderna i ett styrkort, Pilen, utarbetar mål. Målen följs upp och mäts regelbundet genom olika indikatorer. Styrkortet har fyra perspektiv; medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/ utveckling. Barn- och utbildningsnämnden utgår från Pilens mål i skolplanen. Framgångsfaktorerna anger vad vi anser som väsentligt för att arbetet i verksamheten ska leda mot målen. Pilen revideras årligen och är en bilaga till Skolplanen. Uppföljning av skolplanen görs regelbundet genom styrkortsarbetet, verksamhetsbesök och i den årliga kvalitetsredovisningen. Nämndens ledamöter har lyft fram de områden som vi värnar om och vill utveckla. Det är barnoch utbildningsnämndens förhoppning att denna skolplan ska leda till en fortsatt god utveckling av verksamheten. Vår gemensamma vision är … Lärande ger glädje och möjligheter

Det uppdrag som barnoch utbildningsnämnden har kan sammanfattas i denna verksamhetsidé: Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar.

Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för Nässjö kommuns skolväsende. Det omfattar förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kulturskola. Skolans nationella uppdrag är att medverka till samhällets utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av hållbar utveckling ska föras vidare till nästa generation. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner. I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar olika frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Pilen/Skolplanen är kommunens styrinstrument. Den lyfter fram de nationella målsättningarna, men relaterar dem till Nässjö kommun med våra speciella möjligheter.



Barn- och utbildningsnämnden fördelar resurser och skapar förutsättningar som möjliggör att de nationella kraven följs och att de nationella och lokala målen nås inom verksamheterna. Skolledare, tillsammans med sin personal, ansvarar för att konkreta verksamhetsmål utarbetas och förverkligas. Det är ett ansvar för alla att verka för att målen blir kända, tydliga och användbara i kommunikation med barn, elever och föräldrar. Pilen/Skolplanen gäller från och med höstterminen 2009 och under 2010.



Mål 2010 Ekonomi Mål

Indikator

Aktivitet/handlingsplan Utvärdering av resursfördelningssystemet

Avvikelse från budget Kvartalsvis redovisning av utfall i förhållande till internbudget per enhet och per barn/elev

Redovisa förslag till ledningsorganisation för barnomsorg och grsk Redovisning av indikatorer i samband med kvartalsredovisning till nämnden.

Effektiv verksamhet Kvartalsvis redovisning av lokalkostnad per kvm/barn/elev. Kostnad per betygspoäng, Nässjö bland de 100 bästa

Kostnad per betygspoäng, Nässjö bland de 100 bästa. Kommunicera resultatet årligen på såväl nämnds- som enhetsnivå Intern kontrollplan Redovisa utfall i förhållande till budget kvartalsvis

Barn- och utbildningsnämnden beaktar barnperspektivet i sin planering

Att det i den årliga budgeten beskrivs konsekvensanalyser för väsentliga förändringar inom verksamheten

Det ska finnas med ett avsnitt ”Konsekvens för barn/elever” i budgetmaterialet. Skriva in ett avsnitt "Konsekvenser för barn/elever" i budget

Medarbetare Mål Motiverade och engagerade medarbetare

Indikator

Aktivitet/handlingsplan

Medarbetarindex

Arbete enligt handlingsplaner till medarbetarenkäten framtagna hösten 2008.

Ledarskapsindex

Kartlägga vilka tjänster som inte innehas av rätt utbildad personal. Andel årsarbetare med ped. högskoleexamen i förskola Andel årsarbetare med ped. högskoleexamen i fritidshem

Välutbildad och kompetent personal

Andel årsarbetare med ped. högskoleexamen i grundskolan Andel årsarbetare med ped. högskoleexamen i förskoleklass Andel årsarbetare med ped. högskoleexamen i gymnasieskolan

Delta i arbetsmarknadsdagar vid lärosäten Delta i Lärarlyftet fullt ut efter budgetramarna Samarbete med HLK ”Akademin” för skolnära forskning och skolutveckling Lärare med undervisning i yrkesämnen deltar i SÄL-utbildning (särskild lärarutbildning) med syftet att öka andelen behöriga lärare. Vidareutbildning för lärare som saknar lärarexamen – VAL Ta emot lärarstuderande VFU



Distansutbildning till förskollärare och fritidspedagog PIM (Praktisk IT-och Mediekompetens) kompetensutveckling för all personal Kompetensutveckling för dokumentation i IUP med skriftliga omdömen

Medborgare Mål

Indikator

Andel föräldrar som uppger att deras barn trivs i förskolan Andel elever i åk 4 som i hälsosamtalen uppger att de som helhet är nöjda med sin skola

Barn/elever är trygga och trivs i förskola, fritidshem och skola.

Andel elever som i hälsosamtalen i åk 7 uppger att de som helhet är nöjda med sin skolan Andel elever som i hälsosamtalen i åk 1 på Brinellgymnasiet uppger att de som helhet är nöjda med sin skola

Aktivitet/handlingsplan Implementera ändring i Skollagen 14 A kap. ”Åtgärder mot kränkande behandling” Utvärdera handledning för skolpersonal i ART Ta fram ett underlag för att mäta antal mobbningsfall Hälsosamtal genomförs av skolsköterskorna i åk 4,8 och gy 1 Utarbeta förslag till frivilliga, slupmässiga drogtester i gymnasieskolan Föreläsning/studiedag om hedersrelaterat våld 7-9 och gy

Antal förskoleavdelningar som utvecklat genuspedagogik i arbetet

Ett medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster.

Antal arbetslag i grundskolan som utvecklat genuspedagogiken i sitt arbete

Ta fram en plan för handledning i genuspedagogik

Antal arbetslag i gymnasieskolan som utvecklat genuspedagogiken i sitt arbete

Eleverna kommer in på sitt förstahandsval när de söker till Brinellgymnasiet.

Andel elever som kommer in på sitt förstahandsval på Brinellgymnasiet Andel föräldrar i åk 2,5 och 8 som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med sina barns skola

Föräldrar känner förtroende för verksamheten

Andel föräldrar i förskolan som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med barnets förskola Andel föräldrar som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med barnets fritidshem



Om processrelaterade frågor i föräldraenkät har resultat lägre än 75, så ska rektor och personal arbeta fram en utvecklingsplan inom det frågeområdet. Genomföra en (webb)enkät riktad till föräldrar i årskurserna 2, 5 och 8 under VT 10 Ta fram en plan för att införa datorstöd (Dexter) för anmälan till barnomsorg m.m. ”tillgänglig dygnets alla timmar”

Införandet av datorstöd (Dexter) för IUP, frånvarohantering, betygshantering m.m. öppna för vårdnadshavare ”tillgänglig dygnets alla timmar” klart VT 2009 Redovisa tidsplan för hur Brinellgymnasiet utvecklar Portalen, där elever, föräldrar och personal kan gå in på schemat, Skola24, mailen och där få tillgång till skolans interna information, hämta blanketter m.m.

Verksamhet/utveckling Mål

Indikator

Aktivitet/handlingsplan Ta fram ett språkutvecklingsprogram för förskolan Vidareutveckling av IUP med skriftliga omdömen

Andel elever som når målen i alla ämnen i åk 5 SALSA-avvikelse, residual, elever i åk 9 som nått målen i alla ämnen SALSA-avvikelsen från det genomsnittliga meritvärdet i landet

God utbildning

Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationellt program Genomsnittligt betygspoäng i åk 3 på Brinellgymnasiet Andel elever i åk 3 på Brinellgymnasiet som är behörig till universitet och högskola Andel elever som fullföljt gymnasiestudierna på Brinellgymnasiet inom fyra år.

Ta fram en plan för utveckling av matematikundervisningen med stöd av matematikutvecklare Drygt 20 lärare ska delta i en utbildning på HLK i SVA Uppföljning av modersmålsundervisningen och Studiehandledning Ansöka om och använda statsbidrag för Läsa, skriva, räkna Implementering av nya "Mål att uppnå" i åk 3 För första gången genomföra Nationella prov i åk 3, vårterminen 2009. Kompetensutveckling inom området "Mål och bedömning" i alla åk Elevernas kännedom om målen ska förbättras Analys och jämförelse av betygen i åk 9 och följande åk 1 i gymnaset Genomföra Läslustprojekt i åk 5 lå 08/09 Utveckla gymnasieskolans internationella kontakter



Förbereda för att starta Teknikcollege HT 09 på Brinellgymnasiet Förstärka ekonomiutbildningen genom att utbilda diplomerade gymnasieekonomer

Stimulerande lärmiljöer

Planen för fastighetsunderhåll och investeringar effektueras Andel närproducerade livsmedel i verksamheternas kost

Mat som smakar och gör gott

Andel ekologiskt producerade livsmedel i verksamheternas kost Andel rättvisemärkta livsmedel i verksamheternas måltider



Slutföra kartläggning av alla enheter vad gäller behov av renovering och upprustning samt pedagogisk lämplighet BUN begär av TSN livsmedel i enlighet med indikatorn (närproducerade/ekologiskt producerade/rättvisemärka) Målet om närproducerade/ekologiskt producerade/rättvisemärkta livsmedel beaktas i nämndens budget

Politisk verksamhet Belopp i tkr

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

Personalkostnader

820

617

1 130

Övriga kostnader

131

Nettokostnad

951

677

1 190

1 290

1 190

Antal ledamöter

Verksamhetsbeskrivning Anslaget tar upp ersättningar med mera för nämndens ledamöter. Ersättningar för ledamöter i brukarråd och kommunsamråd bokförs också inom denna verksamhet.

Verksamhetsförändring Kostnaderna för denna verksamhet översteg 2008 budgeten med c:a 180.0 tkr. Av delårsrapport för 2009 framgår att förbrukningen vid halvårsskiftet var c:a 90 %. Anslaget är därför uppräknat för att bättre stämma med de verkliga kostnaderna. Beloppet 2011 är höjt med 100 tkr för att skapa resurser för utbildning av den då nya nämnden.



Central ledning och administration Belopp i tkr

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

6 938

7 401

7 096

Elevadministrativa system

636

799

699

Övergripande kompetensutveckling

818

1 442

1 550

Förvaltningskontor

IT pedagog Åtgärder för friskvård, rehabilitering mm

326

312

337

Partnerområdessamordnare HLK

119

127

129

Genuspedagog

237

236

252

9 074

10 408

10 130

Nettokostnad

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningskontoret Barn- och utbildningskontoret är nämndens lednings- och stabsfunktion. Här finns förvaltningschef, utvecklingsledare, verksamhetsledare för elevhälsa samt tre enheter (personal-, ekonomi och barnomsorgsenhet). Kontoret tar fram faktaunderlag, budget, övergripande planer och svarar också för uppföljningar, utvärderingar och nämndens kvalitetsredovisningar. Andra uppgifter för kontoret är att hjälpa förvaltningens olika enheter med ekonomi, personaladministration och debiteringar av bland annat barnomsorgsavgifter. BU-kontoret ansvarar också för övergripande utbildning inom förvaltningen.

Elevadministrativa system Anslaget för ”IT” gäller kostnaden för de elevadministrativa systemen Extens och Dexter. I detta ingår också kostnad för projektledning för införande av systemen.

Övergripande kompetensutveckling Anslaget upptar kostnader för utvecklingsprojekt/utbildningar av förvaltningsgemensam karaktär. Ett sådant utvecklingsarbete är deltagandet i ”Akademi för skolnära forskning och utveckling" tillsammans med Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping samt länets övriga kommuner. När Akademin startade fanns en långsiktig ambition att kommunernas insats skulle motsvara en promille av barnoch utbildningsnämndens anslag. Det skulle för 2010 innebära en kostnad om c:a 560.0 tkr. Nämndens anslag 2009 har varit 65.0 tkr. För att kunna närma sig målet om 1 promille höjs anslaget till 130.0 tkr. 2010. Förvaltningens kostnad för ledarutbildning (rektorsutbildning) ryms i detta anslag. Rektorsutbildningen består av så kallad introduktionsutbildning (anordnad av kommunerna i länet), statlig rektorsutbildning samt utbildning arrangerad av förvaltningen själv. Kostnaden för rektorsutbildning beräknas till 175.0 tkr. För vidareutbildning av lärare som saknar lärarutbildning anslås 20.0 tkr (VAL). En viktig del av anslaget för Övergripande kompetensutveckling är fortbildning av lärare inom ramen för regeringens satsning "Lärarlyftet". Fortbildningen, som avser så kallade behöriga lärare, innebär att lärare kan beviljas tjänstledighet för att studera inom ämnen som prioriterats av arbetsgivaren. Under tjänstledigheten behåller den anställde 80 % av lönen. Av denna del betalar staten 70 % och kommunen 30 %. Beräknad intäkt (staten 70 %) och kommunens kostnad (30 %) upptas under denna verksamhet. Omfattningen av utbildningen styrs genom statliga beslut för varje kommun. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare år bedömt att kommunen inte haft ekonomiskt utrymme att fullt utnyttja den utrymme som staten



fördelat till kommunen. Anslaget 2009 är 885.0 tkr. Detta höjs till 900.0 tkr 2010 för att täcka beräknade löneökningar under året. Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan flera år ett samarbete med Lions i Nässjö om ett utbildningsprogram som kallas ”Lions Quest”. Utbildningen berör frågor om värdegrund mm och är mycket uppskattad av de anställda som haft möjlighet att delta i den. Kostnaden för utbildningen delas mellan Lions (som svarar för den största delen av kurskostnaden) och barnoch utbildningsförvaltningen som bidrar med 40.0 tkr.

IT-pedagog IT-pedagogens (20 %) arbetsuppgifter är dels att samordna frågor om t ex gemensamma pedagogiska program dels att ansvara för genomförandet av utbildning i ”Praktisk IT och mediakompetens (PIM). PIM-utbildningen ska avslutas efter vårterminen 2010.

Åtgärder för friskvård och förebyggande personalvård I budgetbeloppet för friskvård ryms flera aktiviteter. Det är förebyggande personalvård, anlitande av konsulttjänster och anpassning av tjänster/arbetsorganisation för att tillgodose behovet enligt arbetsmiljölagstiftningen. Stöd till kommunens fritidsklubb ingår också i detta anslag. I anslaget finns dessutom pengar avsatta för handledning. Detta innebär att en grupp anställda tillsammans med handledare träffas regelbundet för att arbeta med sin professionella utveckling och på så sätt bli stärkta i sina yrkesroller. Inom förvaltningen finns två personer som arbetar med handledning en viss del av sin tjänst. Kostnaden för detta är 319 tkr Övrigt förebyggande personalvård innebär bland annat att varje enhet har egna hälsoinspiratörer som ska inspirera och stödja friskvårdsarbetet bland sina kolleger. Det kan också handla om att få tillgång till motionsaktiviteter. Kompetensutveckling för hälsoinspiratörer finansieras inom denna verksamhet genom ett bidrag till kommunens s.k. ”Hälsogrupp”. Kostnaden för denna del av friskvårdsarbetet är 20 tkr.

Partnerområdessamordnare HLK Kommunen har ett avtal med Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping om att ta emot lärarstuderande på verksamhetsförlagd utbildning (VFU/praktik). En del av avtalet innebär att kommunen ska ha en särskild funktion; en partnerområdessamordnare. Huvuduppgiften är att hålla kontakten med högskolan, placera ut studenterna och under VFU-perioden se till att innehållet i praktiken blir anpassat till de olika studenternas behov. En av förvaltningens rektorer har denna arbetsuppgift. HLK bidrar till finansieringen av tjänsten.

Genuspedagog Genuspedagogen arbetar för att öka medvetenheten och kunskaperna om olika genusfrågor inom förskolan och grundskolan. Tjänsten är 50 %.

Verksamhetsförändringar Efter samma modell som Lärarlyftet startar hösten 2009 det s. k ”Förskolelyftet”. Detta ger förskolans personal (ledare, förskollärare och barnskötare) möjlighet till fortbildning som inriktas på att pedagogiskt stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. 250.0 tkr anslås för denna utbildning. Tidigare anslag för t ex deltagande i s k Särskild Lärarutbildning, utbildning av specialpedagoger är borttaget.



Barnomsorg Belopp i tkr

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

9 824

9 545

5 072

100

Förskola 1-5 år

130 468

129 766

126 629

Familjedaghem

1 919

1 735

911

700

Ledning och administration Öppna förskolan

Annan pedagogisk omsorg Skolbarnomsorg 7-12 år Barnomsorg på obekväm arbetstid Familjecentralen

25 681

27 260

27 453

1 071

1 035

1 363

693

242

406

900

1 012

Resursförskolan Slottet Barnomsorgsintäkter

-27 193

-27 335

-27 510

Nettokostnad

142 542

143 248

136 136

Verksamhetsbeskrivning Kommunen ska erbjuda barnomsorg inom skälig tid till alla som önskar det. Föräldrarna ska kunna välja omsorgsform (kommunal/enskild förskola eller familjedaghem) så långt det är möjligt. Det ska också vara möjligt för föräldrarna att välja inom vilket område man önskar omsorg. Verksamheten styrs av både statliga och kommunala måldokument. Det viktigaste statliga måldokumentet är Läroplanen för förskola. Det viktigaste kommunala måldokumentet är Pilen/skolplan. I Nässjö kommun finns cirka 35 förskolor i kommunal regi och 5 enskilda förskolor. De kommunala förskolorna kan ta emot cirka 1 250 barn. Motsvarande siffra för de enskilda förskolorna är cirka 140 barn. Om familjedaghemmen inkluderas kan totalt cirka 1 400 barn tas emot inom förskola 1-5 år.

Antal barn i verksamheten Budgeten bygger på att antalet barn i förskoleåldern och vid våra förskolor utvecklas enligt denna tabell. Antalet folkbokförda i åldern 1–5 år är hämtade från kommunledningskontorets befolkningsprognos. från våren 2009. Antalet inskrivna fr. o m 2009 är en bedömning av hur många av dessa barn som i genomsnitt under resp. år kommer att vara placerade inom kommunens (inkl. enskilda ) förskolor.

Folkbokförda

Inskrivna (snitt)

Andel

2006

1 598

1 343

84 %

2007

1 580

1 381

87 %

2008

1 617

1 385

86 %

2009

1 612

1 386

86 %

2010

1 610

1 385

86 %

2011

1 591

1 368

86 %

2012

1 596

1 373

86 %

År



Det faktiska barnantalet tenderar att öka i förhållande till de befolkningsprognoser som upprättats. En jämförelse mellan de prognoser som redovisades i Budget 2009 och den som kommunledningskontoret redovisat våren 2009 ser ut så här:

År

Budget 2009

Prognos våren

Diff. 2009

2008

1 518

1 617

+ 99

2009

1 583

1 612

+ 29

2010

1 576

1 610

+ 34

2011

1 561

1 591

- 30

Den redovisade differensen för 2009 stämmer väl med den faktiska situationen för hösten 2009. Per 2009-1015 beräknas 1 343 barn vara inskrivna, motsvarande antal oktober 2008 var 1 307.

Ledning och administration Verksamheten "Ledning och administration" omfattar kostnad för förskolechefer samt del av kostnad för verksamhetschef och administrativa assistenter. Verksamheten omfattar också anslag för kompetensutveckling och rehabiliteringsåtgärder för personal inom barnomsorgen.

Öppen förskola De öppna förskolorna ska någon/några gånger per vecka erbjuda pedagogisk verksamhet för barn som är hemma med sina föräldrar och barn hos dagbarnvårdare. Anslaget innebär att nuvarande åtta (8) öppna förskolor kommer att behållas under perioden. Verksamhetsbidragen till de öppna förskolorna beror på respektive förskolas öppettider. Bidragen uppgår 2008 till 6 000, 12 000 eller 18 000 kronor per år. Anslaget föreslås vara oförändrat.

Förskola 1-5 år Anslaget till ”Förskola 1–5 år” omfattar följande delar som avser den direkta förskoleverksamheten Personalkostnader Allmänt driftsanslag Lokalhyror Städning Inre och yttre underhåll Ersättning enskilda förskolor Måltider Assistenter till barn i behov av särskilt stöd

Dessutom finns särskilda anslag för den speciella förskoleavdelningen vid förskolan Tuvan som tar emot barn med speciella omsorgsbehov, för modersmålsträning och talpedagog inom förskolan och för olycksfallsförsäkring av barn i åldern 1 - 5 år folkbokförda i kommunen.

Personalkostnader Den genomsnittliga personaltätheten vid kommunens förskolor under 2007 var 5.1 barn per årsarbetare. Detta kan jämföras med genomsnittet för hela landet som var 5.2, Jönköpings län 5.0 och "kommungruppen" (=kommuner jämförbara med Nässjö) 5.3.



Kommunens genomsnittliga personaltäthet under 2008 beräknades kunna vara oförändrad dvs. c:a 5.1. I sammanställningen ”Vad kostar verksamheten i din kommun 2008” redovisas nu att personaltätheten var 5.5 barn per årsarbetare. För länet var tätheten 5.3, för riket och kommungruppen 5.3. Den av kommunfullmäktige i november 2008 antagna budgeten för 2009 innebar besparingar inom förskolan. Under 2009 har dessutom ytterligare besparingar genomförts inom förskolan. Förslag till budget för 2010 innebär att anslaget per barn inom förskola 1 – 5 år behålls på den nivå som gäller vid halvårsskiftet 2009 dvs. anslaget räknas endast upp till 2009 års lönenivå.

Verksamhetsförändringar Kostnaden per inskrivet barn inom förskola 1–5 år 2008 var c:a 119 500 kr. Genomsnittet för länet var c:a 113 350 kr och för riket c:a 110 600 kr. Dessa kostnadsskillnader var kända när budgeten för 2009 års verksamhet fastställdes. De utgjorde då en del av underlaget för att genomföra besparingar inom förskolan. Kommunens ekonomiska situation har också inneburit att ytterligare besparingar genomförts inom förskolan under 2009. Budgetförslaget för 2010 utgår från att det nu gällande beloppet per barn behålls. Detta torde också innebära att personaltätheten kommer att försämras ännu mer.

Allmänt driftsanslag Varje förskola erhåller ett schablonbidrag om 1 000 kr per barn och år för t ex inköp av lekmaterial, förbrukningsvaror mm.

Inre och yttre underhåll Anslaget är oförändrat under planeringsperioden.

Ersättning enskilda förskolor Ersättning till enskilda förskolor beräknas efter samma principer som gäller i resursfördelningssystemet till kommunens egna förskolor. En ny lagstiftning införs fr. o m 2010-01-01 som innebär att ersättningssystemet till de enskilda förskolorna behöver revideras. Detta gäller framför allt hur enskilda förskolors lokalkostnader ska ersättas. I dag betalar kommunen förskolans faktiska lokalkostnad, efter årsskiftet ska ersättningen motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad beräknat per barn.



Familjedaghem Verksamhetsbeskrivning Verksamheten styrs, på samma sätt som övrig förskoleverksamhet, av statliga styrdokument och av Pilen/Skolplanen. Familjedaghemmen är ett komplement till förskolorna. Efterfrågan på platser inom familjedaghem är låg. Antalet familjedaghem har därför minskats under 2009 till 2 stycken. Budget för 2010 innehåller inget förslag om utökning av familjedaghemmen.

Annan pedagogisk omsorg Budgeten innehåller ett anslag för så kallad annan pedagogisk omsorg. Den som önskar starta sådan kan ansöka om godkännande och därefter få bidrag till denna verksamhet.

Skolbarnomsorg 7-12 år Verksamhetsbeskrivning Statliga och kommunala måldokument styr verksamheten. Efterfrågan av platser inom skolbarnsomsorgen varierar både mellan och under året. Av nedanstående tabell ser man variationerna under året. Man kan också se att trots att antalet elever totalt har minskat har elevantalet vid fritidshemmen snarare ökat.

Månad

2004

2005

2006

2007

2008

2009

April

824

819

862

869

915

929

Okt

930

901

939

1 005

1 009

I huvudsak är det barn i F – 3 som efterfrågar plats inom skolbarnsomsorgen. Budgetåret 2009 finns c:a 1 315, 2010 - 2012 mellan 1 350 – 1 360. Det upprättade budgetförslaget innebär att i genomsnitt under året finns c:a 75 % av dessa (c:a 990) inskrivna vid något av kommunens fritidshem. Kostnaden per inskrivit barn vid fritidshemman var 2008 c:a 28 800 kr. Motsvarande kostnad för länet var c:a 34 100 kr och för riket c:a 34 300 kr. Antal inskrivna per årsarbetare i Nässjö var 22.2 barn, i länet 18.2 och i riket 20.3. Budget för 2010 innebär att nuvarande nivåer vad gäller antal barn per årsarbetare behålls.



Barnomsorg på obekväm arbetstid Verksamhetsbeskrivning Verksamheten avser kostnader för att kommunen ska kunna erbjuda barnomsorg under obekväma arbetstider (bl. a nattbarnsomsorg). Verksamheten är sedan hösten 2008 inrymd i förskolan Tuvan.

Verksamhetsförändring Efterfrågan på platser i denna verksamhet har under de senaste åren ökat. Prognosen för 2009 visar på ett negativt utfall varför anslaget till 2010 och kommande år är höjt till 2009 års prognosnivå.

Familjecentralen Verksamhetsbeskrivning I familjecentralen samverkar barnoch utbildningsförvaltningen med individ- och familjeomsorgsförvaltningen samt landstinget kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar.

Verksamhetsförändringar Under 2009 har familjecentralen flyttat till nya mer ändamålsenliga och lättillgängliga lokaler. Hyreskostnaden har därför ökat. Barn- och utbildningsnämnden har också beslutat inrätta en anställning som förskollärare fr. o m hösten 2009 vid familjecentralen. Denna tjänst finansieras genom minskning av anslagen i resursfördelningssystemet inom förskolan.

Barnomsorgsintäkter Verksamhetsbeskrivning Posten avser intäkter för platser i förskolan 1-5 år samt för skolbarnsomsorgen. I summan ingår även interkommunal ersättning (IKE) för barn i förskolan till/från andra kommuner. Kommunen erhåller ett särskilt statsbidrag som kompensation för att kommunen tillämpar systemet med maxtaxa inom barnomsorgen. Statsbidraget anses motsvara den minskade intäkten från föräldrarnas avgifter.

Verksamhetsförändringar Intäkterna från avgifter inom förskola och skolbarnsomsorg är uppräknade med 1.0 %. Den relativt låga uppräkningen grundar sig på en bedömning av att löneökningarna under 2010 kommer att hamna på en lägre nivå än tidigare år.



Grundskola (inkl. förskoleklass) Grundskola

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

Ledning och administration

10 418

9 934

13 383

Förskoleklass

12 470

13 912

14 568

Undervisning

116 664

120 858

120 490

Elevsocial verksamhet

8 418

8 222

8 815

Läromedel

9 358

9 143

9 397

Skolmåltider

16 023

17 039

16 244

Skolskjutsar

18 187

18 948

19 582

Lokaler

43 784

47 110

45 390

Obligatoriska särskolan

9 940

9 693

10 178

Interkommunala ersättningar

12 478

10 779

3 195

257 740

265 638

261 242

Nettokostnad

Verksamheten Grundskola består av följande delar Ledning och administration Förskoleklass Undervisning Elevsocial verksamhet Läromedel Skolmåltider Skolskjutsar Lokaler Obligatoriska särskolan Interkommunala kostnader

Ledning och administration Verksamheten "Ledning och administration" omfattar kostnader för rektorer, del av verksamhetschef och administrativa assistenter, anslag för kompetensutveckling och rehabilitering.

Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning Mål för verksamheten finns i statliga styrdokument som t ex läroplaner samt i kommunens skolplan. Verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är en frivillig skolform för 6-åringar. Åldersintegrering i åldersblandade grupper med elever i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 och 2 är vanligt förekommande.

Verksamhetsförändring Antalet elever i förskoleklassen per budgetår beräknas bli



År 2007 2008 2009 2010 2011

Summa

295 334 338 324 326

319 338 324 326 338

304 336 333 325 331

Personaltätheten i förskoleklassen 2007 och 2008 var 7.1 lärare per 100 elever. Detta kan jämföras med (statistik för 2007) riksgenomsnitt 6.8, länet 6.5 och kommungruppen 7.0. Personaltätheten beräknas vara kvar på samma nivå under 2009. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings sammanställning för 2008 var kostnaden för en elev i förskoleklassen 2008 i Nässjö 44 560 kr, motsvarande för länet var 50 456 och för riket 50 064. Anslaget för förskoleklass är budgeterat till samma nivå 2010 som 2009.

Undervisning Verksamhetsbeskrivning Verksamheten upptar i huvudsak anslag för löner till lärare inom grundskolan. Med lärare inom grundskolan avses klasslärare i de lägre årskurserna, ämneslärare i högre årskurser samt speciallärare. Verksamheten ”Grundskola” innehåller resurser för en grundtilldelning till olika skolområden. Fördelningen sker efter antal barn i olika åldrar, löneläge med mera. Utöver denna grundtilldelning finns också ”tilläggsanslag” som ska täcka vissa elevgruppers särskilda kostnader. Det handlar om anslag för modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och undervisning i förberedelseklass. En elev har rätt till modersmålsundervisning om en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål och det språket är dagligt umgängesspråk för eleven. Om minst fem elever vill ha undervisning i sitt modersmål är kommunen skyldig att erbjuda detta. Elever med ungefär samma bakgrund som ovan kan ha rätt till undervisning i svenska som andraspråk i stället för undervisning i svenska. För flyktingbarn som kommer direkt till Nässjö och inte kan någon svenska anordnas undervisning i så kallade förberedelseklasser. I anslaget för grundskolan finns också skoldaghemmet Slottsskolan. Där bedrivs undervisning för elever som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie klassen. Slottsskolans mål är att ge den enskilde eleven sådant stöd och hjälp så att eleven kan återgå till sin ordinarie klass. Slottsskolan har två avdelningar; en för elever i årskurs 1–6 och en för elever i årskurs 7–9. Skoldaghemmet ska kunna ta emot 15–20 elever. Resurser till barn i behov av särskilt stöd inom grundskolan inryms i denna verksamhet. Anslaget fördelas av verksamhetschef till de olika skolorna efter behovsbedömning.

Verksamhetsförändringar Jämfört med den befolkningsprognos som redovisades utdrag från i Budget 2008 beräknas nu det totala elevantalet i åk 1 - 9 enligt kommunens befolkningsprognos från våren 2009 vara enligt följande:

Prognos i budget 2009

Prognos våren 2009

2009/10

3 095

3 053

2010/11

3 012

3 035

Läsår

2011/12

3 022

2012/13

3 068



Man kan nu konstatera att den stora nedgången av elever i grundskolan i stort har upphört. Mellan 2010 och 2015 kommer antalet elever i grundskolan i stället att öka med cirka 150 elever. Personaltätheten i grundskolan i Nässjö var 2007 och 2008 7.8 lärare per 100 elever. Detta kan jämföras med (2007) riket 8.4, länet 8.7 och kommungruppen 8.6. För 2010 beräknas anslagen per elev vara oförändrade i förhållande till den budget som barnoch utbildningsnämnden antagit våren 2009. Det innebär att personaltätheten 2010 beräknas bli lägre än tidigare år. Anslaget för undervisning i svenska som andraspråk ökar med 1.4 milj. kr i grundskolan. Tidigare var detta anslag en del av de riktade statsbidragen som fanns inom skolan. Bidraget var för c:a 10 år sedan så stort att det räckte till c:a 2 tim undervisning per elev (som hade rätt till detta) och vecka. Efter de nedskärningar som genomförts under de senaste 5 – 10 åren räcker anslaget nu till c:a 40 min undervisning per vecka. Genom denna anslagsökning beräknas eleverna kunna få upp mot 60 min undervisning per vecka.

Elevsocial verksamhet Verksamhetsbeskrivning Mål är att i första hand förebygga, stödja och hjälpa elever med olika fysiska, sociala och psykiska handikapp. Att råda och hjälpa elever med personliga, familje- och skolrelaterade problem så att eleverna har möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Genom förebyggande verksamhet vaka över elevernas utveckling och hälsa. Studie och yrkesorientering för elever vid 7-9 skolorna. Ungefär hälften av anslaget för den elevsociala verksamheten är kostnader för skolhälsovården (skolläkare och skolsköterskor). Verksamheten inrymmer också anslag för skolpsykologer, skolkuratorer och skolvärdar. Kommunens kostnad för försäkring av barn finansieras inom denna verksamhet. Verksamheten har också ett mindre anslag för drogförebyggande verksamhet.

Verksamhetsförändringar De allra flesta elever trivs i skolan. Detta framgår t ex av enkätundersökningar och s. k hälsosamtal som genomförts under året. Trots detta finns ett antal elever som har olika typer av problem, ofta är dessa kopplade till elevens sociala situation. För att öka skolornas möjligheter att hantera dessa problem innehåller budgetförslaget resurser för att kunna anställa ytterligare en kurator inom grundskolan. Fr. o m 2010 kommer elevhälsan att åläggas att genomföra vaccinationer mot livmoderhalscancer. Detta medför ökade kostnader för t ex personal och vaccin, stadsbidraget kommer att tillföras nämnden.

Läromedel Verksamhetsbeskrivning Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till de läromedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Läromedlen ska vara av god kvalitet. Eleverna skall kunna söka kunskap via IT. Skolbiblioteket ska vara en läromedelsresurs för skolorna i deras arbete med ett undersökande problembaserat arbetssätt. Skolbiblioteket ska ge eleverna ett rikt och varierat utbud av litteratur, som stimulerar deras språk, känsla och fantasi. Verksamheten omfattar anslag för inköp av läromedel. Läromedel omfattar inte endast böcker utan också datorer, datorprogram, förbrukningsmateriel, tidningar, AV-materiel, laborationsutrustning med mera. Till Mediacenter i Jönköping betalas en årlig avgift baserad på antalet skattekronor i kommunen. IT är väl utbyggt och samtliga skolor och förskolor är anslutna till Internet. Avtal finns med kommunledningskontorets IT-enhet om köp av dataservice. I anslaget finns pengar avsatta för kulturaktiviteter, till exempel inköp av skolteaterföreställningar. Detta anslag ska – som en del av nämndens besparingar under 2009 – inte utnyttjas. För 2010 finns däremot anslaget kvar.



Verksamhetsförändringar Kultur- och fritidsnämnden har under 2009 beslutat att upphöra med den biblioteksverksamhet som bokbussen svarat för. De skolor och förskolor som tidigare kunnat utnyttja biblioteksbussens service kommer nu i stället att få service via boklådor som distribueras till de olika enheterna. Anslaget för läromedel har under de senaste åren minskat. Minskningen inom grundskolan har varit proportionellt störst för eleverna i åk 7-9. Anslaget för dessa årskurser räknas därför upp med 200.0 tkr 2010.

Skolmåltider Verksamhetsbeskrivning Skolmåltiderna ska ge eleverna 35 procent av dygnsbehovet av näring. Verksamheten ska sträva efter en så hög kvalitet som möjligt genom att använda bra råvaror, egen tillredning och kunnig personal. Maten ska vara vällagad, variationsrik och tillagas så nära serveringstillfället som möjligt. Maten ska serveras vid samma tidpunkt varje dag. Barn och utbildningsförvaltningen köper skolmat från kostenheten inom tekniska serviceförvaltningen.

Skolskjutsar Verksamhetsbeskrivning Barn och elever som bor utanför tätorterna och har en kilometer eller längre till påstigningsplatsen har rätt till skolskjuts. Elever kan få skolskjuts från och med förskoleklass till och med utgången av årskurs nio. Skolskjutsar anordnas också för resor till och från simhallen i Nässjö för simundervisning. Anslaget omfattar också de elever inom särskolan som är i behov av transport till och från skolan. Skolskjutsarna ska anpassas till barnets/elevens skoltider. Kostnaden för gymnasiesärskolans skjutsar är redovisade under gymnasiet.

Verksamhetsförändringar Anslaget för skolskjutsar räknas upp i enlighet med en bedömd indexuppräkning av de klausuler som finns i gällande skolskjutsavtal.

Lokaler grundskolan Verksamhetsbeskrivning Grundskolans lokaler hyrs med få undantag av tekniska serviceförvaltningen. Lokalvården köps oftast från Nässjö Städ men kan även köpas från annan utförare. I ytterområdena finns områdesvaktmästare som är gemensamma för kommunala verksamheter på orten. Cheferna disponerar en summa för inre och yttre underhåll vilket inkluderar akuta, mindre arbetsmiljöåtgärder.

Verksamhetsförändringar Tekniska serviceförvaltningen har under hand meddelat att hyresnivån inte kommer att öka mellan 2009 och 2010. Nämndens lokalkostnader kommer däremot att minska eftersom friskolan Prolympia har upphört.

Obligatorisk särskola Verksamhetsbeskrivning Målet är att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Statliga och kommunala måldokument finns antagna för verksamheten. Den obligatoriska särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola i årskurserna 1-9. Ett tionde år är frivilligt. Träningsskolan är avsedd för de elever som inte kan gå i grundsärskola. Några särskoleelever är integrerade i vanliga grundskoleklasser medan andra går i särskoleklasser som finns inom ett par rektorsområden.



Budget 2009 för grundsärskolan planerades för c:a 40 elever. Situationen inför höstterminen 2009 är att antalet elever är 53 stycken. Det är framför allt de s k individintegrerade eleverna som ökat beroende på de val som föräldrar gjort om sina barns skolgång.

Verksamhetsförändring Mot bakgrund av det faktiska antalet elever i denna verksamhet och den bedömning av elevantalet 2010 ökas budget 2010 till den nivå som prognosen för 2009 visar. Det innebär en ökning av anslaget med c:a 1.0 milj. kr.

Interkommunal ersättning grundskola Verksamhetsbeskrivning För elever som inte går i kommunens skolor betalas ersättning till den kommun där eleven fullgör sin skolgång. Kommunens kostnad beräknas till c:a 2.8 milj. kr. Denna kostnad är sänkt med c:a 500 tkr jämfört med 2009 års budget. En stor del av denna kostnad avser elever i östra kommundelen som studerar i Eksjö. Kommunens intäkt för elever som kommer från andra kommuner beräknas till c:a 1 milj. kr. Fr. o. m. 2008 finansieras även "skoldelen" av kostnaden för institutionsplacerade grundskoleelever via barnoch utbildningsnämndens budget. Kostnaden för detta beräknas under 2010 till c:a 1.5 milj. kr.



Brinellgymnasiet Ungdomsgymnasiet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

8 988

9 529

9 520

Service

32 196

32 128

31 015

Gymnasieskolan

80 932

84 522

85 655

5 748

6 470

6 208

-49

-400

-412

Ledning /administration

Gymnasiesärskolan Gymnasievux, påbyggnad Grundvux SFI Uppdragsutbildningar

5 -181

Övriga verksamheter

361

Extraordinära intäkter

254

242

239

128 254

132 519

132 256

Nettokostnad

Verksamhetsbeskrivning Ungdomsgymnasiet består idag av 12 nationella program samt det individuella programmet. Utöver de nationella programmen är Brinellgymnasiet också riksidrottsgymnasium för ungdomar som, förutom vanliga studier, vill utveckla sin förmåga när det gäller bandy eller bowling. För att ytterligare förstärka idrottsprofilen har gymnasiet lokala idrottsgymnasier när det gäller bowling, fotboll och ishockey. Brinellgymnasiet blev i januari 2009 som första skola i länet certifierade som Teknikcollege. För att vara ett Teknikcollege krävs att man uppfyller tio kriterier, vilket bland annat innebär att arbetet sker i ett regionalt perspektiv, har en tydlig profil, samverkan med näringslivet, sammanhållna arbetsdagar samt att arbetet sker i arbetslag med ämnesintegration. Programmen som ingår i Teknikcollege är el-industri- och teknikprogrammet. Den lokala styrgruppen, vars ordförande kommer från näringslivet, har under våren 2009 planerat starten av vårt Teknikcollege som sker hösten 2009. Brinellgymnasiet har även mycket internationella kontakter och utbyte med andra skolor sker bland annat i Finland, Tyskland och Litauen. Brinellgymnasiet är en av flera utbildningsanordnare till den gymnasiala kommunala vuxenutbildningen. När det gäller övriga vuxenutbildningar (grundvux, särvux och SFI ) har dessa tidigare utförts av Brinellgymnasiet på uppdrag av Nässjö Lärcenter. Från och med ht 2008 återstår bara särvux, eftersom annan utbildningsanordnare har valts för grundvux och SFI. Verksamheten bedrivs i ny- och ombyggda lokaler, anpassade för en modern gymnasieskola. På Brinellgymnasiet finns också gymnasiesärskolan som arbetar integrerat både med det individuella programmet och vissa nationella program. På raden för gymnasiesärskolan ovan ingår schablonmässigt fördelade kostnader för skolskjuts. Följande program och inriktningar anordnas vid Brinellgymnasiet:

Barn- och fritidsprogrammet Fritid Pedagogisk och social verksamhet

Byggprogrammet Husbyggnad Anläggning



Inriktning "Anläggning" har bedrivits i samarbete med fordonsprogrammet i Nifsarp (Eksjö), vilket innebär att eleverna endast har gått första året på Brinellgymnasiet. När nu Nifsarp har blivit en friskola kommer eleverna att vara inskrivna på Brinell hela studietiden. Samarbete med Nifsarp kommer att ske när det gäller vissa kurser.

Elprogrammet Automation Datorteknik Elteknik

Estetprogrammet Bild och formgivning.

Handel- och administrationsprogrammet Handel och service

–

Turism och resor

Hantverksprogrammet Frisör

Industriprogrammet – Industri – Trä

Medieprogrammet – Medieproduktion

Naturvetenskapsprogrammet – Matematik och datavetenskap – Miljövetenskap – Naturvetenskap

Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet – Ekonomi – Kultur – Samhällsvetenskap - Språk

Teknikprogrammet – Design – IT – Produktionsteknik Nya profiler, bland annat Eko-arkitektur, har gjort att intresset för denna utbildning har ökat.



Individuella programmet Här går elever som t ex inte är behöriga för ett nationellt program. Här finns också elever som blivit antagna till ett nationellt program, men som av olika skäl avbrutit dessa studier.

Verksamhetsförändringar På samma sätt som redovisats inom grundskola trivs de allra flesta gymnasieeleverna både med sin skolgång och med ”livet i övrigt”. Det finns naturligtvis även här ett antal elever som har olika typer av problem, ofta kopplade till elevens sociala situation. Budgetförslaget innehåller därför en förstärkning av resurserna vid elevhälsan med 250.0 tkr. De besparingar som gjorts inom gymnasiet de senaste åren har bl. a inneburit minskade anslag för läromedel. Anslaget föreslås nu höjas med 300 tkr. för att kunna höja standarden och tillgången på läromedlen vid gymnasiet. På samma sätt som inom grundskolan föreslås anslaget för att undervisning i svenska som andraspråk höjas i gymnasiet. Ökningen är 600 tkr.



Korttidstillsyn Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

Korttidstillsyn

652

921

791

Nettokostnad

652

921

791

Verksamhetsbeskrivning Målet är att bereda särskolebarn fritidsverksamhet efter 12 års ålder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Barn och elever med vissa funktionshinder har rätt till personliga assistenter och korttidsvistelse efter skoldagen.

Verksamhetsförändringar Prognosen för 2009 tyder på ett överskott. Anslaget för 2010 är anpassat efter detta och bedömda antalet elever.



Musikskola/Kulturskola Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

4 428

5 349

5 455

-670

-735

168

236

893

937

935

565

562

5 445

6 429

6 533

Lön Intäkter elevavgifter Instrument Utåtriktad verksamhet Lokaler Fortbildning Musikgymnasiet Nettokostnad

Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan bedriver frivillig sång- och instrumentalundervisning för grundskolans och gymnasieskolans elever. Instrumentutbudet är brett med de flesta instrumentslag representerade. På vissa instrument är det kö men då erbjuds eleven att välja andra instrument. Kulturskolan satsar mycket på ensemblespel och strävar efter att så många som möjligt av skolans elever ska delta i någon ensemble. Genrebredd är ett annat mål skolan strävar mot. Undervisningen sker enskilt eller i grupp. Kulturskolan ger i samarbete med Brinellgymnasiet en treårig musikutbildning om sammanlagt 300 gymnasiepoäng. Utbildningen är utformad så att den kan vara en grund för högre musikstudier. Kulturskolan har också samarbete med kommunens övriga musikliv och orkestrar. Dansundervisningen erbjuder dans i varierande stilar, t ex förberedande balett, modern och nutida dans, jazzdans, jazzfunk och showdans. Dansundervisning finns för elever från 8 år till 19 år.

Verksamhetsförändring Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om en utveckling av musikskolans verksamhet till en kulturskola. Verksamheten omfattar därför i dag både musik- och dansundervisning. När kommunfullmäktige behandlade förslaget om denna utveckling fanns också en ambition att kunna tillföra teater/dramaverksamhet till kulturskolan. Budgetförslaget innebär därför att en tjänst 50 % som dramapedagog inrättas fr. o m halvårsskiftet 2010 till en beräknad kostnad av 105.0 tkr. Fr. o m hösten 2010 kommer kulturskolan att flytta in i ”Nya Pigalle”. Det betyder att nämndens hyreskostnader kommer att öka. Någon klar beräkning av denna kostnad finns ännu inte men den avsikt som fanns när kommunfullmäktige beslutade om om- och tillbyggnad av Pigalle var att nämnden skulle tillföras anslag som motsvarade de ökade kostnader för hyra och ev. inventarier som flyttningen kommer att medföra.



Ej fördelade resurser Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram11

Plan 12

Löneökningsbudget

7 025

Justering PO

2 912

Justering städ

1 380

Justering måltider

1 834

991

14 142

Justeras i internbudget Ej fördelade resurser

Efter genomförda löneförhandlingar våren 2010 kommer anslaget för löneökningar att fördelas till resp. verksamhet. Personalkostnadspålägget kommer i Tilläggsbudget I 2010 att sänkas från 40.13 % till 39.08 %. För barnoch utbildningsnämnden innebär detta en ramsänkning med 2 912 tkr. Anslagen för städning och måltider är minskade i enlighet med den s k kost- och städutredningen. Motsvarande belopp ska föras över till anslag för lokaler.



Barn- och utbildningsnämnd Belopp i tkr

2 008

Personal-

Övriga

Intäkter

kostnad kostnader

2009

2010

2 011

2 012

Anslag

Ram

Plan

1 190

Netto-

Budget

kostnad

inkl tb

inkl tb I 677

Verksamhet BU-nämnden

800,0

151,7

0,0

951,7

640

0,0

-0,1

0,0

-0,1

Central ledning o adm.

6 270,8

1 405,5

-103,3

7 573,0

8 056

8 200

7 795

Övergr. kompetensutv

1 364,2

670,1

-1 213,9

820,4

1 442

1 550

Friskvård m.m

243,2

82,8

0,0

326,0

312

337

Po samordnare HLK

141,6

21,9

-44,6

118,9

128

127

129

Genuspedagog

237,2

0,2

0,0

237,4

237

236

252

0,0

18 268,2

-81,6

18 186,6

17 717

18 948

19 582

Ankomstbokförda fakturor

Skolskjutsar IT-pedagog

41,0

311,4

-351,9

0,5

17 464,1

3 225,4

-447,6

20 241,9

20 110

19 479

0,0

84,0

-5,0

79,0

100

Förskola 1-5 år

98 120,7

37 443,4

-3 336,8

132 227,3

131 499

131 943

134 483

Förskoleklass

10 041,2

2 631,9

-202,9

12 470,2

12 943

13 912

14 568

1 862,3

56,4

0,0

1 918,7

2 034

1 735

1 611

Skolbarnoms. 7-12 år

20 905,5

5 145,6

-369,9

25 681,2

25 320

27 260

27 453

Barnomsorgsintäkter

4,5

883,1

-28 080,4

-27 192,8

-26 134

-27 335

-27 510

116 717,8

1 328,8

-1 384,7

116 661,9

114 919

120 854

133 870

7 829,7

1 401,6

-813,7

8 417,6

8 130

8 222

8 815

247,0

9 519,7

-405,6

9 361,1

8 811

9 143

9 397

0,0

16 340,3

-317,0

16 023,3

15 770

17 039

16 244

Lokaler grundskolan

7 061,0

40 308,3

-3 585,4

43 783,9

43 705

47 110

45 390

Grundsärskolan

8 567,5

1 409,6

-35,9

9 941,2

9 198

9 693

10 178

Interkomm. Ers.

0,0

14 624,9

-2 147,3

12 477,6

13 757

10 779

3 195

Ledning adm o service

11 130,4

30 961,8

-908,1

41 184,1

42 127

41 657

40 585

Gymnasieskolan

65 311,4

55 443,6

-34 075,7

86 679,3

90 746

90 992

91 813

4 417,6

114,4

-4 756,2

-224,2

-230

-372

-381

11,4

509,5

-160,0

360,9

340

Extra ordinära intäkter

792,3

951,4

-1 489,6

254,1

192

242

239

Korttidsverks. (lss)

517,1

135,2

0,0

652,3

783

925

791

5 633,9

1 358,5

-1 547,5

5 444,9

6 088

6 429

6 533

14 142

562 420,0

Löneökningar

9 395

18 969

Övriga kostnadsökn.

1 934

5 589

573 749

586 978

562 420

558 397

-15 352

-28 581

Läsa skriva räkna Adm. bo och grsk Öppna förskolan

Familjedaghem

Undervisning, g-skola Elevsoc. Verksamh. gsk Läromedel g-skola Skolmåltider

Uppdragsutbildningar Övriga verksamheter

Musikskolan Ej fördelade resurser

385 733,4 244 789,1

-85 864,6

544 657,9

548 737

559 840,0

Totala kostnader Rambudget Diff. mot budget



Individ- och familjeomsorgsnämnd Ordförande: Wiveka Forell Karlsson (V) | Förvaltningschef: Ulrika Gustafson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

50 068

44 695

45 076

46 091

47 161

Övriga kostnader

52 596

40 809

48 120

47 310

46 240

Summa kostnader

102 664

85 504

93 196

93 401

6 042

620

96 622

84 884

92 576

92 781

Antal årsarbetare

75,0

58,0

57,0

Kronor/invånare

3 280

2 918

Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad

Budget, ram och plan är inte finansierad men ska behandlas i internbudgetarbetet, se sidan x.

Verksamhetsbeskrivning Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för stöd och behandling av barn, ungdomar och vuxna, familjerätt och ekonomiskt bistånd. Nämnden ansvarar också för förebyggande insatser mot alkohol- och drogproblem. Förvaltningen leds av individ- och familjeomsorgschefen. Individ- och familjeomsorgsnämnden har cirka 57 årsarbetare.



Mål 2010 Medborgare Mål God tillgänglighet och professionellt bemötande

Hög rättsäkerhet

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Besökande vid IFO förvaltningen skall uppleva att både tillgänglighet och bemötande är bra.

Enkätundersökning en gång per år till ett urval besökande vid IFO förvaltningen

Fastställda beslut i högre rättsinstans

Alla överklagade/underställda beslut granskas

Utredningar skall inledas skyndsamt

Statistikuttag Analysen/Procapita av beslut inleda/ej inleda utredning (Slumpmässig urval 50 st) (Särredovisas)

Utredningar skall genomföras inom lagstadgad tid

Procapita samt genomgång av IFO nämndens beslut om förlängd utredningstid

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Ekonomi i balans

Kvartalsrapport och bokslut

Vi skall närma oss standardkostnaden för jämförbara kommuner

Sammanställning av kommunernas bokslut. ”Vad kostar verksamheten i den kommun 2008”

Förbättrad budgetuppföljning

Kvartalsrapport och bokslut

Kostnaderna för institutionsvården skall minska

Kvartalsrapport och bokslut

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Ekonomi Mål Förbättrad hushållning

Kostnadseffektiva insatser med god kvalitet

Medbarbetare Mål

Anställda vid IFO Nässjö skall ha adekvat utbildning för sitt jobb Professionella medarbetare Chefer skall ha medarbetarsamtal med anställda vid IFO

Attraktiva arbeten

Inventering av utbildningsbakgrund för samtliga anställda inom IFO förvaltningen För varje yrkeskategori inom förvaltningen fastställs vad som är adekvat utbildning (Avvakta inventeringen ovan) Arbetsmiljöenkät samt för de år enkäten ej genomförs särskild sammanställning för enhet och förvaltning

God arbetsmiljö

Sjukfrånvarostatistik



Verksamhet/utveckling Mål Flexibla och individuella vårdalternativ

Indikator

Det långvariga socialbidragsberoendet skall minska Våra utredningsmetoder vara evidensbaserade

Effektivare handläggning

Aktiviteter/handlingsplan

Andel vuxna missbrukare med stöd i familjehem skall öka

skall

Akt/ärendegranskning

Definiera en målgrupp för ASI användare i vuxen och ekonomi

Synliggöra tidsanvändning

Utarbeta en systematik av tidanvändning

Genomförandeplaner i samtliga ärenden som rör öppenvård eller vård utanför eget hem

Akt/ärendegranskning

Vi skall ha nöjda samverkanspartners



för

mätning

Enkät utlämnas till ett urval av företrädare för mest frekventa samarbetspartners I samarbete med LUPPEN utarbeta en enkät till de viktigaste samarbetspartnerna

Politisk verksamhet Nämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

595

562

Övriga kostnader

649

617

Belopp i tkr

Nettokostnad Antal ledamöter

Gemensam administration Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

2 400

2 636

2 479

Övriga kostnader

6 062

5 552

6 183

6 223

6 292

Summa kostnader

8 462

8 188

8 662

8 702

8 771

8 188

8 662

8 702

8 771

4,0

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

4 366

4 170

4 590

4 606

4 633

955

678

685

697

1 814

1 916

1 970

1 987

2 017

839

1 424

7 974

8 188

8 662

8 702

8 771

Belopp i tkr

Intäkter

488

Nettokostnad

7 974

Antal årsarbetare

Handläggning/adm Utbildning IT/tele Interna ersättningar Nettokostnad

Verksamhetsbeskrivning Individ- och familjeomsorgens verksamhet är uppdelad i familjesektion, vuxensektion, ekonomisektion samt administrativ sektion. Administrativ personal finns för socialregister, reception, IT-stöd och förvaltningsledning (4,0 tjänster). Övrig administration (ekonomi, personal och kansli) tillhör omsorgsnämnden. Individ- och familjeomsorgsnämnden betalar sin del av de gemensamma kostnaderna till omsorgsnämnden genom intern fördelning. Under 2010 kommer organisationen att förändras till viss del.



Barn-/ungdomsvård och familjerätt Verksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

31 234

31 670

31 230

31 535

31 845

Övriga kostnader

18 160

11 467

11 685

11 781

11 957

Summa kostnader

49 394

43 137

42 915

43 316

43 802

2 420

100

46 974

43 037

42 815

43 216

43 702

33,85

31,85

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Adm/handläggning

12 293

12 850

12 964

12 978

12 997

Institutionsvård

13 002

9 237

9 420

9 495

9 638

Familjehemsvård

12 723

12 760

13 015

13 275

13 540

Kontaktpersoner

2 514

2 165

2 210

2 255

2 300

Öppenvård

6 442

6 025

5 206

5 213

5 227

46 974

43 037

42 815

43 216

43 702

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Nettokostnader

Verksamhetsmått Antal anmälningar för barn som far illa Antal utredningar Genomsnittlig kostnad vårddygn HVB, kr

1 128 521

per

Kostnad per person i familjehem, kr

3 158 603

Verksamhetsbeskrivning Familjesektionen har som uppdrag att genomföra individ- och familjeomsorgsnämndens uppgifter och ambitioner riktade till barn, ungdomar och familjer i Nässjö kommun. Arbetsområdet är till stora delar styrt av lagar och delas huvudsakligen in i: Förebyggande arbete, huvudsakligen genomfört av personal i familjecentralen. Individuellt prövat bistånd genom egna öppenvårdresurser, huvudsakligen genomfört av Fält- och familjegruppen (13-20 år) och Herkules (0-12 år). Myndighetsutövande verksamhet som att ta emot och bedöma anmälningar om barnoch ungdomar som far illa, genomföra utredningar samt bistå och följa upp insatser riktade till barn och ungdomar i behov av skydd, stöd och behandling. Arbetet utförs av en barnoch familjerättsgrupp, en ungdoms- och mottagningsgrupp och en familjehemsgrupp. Under 2008 har den myndighetsutövande verksamheten fortsatt präglats av mycket kraftig ökning av antalet anmälningar om barn och ungdomar i behov av skydd och stöd. Över 1 200 anmälningar eller 565 unika personer anmäldes till socialtjänsten under 2008. Det är 8,1 procent av samtliga barn och ungdomar i Nässjö. Räknas även övrig myndighetsutövande verksamhet med var 12,8 procent av barn och ungdomar skrivna i Nässjö kommun på något sätt föremål för bedömning eller åtgärd under 2008. Detta är anmärkningsvärt högt



även i jämförelse med andra kommuner i landet. Förvaltningen har inför 2009 tagit initiativ till att genom kontakt med länets forsknings- och utvecklingsenhet göra en djupare analys om vad som ligger bakom dessa höga siffror. Utöver egna öppenvårdsresurser har förvaltningen möjlighet och skyldighet att köpa externa tjänster som institutionsvård, familjehemsvård och kontaktfamiljer/personer. Varje arbetsgrupp upprättar separata handlingsplaner kopplade till nämndens mål i Pilen.

Verksamhetsförändringar Inför 2010 ska verksamhet och organisation anpassas till de besparingskrav som ställts. Individ- och familjeomsorgen har fattat beslut om att minska familjesektionens organisation med 2 tjänster. Den omorganisation som genomförs innebär att nämnden till stora delar upphör med det allmänt förebyggande arbetet riktat till ungdomar genom att dra in fältverksamheten. Dessutom minskas öppenvården riktad till mindre barn med en tjänst. Det tidigt förebyggande arbetet riktat till barn 0-9 år kommer däremot att prioriteras genom att verksamheten vid familjecentralen förstärks med en tjänst. Socialtjänsten har under mycket lång tid av tradition haft en framskjuten position i det allmänt förebyggande arbetet i kommunen. Fältassistenterna har haft huvudansvaret och samordnat och lett kommunens samlade ambitioner för åldersgruppen 13-20 år. Uppdraget har varit att ha en helhetssyn av ungdomssituationen som används i information och opinionsbildning. Genom god kunskap och tidiga initiativ har ungdomsproblem kunnat förebyggas tidigt. Stora delar av det allmänt förebyggande arbetet 13-20 år försvinner nu. Tidig kunskap om ungdomars situation har varit mycket viktig. Denna kunskap kommer att minska betydligt. Det leder till att socialtjänsten inte har möjlighet att gå in med tidiga insatser och stoppa en negativ utveckling i samma omfattning som tidigare, med risk för både ökade kostnader och mänskligt lidande. Uppgiften att ha kontakt med övriga ungdomsarbetare som polis, fritidsledare, kuratorer, media m.m. kan inte längre upprätthållas av nämnden vilket innebär att de förebyggande effekterna av att samordna insatser tillsammans uteblir. Öppenvården riktad till ungdomar har i enlighet med nämndens beslut utrustats med verktyg för att genom evidensbaserade utvärderingsmetoder mäta effekten av genomförd behandling. Systemet som nu till fullo är implementerat är föremål för forskningsprojekt eftersom det i landet hittills inte finns så många exempel på utvärdering av öppenvård som uppfyller evidensbaserade krav. De resultat som hittills presenterats är mycket lovande och under 2010 kommer nämnden ha pålitliga fakta om hur verkningsfulla öppenvårdinsatserna är.



Missbruksvård Verksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

11 740

5 287

5 391

Övriga kostnader

11 356

6 800

6 502

5 391 6 557

5 391 6 660

Summa kostnader

23 096

12 087

11 893

11 948

12 051

1 166

520

21 930

11 567

11 373

11 428

11 531

11,0

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Adm/handläggning

3 581

2 453

2 474

Institutionsvård

6 058

3 955

4 035

2 474 4 070

2 474 4 135

Öppenvård

12 291

5 159

4 864

4 884

4 922

Nettokostnader

21 930

11 567

11 373

11 428

11 531

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Verksamhetsmått Antal vårddygn i behandlingshem för vuxna (HVB)

5 109

Genomsnittlig kostnad vårddygn HVB, kr

1 285

per

Verksamhetsbeskrivning Vuxensektionen är organiserad på ett sätt som syftar till att kunna uppfylla nämndens inriktning och ambition avseende preventiva insatser och individuellt prövade insatser, bland annat genom öppenvårdsresurser på ”hemmaplan”. Sektionen består av handläggargruppen, alkoholhandläggare och Färgaren. En tjänst som KBTterapeut har inrättats i vuxensektionen 2009. Sektionen leds av 1,0 sektionschef. Utöver de interna stöd- och behandlingsalternativen finns externa vårdalternativ i form av institutionsvård och familjehemsvård. Den externa institutionsvården används enbart då vårdbehovet inte kan tillgodoses på annat sätt eller vid behov av tvångsvård.

Verksamhetsförändring Förslaget bygger på att fastigheten Mariahemmet säljs och att nämnden därmed inte har någon hyreskostnad fr.o.m. 2010. Fastigheten används inte längre av individ- och familjeomsorgsnämnden.



Ekonomiskt bistånd Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

4 099

4 540

4 972

4 982

4 992

Övriga kostnader

16 964

16 935

23 723

24 725

25 730

Summa kostnader

21 063

21 475

28 695

29 707

30 722

1 968

19 095

21 475

28 695

29 707

30 722

9,25

10,25

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

4 094

4 700

5 142

5 153

5 166

14 510

16 225

23 000

24 000

25 000

491

550

553

554

556

19 095

21 475

28 695

29 707

30 722

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Verksamhet Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Adm/handl Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd, övrigt Nettokostnader

Verksamhetsmått Antal beviljade försörjningsstöd Genomsnittlig kostnad per beviljat försörjningsstöd, kr

5 640 2 655

Verksamhetsbeskrivning Ekonomisektionen arbetar med ekonomiskt bistånd. Handläggargruppen har till huvudsaklig uppgift att utreda, föreslå/fatta beslut på ansökningar om ekonomiskt bistånd och i övrigt handlägga individuellt prövade insatser enligt nämndens målsättning. 1:e socialsekreterare har till huvudsaklig arbetsuppgift att ta emot och fördela nya ansökningar om ekonomiskt bistånd och ansvara för ärendehandledning.

Verksamhetsförändringar Den primära arbetsuppgiften när det gäller ekonomiskt bistånd är att hjälpa aktuella personer vidare till egenförsörjning och i avvaktan att detta sker pröva om personen har rätt till ekonomiskt bistånd. Under de senaste åren har ett mera strukturerat arbetssätt pågått för vissa grupper, ungdomar mellan 18 - 25 år och personer som har eller riskerar att få ett långvarigt bidragsbehov. Arbetet har gett ett gott resultat och medfört att ett flertal personer har kommit i egenförsörjning. En jämförelse mellan antalet hushåll som varit aktuella för ekonomiskt bistånd i två år eller mer i april 2005 (94 hushåll) respektive april 2009 (42 hushåll) visar på en minskning med 55 %. När det gäller ungdomar har två handläggare arbetat med arbetslösa ungdomar och då i tätt samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och under flera år minskade antalet ungdomar aktuella för ekonomiskt bistånd. En bidragande orsak var naturligtvis också det då så gynnsamma arbetsmarknadsläget. I samband med att konjunkturläget försämrades började åter antalet ungdomar att stiga och idag är drygt 135 ungdomar aktuella för ekonomiskt bistånd, vilket är bland det högsta antal som förekommit under senare år.



2008 började antalet hushåll aktuella för ekonomiskt bistånd att öka och detta har sedan fortsatt. I april 2009 var totalt 530 hushåll aktuella för ekonomiskt bistånd, vilket är en ökning med 113 hushåll jämfört med april 2008. Detta har naturligtvis inneburit en ökad arbetsbelastning då handläggarresursen är oförändrad. En normal arbetsbelastning är cirka 40-50 ärende per heltidstjänst. Idag är den aktuella arbetsbelastning drygt 70 ärenden per heltidstjänst. Därför har det mera specificerade arbetet med arbetslösa ungdomar avvecklats och sannolikt kommer även arbetet med personer som har ett långvarigt bidragsbehov att få stanna av, då detta både är mera resurs- och tidskrävande än vad som finns utrymme för inom den befintliga handläggarresursen. För att klara av att den stora ökning av klienter som hittills har förevarit finns idag ett stort behov av att utöka handläggarresursen inom ekonomisektionen. Den ökning som hittills har ägt rum motsvarar två heltidstjänster. Samtidigt kommer förmodligen tillströmningen av nya klienter att fortsätta, bland annat på grund av det fortsatt svaga konjunkturläget, men även på grund av förändringar inom sjukförsäkringen, a-kassan, m.m. Inför 2010 kommer troligen riksnormen att höjas liksom kostnaden för hyror och el. Detta tillsammans med en stor ökning av antalet klienter, vilken förväntas eskalera ytterligare, gör att budgeten för ekonomiskt bistånd bör höjas. Under årets fem första månader har kostnaden för ekonomiskt bistånd ökat kraftigt, 30 procent jämfört med motsvarande period 2008. Sveriges kommuner och Landsting håller för troligt att den nationella kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att öka med 50 procent, bland annat beroende på konjunkturläget, men även på grund av, och delvis i kombination med, förändringar i de olika välfärdssystemen, inte minst regeländringar inom sjukförsäkringen. Utifrån SKL:s prognos samt den stora ökning av antalet klienter som hittills förevarit i år och som förväntas fortsätta tillta föreslås anslaget 2010 för ekonomiskt bistånd vara den faktiska kostnaden för ekonomiskt bistånd för 2008 ökat med 50 procent.

Löneökning Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

550

1 250

2 000

Summa kostnader

550

1 250

2 000

Nettokostnad

550

1 250

2 000

Budget 10

Ram 11

Plan 12

-108

-28

-2 031

-4 454

-136

-2 139

-4 562

Belopp i tkr

Löneökningar har tagits upp med 2 procent per den 1 april årligen, enligt direktiv.

Ospecificerat Ospecificerat

Bokslut 08

Budget 09

Sänkt personalomkostnad Ospecificerat Nettokostnader Återstående belopp ska behandlas i internbudgetarbetet.



Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Mål 5:3 Senast år 2010 ska 20 % av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2007 hade 16 % av bilarna miljöklass 2005.) Åtgärd: Vid inköp eller leasing av fordon ska alltid miljöklassade fordon väljas, förutom i de fall då fordonen som ska inköpas ej finns i miljöklassat utförande.

Mål 5:4 90 % av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015. Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.



Inivid- och familjeomsorgsnämnd 2008

Kod

Belopp i tkr Nämnd

Personalkostnad

Övriga kostnader

2009

2010

2 011

2 012

Budget inkl tb I

Anslag

Ram

Plan

649,0

617

Nettokostnad

Intäkter

Budget inkl tb

595,0

54,0

Administration/ handläggn.

21 615,0

7 707,0

-1 379,0

27 943,0

28 191

29 792

30 557

31 408

Institutionsvård barn/ungdomar

0,0

13 833,0

-832,0

13 001,0

9 237

9 420

9 495

9 638

13 855,0

1 629,0

-247,0

15 237,0

14 925

15 225

15 530

15 840

5 789,0

1 305,0

-652,0

6 442,0

6 025

5 206

5 213

5 227

6 564,0

-507,0

6 057,0

3 955

4 035

4 070

4 135

8 105,0

4 658,0

-471,0

12 292,0

5 159

4 864

4 884

4 922

109,0

16 846,0

-1 954,0

15 001,0

16 775

23 553

24 554

25 556

-136

-2 139

-4 562

92 576

92 781

Vård i familjehem/ kontaktpers Öppenvård barn/undgom Institutionsvård vuxna Öppenvård vuxna Ekonomiskt bistånd Ospecificerat

50 068,0

52 596,0

-6 042,0



96 622,0

84 884

Kultur- och fritidsnämnd Ordförande: Tommy Broholm (S) Förvaltningschef: Madeleine Andersson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader*

20 053

19 492

20 242

20 460

20 821

Övriga kostnader*

32 406

32 599

32 233

32 489

32 973

Summa kostnader

52 459

52 091

52 475

52 949

53 794

Intäkter

-7 954

-7 824

-7 705

Differens

-1 413

-777

-1 622

Nettokostnad

44 505

44 267

44 770***

44 467

1 507

1 504

1517

1 507**

(Belopp i tkr)

Kronor per invånare Antal årsarbetare

Budget 2009 är kompletterad med tilläggsbudget I I budget 2010, ram 2011 och 2012 är det räknat på PO 40,13 * År 2011 och 2012 samt alla tabeller i dokumentet är uppräknade enl. budgetanvisning. Differens uppstår. ** Räknat på nettokostnad. *** Exkl. ombyggnation i Pigalle och förändrad hyra.

Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för anläggningar som rör idrott, bad, gym och friluftsliv, biblioteks- och kulturverksamhet samt fritidsgårdsverksamhet. Det nya kulturhuset Pigalle som invigs i september 2010 rymmer stadsbibliotek och skolbibliotekscentral, utställningshall, fritidsverksamhet med ungdomscafé, kulturskola och central administration. Ett antal näridrottsplatser finns i kommunen vilka ger goda möjligheter till spontanidrott. Nämndens uppgift är att tillhandahålla anläggningar, lokaler, service samt ekonomiska medel till föreningslivet så att en aktiv fritid blir möjlig för kommuninvånarna. Nämnden ska också bidra till att invånarna, inte minst ungdomar, får en social gemenskap, känner delaktighet och ges utrymme för eget skapande. Nämnden är lyhörd för de förändringar i fritidsvanor och behov som finns bland invånarna. Nämnden ansvarar för offentlig utsmyckning samt den kommunala konstsamlingen. I nämndens ansvar ingår att arrangera årlig folkfest och poesifestival och att ge bidrag till föreningar och studieförbund. Nämnden utser kulturpristagare, idrotts- och föreningspristagare, ansvarar för utdelning av Christer Ståhls minnesfond och 64- års jubileumsfond. Nämnden samarbetar med föreningarna i arbetet med att utveckla kulturoch fritidsutbudet i kommunen. Nämnden ska genom brukarråden, besök på anläggningar samt kontakter med föreningar och allmänhet ta ett politiskt ansvar för kultur och fritid. De kulturoch fritidspolitiska målen samordnas med kommunens gemensamma målarbete Pilen.



Mål 2010 Medborgare Mål

Högt och brett utnyttjande av nämndens verksamhet och anläggningar.

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Uppföljning av verksamheterna i form av statistik, nyckeltal och enkäter.

*Ökad marknadsföring av verksamhet och arrangemang i Kulturhuset Pigalle och på anläggningarna. Samtliga enheter reviderar sina planer för marknadsföring.

Besöksgraden får ej minska. Fastställa procentsats för lägsta nyttjandegrad.

Mäta nöjdhetsgraden hos biblioteksbesökarna vart annat år. Minst 70 % av biblioteksbesökarna skall vara nöjda.

Aktiva föreningar med många medlemmar.

Föreningar med ungdomsverksamhet prioriteras.

Föreningarnas aktiviteter mäts genom statistik och enkäter och framkommer vid föreningsträffar och möten med brukarråd. Antal möten med brukarråd > 8 st. Antal föreningsaktiviteter i åldrarna 7-20 år > 25 000.

Ledningsgruppen tar fram förslag på procentsats för lägsta nyttjandegrad som presenteras för nämnden. Tillgänglighetsanpassa någon/några av kommunens badplatser.

Göra biblioteket mer låntagarvänligt genom att ändra uppställning och skyltning av medier.

Ökad samverkan mellan ungdomsenheten och föreningar som har ungdomsverksamhet. Alla barnoch ungdomsledare inom föreningslivet erbjuds ledarutbildning genom SISU och kulturoch fritidsförvaltningen i samverkan.

Antal föreningar med ungdomsverksamhet > 85 st.



Ekonomi Mål Balans mellan verksamheter och målgrupper.

Indikator Analys av resursfördelning och nyttjandegrad. Kontinuerlig granskning av föreningsbidragen. Månadsuppföljning till nämnd.

Nämndens verksamhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling

Kontinuerlig granskning och analys av verksamhets- och personalkostnader samt intäkter. Analys av energiåtgången på anläggningarna.

Förvaltningen arbetar med både utveckling och effektivisering samtidigt.

Medarbetare Mål

Handlingsplaner för effektivare arbete tas fram på enhetsnivå och faktiska effektiviseringar redovisas till nämnden halvårsvis, juni och december. Framtagande av rutiner för bättre prioritering och kontroll av investeringsmedel.

Indikator År 1: Individuella utvecklingsplaner tas fram.

Utveckla helhetssyn och vikänsla.

År 2: Redovisning av efterlevnad av individuella kompetensutvecklingsplaner

Aktiviteter/handlingsplan I bokslutet redovisas analys av resursfördelning och nyttjandegrad.

Ökad dialog mellan personalen på anläggningarna och föreningarna som nyttjar dessa i syfte att med gemensamma personalinsatser och ökad samverkan utveckla och effektivisera verksamheten.

Tidsstudier av arbetet inom enheterna genomförs. Metod tas fram i ledningsgruppen.

Delar av anläggningarnas investeringsmedel samlas i en gemensam pott vilken fördelas först efter det gemensam diskussion om prioriteringar ägt rum.

Förvaltningen undersöker vilken driftsform av camping och vandrarhemsverksamhet på Lövhult som är mest optimal.

Aktiviteter/handlingsplan Personalen på förvaltningens olika enheter gör studiebesök hos varandra.

Medarbetarindex > 53

Flexiblare användning av personal för att minska sårbarheten.

Andel personal med cirkulationstjänst d.v.s. som arbetar på mer än en fysisk arbetsplats/anläggning ska vara minst 20 procent av samtliga anställda inom förvaltningen.

Genomföra en ökning av cirkulationstjänst på de olika enheterna och ta fram kompetensutvecklingsplaner som främjar detta. Anläggningarna Skogsvallen, Sim- och sporthallen samt Lövhult utvecklar teamarbetet.

Sjukdagar < 6 procent



Verksamhet/utveckling Mål Indikator

Utveckla mötesplatser för olika åldrar, kulturer och kön och göra dessa kända för invånarna.

Årlig redovisning i nyckeltal och statistik av mötesplatser och verksamheten vid dessa samt underhåll. (Till mötesplatser räknas biblioteket, fritidsgårdarna, kulturhuset, idrotts- och rekreationsanläggningarna, näridrottsplatserna samt övriga kommun- eller föreningsägda lokaler för offentliga arrangemang)

Aktiviteter/handlingsplan Förvaltningen arbetar fram en mångfaldsplan.

Personalen på kulturoch fritidsförvaltningen får ett tydligt uppdrag att gemensamt arbeta fram ett programutbud för olika åldrar, kulturer och kön samt marknadsföra detta.

Stadens offentliga rum används som arenor för evenemang.

Barn och ungdom ska utgöra prioriterade grupper.

Ledningsgruppen tar i samverkan med övriga förvaltningar fram en handlingsplan för att utveckla Nässjö som evenemangs-, fritids- och idrottsstad.

Positionera Nässjö kommun genom kulturoch fritidsverksamheterna.

Levande handlingsplaner på enhetsnivå, grundade på det förvaltningsövergripande målarbetet Pilen. Avstämning i nämnd halvårsvis: juni o dec.

Aktivt delta i kommunens arbete med att utveckla Nässjö som evenemangs-, fritids- och idrottsstad. Utöka samarbetet inom förvaltningarna och med andra organisationer och förvaltningar i syfte att utveckla och effektivisera kulturoch fritidsverksamheten samt öka attraktiviteten i Nässjö.

Årlig redovisning av enheternas marknadsföringsinsatser. Årligen redovisa i nyckeltal av antal program som arrangeras i nämndens regi eller i samverkan samt antal deltagare/besökare till programmen

Årlig redovisning av konkreta resultat utifrån utökat samarbete.

Med anledning av det nya kulturhuset planerar och genomför kulturoch fritidsförvaltningen, tillsammans med styrelsen för Pigalle, ett stort invigningsprogram.

* En tjänst som ”programansvarig” skapas genom omprioriteringar inom enheten bibliotek och utställningar. Tjänsten ger möjlighet till utveckling, ökad samordning, marknadsföring och information av kulturoch fritidsförvaltningens och föreningarnas programverksamhet. Genom ökat kontaktarbete stimuleras föreningarna till att förlägga fler arrangemang och evenemang till Nässjö.



Politisk verksamhet Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

367

210

212

215

219

Övriga kostnader

Nettokostnad

419

245

249

252

257

Antal ledamöter

9+9

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

1 528

1 565

1 894

1 914

1 948

366

480

470

474

481

1 894

2 053

2 364

2 388

2 429

-49

-50

1 845

1 995

2 314

2 338

2 379

(Belopp i tkr)

Central administration (Belopp i tkr) Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningen arbetar för en organisation som ger utveckling och samtidigt optimala samordningsvinster. Enheterna samarbetar över gränserna för att nå en ökad effektivitet. En gemensam strävan är att positionera Nässjö kommun genom kulturoch fritidsverksamheten i enlighet med kommunens målarbete Pilen. En formell arbetsordning finns för internkontroll av verksamhet och ekonomi. Centrala administrationen står för ledning och samordning, övergripande mål- och utvecklingsarbete, utredningar, beredning av ärenden till nämnd samt ekonomisk kontroll. Centrala administrationen ger service till anläggningarna/enheterna i frågor som rör ekonomi, IT, personal och utveckling samt ansvarar för kontakter med föreningslivet, bidragsgivning och annat utvecklingsstöd.

Verksamhetsförändring Centrala administrationen flyttar vid årsskiftet in i det nya kulturhuset Pigalle.



Allmän fritidsverksamhet Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Summa kostnader

4 590

4 850

4 770

4 808

4 880

Nettokostnad

4 590

4 850

4 770

4 808

4 880

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Bidrag till föreningar

2 079

2 200

2 218

2 251

Stöd till ungdomsföreningar och SISU

1 255

1 400

1 411

1 432

Investeringar och projekt

296

400

320

323

327

Hyrda lokaler

960

850

857

870

Nettokostnad

4 590

4 850

4 770

4 808

4 880

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Aktiviteter 7 - 20 år

25 614

29 000

25 000

26 000

27 000

294

300

295

296

297

(Belopp i tkr)

Föreningsstöd

Ungdomsföreningar som får bidrag Föreningar totalt

Verksamhetsbeskrivning Nämnden ska uppmuntra och ge möjlighet till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott samt ge stöd till en fri och självständig idrottsrörelse som bygger på ett ideellt engagemang och värnar om en god etik. Nämnden ska, så långt det är ekonomiskt möjligt, ge föreningarna förutsättningar att bedriva idrott och andra aktiviteter för ungdomar. Målet är att antalet aktiviteter för ungdomar i föreningslivet ska ligga över 25 000. I kommunens föreningsregister finns ca 290 föreningar. Ett 70-tal föreningar får bidrag enligt nämndens normer. Stöd går till ca 90 ungdomsföreningar. För ett levande och föränderligt föreningsliv behövs ibland okonventionella insatser. Kultur- och fritidsnämnden kan då gå in med bidrag till investeringar och/eller projekt - i första hand om projekten riktar sig mot barn och ungdomar. Bidrag kan även ges till mindre investeringar på föreningsägda anläggningar. Näridrottsplatserna kan utökas i den omfattning som tilldelad ekonomisk ram medger. Nämnden betalar hyran för vissa föreningar och en del av hyran för några samlingslokaler. Principen är annars att föreningarna själva finansierar sitt lokalbehov. Föreningar med ungdomsverksamhet kan få högst 10 tkr i lokalhyresbidrag. Lokalbidrag samlingslokaler totalt 850 tkr.



Idrotts- och fritidsanläggningar Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

9 436

9 031

9 075

9 172

9 334

Övriga kostnader

17 298

16 640

17 516

17 656

17 921

Summa kostnader

26 734

25 671

26 591

26 828

27 255

Intäkter

-6 492

-6 070

-6 745

Nettokostnad

20 242

19 601

19 846

20 083

20 510

19,5

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

966

980

982

993

1 014

Skogsvallen

8 346

8 290

8 926

9 029

9 221

Sporthallar

2 088

2 143

1 766

1 787

1 826

Lövhult

3 667

3 338

3 195

3 233

3 302

489

490

515

521

532

4 686

4 360

4 462

4 519

4 615

20 242

19 600

19 846

20 083

20 510

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Sporthallar hyrda tim

8 582

10 000

8 600

8 700

8 800

Gymnastiksalar m.m.

5 096

5 000

5 100

Fotbollsplaner, hyrda timmar gräs

1 502

1 600

1 500

Ej registrerat

1 065

1 100

Bandyplan hyrda timmar

1 130

1 100

1 130

1 200

1 250

Ishall hyrda timmar

2 450

2 600

2 450

2 500

2 550

Besök simhallen

94 140

100 000

94 000

94 500

95 000

Antal besök på gym i simoch sporthallen

22 450

Ej registrerat

22 450

22 500

22 550

Lövhult campingnätter

2 981

3 000

3 050

3 100

Vandrarhemmet gästnätter

3 297

2 700

3 200

3 250

3 300

(Belopp i tkr)

Antal årsarbetare

Idrottsplatser

Bad utomhus Simhallen Nettokostnader

Verksamhetsmått

Fotbollsplaner, hyrda timmar konstgräs



Verksamhetsbeskrivning Skogsvallen är den centrala idrottsplatsen för hela kommunen. Här finns specialanläggningar som konstfrusen bandybana och ishall. På anläggningen finns även allvädersbanor, fotbolls- och grusplaner samt ny konstgräsplan, vilken står klar september 2009. Lövhults rekreationsområde erbjuder camping, vandrarhem, ridning, vandringsleder och motionsträning. På området finns friluftsgård, motionsgård, skidspår och rullskidbana. Här finns också Valborgsgården och en ridanläggning som arrenderas ut. Kommunägda idrottsplatser finns i Bodafors, Forserum, Nässjö, Malmbäck och Fredriksdal. De två sistnämnda drivs av föreningar och övriga drivs av kommunen. I Nässjö finns sju sporthallar och fyra gymnastiksalar. Den stora hallen i Nässjö sporthall kan ta 1 300 åskådare. Här finns också gymnastikhall, skyttehall, styrketräningslokal, bordtennishall samt serviceutrymmen. I anslutning till Nässjö sporthall finns en näridrottsplats. Fritidsgårdsverksamheten bedrivs sommartid på näridrottsplatsen. Simhallen som är sammanbyggd med Nässjö sporthall har en 25 m bassäng med 6 banor, hopptorn och en mindre bassäng på 12 x 6 m. Simhallen har också en relaxavdelning, solarier, lokal för gruppaktiviteter och ett gym som drivs i samarbete med ett företag. Satsningen på folkhälsoarbetet fortsätter med Sim- och sporthallen som bas. Simundervisningen bedrivs enligt målen i skolplanen. Näridrottsplatser finns i centrala Nässjö, Grimstorp, Malmbäck och Bodafors. Näridrottsplatser för Anneberg och Forserum är under planering. I Nässjö kommun finns 16 friluftsbad som drivs av föreningar (med undantag för Adela Udde) och är öppna 10 veckor per säsong. Kultur- och fritidsnämnden ger ekonomiskt bidrag till verksamheten och tar vattenprover vid badsäsong.

Verksamhetsförändring Ny konstgräsplan anlagd på Skogsvallen. Ramhöjning 175 tkr. Näridrottsplatsen i Anneberg anläggs. Ramhöjning 50 tkr. Sporthall Forserum, tillbygd läktare. Ramhöjning 72 tkr. Mariasalen byggs om. Ramhöjning 134 tkr. Simhallen, utredning vattenförsörjning. Ramhöjning 16 tkr. Idrottsanläggningen Skogsvallen är i stort behov av en total översyn. Omklädningsrum, läktare, hockeysarg är i akut behov av omfattande renovering. Dränering av fotbollsplanerna A, B och C behöver göras under 2010. Garaget för ismaskinen är utdömt av Arbetsmiljöverket och måste byta ut senast juni 2011. Energiförbrukningen är hög och en översyn ska ske hösten 2009 av tekniska serviceförvaltningen. Investeringarna genererar kapitalkostnader som äter upp allt större del av anläggningarnas driftsbudget. Ökad kontroll över anläggningarnas investeringar sker fr.o.m. hösten 2009. Under 2010 omfördelas anläggningarnas investeringar så att en mindre del öronmärks på förhand och ett gemensamt investeringskonto för samtliga anläggningar skapas. Nämnden vill tillgänglighetsanpassa någon/några av kommunens badplatser under år 2010 eftersom alla offentliga anläggningar ska vara tillgänglighetsanpassade senast detta år. Ambitionen är att lägga ut Lövhults vandrarhem och camping på entreprenad vid årsskiftet. Ökad grad av cirkulationstjänst inom vaktmästeriet effektiviserar verksamheten inom anläggningarna. Nämnden vill arbeta för en utveckling av Lövhult som rekreationsområde och upplevelsecenter. Äskande över ram: Kompensation för ökad kapitalkostnad som gäller näridrottsplatserna Forserum och Fredriksdal samt för renoveringsobjekten på Skogsvallen.



Allmän kulturverksamhet Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

1 078

924

1 194

1 207

1 228

Övriga kostnader

2 900

2 950

2 856

2 877

2 917

Summa kostnader

3 978

3 874

4 050

4 084

4 145

-201

-45

-30

3 777

3 829

4 020

4 054

4 115

2,75

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

909

849

780

789

801

1 292

1 320

1 380

1 392

1 414

376

460

464

471

200

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Stöd till kultur och projekt Kulturhus Bidrag kulturföreningar Programverksamhet Studieförbund

1 200

1 210

1 229

Nettokostnad

3 777

3 829

4 020

4 054

4 115

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

11 338

16 000

75 000

85 000

Verksamhetsmått Besök gamla kulturhus Fr.o.m. 2010 Utställningshallen

Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden vill ge Nässjö en tydlig kulturprofil som bygger på de lokala förutsättningarna men också bjuda på nya kulturintryck genom inbjudna konstnärer och artister. Nämnden har ett nära samarbete med föreningar, studieförbund och länsinstitutionerna på kulturområdet. Barn- och ungdomskulturen utvecklas med fokus på ungas eget skapande. Nämnden arrangerar återkommande kulturaktiviteter som Poesifestivalen och Folkfesten i samarbete med andra parter. Kulturhuset visar utställningar som speglar konstlivet både i Nässjö och nationellt och arbetar med konstpedagogik med inriktning mot barn och unga. Bidragen till kulturföreningar är avsedda att vårda kulturarvet och föra in kultur av god kvalitet. Inom kulturverksamheten finns pengar avsatta för bland annat barnoch ungdomskultur, Poesifestivalen (60 tkr) och kulturprojekt. Inom verksamheten finns också pengar till förlustgarantier för arrangemang, sommarkvällar i Nässjö hembygdspark och kommunens kulturpris. Även kulturmiljövård och samarbete med länsmuseet ingår i anslaget. Nämnden har samarbete med Smålands musik och teater som bland annat medverkar i en musikcaféserie tillsammans med Nässjö Teaterföreningar. I september arrangeras Folkfesten där kulturoch fritidsnämnden samverkar med såväl andra kommunala förvaltningar som externa aktörer. Kulturhuset arrangerar ett tiotal större utställningar, ofta i samarbete med Nässjö konstförening eller skolor. Varje år satsas på en stor sommarutställning. Kulturhuset bedriver konstpedagogisk verksamhet och tar emot elevgrupper från skola och förskola.



Nämnden ger stöd till 11 hembygdsföreningar och deras vård av anläggningar med totalt 155 tkr, vilka fördelas av hembygdsrådet. Nämnden ger bidrag till kulturföreningar. Åtta olika studieförbund har verksamhet i Nässjö. Studieförbunden utgår från olika idétraditioner och arbetsformerna är främst studiecirklar, kulturgrupper och kulturarrangemang. Finansiering sker främst genom statsbidrag, deltagaravgifter och kommunbidrag. Det kommunala bidraget uppgår 1,2 miljoner.

Verksamhetsförändringar Konstnärlig utsmyckning Pigalle. Ramhöjning 15 tkr. Fastigheten Pigalle byggs ut till ett nytt kulturhus och allaktivitetshus för alla åldrar. Huset rymmer idag bibliotek, ungdomscafé, teatersalong, konferens- och nöjeslokaler. I det om- och tillbyggda kulturhuset kommer också ungdomsverksamheten, kulturskolan och konsthallen att rymmas. Möjligheterna att få ett nationellt museum för naiv konst till Nässjö kommun undersöks. Det nya kulturhuset Pigalle ska erbjuda invånarna en varierad och omfattande programverksamhet. En tjänst som bokbussbibliotekarie omvandlas till en programsamordnartjänst. Tjänstemannen ska framför allt arbeta med att utveckla programverksamheten i nya kulturhuset Pigalle. Omflyttning av de skulpturer som idag står i gamla kulturhusets trädgård till annan offentlig plats. Kultur- och fritidsnämnden har fått ökad ram 2010 med 200 tkr för att öka ambitionsnivån på programverksamheten i det nya kulturhuset. Den ökade ramen ska ge kulturoch fritidsförvaltningen större möjlighet att bjuda Nässjöborna på ett omväxlande och spännande utbud med internationella artister inom musik, teater, dans och nya gränsöverskridande kulturområden. Mångfald och hög kvalitet, bredd såväl som djup, lokala förmågor och internationella gäster, tillsammans skapas ett programutbud som sätter Nässjö på kartan. Nämnden äskar 100 tkr för omkostnader i samband med omflyttning av skulpturer. Enligt kommunfullmäktiges beslut får nämnden inte extra anslag för detta.



Bibliotek Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

5 011

5 170

5 325

5 382

5 477

Övriga kostnader

4 392

4 465

3 969

4 001

4 061

Summa kostnader

9 403

9 635

9 294

9 383

9 538

-318

-370

-100

9 085

9 265

9 194

9 283

9 438

11,5

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

6 824

6 790

7 581

7 648

7 776

973

1 073

1 051

1 093

1 293

1 311

1332

237

310

320

324

330

9 085

9 265

9 194

9283

9 438

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Bibliotekslån

295 626

300 000

350 000

Lån/invånare

10,03

10,9

12,5

Kostnad/lån

30,8

32,2

154 266

180 000

240 000

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare Stadsbibliotek och skolbibliotekscentral

Stadsbibliotek Bokbuss Skolbibliotekscentral Filialer Nettokostnad

Verksamhetsmått

Besök stadsbibliotek

*Beror på nya hyran i kulturhuset som idag ej är fastställd.

Verksamhetsbeskrivning Huvudbiblioteket är öppet minst 48 timmar per vecka vintertid. Biblioteken satsar mycket på medier för barn med boken och läsandet i centrum. Dessutom finns en uppsökande verksamhet kallad "boken kommer", vilken riktar sig till äldre och funktionshindrade. Biblioteket strävar efter att ligga i framkant när det gäller den digitala utvecklingen och vill göra ny informationsteknik tillgänglig för kommuninvånarna.

Verksamhetsförändringar Ett nytt datasystem RFID införs. Ramhöjning med 105 tkr. Bokbussen läggs ner helt fr.o.m. januari 2010. Alternativ service till förskolor och landsbygdsskolor kommer att ges. Biblioteket flyttar in i nya lokaler 2010. Biblioteks- och utställningsverksamheterna kommer att samordnas. En bokbussbibliotekarietjänst omvandlas till en programsamordnare eftersom ambitionsnivån på programverksamhet i det nya kulturhuset höjs.



Fritidsgårdar och projekt Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

2 224

2 774

2 542

2 570

2 615

Övriga kostnader

1 827

2 410

2 615

2 636

2 675

Summa kostnader

4 051

5 184

5 157

5 206

5 290

-696

-700

-780

3 355

4 484

4 377

4 426

4 510

6,5

6,3

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

2 185

3 116

4 377

4 426

4 510

Bidrag Ungdomens hus

345

340

Café Corner

825

1 027,5

3 355

4 484

4 377

4 426

4 510

Ram 11

Plan 12

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Fritidsgårdar och projekt

Nettokostnad

* Samtliga kostnader ligger under Fritidsgårdar o projekt

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Pinnen

6 121

16 000

Lämnar lokal sept. 2010

Café Corner

4 065

3 200

4 000

12 000

Forserum

2 330

3 000

2 400

Bodafors

1 850

2 500

1 850

5 000

Verksamhetsbeskrivning Ungdomsenheten ska under fria former underlätta och ge utrymme till ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Ledarna tar tillvara och främjar de ungas kreativitet, intressen och behov. Den öppna verksamheten ska hålla bra kvalitet som regelbundet mäts med enkäter och samtal. Enheten ska genomföra Pop i sommarnatt, sommarteater, konserter, disco och andra aktiviteter med och för ungdomar. Verksamheten bygger på ett tydligt och långsiktigt uppdrag. De unga ska stimuleras till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Vi ska särskilt uppmärksamma ungdomar som inte får positiv bekräftelse av det övriga vuxensamhället. Enheten innefattar fritidsgårdsverksamhet, ungdomscafé, integrationsarbete och uppsökande verksamhet. Sommartid bedrivs verksamhet utomhus på näridrottsplatsen utanför simoch sporthallen. Hos enheten finns en stor ljud- och ljusanläggning som hyrs ut till föreningar och kommunala förvaltningar. Fritidsgårdarna utformas så att de i första hand riktar sig till de föreningslösa ungdomarna från årskurs 7 och uppåt. Ungdomar, föräldrar, föreningar och studieförbund engageras i verksamheten. Fritidsgårdar finns i Nässjö (Pinnen) samt i Bodafors och i Forserum På gårdarna finns både traditionell öppen verksamhet samt grupper för bl.a. teater och musik, friluftsaktiviteter och olika utomhusarrangemang.



Ungdomscaféet är öppet kvällstid och vänder sig till lite äldre ungdomar, från årskurs 9 och uppåt. Ungdomscaféet är en plats där ungdomar möter vuxna, personal och personer från olika föreningar som valt att engagera sig genom att regelbundet finnas i caféverksamheten. Fr.o.m. september 2010 finns ungdomscaféet och fritidsgården i nya gemensamma lokaler i Kulturhuset Pigalle.

Verksamhetsförändringar Ungdomsavdelningen kommer att samlokalisera verksamheterna i Pinnen och Corner i nya lokaler i kulturhuset Pigalle. Integrationsarbetet kommer att utvecklas i samverkan med andra förvaltningar och ideella organisationer.



Kultur och fritid 2010 – 2012 (Objekten i prioriteringsordning år 2010)

2010

2011

2012

Bibliotek/kultur och ungdomsavdelning, IT och inventarier

150

Bibliotek/kultur konstnärlig utsmyckning Pigalle

300

100

(Belopp i tkr)

Bibliotek, inventarier med anledning av tillbyggnad/ombyggnad

4 035

Sim- och sporthall samt näridrottsplats centrum, ospecificerat

100

Simhallen, storbildsskärm inkl klocka

260

Skogsvallen, ospecificerat

100

Lövhult, ospecificerat

100

Maskiner och utrustning för samtliga anläggningar

600

Skogsvallen, nytt garage

3 000

Skogsvallen, dränering av fotbollsplaner

500

Skogsvallen omklädningsrum hockey, gym, förråd

200

Skogsvallen, ishockeysarg

200

1 200

Näridrottsplatser – mindre orter t ex Fredriksdal

250

Badplatser - tillgänglighetsanpassning

100

Skogsvallen, renovering fotbollsläktare

600

Utveckling befintliga näridrottsplatser

100

Skogsvallen ombyggnad inomhus av omklädningsrum fotboll

1 900

Skogsvallen, ismaskin bandy

1 000

Forserum läktare sporthall

100

950

Mariasalen

1 000

Summa:

9 345



8 700

1 250

Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Mål 1:1 Följ upp och sprid information om Nässjös Agenda 21-arbete för att hålla arbetet levande. Arbetet med detta ska vara igång senast 2009. Åtgärd: Kommunens förvaltningar redovisar hur de uppfyller målen i Nässjös Agenda 21, i årsredovisningen.

Mål 4:4 Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AAA).

Mål 5:4 90 procent av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015. Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.



Kultur- och fritidsnämnd 2 008 (Belopp i tkr)

Personalkostnad-

Övriga kostnader

2009

2010 2 011

2 012

Intäkter

Nettokostnad

Budget inkl tb

Budget inkl tb 1

Anslag

Ram

Plan

Verksamhet Central ledning

1 737,8

575,3

-49,4

2 263,7

2 096

2 240

2 563

2 590

2 636

-2,9

969,3

0,0

966,4

960

980

982

993

1 014

Skogsvallen

2 175,7

7 076,0

-906,0

8 345,7

7 730

8 290

8 926

9 029

9 221

Sporthallar

1 498,3

1 536,3

-946,8

2 087,8

2 090

2 143

1 766

1 787

1 826

Lövhult

3 123,4

2 996,2

-2 452,4

3 667,2

3 116

3 338

3 195

3 233

3 302

Bad ute

0,0

489,1

0,0

489,1

480

490

515

521

532

Simhall

2 614,3

4 258,2

-2 186,8

4 685,7

4 310

4 360

4 462

4 519

4 615

Fritidsgårdar och projekt

2 217,3

1 833,7

-695,8

3 355,2

2 940

4 144

4 377

4 426

4 510

0,0

345,2

0,0

345,2

340

382,0

444,1

-1,0

825,1

1 040

Bidrag föreningsanläggning

0,0

2 079,1

0,0

2 079,1

2 200

2 218

2 251

Bidrag ungdomsföreningar

0,0

1 254,9

0,0

1 254,9

1 400

1 411

1 432

Investeringar och projekt

0,0

294,7

1,1

295,8

400

320

323

327

Hyresbidrag föreningar

0,0

988,0

-27,5

960,5

1 020

850

857

870

4 991,3

4 746,5

-658,3

9 079,5

9 230

9 265

9 194

9 282

9 438

Stöd kultur och projekt

303,1

796,8

-191,3

908,6

840

849

780

789

801

Kulturhus

771,0

531,4

-10,0

1 292,4

1 240

1 320

1 380

1 392

1 414

200

Kommunägda idrottsplatser

Ungdomens hus Café corner

Folkbibliotek

Programverksamhet Bidrag kulturföreningar

0,0

375,5

0,0

375,5

460

464

471

Bidrag studieförbund

0,0

1 200,0

0,0

1 200,0

1 200

1 210

1 229

0,0

27,3

0,0

27,3

0 -777

-1622

44 467

Differens 19 811,3

32 817,6

-8 124,2

44 504,7



43 092

44 267

44 770

Miljö- och byggnadsnämnd Ordförande: Johnny Lundh (SAFE) | Förvaltningschef: Bernt Wilhelmsson | Mätningschef: Göran Leiner

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämndverksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

13 019

13 622

13 531

13 844

14 430

Övriga kostnader

8 235

7 189

7 672

7 739

7 553

Summa kostnader

21 254

20 811

21 203

21 583

21 983

8 062

7 501

7 852

8 137

8 537

13 192

13 310

13 351

13 446

Kronor per invånare

439

452

453

456

Antal årsarbetare

28,7

28,2

27,4

28,0

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad

*Inkl Mätningskontoret som redovisningsenhet från 2007

Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnadsnämnden ska främja en god byggnadskultur och miljö och se till att gällande författningar följs. Nämnden lämnar förhandsbesked, råd och upplysningar i frågor inom sin verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för bygglov, planering och bostadsanpassning. Under nämndens ansvar faller också tillsyn av hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar också för mätningskontorets verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden är naturvårdsorgan, vilket bland annat innefattar ansvaret att kalka de mark- och vattenområden inom kommunen där det finns ett behov. Miljö- och byggnadsnämnden utför också de uppgifter som enligt lag om trafiknämnd tillkommer sådan nämnd.



Miljö- och byggnadsnämndens mål 2010 Medborgare E Mål

Indikator

Aktivitet/handlingsplan

Betygsindex för faktorn miljö enligt medborgarenkäten ska minst vara 66 av 100. (idag 60)

Medborgarna i fokus

Betygsindex för faktorn bostäder enligt medborgarenkäten ska minst vara 52 av 100. (idag 48)

Ökad tillgänglighet och service

Handläggningstiden för upprättande av nybyggnadskarta ska inte överskrida 10 arbetsdagar Handläggningstiden för utstakning av byggnad ska inte överskida 3 arbetsdagar Handläggningstiden för MK:s del av fastighetsbildningsåtgärden ska inte överskrida 30 arbetsdagar. Handläggningstiden för adressättning ska inte överskrida 3 arbetsdagar Handläggningstiden för ett bygglov ska inte överskrida 30 arbetsdagar Handläggningstiden för en bygganmälan ska inte överskrida 10 arbetsdagar Handläggningstiden för ett bostadsanpassningsärende ska inte överskrida 15 arbetsdagar Handläggningstiden för en detaljplan med normalt planförfarande ska inte överskrida 11 mån från ansökan till godkännande. Handläggningstiden för en detaljplan med enkelt planförfarande ska inte överskrida 6 mån från ansökan till antagande. Handläggningstiden för en ansökan om enskilt avlopp ska inte överskrida 25 arbetsdagar Handläggningstiden för ett renhållningsärende ska inte överskrida 10 arbetsdagar Handläggningstiden för en ansökan om installation av värmepump ska inte överskrida 20 arbetsdagar.

Ökat fokus på barnperspektivet i beslutsprocesser

Beakta barnperspektivet i 100 % av all ärendehantering

Ökad trygghet i stadsoch tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv

Andelen tjejer, enligt LUPP-undersökningen, som någon gång under det senaste halvåret inte vågat gå ut ska högst vara 5 % (2008; 7,3 %) Andelen tjejer, enligt LUPP-undersökningen, som inte känner sig trygga ute på stan, på allmän plats ska högst vara 5 % (2008; 10 %) Betygsindex för faktorn trygghet enligt medborgarenkäten ska minst vara 50 av 100 (idag 48).

Ökad tillgänglighet via webben

Antalet e-tjänster som kan utföras via kommunens hemsida relaterade till MBN´s verksamhet ska vara minst 2 st.



Ekonomi E Mål

Indikator

Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter

Kostnadstäckning per bygglov och bygganmälan ska minst vara 58 % Kostnadstäckning per nybyggnadskarta ska vara 100 % Kostnadstäckning per utstakning av byggnad ska vara 100 % Kostnadstäckning för mätningskontorets konsultuppdrag ska vara 100 % Kostnadstäckning för mätningskontorets basservice ska minst vara 53 % Kostnadstäckningen för livsmedelskontroll ska minst vara 63 % Kostnadstäckning för planenheten ska minst vara 23 % Kostnadstäckning för hälsoskydd och miljötillsyn ska minst vara 34 % Andelen beviljade bostadsanpassningsbidrag i förhållande till budget ska vara 100 % samt andel behandlade ansökningar ska vara 100 %

Aktivitet/handlingsplan

Medarbetare E Mål

Indikator

Aktivitet/handlingsplan

Bättre utnyttjande av handläggningssystemen

Effektivare organisation

Attraktiv arbetsplats

Spårbarheten i ärendehanteringen ska vara 100 % i alla nya ärenden Kvalitetssäkringen av 70 % av alla handläggningsrutiner ska vara upprättade. Andelen sjuktid av arbetstid inom förvaltningen ska inte överskrida 6 % Medarbetarindex (nöjd) enligt medarbetarenkäten ska minst vara 66 % Andelen medarbetare som säger upp sig per år ska högst vara 10 % Ledarindex enligt medarbetarenkäten ska minst vara 67 %

Gott samarbete mellan nämnden och förvaltningen

Andelen medarbetare som anser att samarbetet mellan nämnd och förvaltning är gott ska minst ligga i intervallet 90-95 % (medarbetarsamtal)

Professionella medarbetare

Andelen medarbetare som tycker att den samlade kompetensen inom enheten är tillräcklig ska minst ligga i intervallet 80-85%



Verksamhet/utveckling E Mål

Hållbar stadsutveckling

indikator

Aktivitet/handlingsplan

Öka tillgängligheten genom att se till så att 100 % av alla offentliga lokaler dit allmänheten har tillträde ska vara inventerade och åtgärdsprogram framtaget avseende enkelt avhjälpta hinder Förbättra luftkvalitén i centrum genom att minska antalet(total mängd) bilar på Rådhusgatan vid Textilhuset med 10 % jämfört med värdet dec 2009. (5485/dygn i april 2009) Antalet kommunalägda byggklara tomter ska minst vara; 10 stycken i Nässjö 5 stycken i Forserum 4 stycken i övriga tätorter Det ska finnas minst 400 000 kvm oexploaterad detaljplanelagd kommunalägd industrimark i Nässjö kommun med tillgång till större väg eller järnvägsanslutning.

Ökat fokus på energi ur Klimat- och energirådgivning ska ges till allmänheten om uppvärmning, elförbrukett klimatperspektiv Ökat fokus på hälsa och livsmiljö Ökat fokus på hållbar livsstil Ökat fokus på vår livsmiljö

ning och bilkörning vid minst en träff inom respektive område Indikator formuleras utifrån de mätningar av luftkvalitén i Nässjö tätort som Naturvårdsverket planerar göra. Inspirera och uppmuntra kommuninvånarna till att aktivt förändra sin livsstil inom 10 områden genom information eller aktiviteter. Indikator formuleras i dec 2009, när vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram har beslutats av vattenmyndigheten.



Politisk verksamhet Verksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader (MBN)

427

446

460

470

482

Personalkostnader (Miljöpolitiska ledningsgruppen)

477

490

470

482

11+7

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

10 288

10 381

10 178

10 400

10 700

Övriga kostnader

3 284

3 235

3 847

3 928

3 716

Summa kostnader

13 572

13 616

14 025

14 328

14 616

Intäkter

4 784

4 735

4 987

5 185

5 485

Nettokostnad

8 788

8 881

9 038

9 143

9 131

21,5

21,0

20,2

20,8

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

2 078

2 000

503

430

295

285

2 581

2 430

2 295

2 285

2 617

2 430

2 295

2 285

(Belopp i tkr)

Övriga kostnader Nettokostnad Antal ledamöter

Miljö- och byggkontoret Verksamhet (Belopp i tkr)

Antal årsarbetare

Verksamhet (Belopp i tkr) Bostadsanpassning Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad



Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggkontoret består av central administration, miljöenhet, planenhet och bygglovenhet samt Agenda 21- och naturvårdsenhet. Kontoret är miljö- och byggnadsnämndens verkställande förvaltnings- och beredningsorgan. Miljö- och byggkontorets mål är att ha en god serviceanda och ge snabba besked till allmänheten. Kontoret ska också jobba för en god marknadsföring och ha ett flexibelt arbetssätt. Vidare är miljö- och byggkontorets mål att: •

uppfylla myndighetsfunktionen,

•

följa planen som antagits av miljö- och byggnadsnämnden enligt livsmedelslagen och miljöbalken,

•

se över översiktsplanen (ÖP) en gång varje mandatperiod

•

upprätta och revidera fördjupad översiktsplan (FÖP) för de större tätorterna i kommunen,

•

upprätta detaljplaner (DP) kontinuerligt efter beställningar,

•

besluta om/behandla bygglov/bygganmälan kontinuerligt inom kortast möjliga tid,

•

bevaka så att intyg från Obligatorisk VentilationsKontroll (OVK) lämnas in till kontoret enligt fastställda tidsramar,

•

bistå med energirådgivning,

•

följa upp naturvårdsprogrammet

Det vilar på kommunen att anpassa bostäder så att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet till självständigt eget boende. Detta regleras bland annat genom lag om bostadsanpassningsbidrag med mera. Viss del av kommunens Agenda 21-arbete leds av miljöpolitiska ledningsgruppen och miljö- och byggkontoret. Kontoret är ansvarig för planering och genomförande av kommunens kalkningsverksamhet. Kalkning utförs i kommunens västra del enligt plan tagen av Länsstyrelsen. 85 procent av kostnaden täcks av bidrag från staten.



Mätningskontoret Verksamhet 078

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

3 247

3 246

3 353

3 444

3 530

Övriga kostnader

1 250

1 048

1 040

1 056

1 070

Summa kostnader

4 497

4 294

4 393

4 500

4 600

Intäkter

3 018

2 766

2 865

2 952

3 052

Nettokostnad *

1 479

1 528

1 548

Ackumulerat resultat

165

Antal årsarbetare

7,2

(Belopp i tkr)

Resultat

* Enligt kommentar i KF:s budgetbeslut för år 2007 ska nettokostnaden för basservice maximalt vara 47 % vid lågkonjunktur och sjunka vid högkonjunktur. I budgetförslaget för 2010 ligger nivån på 44 %. För år 2011 43 % och för år 2012 endast 42 %.

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

1 391

1 340

Produktionstimmar/tjänst

Kommentarer till verksamhetsmått: Den sammanlagda resursanvändningen för kontorets tre produktionsområden (basservice, konsultuppdrag och PBL-uppdrag) är redovisat enligt ovan. Inom varje produktionsområde förs en detaljerad timredovisning per objekt.

Verksamhetsbeskrivning Basservice: •

Förvaltning av kart- och fastighetsinformation.

•

Ajourhållning, nyanläggning av VA, EL, FJ, Bredband.

•

Adress-sättning, registrering till Lantmäteriets FDS (FastighetsDataSystem).

•

Databas- och systemadministration.

•

Fullgöra ingångna avtal och överenskommelser med kommunens förvaltningar och bolag, Telia, Eón Nät, Lantmäteriet m.fl.

Konsultuppdrag: •

Kart- och mätservice till kommunens förvaltningar och bolag, externa företag och privatpersoner.

•

Planerings-/översikts-/adresskartor.

•

Support och handledning.

•

Medverka vid verksamhetsprojekt med knytning till kart- och fastighetsinformation.

•

Fullgöra samverkansavtalet med Lantmäteriet angående fastighetsbildning.

PBL-uppdrag: nybyggnadskarta och utstakning.



Övrigt: •

Ge service vid förfrågningar om offentliga handlingar inom verksamhetsområdet.

•

Medverka till rationell användning och samordning av Geografiska InformationsSystemen (GIS).

Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Målen är till största del inarbetade i Pilen

Mål 1:1

Mål 2:5

Arbete pågår med att följa upp och sprida information om Nässjös Agenda 21-arbete för att hålla arbetet levande. Arbetet med detta ska vara igång senast 2010

Öka kunskapen hos dem som ansvarar för inköp och upphandlingar i kommunen om på vilket sätt man kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, senast 2012.

Åtgärd: Kommunens förvaltningar redovisar hur de uppfyller målen i Nässjös Agenda 21, i årsredovisningen.

Åtgärd: Utbilda de som ansvarar för inköp och upphandling på förvaltningarna i miljö och miljöanpassad upphandling.

Åtgärd: Information om hur det går med målen i Nässjös Agenda 21 ska bl.a. spridas via kommunens hemsida.

Mål 3:1 Möjligheterna att gå eller cykla i Nässjö kommun ska kontinuerligt bli bättre.

Mål 1:2

Åtgärd: Ta fram en cykelkarta över Nässjö tätort senast 2010.

Sprida mer kunskap om hållbar utveckling genom fler kunskapsspridare senast 2015. Åtgärd: Erbjuda möjligheten att utbilda miljöambassadörer, t.ex. inom handel, som sedan kan sprida kunskapen vidare inom sitt verksamhetsområde.

Mål 3:2 En grönstrukturplan ska antas av kommunfullmäktige senast 2010.

Mål 1:3

Mål 3:3

Kommunen har tagit fram en närnaturguide för Nässjö tätort för att öka kommuninvånarnas intresse och kunskap om sin natur. Det man inte visste fanns, saknar man inte när det är borta...

Arbete pågår med att planera för mer närrekreation i nya industriområden. Åtgärd: Alla nya industriområden ska innehålla allmänna grönytor för närrekreation. Dessa ska utgöra minst 10 % av den totala arealen och åtgärden ska genomföras successivt i samband med detaljplanering.

Åtgärd: Kommunen ska senast 2012 ta fram en närnaturguide för Nässjö tätort som ska kunna hämtas gratis, samt anordna olika aktiviteter för att öka intresset för naturen.

Mål 3:4

Mål 2:4

Vid nästa revidering av den kommunomfattande översiktsplanen 2010 ska den innehålla minst en zon med ett område på ca 5 x 8 km. Dessa zoner ska vara fria från kända mobilmaster, fasta radiosändare och större kraftledningar (mer än eller lika med en spänning på 40 kV).

Öka allmänhetens kunskap om miljöanpassade varor till 2010. Åtgärd: Erbjuda allmänheten information om miljöanpassade varor.

Motivet för dessa zoner är dels att försiktighetsskäl motiverar åtgärden, dels att uppnå en ur social



Mål 5:4

synpunkt god livsmiljö med goda miljöförhållanden för alla.

90 % av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015.

Mål 3:7

Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.

Informera boende om riskerna med radon i inomhusmiljön, så att åtgärder vidtas för att sänka radonhalten i alla bostäder till under 200 Becquerel/m3 luft senast år 2020.

Mål 5:5 Minska utsläppen från de transporttjänster som kommunen upphandlar, senast 2010.

Mål 4:4

Åtgärd: När kommunen köper transporttjänster ska miljökrav ställas på att tjänsterna utförs med miljöanpassade fordon och att förarna är utbildade i "sparsam körning".

Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AA).

Mål 4:5

Mål 5:6

Arbete pågår med att göra återvinningsstationerna trevligare och förbättra ljudmiljön vid dem. Krav ska ställas på förpacknings- och tidningsinsamlingen att hålla snyggt vid återvinningsstationerna.

Det ska bli lättare för människor att ta sig fram med ingen eller liten förbrukning av fordonsbränsle senast 2015. Åtgärd: Kommunen ska hålla informationskampanjer för bränslesnål körning och samåkning.

Åtgärd: Vid behov ska återvinningsstationerna omgärdas av bullerplank. Återvinningskärl för glas ska vara ljudisolerade. Där miljön så kräver ska växter planteras utanför planket. Platsen bör ha en hårdgjord yta för att underlätta rengöring. Krav på lämplig utformning ska ställas i bygglovet.

Mål 6:1 Installation av vedeldad fastbränslepanna i samband med individuell uppvärmning av bostäder sker idag med ackumulatortank och miljögodkänd panna.

Mål 5:1 På Rådhusgatan ska biltrafiken senast 2010 ha minskat med minst 10 % från 2005 års nivå (6 000 fordon/dygn).

Åtgärd: Skriv in kravet i bygglov.

Mål 6:2

Åtgärd: Enkelrikta delar av Rådhusgatan och ta bort parkeringen utmed gatan Uppföljning: Mäta mängden trafik på Rådhusgatan

Uppmuntra fastighetsägare att byta uppvärmningssystem från el och olja till förnyelsebara bränslen senast år 2010.

Mål 5:3

Åtgärd: En kampanj ska genomföras för att få fler hushåll att byta från direktverkande el till annan mer miljöanpassad uppvärmning

20 % av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2009 hade 33% av bilarna inom miljö- och byggnadsnämndens verksamhet miljöklass 2005.)

Åtgärd: För att underlätta att spara energi och övergå från olje- eller eluppvärmning till förnybara energikällor, gäller att följande förhållanden ska bedömas välvilligt av miljö- och byggnadsnämnden i samband med bygglovsansökan, om det anses vara en mindre avvikelse från gällande detaljplan:

Åtgärd: Vid inköp eller leasing av fordon ska alltid miljöklassade fordon väljas, förutom i de fall då fordonen som ska inköpas ej finns i miljöklassat utförande.

Utökad byggnadsarea då överytan beror på ökad värmeisolering. Särskild mindre byggnad som används för värmepump, enskild panncentral, vedförråd etc. Anta policy i nämnden om att bevilja bygglov, om enda skälet till att inte göra det beror på ovan



nämnda anledningar och om inga andra har några synpunkter på detta.

grönytor ska genomföras och förankras, senast 2015.

Åtgärd: Halverad bygglovs-/bygganmälanavgift för att bygga om till uppvärmningssystem med förnyelsebara bränslen för att stimulera byte av uppvärmningssystem.

Mål 8:7 Dagvattnet på en fastighet ska i första hand tas omhand lokalt och i andra hand fördröjas i dammar eller magasin där det är rimligt. Målet ska vara genomfört senast år 2009.

Mål 6:3

Åtgärd: Skriv in krav i byggloven på hur dagvattnet ska tas omhand. Minimikravet ska vara att vattnet ska kunna sippra ner i marken på 30 % av fastighetens yta.

Ordna en informationskampanj för hushåll och företag om hur de kan minska och miljöanpassa sin energianvändning senast 2010.

Mål 7:3

Mål 8:8

Då de tätortsnära skogarna är en stor tillgång för ortens invånare och deras rekreation, är det viktigt att säkerställa att de värdefullaste skogarna bevaras, senast 2013.

I samband med upprättandet av nya detaljplaner skrivs det in att mer dagvatten ska tas omhand lokalt.

Åtgärd: Ett program för tätortsnära skogar ska upprättas för Nässjö stad, där särskilt värdefulla rekreationsområden kommer att ges skydd mot exploatering för industribebyggelse. Denna plan ska tas av kommunfullmäktige. De skyddade rekreationsområdena ska även läggas in i den fördjupade översiktsplanen.

Åtgärd: Skriv in i nya detaljplaner att dagvatten ska omhändertas lokalt och yta avsättas.

Mål 8:2

Åtgärder: Vid nyanläggning, ombyggnad och reparationer av dagvattennätet, ska man låta dagvattnet komma upp till markplan, t.ex. genom att anlägga bäckar och dammar i grönstråken.

Mål 8:9 Börja öppna upp dagvattenledningar senast 2010, för att minska mängden dagvatten som leds i kulvertar.

Minska mängden koppar i vatten år 2015. Åtgärd: Informera rörmokare, fastighetsbolag och hushåll om varför man bör välja andra material i varmvattenberedare, vattenledningar och på tak.

Mål 8:3 Det pågår en inventering av alla enskilda avlopp. Inventeringen ska vara genomförd till senast år 2014.

Mål 8:4 Senast år 2015 ska ett åtgärdsprogram för enskilda avlopp finnas.

Mål 8:6 En inventering och plan för rening av dagvattenutsläpp med vattenmagasin, bäckar, dammar och



Miljö- och byggnadsnämnd 2008

2009

5 825,4

3 414,1

-2 693,6

6 545,9

6 594

10 581

10 931

11 046

11 034

0,0

4,0

-2,2

1,8

269,6

2 078,3

-107,8

2 240,1

2 320

2 000

Mätningskontoret

3 247,3

1 249,9

-3 017,5

1 479,7

1 488

1 528

1 548

810

Miljö- & byggnadsnämnd

420,3

6,5

0,0

426,8

440

446

460

470

482

811

Miljö

3 676,8

-175,3

-1 980,3

1 521,2

1 410

-1 705

-1 893

-1 903

813

Sjökalkning

0,0

505,0

-427,7

77,3

814

Miljöpris & byggnadspris

0,0

10,1

0,0

10,1

815

Miljöundersökningar

547,8

96,7

-0,6

643,9

765

135

180

140

820

Landskapsvård

12,3

918,1

-913,0

17,4

195

205

13 999,5

8 107,4

-9 142,7

12 964,2

13 357

13 310

13 351

13 446

071

Miljö- och byggkontor

072

Kulturmiljövård

073

Förmedlingsorgan

078

Intäkter



Budget inkl. tb 1

2012

Övriga kostnader

Belopp i tkr

Budget inkl. tb

2011

Personalkostnad

Kod

Nettokostnad

2010 Anslag

Ram

Plan

Omsorgsnämnd Ordförande: Anders Hansen (SAFE) Förvaltningschef: Christina Nilsson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

391 913

395 502

404 790

404 371

404 602

Övriga kostnader

135 551

130 260

127 313

128 812

130 831

Summa kostnader

527 464

525 762

532 103

533 183

535 433

Intäkter

109 671

101 350

101 972

104 122

106 372

Nettokostnad

417 793

424 412

430 131

429 061

766

759

Belopp i tkr

Antal årsarbetare Kronor/invånare

14 181

14 579

Antal årsarbetare redovisas exkl. personliga assistenter och uppdragstagare. Budget, ram och plan är inte finansierad men ska behandlas i internbudgetarbetet, se sidan 145.

Verksamhet Omsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövning och verkställighet för äldre och funktionshindrade i enlighet med Socialtjänstlagen, LSS, Hsl, Färdtjänstlagen samt Riksfärdtjänstlagen.

Verksamhetsförändringar Åtgärder som har vidtagits för att nå nämndens ekonomiska ram från och med 2009 och under planeringsperioden

Genomförda åtgärder

Helårsbesparing (tkr)

5 platser har lagts ner på Skogsborg.

1 500

Dubbletter har tagits bort på särskilt boende för äldre, -9 platser.

2 600

Hallebo har integrerats med Ingsbergsgården, -8 platser.

2 600

Resurserna på särskilt boende för äldre har sänkts generellt, kommer att ersättas med individuell tilldelning (inom samma ram).

6 000

9 platser på Rådhusporten har stängts.

2 800

Grindhem och Sjöbacken flyttar till Sandsjövik.

5 000

Sänkt påslag hemtjänst

2 000

Skärpta regler vik/ledigheter

1 000

Delsumma

23 500



Åtgärder 2010 Lokaler, effektivisering

1 000

LASS, annan utförare

500

Kost, diskussion med kostenheten om förändring

2 500

Ledsagning

130

Delsumma

4 130

Totalt

27 630



Mål 2010 Medborgare Mål

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan En testaktivitet

Ökat brukarinflytande samt ökad valfrihet

Delaktighet i form av genomförandeplaner

Uppdrag till områdeschefer att genomförandeplaner finns samt att den enskilde är delaktig (samtliga verksamheter) Samtliga brukare har en genomförandeplan som de är delaktiga i

”Rätt” bistånd och insats efter omsorgsbehov

Relevant omprövning av biståndsbeslut, dock minst en gång per år

Värdigt bemötande

Andelen nöjda brukare minst 1-2 procentenheter upp beroende på verksamhet

System för omprövning av biståndsbeslut



Ekonomi Mål

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Genomförd verksamhet inom fastställda ramar

Nyckeltal för olika insatser (kostn/tim, plats, brukare) med fokus på handikappomsorgen

Arbeta fram nyckeltal inom HO

+/- balans från nolläge i nyckeltalen Balans mellan behov och resurser

+/- 10 % avvikelse utifrån standardkostnaden i äldreomsorgen +/- 5 % avvikelse utifrån standardkostnaden i handikappomsorgen

Tydlig resultatredovisning

Områdesvis rapportering av avvikelse, ekonomi och volym

Tydliggöra avvikelser, ekonomi och volym inom varje område genom skriftlig redogörelse till omsorgsnämnden, när förändringar i verksamheter inträffar.

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Medarbetare Mål Minska sjukfrånvaron och öka ohälsotalet

Minskat antal sjukdagar Omsättning bland långtidssjukskrivna (färre in än ut)

Engagerad personal

Andel nöjda vikarier o praktikanter (90 procent)

Kontakt med informationsenheten gällande webbaserad enkät för semestervikarier/praktikanter

Hög andel personal med formell utbildning inom HO

Andel medarbetare med formell utbildning vid rekrytering inom HO

Definition för formell utbildning HO samt system för detta

Närvarande chefer med tydligt ledarskap

Fler nöjda utifrån NMI (> 60 procent)



Verksamhet/utveckling Mål Resurseffektivt och flexibelt utförande av beviljade insatser

Indikator

Aktiviteter/handlingsplan

Koppling mellan beviljade och utförda insatser/timmar kontra personalkostnader

Definiera "sluta göra"-uppgifter för att få tid till mera värdefulla insatser/uppgifter

Andel brukartid av total arbetstid

Systematisk utvärdering av arbetsmetoder

Kontinuerlig avstämning på respektive arbetsplats av metodutveckling samt årlig avrapportering till nämnden

Höjd status och yrkesstolthet i omsorgen

Publicera nöjd brukar- och medarbetarindex, m.m.



System för att stämma av lärande och metodutveckling i arbetslagen

Politisk verksamhet Omsorgsnämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

412

371

370

Övriga kostnader

454

406

405

406

407

Belopp i tkr

Nettokostnad Antal ledamöter

Handläggning/administration Gemensam adm

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

6 769

5 795

6 567

6 584

6 601

Övriga kostnader

5 356

5 525

5 869

5 913

5 992

Summa kostnader

12 125

11 320

12 436

12 497

12 593

1 856

1 424

10 269

9 896

11 012

11 073

11 169

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

4 134

2 501

3 234

3 258

3 286

728

724

727

729

733

Administr kamerala avd

3 296

3 798

3 838

IT/tele/interntransporter

3 687

4 058

4 398

4 433

4 497

- 1 681

- 1 424

105

239

10 269

9 896

11 012

11 073

11 169

Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Central ledning Friskvård/ företagshälsovård

Intern fördelning IFON, intäkter Övriga kostnader Nettokostnad



Handläggning/adm ÄHO

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

17 016

21 762

21 932

21 933

107

162

166

170

17 123

21 924

22 094

22 099

22 103

17 123

21 924

22 094

22 099

22 103

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

15 803

20 385

20 543

20 547

20 550

1 320

1 539

1 551

1 552

1 553

17 123

21 924

22 094

22 099

22 103

(Belopp i tkr) Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Områdeschefer, biståndshandläggare Vikarieförmedling Nettokostnad

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens gemensamma administration är centralt placerad och arbetar för både omsorgs- och individ- och familjeomsorgsnämnden men hör organisatoriskt till omsorgsnämnden. Individ- och familjeomsorgsnämnden betalar sin del av de gemensamma kostnaderna till omsorgsnämnden genom intern fördelning. Central administration utförs på administrativa- och kamerala avdelningen där arbetsuppgifterna är ekonomiadministration, sekretariats/kansliuppgifter, reception för förvaltningshuset Vipan och övrig administration. Personalutvecklingsfrågor, friskvård och andra utredningsuppdrag samt medicinskt ansvarig sjuksköterska finns också här. Förvaltningen är från och med hösten 2009 organiserad i fyra sektioner. Två av sektionerna vänder sig främst till personer över 65 år och två sektioner är inriktade på omsorg till yngre personer med funktionsnedsättning. Omsorgsförvaltningen erbjuder ett rikt utbud för att tillgodose brukarnas behov. Förvaltningens biståndshandläggare handlägger biståndsärenden, gör utredningar samt beslutar om individuella insatser. En stor del av äldre- och handikappomsorgen utförs i det egna hemmet, där också seniorboende ingår. Det finns också flera former av särskilt boende för både yngre och äldre. Insatsernas omfattning och art är rikt varierande från avancerad sjukvård (somatisk och psykiatrisk) till stöd i det vardagliga som gör livet lättare att leva. Det handlar om allt från insatser och tillsyn dygnet runt till sporadiska insatser när behovet så påkallas.

Verksamhetsförändringar Enligt beslut om ny organisation har 1,0 tjänst tagits upp.



Äldreomsorg, särskilt boende Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

167 720

165 009

160 344

160 348

Övriga kostnader

18 173

19 397

20 249

20 705

21 163

Summa kostnader

185 893

184 406

180 593

181 053

181 511

12 056

13 501

14 402

15 502

16 702

173 837

170 905

166 191

165 551

164 809

362

354

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

161 424

157 367

152 530

151 884

151 134

Rehab-organisation

4 746

5 485

5 540

5 542

5 544

Sjuksköterskor

7 667

8 053

8 121

8 125

8 131

173 837

170 905

166 191

165 551

164 809

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

2 072

2 115

298

340

423 215

405 632

Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad

Särskilt boende

Nettokostnader

Verksamhetsmått Antal invånare över 80 år därav över 90 år Kostnad per plats i särskilt boende, exkl lokaler och gemensamma kostnader

Kommentarer till verksamhetsmått. Antalet invånare över 80 år beräknas minska fram till 2016 men antalet invånare över 90 år kommer under samma period att öka med nära 30 procent. Detta kommer att påverka den kommunala äldreomsorgen.



Äldreomsorg, hemtjänst i ordinärt boende Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

73 231

73 240

72 040

Övriga kostnader

6 703

7 640

7 656

7 681

7 731

Summa kostnader

79 934

80 880

79 696

79 721

79 771

7 074

5 535

4 535

72 860

75 345

75 161

75 186

75 236

163

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

69 598

72 145

71 951

100

3 196

3 100

3 110

3 135

3.185

72 860

75 345

75 161

75 186

75 236

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

328

327

Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Hemtjänst Betalningsansvar Transporter/matdistribution Nettokostnad

Verksamhetsmått Kostnad per timme, exkl lokaler och gemensamma kostnader

Verksamhetsbeskrivning Inom Nässjö kommun kan olika former av boendealternativ erbjudas äldre som inte klarar att bo på egen hand. I Nässjö finns äldrehem och gruppboende för demenssjuka. Utöver detta har omsorgsnämnden ett utbud av boende för äldre i seniorbostäder och andra grundhandikappanpassade lägenheter.

Äldrehem/gruppboende Äldrehem är en boendeform som är avsedd för pensionärer vars behov av hjälp med omvårdnad och tillsyn grundar sig på den fysiska förmågan. Om svårigheterna att klara sig huvudsakligen beror på demenssjukdom, finns i stället gruppboende att tillgå. Inom äldrehemmen tillämpas ”kvarboendeprincipen”. Det innebär att pensionärer som en gång fått lägenhet på ett visst äldrehem har rätt att bo kvar i samma boende livet ut även om hälsotillståndet förändras (som att personen till exempel blir demenssjuk). På äldrehem och gruppboende bor man i egen lägenhet. På enheten finns gemensamma utrymmen och personal tillgänglig dygnet runt. Precis som i en vanlig bostad kan vänner och anhöriga besöka den boende när som helst. Vanligtvis finns flera enheter samlade i ett större hus. Ibland som ett större äldrehem, ibland kombinerat med gruppboende för demenssjuka. I anslutning till husen kan det också finnas servicelägenheter.



Förutom dessa permanenta boendeformer finns också korttidsplatser. För personer med demenssjukdom finns både dagverksamhet, korttidsplatser och specialiserat korttidsboende. För korttidsboende gäller att pensionären har kvar sin ordinarie bostad under tiden. På varje gruppboende och äldrehem finns personal tillgänglig dygnet runt. 75-100 procent av all ordinarie personal är utbildade undersköterskor eller motsvarande. All ordinarie nattpersonal är undersköterskor. Personalgruppen ansvarar för planeringen av det dagliga arbetet. Samråd sker med sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut vid behov.

Sjuksköterskor Till kommunens gruppboende och äldrehem finns sjuksköterskor knutna. Sjuksköterskorna är uppdelade på olika distrikt och har ett upptagningsområde bestående av ett eller flera olika äldreboenden som sammanlagt omfattar cirka 50 pensionärer. Alla pensionärer på ett gruppboende eller äldrehem har alltså kontakt med samma sjuksköterska. Sjuksköterskan har i första hand ansvar gentemot de pensionärer som är i behov av hälso- och sjukvård. Därför krävs att sjuksköterskan har ett nära samarbete både med den personal som arbetar på enheten och med landstingets läkare inom primärvården. För att kunna vara lättillgänglig har därför alla sjuksköterskor mobiltelefon och mycket av arbetet sker via telefonkontakter. Personal kan därför oftast omgående och alltid inom en halvtimme få telefonkontakt med sjuksköterskan.

Ordinärt boende Omvårdnad och service i ordinärt boende (inklusive seniorboende) utför vårdpersonalen i de olika hemtjänstområdena. Den vård och service som ska ges bedöms av biståndshandläggare. Hemhandling, matdistribution och tvätt utförs av särskilda arbetsgrupper för dem som bor i centralorten, medan denna service utförs av hemtjänstgrupperna utanför centralorten.

Verksamhetsförändringar Under 2008 var många lägenheter i särskilt boende tomma. Nämnden har därför beslutat att minska antalet lägenheter. Under 2009 pågick reduceringen; Hallebo har integrerats med Ingsbergsgården, Rådhusporten har stängts, dubbletter hyrs ut som större lägenheter, några platser har omvandlats till seniorboende, enstaka korttidsplatser har tagits bort. Verksamheterna Grindhem och del av Sjöbacken flyttar till Sandsjövik som därefter inte längre är ett äldrehem. Fastigheten Betesda lämnas. Sammanlagt har antalet lägenheter i särskilt boende sänkts med 31st eller ca 8 procent. Resurserna inom särskilt boende har sänkts med 6 mkr. Till att börja med genom generell neddragning som kommer att övergå till individuell tilldelning för enheterna. Påslaget på den beviljade tiden d v s tid för planering, förflyttning o s v inom hemtjänst i ordinärt boende har sänkts. Kostenheten beräknar att priserna för kost höjs med 2 procent per år. Kostpriserna för mat inom nämndens verksamheter höjs i förslaget med 2 kr per portion och år.



Handikappomsorg/psykiatri Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

117 359

132 214

132 187

132 189

Övriga kostnader

33 308

22 815

23 266

23 667

24 068

Summa kostnader

150 667

155 029

155 453

155 856

156 257

45 819

42 753

42 784

104 848

112 276

112 669

113 072

113 473

165

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Boende/boendestöd

26 693

31 445

31 672

31 674

Daglig verksamhet

8 680

9 282

9 317

Personlig assistans

29 975

28 975

28 925

29 325

29 725

Socialpsykiatri

25 762

29 570

29 803

Övrigt

13 738

13 004

12 952

12 953

12 954

104 848

112 276

112 669

113 072

113 473

Budget 10

Ram 11

Plan 12

(Belopp i tkr)

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Nettokostnad

Antal årsarbetare redovisas exkl personliga assistenter och uppdragstagare.

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Kostnad per kommunal del per LASS-ärende

330 651

257 868

Kostnad per brukare i daglig verksamhet

130 037

143 018

Verksamhetsbeskrivning Nässjö ligger nästan precis på riksnorm när det gäller antalet personer med olika typer av funktionshinder och med vilken hjälp de erbjuds. Antal personer med funktionshinder som har behov av någon form av stöd ökar ständigt. Brukarna blir också allt yngre och har mer multipla behov. Landets kommuner har ansvar för utvecklingsstörda och psykiskt och fysiskt funktionshindrade enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), LASS (lag om assistansersättning) och SoL (socialtjänstlagen). Handikappomsorgen ger även stöd i form av ledsagarservice, kontaktperson, stödfamilj, korttidsvistelse och rekreation, avlösarservice i hemmet och har möjlighet till objektanställningar.



Personlig assistens enligt LSS och LASS En del av detta område går inte att planera, då vårdbehoven uppkommer via trafikolyckor, operationsskador, akuta sjukdomar - fysiska och psykiska - med kvarvarande funktionsnedsättningar.

Boende I kommunen finns olika former av boenden för utvecklingsstörda och psykiskt- och fysiskt funktionshindrade. Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för hyresgäster på dessa boenden på samma sätt som i omsorgen.

Daglig verksamhet Daglig verksamhet är en rättighet enligt lagen om LSS och riktar sig till utvecklingsstörda. Utöver detta erbjuder Nässjö kommun också viss daglig verksamhet till personer med psykiskt- eller fysiskt funktionshinder.

Verksamhetsförändringar LASS – hitta alternativ med annan utförare för personlig assistans. Regler för korttidsvistelse och ledsagning ses över.



Gemensamt äldre-/handikappomsorg Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

9 406

- 2 889

5 756

5 757

5 758

Övriga kostnader

71 862

74 686

70 076

70 644

71 670

Summa kostnader

81 268

71 797

75 832

76 401

77 428

Intäkter

42 866

38 137

38 827

39 877

40 927

Nettokostnad

38 402

33 660

37 005

36 524

36 501

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Hjälpmedel

1 624

1 800

1 805

1 815

1 845

Inkontinenshjälpmedel

1 166

1 100

1 105

1 113

1 130

Rehabilitering personal

1 539

1 661

1 707

Utbildning

2 031

1 727

1 728

1 729

Vikariepool

2 298

2 321

2 322

650

(Belopp i tkr)

Antal årsarbetare

Arbetskläder Hemtjänstavgifter, intäkt

- 2 910

- 2 900

Öppen verksamhet, kost

2 991

3 220

Fordon

2 613

2 750

2 780

2 800

Lokaler

19 565

22 129

19 159

18 574

18 378

1 520

Ökad kostnad underhåll Övrigt

209

1 500

7 276

7 300

7 460

7 515

7 620

Besparingsåtgärder från 2009: Ledighet/vik.regler

- 1 000

Kostnader kost internt

- 2 500

Sänkt kostnad kost o städ

-1 520

37 005

36 524

36 501

Färdtjänst/riksfärdtjänst Ofördelat 2009 (våren)

Nettokostnad

- 9 598

38 402

33 660



Verksamhetsbeskrivning Här återfinns kostnader och intäkter som avser alla omsorgsnämndens verksamheter.

Verksamhetsförändringar För att minska kostnaderna kommer regler för semester/vikarieuttag att tas fram. Diskussion pågår med kostenheten angående kostnaderna för vissa måltider. Besparing ska göras genom effektivare lokalutnyttjande. Hyreshöjning föreslås med 3 procent per år.



Löneökning Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

6 500

15 500

24 700

6 500

15 500

24 700

(Belopp i tkr) Löneökningar Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter

Verksamhetsförändringar Löneökningar har i förslaget beräknats, enligt kommunledningskontorets direktiv, med 2 procent årligen fr.o.m. 100401. Årlig kostnadsökning blir 1,75 procent. Helåreffekt av ökningen året innan belastar år två.

Ospecificerat Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

-900

Ospecificerat

-6

-9 450

-18 437

Nettokostnad

-906

-10 350

-19 337

(Belopp i tkr) Sänkt personalomkostnad

Återstående belopp ska behandlas i internbudgetarbetet.

Investeringsbudget Ombyggnation av toaletter på äldreboendet Skogborg i Bodafors. Toaletterna i 15 enrumslägenheter utökas samt ombyggnation av gemensam WC/dusch.



Mål 5:4 90 procent av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015. Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.



Omsorgsförvaltningen 2 008 (Belopp i tkr)

2009

2010

2 011

2 012

Budget inkl tb1

Anslag

Ram

Plan

454,0

406

405

406

407

Personalkostnad-

Övriga kostnader

412,0

42,0

23 785,0

5 463,0

-1 856,0

27 392,0

31 820

33 106

33 172

33 272

167 720,0

18 173,0

-12 056,0

173 837,0

170 905

166 191

165 551

164 809

73 231,0

6 703,0

-7 074,0

72 860,0

75 345

75 161

75 186

75 236

117 359,0

33 308,0

-45 819,0

104 848,0

112 276

112 669

113 072

113 473

7 557,0

-280,0

7 277,0

7 300

7 460

7 515

7 620

9 406,0

64 305,0

-42 586,0

31 125,0

26 360

35 139

34 159

34 244

391 913,0

135 551,0

-109 671,0

417 793,0

424 412

430 131

429 061

Intäkter

Nettokostnad

Bud get inkl tb

Verksamhet Nämnd Administration/handl äggning Särskilt boende Hemtjänst i ordinärt boende Handikappomsorg Färdtjänst Gemensamma kostnader



Teknisk servicenämnd Ordförande: Torbjörn Svensson (S) | Förvaltningschef: John Peterson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

11 498

12 371

12 260

Övriga kostnader

55 141

56 983

58 332

54 076

Summa kostnader

66 639

69 354

70 592

66 336

Intäkter

13 559

10 574

9 865

Nettokostnad

53 080

58 780

60 727

56 471

1 802

1 995

2 061

1 917

Belopp i tkr

Kronor per invånare* Antal årsarbetare * exklusive resultatenheter

Verksamhetsbeskrivning Tekniska servicenämndens verksamhet omfattar samhällsbyggnad inkl huvudmannaskap för gator och parker, kost- och städverksamhet, bygg- och fastighetsförvaltning, arbetsmarknadsverksamhet samt skogsförvaltning. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande:

Anslagsfinansierad Samhällsbyggnadsavdelning

Särskilda redovisningsenheter Arbetsmarknadsavdelning Skogsförvaltning

Resultatenheter Kost- och städavdelning Byggnadsavdelning



Nämnd Verksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

304

300

Övriga kostnader

Summa kostnader

343

340

Intäkter (interna)

300

340

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Belopp i tkr

Nettokostnad Antal ledamöter

Verksamhetsmått Antal sammanträden

Verksamhet Tekniska servicenämnden ska verka för att samhällsbyggnadsavdelningen, de särskilda redovisningsenheterna skogsförvaltningen och arbetsmarknadsavdelningen samt förvaltningens resultatenheter för bygg, kost och städ drivs på ett rationellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Nämnden skall noga följa verksamheten och via rapporter och uppföljningar besluta om de förändringar som krävs. Verksamheten omfattar Tekniska servicenämndens och beredningsutskottets sammanträden. Nämnden finns representerad i vägsamfälligheter, handikapprådet, bostadsrättsföreningar och trafiksäkerhetsutskott.



Central ledning och administration Verksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

1 799

2 005

2 070

Övriga kostnader

5 209

4 713

3 334

3 744

Summa kostnader

7 008

6 718

5 404

5 814

Intäkter

2 705

1 345

1 357

Nettokostnad

4 303

5 373

4 047

4 457

3,5

Belopp i tkr

Antal årsarbetare *) inkl utökad ram 493 tkr år 2011 och 2012

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens centrala ledning och administration är organiserad som en stabsenhet där de anställda är direkt underställda förvaltningschefen. Verksamheten omfattar övergripande styrning och uppföljning av förvaltningens verksamhet och ekonomi, posthantering och ärenderegistrering, ledningsgruppsarbete samt medverkan i förvaltningens samrådsgrupp.



Samhällsbyggnadsavdelning Verksamhet

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

2 636

3 096

3 165

Övriga kostnader

48 086

50 231

52 992

48 326

Summa kostnader

50 722

53 327

56 157

51 491

3 402

3 935

3 460

47 320

49 392

52 697

48 031

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Antal kvm tillgänglig industrimark samt kostnad per kvadratmeter

580 000 kvm

Belopp i tkr

Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare

Verksamhetsbeskrivning Avdelningen svarar för projektering av gator, parker och tomtmark. Avdelningen projekterar även fjärrvärme på uppdrag av Nässjö Affärsverk AB (NAV). I verksamheten ingår dessutom förvaltning av kommunens skogar (bedrivs som särskild redovisningsenhet) och markreserv, iordningställande och försäljning av tomtmark för boende och näringsliv, utarrendering av mark och kolonilotter. Inom avdelningen handläggs även ärenden till trafiknämnden, såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser av olika slag och handikapptillstånd för parkering. I övrigt handläggs trafiksäkerhetsfrågor, parkeringsövervakning, upplåtelse av offentlig mark och bidrag till enskilda vägar mm. Avdelningen har följande tjänster: samhällsbyggnadschef, utredningsingenjör, markingenjör, planeringsingenjör, projektör och tekniker. Avdelningen utövar kommunens huvudmannaskap för allmänna platser: gator och vägar med tillhörande gångbanor, gång- o cykelvägar, torg, allmänna parkeringsplatser och parker. Vidare ingår gatubelysning (ca 9 400 ljuspunkter) utmed våra gator och vägar i kommunen. NAV Entreprenad har i uppdrag att svara för att drift och underhåll av gator och parker utförs, och samhällsbyggnadsavdelningen svarar för uppföljning av detta uppdrag.



Redovisningsenheter

Arbetsmarknadsavdelning Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

6 759

6 970

6 725

Övriga kostnader

1 692

1 999

1 766

Summa kostnader

8 451

8 969

8 491

Intäkter

5 249

4 954

4 508

Nettokostnad

3 202

4 015

3 983

19,5

Belopp i tkr

Ackumulerat resultat

339

Antal årsarbetare*

18,5

*inklusive avtal BEA

Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsavdelningens uppdrag är att samordna samtliga verksamheter för arbetslösa som anvisas kommunen från arbetsförmedlingen. Avdelningen ansvarar också för att bevaka och anpassa verksamheten till de förväntningar som ställs på kommunen inom arbetsmarknadsområdet. Avdelningen består förutom av en central administration bestående av avdelningschef och samordnare också av fyra olika arbetsenheter; skogslaget, växtcentrum, syenheten och ungdomsenheten. På vardera enheten finns en arbetsledare som ansvarar för planering och samordning av det dagliga arbetet.



Skogsförvaltning Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Belopp i tkr Personalkostnader Övriga kostnader

115

220

200

Summa kostnader

115

220

200

Intäkter

1 903

220

200

Nettokostnad

1 788

Ackumulerat resultat

3 409

Antal årsarbetare

Verksamhetsbeskrivning Organisatoriskt lyder skogsförvaltningen under samhällsbyggnadsavdelningen. Redovisningsmässigt fungerar verksamheten som en särskild redovisningsenhet. Skogsförvaltningens mål är att sköta kommunens skogar på ett ändamålsenligt sätt för miljön, det rörliga friluftslivet och de boende. Kommunen är certifierad skogsägare i FSC och PEFC.



Resultatenheter

Byggnadsavdelning Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

11 024

11 886

12 214

Övriga kostnader

107 943

108 588

108 011

Summa kostnader

118 967

120 474

120 225

Intäkter

120 511

120 474

120 225

1 544

Belopp i tkr

Nettokostnad Ackumulerat resultat

956

Antal årsarbetare

27,5

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Kvadratmeter yta verksamhetslokaler

238 137 kvm

Kostnader för underhåll per kvadratmeter Driftkostnad per kvadratmeter

64:46 kr 155:65 kr

Verksamhetsbeskrivning Avdelningens verksamhet omfattar fastighetsförvaltning, fastighetsdrift samt projektledning vid ny-, om- och tillbyggnader. Avdelningens kärnverksamhet är att försörja kommunens verksamheter med lokaler. Avdelningen hyr även i mindre omfattning ut lägenheter och speciallokaler på marknaden. Egen personal utgörs av förvaltningspersonal, projektledare, styr- och reglertekniker, snickare, målare, elektriker, VVS-arbetare och vaktmästare.

Verksamhetsförändringar I budget 2008 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utvärdera effekten av fastighetsförvaltningen som resultatenhet och föreslå en eventuell organisationsförändring inom kommunkoncernen. För granskningen har en extern konsult anlitats. Utvärderingen ledde till att tekniska servicenämnden bland annat fick i uppdrag att: • besluta om en tydlig uppdragsbeskrivning till byggnadsavdelningen • se till att en strategisk förvaltningsplan för kommunens fastigheter tas fram • säkerställa att samtliga hyresavtal uppdateras emot den faktiska kostnadsnivån Byggnadsavdelningen har dessutom beretts utrymme för en hyreshöjning 2010 med 5 000 tkr, som är öronmärkt för planerat underhåll.



Kost- och städavdelning Bokslut 08*

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

54 682

55 867

58 409

46 759

Övriga kostnader

27 730

28 394

30 738

Summa kostnader

82 412

84 261

89 147

77 497

Intäkter

79 548

85 538

89 147

77 497

2 864

-1 277

Belopp i tkr

Nettokostnad Ackumulerat resultat

-128

Antal årsarbetare

162

*) Kost och städavdelningen tillfördes i TB I 2008 ( Kf § 67) anslag på 2.000 tkr på grund av löneökningar utöver tidigare beräkningar, vilket ger ett nettoresultat på minus 864 tkr i bokslut 08.

Verksamhetsmått

Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Städkostnad per kvm Kostnad per tillagad portion Lunchpris, skola Pris äldreomsorg

32:28 kr 60:53 kr

Verksamhetsbeskrivning Kost och städavdelningens uppdrag är dels att producera måltider till barn/elever samt till pensionärer, personal och allmänhet dels att svara för städningen av lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet. Inom verksamheten finns 21 tillredningskök och 33 mottagningskök, förskoleköken inkluderade. Städverksamheten är indelad i fem områden varav tre finns i Nässjö centralort.

Verksamhetsförändringar Från och med halvårsskiftet 2009 överfördes all kostverksamhet inom förskolan till kost- och städavdelningen, vilket innebär att 36 personer och knappt 22 tjänster överförs till avdelningen. Sammanlagt berörs 33 förskolor i kommunen, varav 19 i Nässjö tätort. I ytterområdena är samtliga förskolor så kallade mottagningskök och erhåller lunch från centralköket på orten. Inom Nässjö tätort finns 8 förskolor med lunch från centralkök och 11 förskolor har egen tillagning.

Tekniska servicenämnden har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja en genomlysning av kost- och städverksamheten som tar sikte på att reducera kostnaderna med 30 procent. I utredningsförslaget som tekniska servicenämnden ska besluta i december 2009 finns två förslag. Ett av förslagen bygger på två centralkök som ska svara för all tillagning och leverans av huvudkomponenten förutom till Brinellgymnasiet som behåller sitt tilllagningskök. Det andra förslaget innebär två centralkök samt Brinells tillagningskök i Nässjö tätort. I ytterområdena kommer det att finnas ett centralkök per område. När det gäller städningen har samtliga ytor beräknats och anpassning skett till den privata marknaden.



Mål 3:1 Möjligheterna att gå eller cykla i Nässjö kommun ska kontinuerligt bli bättre. Åtgärd: Gång- och cykelstråk ska byggas ut i enlighet med antagen gång- och cykelvägsplan. Utbyggnaden sker i takt med tilldelning av investeringsmedel.

Mål 3:5 Vid nybyggnation eller renovering av fastigheter i kommunal ägo ska endast mycket låga nivåer av hälsoskadliga emissioner från byggmaterial förekomma efter år 2010. Åtgärd: I första hand ska byggmaterial väljas där man garanterar mycket låga hälsoskadliga emissioner. Uppföljning: Stickprovsmätningar

Mål 3:6 Fastigheter i kommunal ägo ska ha en dokumenterat bra luftkvalitet (mindre än 800 parts per million koldioxid) senast 2015. Åtgärd: Mätningar av luftkvaliteten och justering av ventilationen i samband med obligatorisk ventilationskontroll.

Mål 4:2 Förbättra insamlingen av farligt avfall från kommunens verksamheter senast 2010. Åtgärd: Tillsammans med verksamheterna skapa insamlingsrutiner för farligt avfall inklusive elektronikskrot.

Mål 4:4 Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AA).

Mål 4:5 Att göra återvinningsstationerna trevligare och förbättra ljudmiljön vid dem, senast 2010. Krav ska ställas på förpacknings- och tidningsinsamlingen att hålla snyggt vid återvinningsstationerna. Åtgärd: Vid behov ska återvinningsstationerna omgärdas av bullerplank. Återvinningskärl för glas ska vara ljudisolerade. Där miljön så kräver ska växter planteras utanför planket. Platsen bör ha en hårdgjord yta för att underlätta rengöring. Krav på lämplig utformning ska ställas i bygglovet.

Mål 5:1 På Rådhusgatan ska biltrafiken senast 2010 ha minskat med minst 10 procent från 2005 års nivå (6 000 fordon/dygn). Åtgärd: Enkelrikta delar av Rådhusgatan och ta bort parkeringen utmed gatan Uppföljning: Mäta mängden trafik på Rådhusgatan



Mål 5:2 Förbättra luftkvalitén och bullersituationen i Nässjö tätort. Åtgärder: Yttre ringled i Nässjö ska färdigställas i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad. Utbyggnad sker i takt med tilldelning av investeringsmedel.

Mål 5:4 90 procent av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015. Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.

Mål 5:6 Det ska bli lättare för människor att ta sig fram med ingen eller liten förbrukning av fordonsbränsle senast 2015. Åtgärd: Gång- och cykelbanenäten ska prioriteras vid underhåll och snöröjning för att gynna gång- och cykeltrafikanter.

Mål 6:4 Elförbrukningen inom kommunens fastigheter och gatubelysning ska minska med 5 procent, från 21,8 GWh år 2007 till 20,7 GWh år 2015 (1 GWh=1 000 000 kWh). Åtgärd: Minska energiförbrukning genom energibesparande åtgärder i fastigheterna och utbyte till energisnåla belysningsarmaturer. Åtgärd: Informera hyresgästerna i kommunala fastigheter om att spara energi t.ex. genom att släcka belysning och stänga av elektrisk utrustning.

Mål 6:5 Energiförbrukningen för uppvärmning inom kommunens egna verksamheter ska minska med 10 procent, från 36,9 GWh år 2005 till 33,2 GWh år 2015. Åtgärd: Prioritera energieffektivisering och investera i energisnål och miljöanpassad teknik.

Mål 6:6 Kommunens inköp av el från förnyelsebara energikällor ska vara 100 procent senast år 2010.



Teknisk servicenämnd 2011

2012

Personalkostnad

Övriga kostnader

Intäkter

2008 Nettokostnad

Budget Budget inkl tb inkl tb I

Anslag

Ram

Plan

2 102,8

5 248,3

-3 005,1

4 346,0

4 159

5 373

4 047

4 457

2 713,8

5 458,5

-1 451,6

6 720,7

6 853

6 989

7 038

Belopp i tkr

Kod 200

Verksamhet Administration

215

Samhällsbyggn.avd.*

2009 2010

21501

Skogsförvaltn.

115,3

-1903,6

-1788,3

290

Arbmarkn.avd

6 759,2

1 692,1

-5 248,7

3 202,6

3 490

4 015

3 983

Gata/park via NAV

20 290 19 391

19 391

Övrigt g/p

300

Verksamhetsgemensamt

303

-23

4 243

743

5 848

6 150

0,0 15 530,8 15 781 16 288 15 875

14 709

56 471

-74,1

19 149,7

-58,6 19 017,0

Barmarksunderhåll

0,0

988,6

-120,0

868,6

7 224

304

Vinterväghållning

0,0

-7,7

0,0

-7,7

5 181

305

Fordon och maskiner

0,0

-0,2

0,0

-0,2

306

Verkstad

-4,0

0,0

-4,0

310

Gatubelysn.

0,0

6 439,5

-282,3

6 157,2

6 060

311

Gaturenhålln.

0,0

9,9

0,0

9,9

1 282

320

Parkeringsverksamhet

0,0

288,5

-1 173,6

-885,1

332

Affisch, tippar och toalett

0,0

92,3

-2,0

90,3

231

335

Arbeten åt utomstående

0,0

3,6

336

Marknader, torghandel

0,0

12,8

-317,0

-304,2

-1

339

Kapitalkostn.

0,0

15 530,8

342

Parkunderhåll

0,0

4 042

343

Underhåll av lekplatser

0,0

91,6

0,0

91,6

581

344

Sjöar och vattendrag

0,0

345

Uppsättning av julgranar

0,0

26,1

0,0

26,1

195

346

Isbanor

0,0

2,6

0,0

2,6

115

347

Fontäner

0,0

2,8

0,0

2,8

157

351

Växtcentrum

0,0

-0,2

11 497,7 55 141,5 -13 559,1 53 080,1 55 445 58 780 60 727 * exkl 21501 ** inkl utökad ram 493 tkr år 2011 och 2012



2008 Redovisningsenheter

2009 2010

Personalkostnad

Övriga kostnader

Intäkter

Nettokostnad

Budget Budget inkl tb inkl tb I

Budget

Kostnad

Intäkter

21501

Skogsförvaltningen

115,3

-1903,6

-1788,3

200

290

Arbetsmarknadsavd.

6 759,2

1 692,1

-5 248,7

3 202,6

3 490

4 015

3 983

8 491

4 508

6 759,2

1 807,4

-7 152,3

1 414,3

3 490

4 015

3 983

8 691

4 708

Personalkostnad

Övriga kostnader

Intäkter

Nettokostnad

Budget Budget inkl tb inkl tb I

Kostnad

Intäkter

202-203 Byggnadsavd.

11 023,7 107 943,2 -120 510,6

-1 543,7

204

54 681,7

2 008 Resultatenheter

Kost- och städavd.

27 729,6

2009 2010 0

0,0

Budget

0 120 225 120 225

-79 547,6

2 863,7

2 000 -1 027

65 705,4 135 672,8 -200 058,2

1 320,0

2 000 -1 027

0 209 372 209 372



89 147

Kommunens revisorer Ordförande: Bert Johansson (M)

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

375

406

393

405

Övriga kostnader

602

624

647

645

Nettokostnad

977

1 030

1 040

1 049

(Belopp i tkr)

Kronor per invånare Antal revisorer

Verksamhetsbeskrivning Kommunens revisorer ska, med utgångspunkt från god revisionssed, årligen granska all kommunal verksamhet med målen: • att nämndernas verksamhet sköts i enlighet med fullmäktigebeslut på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att räkenskaperna är rättvisande, • att den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillfredsställande, • att verksamheten och den interna kontrollen i de kommunala företagen sköts på ett tillfredsställande sätt (granskningen sker genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer) • att granska styrelsers och nämnders protokoll, • att samordna lekmannarevisionen i kommunens företag, • att göra rapporter/redogörelser över genomförda granskningar samt uppföljning av dessa samt • att göra en revisionsberättelse och tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. Kommunens revisorer är fullmäktiges organ för utövande av kontroll av den kommunala verksamheten. Verksamheten för kommunens revisorer bedrivs med utgångspunkt från kommunallagens nionde kapitel med bestämmelser om kommunal revision. God revisionssed är infört som ett begrepp i kommunallagen. Kommunens revisorer arbetar utifrån dokumentet ”God revisionssed i kommunal verksamhet” samt det reglemente som kommunfullmäktige har antagit för kommunens revisorer. Reglementet reglerar att den goda revisionsseden ska följas. Revisorerna är ett fristående kommunalt organ både till funktion och organisation. Varje revisor är självständig och oberoende i förhållande till sina medrevisorer. Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers är sakkunnigt biträde när det gäller den kommunala förvaltningen och Ekonomihuset när det gäller bolagen och stiftelsen och därmed revisorernas samarbetspartners. Varje år upprättas en granskningsplan med utgångspunkt från en bedömning av väsentlighet och risk. Planen innehåller utvalda revisionsprojekt och en plan för årlig överläggning med representanter för kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolagen. Efter hand beslutas om studiebesök hos olika verksamheter. Revisorerna genomför också granskning av effektivitet och säkerhet i styrelsernas och nämndernas verksamheter. De undersöker också om kommunens (och bolagens) räkenskaper är rättvisande. Revisionen förändrades inför mandatperioden 2007–2010 till att bestå av nio revisorer och inga ersättare.

Ekonomi Behovet av resurser 2010 beräknas öka något för att svara upp mot krav från nuvarande lagstiftning och god revisionssed.

Miljömål Kommunens revisorer granskar genom stickprov i samband med olika granskningar miljöfrågornas handläggning inom de olika nämnderna.



Överförmyndarnämnd Ordförande: Eilert Gustafsson (S)

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

2 900

2 947

2 998

2 962

118

121

184

136

Summa kostnader

3 018

3 068

3 182

3 098

Intäkter

1 199

1 225

Nettokostnad

1 819

1 843

1 957

1 873

(Belopp i tkr) Personalkostnader Övriga kostnader

Kronor per invånare Antal ledamöter

Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är reglerad i bl.a. föräldrabalken (FB), förmynderskapsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Överförmyndarnämnden är en av tre obligatoriska nämnder i en kommun och dess verksamhet kan inte läggas under någon annan nämnd. Det mesta i verksamheten är sekretessbelagd. Nämndens uppgift är att hos tingsrätten begära att ställföreträdare förordnas för medborgare som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. Ställföreträdarskapet är ett arvoderat förtroendeuppdrag. I FB 11 kapitel 4 § står förutsättningarna för att en medborgare skall få hjälp av en ställföreträdare (god man/förvaltare). "Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, enligt föräldrabalken 11 kap 4 §, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, kan enligt 11 kap 7 § föräldrabalken förvaltarskap anordnas." Nämnden prövar noga i varje enskilt fall om hjälpinsatsen kan göras utan att ställföreträdare förordnas. Förarbetena till föräldrabalken talar för att i första hand ge hjälpen via bankfullmakt eller dylikt.

Verksamhetsförändringar Vid årsskiftet 2008 hade nämnden 330 ärenden totalt, en ökning med 27 ärenden. Förmögenheten nämnden förvaltar har ökat till 117 786 460 kronor. Det sker en ökning av förvaltarskapen, detta visar att huvudmännen har funktionsnedsättningar som gör att de har extremt svårt att klara sin vardagssituation. Nya diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom och liknande har ökat, eftersom läkarna känner mer till dessa beteendestörningar idag än tidigare. Kunskapen hos våra ställföreträdare måste ökas för att kunna hjälpa dessa huvudmän. Det har också visat sig att dessa personer under många år har haft svårt att klara sin livssituation innan de får sin diagnos. Detta fordrar att våra ställföreträdare är beredda att ta itu med hundratals obetalda räkningar, saneringsfärdiga lägenheter och förfallen personlig omvårdnad.



Nämnden har under de senaste månaderna fått in flera ärenden som är svårt att få någon ställföreträdare till. Det har också varit så i några fall att en ställföreträdare begärt entledigande endast efter några månaders arbete med ett ärende. De anser sig inte mäkta med det arbetet det innebär att reda ut huvudmannens livssituation. Nämnden har begärt och blivit beviljad 100 000 kronor som projektpengar för år 2010. Pengarna skall användas dels till utbildning av ställföreträdare i "Bemötande av huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar", dels till konsultkostnader för hjälp med ställföreträdarskap för omnämnda grupp huvudmän. Konsulthjälpen skall användas under utbildningstiden av ordinarie ställföreträdare. Nämnden har idag avtal med en konsult som hjälper till med ett fåtal ärenden. Med den utvecklingen som vi ser idag, så behöver detta antal avtal utökas och även göras upp avtal med nya konsulter.



Överförmyndarnämndens mål 2010 Medborgare Mål

Indikator

Aktivitet

Ökad service till medborgarna.

Samarbete med socialtjänsten för att hjälpa medborgarna på det mest adekvata och effektiva sättet.

Handläggarna har erfarenhetsutbyte med individ- och familjeomsorgsförvaltningen och omsorgsförvaltningen.

Huvudmännen i fokus.

De beslut överförmyndarnämnden fattar skall vara väl motiverade.

Färre än tio huvudmän skall överklaga av nämnden fattade beslut.

Mål

Indikator

Aktivitet

Ökat fokus på verksamhetens resultat.

Jämföra nyckeltal med andra kommuner. Nyckeltalen skall ligga på medeltal vid jämförelsen.

Nyckeltalen skall avse ärende per invånare och arvodesnivå per ställföreträdare.

Mål

Indikator

Aktivitet

Professionella medarbetare.

Delta i de utbildningar och konferenser som erbjuds inom verksamhetesområdet.

Varje handläggare skall delta i minst fyra kompetensutvecklande aktiviteter.

Två träffar per år med respektive förvaltning.

Ekonomi

Medarbetare

Verksamhet/utveckling Mål

Tillgodose samhällets behov.

Indikator

Aktivitet

Söka ställföreträdare med olika specialkompetenser.

Rekrytera åtta nya ställföreträdare.

Anordna ställföreträdarskap snabbast möjligt.

Ställföreträdarskap anordnas inom i genomsnitt tre månader.

Introduktion och utbildning för ställföreträdarna. Kvalificerade ställföreträdare.

Ett projekt skall genomföras för att utbilda ställföreträdare i " Bemötande av huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar".

Introduktion på två timmar och sedan fyra utbildningskvällar med totalt tio timmar.

Det skall anordnas minst tre utbildningstillfällen.



Miljöarbetet (antagna mål för KLK) Mål 1:1 Följ upp och sprid information om Nässjös Agenda 21-arbete för att hålla arbetet levande. Arbetet med detta ska vara igång senast 2009. Åtgärd: Kommunens förvaltningar redovisar hur de uppfyller målen i Nässjös Agenda 21 i årsredovisningen.

Mål 2:1 Kommunens förvaltningar ska köpa in livsmedel enligt S.M.A.R.T.-modellen och bl.a. öka andelen ekologiska livsmedel till minst 10 % senast 2010. (Målet på nationell nivå är 25 % ekologiska livsmedel.)

Mål 3:1 Möjligheterna att gå eller cykla i Nässjö kommun ska kontinuerligt bli bättre. Åtgärd: Ta fram en cykelkarta över Nässjö tätort senast 2010.

Mål 4:4 Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AA).

Mål 5:3 Senast år 2010 ska 20 % av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2007 hade 16 % av bilarna miljöklass 2005.)

Mål 5:4 90 % av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015. Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.



Valnämnd Ordförande: Lars-Göran Bruce (S)

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Bokslut 08

Budget 09

Budget 10

Ram 11

Plan 12

Personalkostnader

440

450

Övriga kostnader

200

150

Intäkter

300

Nettokostnad

340

300

Antal ledamöter

Belopp i tkr

Verksamhetsbeskrivning Målet är att korrekt genomföra allmänna val, EU-parlamentsval/folkomröstningar enligt instruktioner från Valmyndigheten och Länsstyrelsen. Valnämnden är lokal valmyndighet och kommunledningskontorets informations- och sekretariatsavdelning bistår valnämnden i arbetet med att administrera val och folkomröstningar. I september 2010 kommer allmänt val att genomföras.

