MENINGEN MED LIVET -----------------Jag lämnade karriären, hetsen och trängseln i storstaden för ett nytt liv på två hjul. Av: Johan Weimer (Foto Mattias Fredriksson)
STANDARDFRÅGAN: ”Så du flyttade hit för skidåkningen som alla andra förstås?” Nej. Faktiskt inte. Jag åker mest bräda och det var cyklingen som på allvar tände Åreromantikern i mig. Jag var sugen på något nytt och fräscht. Att lära och utforska... och utförscyklingen i Åre skulle ju vara något alldeles extra. Ja, den skulle rentav vara av världsklass och jag var ändå bjuden på midsommarfest i Brattland hos excentriske Billy Söderin — så varför inte slå två flugor i en smäll. Testa och riskera att bli fast i ännu en adrenalindrypande och resurskrävande actionsport. Midsommarfesten blev vild, blöt och utflippad. Väsensskild från en utekväll i centrala Stockholm. Befriande och underhållande med snöskotrar som körde på gräs och takchoppade bilar som sprutade eld när det äntligen skymde en aning efter midnatt. Starka intryck som etsade sig fast för evigt. Men faktum är att den här blaskan och den svårt hjärntvättade cykelfetischisten Tobias Liljeroth bär det främsta ansvaret för att det blev som det blev. Det var nämligen texter och bilder i 2008-års sommarutgåva av Magasin Åre som på allvar fick upp mina ögon för allt det goda som Tobias senare hade den goda smaken att visa mig i verkligheten. Härligt bruna och jordiga stigar som smeker sig förföriskt fram i den grönskande terrängen. Berghällar i midnattsmotljus. Stilikoner som med kattlik smidighet kastar sig nerför Åreskutans karga ansikte utan vare sig armbågsskydd eller handskar. Total frihet!
—
218
—