18
ONSDAG 2 SEPTEMBER 2009
Skicka din fråga till Max! max@magazin24.se eller post till FRÅGA DOKTORN Magazin24.se Stora gatan 12 731 30 KÖPING
MAX INGEMANSSON
Svampen är skogens guld men vad händer om jag äter fel svamp? Den Lömska flugsvampen är också extremt giftig och har orsakat många dödsfall i Europa. Svampen är inte så vanlig i Sverige men kan förväxlas med grönkremla och tillhör gruppen Cytotoxiner (Amatoxiner).
Toppig giftspindelskivling är vanlig i Sverige och tillhör absolut en av våra farligaste giftsvampar. Kan lätt förväxlas med trattkantarell för den ovane svamplockaren. Svampens gift tillhör också gruppen Cytotoxiner och innehåller giftet orellanin som kan ge svåra njurskador. Observera att toxinet inte försvinner vid kokning/stekning.
Vit flugsvamp även kalllad Destroying Angel har orsakat många dödsfall. Svampen kan förväxlas med vissa typer av champinjoner. Svampen är extremt giftig och tillhör gruppen Cytotoxiner (Amatoxiner). Foto MICHAEL KRIKOREV/micke@ svampguiden.com
Olika typer av svampförgiftningar drabbar ca 300 personer årligen i Sverige. Orsaken till denna svampförgiftning kan bero på flera faktorer men det vanligaste är att man helt enkelt förväxlat svampar och ätit fel svamp. En matsvamp har förväxlats med någon av de många lömska giftsvamparna i skogen. Det finns också människor som använder delar av vissa svampar som ett rusningsmedel (drog) och det finns svampar som är narkotika klassade. Den tredje gruppen är personer som försöker ta sitt liv genom att äta giftsvamp. Det finns många svampar i skogen som är mycket giftiga och innehåller olika former av toxiner (giftiga ämnen) som kan skada ff. lever, njurar, centrala nervsystemet och mag.-tarmkanalen. Patienter som får njur- eller leverskador efter svampförgiftning bör absolut behandlas på en intensivvårdsavdelning. Dödsfall till följd av svampförgiftning är sällsynt, men förekommer, oftast till följd av akut lever eller njursvikt. Kom ihåg att svamparnas toxiner inte behöver försvinna bara för att du har kokat, stekt eller fryst svampen. Toxinet i toppig giftspindelskivling är i likhet med en del andra toxiner värmestabila och tål både kokning och frysning. Svampförgiftning är vanligast under svampsäsongen, dvs. hösten i Sverige. Förgiftningar kan dock dyka upp året runt, det finns giftiga svampar även på vår och sommar. Det är också viktigt att ha i minnet att symtom från mag-tarmkanalen efter svampförtäring inte alltid är uttryck för en akut svampförgiftning. Svampar angrips lätt av bakterier och parasiter och kan precis som andra livsmedel orsaka matförgiftning. Många männis-
kor insjuknar varje år efter förtäring av gammal eller felaktigt behandlad matsvamp. Kom ihåg att en ytterst liten bit av en giftsvamp kan ge upphov till allvarlig svampförgiftning. I våra skogar växer många giftiga svampar och bland de mest giftiga är: 1. Vit flugsvamp (Amanita virosa) 2. Lömsk flugsvamp (Amanita phalloides) 3. Toppig giftspindelskivling (Cortinarius rubellus)
Hur fungerar giftet i svampen? Giftsvampar indelas vanligen efter vilket toxin (giftigt ämne) de innehåller. Huvudgrupperna är: Cytotoxiner, Neurotoxiner och toxiner som påverkar mag-tarmkanalen. Cytotoxiner finns ex i vit flugsvamp och Toppig giftspindelskivling orsakar ff. allvarliga skador på levern och våra njurar. Cytotoxiska svampar orsakar oftare allvarligare förgiftning än neurotoxiska och mag-tarmirriterande svampar. Symtomen kommer ofta senare än för de övriga toxinerna (efter 2 dagar upp till flera veckor) beroende på organskada med akut lever eller njursvikt. Tiden mellan förtäring och uppkomst av symtom kan därför ge vägledning om vilken typ av toxin som har orsakat svampförgiftningen. Neurotoxiner påverkar ff. centrala nervsystemet och symtomen på svampförgiftning kommer snabbare än med cytotoxinerna oftast redan inom en ½ timme. Neurotoxiska svampar med hallucinogena effekter används som berusningsmedel på samma vis som vissa narkotiska preparat. En del hallucinogena svampar växer naturligt i
Sverige, t ex toppslätskivling (Psilocybe semilanceata), som faktiskt är narkotikaklassad. Många missbrukare blandar intag av svampar med intag av andra hallucinogena droger, t ex cannabis, ecstasy, fenetylaminer och tryptaminer osv. Dessa blandförgiftningar är extremt farliga och kan orsaka akut psykos med kraftiga hallucinationer och långdragna psykotiska symtom. Neurotoxiska svampar kan förorsaka illamående, berusning, omtöckning, eufori, förvirring, hallucinationer och i allvarliga fall epileptiska anfall. Den tredje typen av toxiner påverkar mag-tarmkanalen och ger ff. illamående kräkningar, diarré, buksmärta och magkramper. Symtomen kommer ofta snabbt efter svampintag och försvinner efter 1 dygn. Detta är oftast den mildaste formen av svampförgiftning. Det finns även vissa svampar som innehåller toxiner som har samma effekt som antabus dvs. illamående, kräkningar, svettningar och blodtrycksfall i samband med alkoholintag. Vilka symptom får jag om jag blivit svampförgiftad? Symtomen kan variera mellan olika individer även om de ätit samma svamp. Vanliga symtom är: 1. Illamående och kräkningar 2. Magsmärtor ofta krampliknande 3. Allmän sjukdomskänsla, trötthet, svårt att orka stå och gå. 4. Diarré som oftast är kraftig 5. Huvudvärk, ledvärk och muskelvärk 6. Ångest 7. Nedstämdhet
Vad gör jag om jag tror att jag blivit svampförgiftad? Vid misstanke om akut svampförgiftning måste du omedelbart kontakta närmaste akutmottagning. Det är också viktigt att försöka identifiera svampen och att notera hur lång tid som gått mellan symtom och tecken på svampförgiftning då detta kan avslöja vilket typ av svamptoxin det rör sig om. Utan ingående kunskap om svampar krävs i allmänhet hjälp av en svampexpert. Kontaktuppgifter till en sådan kan fås från Giftinformationscentralen eller botaniska institutioner i Sverige. Vad händer när jag kommer till akutmottagningen och är svampförgiftad? 1. Magsköljning så fort som möjligt helst inom 1 timme för att suga upp så mycket svamprester som möjligt från magsäcken. 2. Ge medicinskt kol som binder upp svamprester i mag-tarmkanalen. 3. I övrigt blir det symtomatisk behandling dvs. man behandlar de symtom som dyker upp ex illamående, oro, kramper och blodtrycksfall. 4. Ge vätska i dropp så att njurarna stimuleras att producera urin. Vid svår njurpåverkan måste man ibland ge dialys. 5. Det finns motgift (antidoter) mot vissa av våra giftsvampar som kan ges i det akuta skedet.
Låt inte skogens guld bli till sand!
Mvh Max Ingemansson