4 Insänt
LOKALTIDNINGEN MAGAZIN24.SE
Mycket pengar från Lions i Arboga KRÖNIKA
Nytt år med nya tillfälligheter!
Labron i Arboga.
INSÄNT Lions Club Arboga har skänkt 50 000 kr till Filippinerna. Tack vare Lions katastrofberedskap kunde Lions Internationals katastrofhjälp, redan dagen efter tyfonen i november vara i gång med hjälparbetet på plats. Med hjälp av lokala Lionsmedlemmar på Filippinerna delades dricksvatten och mat ut till de behövande samt att Lions hjälpte till med tak över huvudet, i form av katastroftält, för dem som drabbats av tyfonen. Medlen kommer främst från Munken & Hönan, föreningens medeltidsrestaurang, som hålls öppen under medeltidsveckan.Allt netto från Lions Club Arbogas Lucialotteri 2013, Lions lottstånd vid Gammeldags julmarknad och all ”kollekt” som samlas in i samband med Luciaronden går i år oavkortat till Lions Cancerforskningsfond. Totalt kommer klubben att skicka 50 000 kr till fonden. Lions Cancerforskningsfond stöder
forskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro. Alla insamlade pengar kommer fram till forskningen då allt arbete inom fonden sköts av Lionmedlemmars ideella arbete, inga löner eller arvoden dras från insamlade pengar. Under 2012 uppgick administrationen till 1,3 % men den kostnaden täcktes av ränteintäkter. Under 2012 delade fonden ut närmare 4 miljoner till totalt 30 olika cancerforskningsprojekt vid de båda sjukhusen. Lions Cancerforskningsfond har funnits i 30 år och har under den tiden fått in ca.95 miljoner från insamlingar, gåvor och testamenten. Under året har Lions Club Arboga även samlat in pengar till bland annat Världens barn och till forskning om barndiabetes. Lions Club Arboga uttrycker sin tacksamhet till Arbogaborna för deras generositet, för det är ju deras gåvor och deras besök på Munken & Hönan som gör det möjligt för Lions Club Arboga att skänka pengar till dem som behöver. Margareta Fried, Presi-
Grötfest i föreningshuset INSÄNT Ordf. Leif Jonsson hälsade ett 50 tal medlemmar välkomna till grötfaten med skinksmörgås och dryck. Reseledare Kerstin talade om de kommande resorna och tog emot anmälningar till dessa. När den goda gröten var uppäten underhöll Jorma Envik oss med sång och musik på dragspel. Han hade även gjort en musikgissnings-
tävling som vi fick gnugga våra geniknölar med, det var musik från 50 år tillbaka så det var inte så lätt att komma ihåg allt, bäst lyckades Maj-Britt Nilsson med 12 rätt av 15 frågor, bra! Efter kaffet med hembakat avslutades grötfesten med lottdragning. En trivsam eftermiddag och ett stort tack till de i köket, det hembakade och den mycket goda gröten. Text Sven Malm
Ju äldre jag blir desto mer övertygad är jag att mycket styrs av rena tillfälligheter. Det som skulle bli Volvo i Köping kunde på 1800-talet ha hamnat i Motala när starten av det som blev Köpings Mekaniska Verkstad lades ut. Sveriges största infrastruktursatsning under tidigt 1800-tal var Göta Kanal och Motala var staden som var het av förväntningar. Sedan blev det diskussion om järnvägar, eftersom de byggdes för fullt i Europa, och idén med den privatfinansierade Köpings-Hults järnväg seglade upp. Köping, från ingenstans, blev plötsligt framtidsstaden eftersom där skulle stambanan från Götaland till Norrland möta järnvägen från Norge, Värmland till Stockholm. Före det var Köping enbart känt som grisstaden för sin årliga avelsgrismarknad. Under ett kort moment i Sveriges historia var Köping rikets samlade framtidsförväntningar. Under dessa 23 minuter beslutades att det som blev KMV skulle ligga i Köping. En enda stor tillfällighet. Därefter föll idén med KöpingHults järnväg genom svårigheter att sälja obligationslån i England. Staten tog initiativet att driva järnvägsfrågan efter att riksdagen insett att järnvägar skulle konkurrera ut vattenvägar och kanaler. Sverige hade då ståndsriksdag, detta var före 1866 när ståndsriksdagen upphörde, och vilka satt i Riddarhuset? Var finns det flest gods i Sverige? Mitt i Södermanland och från ingenstans, helt otippat, blev Katrineholm järnvägsknut därför att alla godsherrar i Sörmland behövde cash genom att sälja ägg och smör till Stockholm. Det började kosta att hålla hov på 1800-talet. Så med Riddarhusets egenintresse framför sig drogs järnvägen Stockholm – Göteborg runt i Södermanland så att godsen nära till järnväg. Idén med Köping som järnvägsknut försvann men KMV var kvar. Det som skulle bli Volvo började med att SKF i Göteborg satt med en massa osålda kullager under depressionen på 1920-talet och en serie tillfälligheter senare hade man bestämt sig för att bygga en bil. Och plötsligt är Köping inte längre grisstaden utan växellådestaden – efter en serie tillfälligheter. Så när du sitter på Bishops Arms och blickar ut över det tiotal som dricker mer öl än deras kroppar antyder att de klarar av är det bara att inse att allt detta började med en serie ekonomiska händelser som startade när någon påstod att Köping var den naturliga järnvägsknutpunkten i Sverige och de 22 minuterna som följde därefter. Det är lätt att tro att saker är ödet. Men det är det inte. Tillfälligheter sker när saker möts och för att mötas krävs en del grundläggande saker. Tillfälligheter är möjligheter och om man inte identifierar dem kommer de aldrig till oss – eftersom vi inte ser det. Så först måste man vara öppen nog att se möjligheten, så när tillfälligheten passerar förbi som en galaktisk meteor kan man vifta och försöka fånga in den – vilket i mångt och mycket är något vi kan göra oavsett resurser. Om du låter 2014 bli ett år där du är öppnare till nya möjligheter, och beredd att agera efter moget övervägande, följt av ett intresse för att förstå saker har du ökat sannolikheten för att det blir ett gott nytt år. Det är inget jag påstår – det är ren logik. Gott nytt år.
Jan Kallberg