Betongsafari inspirationsmaterial by madame arkitekt

INSPIRATIONSMATERIAL

Betongsafari

BETONGSAFARI är en teaterföreställning för ungdomar från 17 år och uppåt, som tar med besökaren på ett urbant äventyr fritt baserad på boken ”Där jag kommer ifrån – kriget mot förorten” av Per Wirtén. Föreställningen sker ombord på en buss och tar upp frågor om staden, hur den byggdes och om det finns osynliga gränser på stadskartan. Resan ifrågasätter invanda tankemönster, diskuterar tillhörighet, kartritning och stadsplanering.

INFÖR TEATERBESÖKET Att gå på teater På Stockholms stadsteater Skärholmens webbplats finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista – vem gör vad och vad finns på teatern, som ger tips på hur du kan förbereda gruppen inför ert teaterbesök. Kanske har ni minnen från tidigare teaterupplevelser som aktualiseras, prata gärna om dem innan ni gör ert besök. Kanske har ni som grupp gått på teater tidigare? Prata om dessa upplevelser och fundera kring vad ni har för förväntningar på just denna föreställning.

EFTER TEATERBESÖKET Minnesrunda Uppmuntra gruppen att prata om vad föreställningen handlade om fritt ur minnet. Vad minns ni? Förutom att ni får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas det ni sett. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och se det som underlag för fortsatta diskussioner. Gruppens upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån den egna förståelsen. Teaterupplevelsen är ofta sammansatt av olika slags intryck både från vad som gestaltats, stämningen bland kamraterna eller bland okända i publiken. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningen utan uppmuntra istället de i gruppen att prata om dessa.

Med detta inspirationsmaterial vill vi erbjuda tips och idéer på hur du tillsammans med din grupp kan arbeta kring föreställningen Betongsafari på Stockholms stadsteater i Skärholmen. Inspirationsmaterialet erbjuder två separata avsnitt som kan användas till diskussion och reflektion kring urbana teman. Det första avsnittet ger en kort historisk översikt av Stockholms utveckling och erbjuder ett urval texter som behandlar aktuella debatter och teman kring centrum och periferi. I det andra avsnittet uppmuntras gruppen att reflektera kring sin subjektiva upplevelse av stadens urbana rum. Båda avsnitten kan användas fritt som diskussionsunderlag för både större och mindre grupper och frågorna i materialet bör ses som en språngbräda till att utveckla egna frågor i relation till texterna. I båda avsnitten presenteras verktyg att självständigt kartlägga och upptäcka staden för att praktiskt reflektera kring avsnittens tema. Välj ut det du tycker är intressant så att det blir relevant för dig och din grupp. Arbeta med materialet efter dina egna och gruppens förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. I båda avsnitten finns tips på litteratur, länkar etc. för vidare fördjupning.

AVSNITT 1. EN VISON OM EN MODERN STAD Stockholm har utvecklats som årsringar kring den medeltidsstad som utgör stadens centrala punkt. Tidigast med den borgliga stenstaden, vidare till överklassens villastad för att sedan byggas ut med funktionalismens förstäder och miljonprogrammets betongförorter. Idag är det högt tryck på Stockholms innerstad. Stor del av bostäderna består av ohyggligt dyra bostadsrätter, men även butiker, kontor och restauranger får betala höga hyror för att vara en del av det rika kulturliv och det sociala och servicetäta utbud som innerstaden erbjuder. Varje år flyttar fler hit, men livet i innerstaden har inte alltid varit den attraktiva solskenshistoria den är idag. Under det tidiga sekelskiftet var innerstaden inte alls lika populär, i alla fall inte hos de som hade pengar - borgarna och överklassen. Landets ekonomi drevs av produktion. Staden hade byggts upp av de som blivit rika under industrialismen och de stora städerna var den plats i landet där jobben och möjligheterna fanns. Inflyttningen från landsbygden ökade ständigt och staden blev en smutsigare, farligare, men framförallt fattigare plats. Överklassen var de som övergav innerstaden först, och byggde egna tåglinjer till de gröna vackra villastäder de skapade i ytterkanten av staden - Roslagsbanan ut till Djursholm och Saltsjöbanan till Saltsjöbaden. Det dröjde dock till efter kriget och tunnelbanans expansion - innan de mindre bemedlade fick möjligheten att lämna innerstaden för en grönare, renare tillvaro med moderna rymliga bostäder. Förorten var det nya idealet och den moderna utvecklingen av staden. Den nya tidens ideal fokuserade främst på kärnfamiljen från arbetarklassen. De var de som var i störst behov att få tillgång till ett modernt liv för att i förlängningen bli produktiva medborgare. Gröna, luftiga satelliter med skolor, daghem och omsorg fanns planerade tillsammans med välplanerade och moderna bostäder, grönområden och lekplatser som var centrerade kring förortens centrum med all nödvändig närservice - en självklar mittpunkt eftersom det var där tunnelbanan fanns belägen. Skalan var liten och de nya bostadssatelliterna påminde snarare om en småstad vid en järnvägsstation än en stökig storstad. Arbetsplatsen var fortfarande förlagd någon annanstans – vid industrierna i hamnområdena eller i innerstadens kärna.

Den nya tidens bostadssatelliter tillkom som pärlor på ett band med sina grönområden, promenadstråk och cykelvägar mellan sig längs tunnelbanelinjen, med en knutpunkt i den centrala innerstaden. I takt med tunnelbanans expansion och bilismens inträde i samhället placerades de tillkommande förortspärlorna glesare, isär och blev större än tidigare. Det var goda tider och staden blomstrade. Trycket på bostäder hade ökat explosionsartat och för att lösa den akuta bostadsbristen behövde det byggas en miljon bostäder på rekordkorta tio år. De tidigare idéerna om en grön satellit fanns kvar men skalan hade ökat, inte nog med att bostadsområdena hade tilltagit - husen, gårdarna, centrum - allt hade blivit större, men framförallt högre. Dessutom hade bilen fått en helt ny roll i det moderna samhället, och biltrafiken separerades från gångtrafikanterna. Bilen krävde dessutom plats, och stora ytor för parkeringsplatser avsattes i de nya förorterna. Genom de rationella byggnadsmetoder som användes tillsammans med byggnadselement i betong, som var den senaste tekniken, gick bygget fort.

Rekommenderat TV-program: Att se in i framtiden SVT Play (1976) ca 29 minuter http://www.svtplay.se/klipp/129978/att-se-in-i-framtiden?tab=klipp&sida=3

Se gärna del 2 ”Goda bostäder fostrar goda medborgare” i samband med ”Att se in i framtiden”. Länkar till samtliga delar av programserien ”Arkitekter berättar" finns i länklistan i slutet av avsnittet. Filmen ”Att se in i framtiden” är den tredje och sista delen i programserien ”Arkitekter berättar” från 1976. Programmet handlar om hur förortsbyggandet tog fart i Stockholm och vad reaktionerna var året efter miljonprogrammet stod klart.

Kritiken mot miljonprogrammets sovstäder lät inte vänta på sig. Vad handlade om kritiken främst om?

Hur såg arkitekter och planerare som intervjuas i programmet på resultatet av miljonprogrammet?

Den postindustriella staden

Globaliseringen och skiftet från ett industrisamhälle till ett kunskaps- och tjänstesamhälle, har dramatiskt förvandlat städer vars ekonomi tidigare grundades på industriarbete och produktion, till städer av konsumtion och kunskap. Nästan samtidigt som de nya moderna förorterna stod klara, hade världen förändrats och industrierna flyttat från staden. Det nya idealet hade förflyttats från att skapa funktionella bostäder till arbetarklassen - till en global konkurrens av konsumtion och innovation. En upprustning och förvandling av stadens centrala delar påbörjades – en förvandling vars konsekvenser vi fortfarande brottas med i vår förståelse i städer och dess utveckling.

Läs följande texter i grupper eller individuellt och diskutera frågorna nedan. ”En amputerad stad tvingar bort de fattiga”, Hanek Pallas Svenska Dagbladet, augusti 2013 http://www.svd.se/kultur/en-amputerad-stad-tvingar-bort-de-fattiga_8418872.svd ”Precis vad vi inte behöver”, Ola Andersson Svenska Dagbladet, mars 2011 http://www.svd.se/kultur/kulturdebatt/precis-vad-vi-inte-behover_6040691.svd ”Så skapar villaförorten sociala problem”, Ola Andersson Dagens Nyheter, maj 2013 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sa-orsakar-villastaden-sociala-problem/ ”Ännu en sovande förortsenklav är född”, Mark Isitt Dagens Nyheter, augusti 2012 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/annu-en-sovande-forortsenklav-ar-fodd/

Vilka centrala teman tar texterna upp?

Hur förhåller texternas teman till de tidiga visionerna om moderna förstäder till innerstaden?

Hur beskrivs förorten i texterna ovan? Reflektera gärna kring vad en förort egentligen är och vilka typer av förorter som finns i staden.

Miljonprogrammet byggdes av allmännyttan, med en vision om moderna och prisvärda bostäder för alla. Kritiken mot förorten handlar bland annat om att den skapat isolerade bostadsenklaver, i kontrast till innerstaden rika utbud av olika funktioner. Trots kritiken så fortsätter man bygga nya stadsdelar med bostadsenklaver. Skillnaden är att det inte längre endast är allmännyttan som förser staden med nya bostäder. a) Vad har hänt med visionerna för bostadsbyggandet? Samtidigt som nya bostadsenklaver tillkommer, rustas nedgångna befintliga delar av stadens centrum upp, förändrar karaktär och blir mer attraktiva. De som tidigare bodde i de slitna kvarteren har sällan råd att bo kvar - och en ny rikare befolkning flyttar in. Processen som beskriver den typen av stadsutveckling kallas gentrifiering, och anses har blivit en global företeelse och strategi för att omvandla städer till en attraktiv arena för kapitalinvesteringar, turister, kunskap och arbetskraft. Resultatet blir socialt och ekonomiskt uppdelade städer. I ett citat från filmen Boyz in the Hood av regissören John Singelton, beskrivs gentrifiering på följande sätt: "They bring the property value down, so they can buy the land at a lower price - then they move all the people out, raise the property value and sell it at a profit” Citatet är ett utdrag ur Maryam Fannis debattinlägg i Dagens Nyheter, där hon ifrågasätter gentrifiering som en naturlig del av städers utveckling. Läs följande texter i grupper eller individuellt och diskutera frågorna nedan.

”Hipstern hittar aldrig hem”, Kerstin Gezelius

Dagens Nyheter, juli 2013 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/kerstin-gezelius-hipstern-hittar-aldrig-hem/ ”Hipsterismen. Gentrifiering ingen ofrånkomlig process”, Maryam Fanni Dagens Nyheter, augusti 2013 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/hipsterismen-gentrifiering-ar-ingen-ofrankomlig-process/ ”Nu tar lutheranerna tillbaka innerstaden”, Ola Andersson Dagens Nyheter, augusti 2013 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ola-andersson-nu-tar-lutheranerna-tillbaka-innerstaden/ Kultur och gentrifiering, Catharina Thörn Sveriges Radio P1, OBS, september 2009 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3074872

b) Vilka stadsdelar har gentrifieras i Stockholm? Markera ut stadsdelarna på en karta. c) Hur platserna förändrats över tid? Jämför vad platserna hade för rykte då och nu. d) Vilka internationella exempel finns på gentrifierade stadsdelar? e) Behöver gentrifiering vara en naturlig del av stadsutvecklingen, eller kan man planera upprustning på andra delar av staden, så att innerstaden behåller en mångfald av miljöer med olika status? Under 2011 skriver Mark Isitt, arkitekturskribent, en uppmärksammad artikelserie i Göteborgs-Posten om arkitektur och kriminalitet. Isitt går till hård attack mot förorten och argumenterar för att betongförortens arkitektur kan vara direkt farlig, och att den borde rivas. Läs artikelserien i grupper eller individuellt och diskutera frågorna nedan. Del 1 ”Från luften ser allt bra ut”, Mark Isitt Göteborgs-Posten, mars 2011 http://www.gp.se/kulturnoje/1.574279-del-1-fran-luften-ser-allt-bra-ut Del 2 ”Att riva eller inte riva – det är frågan”, Mark Isitt Göteborgs-posten, mars 2011 http://www.gp.se/kulturnoje/1.579280-del-2-att-riva-eller-inte-riva-det-ar-fragan Del 3 ”Hur ska förorten få tryggt stadsliv?”, Mark Isitt Göteborgs-posten, mars 2011 http://www.gp.se/kulturnoje/1.583459-del-3-hur-ska-fororten-fa-tryggt-stadsliv-

Isitts artikelserie blev hårt kritiserad och orsakade stor debatt. Stor del av kritiken handlade om att artikelserien stigmatiserade platserna den beskrev och människorna som bodde där. Sök gärna reaktioner och kommentarer på artikelserien i media, och diskutera följande frågor. f) I artikelserien argumenterar skribenten för stadsliv som lösningen på förortens problem – vad menas egentligen med stadsliv? g) Negativa bilder av förorten har målats upp i media sen betongförorterna byggdes. Hur kommer det sig, och hur har kritiken förändrats över tid? h) Många anser att media aldrig gett förorterna en chans, har media för stor makt i att

beskriva platser? i) Hur kan man skapa positiva motbilder? Den storskaliga urbana förnyelsen kritiserades även i media när den förekom i Stockholms centrala delar. Kända exempel är rivningen av Klarakvarteren och Almstriden i Kungsträdgården. j) Finns det andra stadsbyggnadsdebatter idag förutom förortsdebatten, som skapar negativa bilder i media? I Stockholms regionala utvecklingsplan RUFS finns en vision att utveckla Stockholms län till en flerkärnig och tät region. Målet är att integrera staden med ett nät av kollektivtrafik, service och bostäder för att skapa en större ”stadsmässighet” i stadens ytterområden. Kärnorna under utveckling är följande: Täby centrum - Arninge Kista - Sollentuna - Häggvik Barkarby - Jakobsberg Kungens kurva - Skärholmen Flemingsberg Haninge centrum Södertälje Länk till RUFS hemsida finns i länklistan i slutet av avsnittet

k) Diskutera Stockholms vision att skapa en flerkärnig stad – Besök gärna RUFS hemsida reflektera över hur utvecklingen förhåller sig till de teman i de olika texterna som gruppen läst och diskuterat. l) Varför har just de här platsernas valts ut för utveckling till urbana stadskärnor? m) Kommer de nya kärnorna att kännas centrala i egen mening eller kommer de fortfarande kännas som förorter? Material för vidare diskussion om städers förvandling och gentrifiering: Den amerikanska storstadens liv och förfall Jane Jacobs (sv.övers. 2005) Naken stad - autentiska urbana platsers liv och förfall Sharon Zukin (sv. övers 2011) Den globala staden; Stockholms nutida stadsomvandling och sociala rörelser, Ulf Stahre (2007) Den kreativa klassens framväxt Richards Florida (2006) Houses of Transformation: Intervening in European Gentrification Jaap Jan Berg, Neil Smith, Mana Breznik, Justus Uitermark (2009)

Stockholm – en stad i förändring

Sveriges Radio P1 - Kulturkrönika http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1701826 Kultur och gentrifiering Sveriges Radio P1 – OBS (september 2009) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3074872 Gentrifiering i New York Sveriges Radio P1 – Godmorgon världen (juli 2013) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=5602213 Gentrifiering i Berlin Sveriges Radio P1 – Studio Ett (augusti 2010) http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6240&artikel=3968313 Detroit - om ruiner, ikoner och en kulturboom Sveriges Radio P1 – Kulturradion Kosmo (januari 2012) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/51373?programid=3810 Detropia Amerikansk dokumentärfilm av Heidi Ewing och Rachel Grady (2012) http://www.youtube.com/watch?v=QF4164GXCro

Nya stadskärnor – Kartläggning

När man talar om staden beskrivs innerstaden som centrum och det platser belägna utanför innerstadens sammanhang som periferi. I Stockholms regionala utvecklingsplan har man valt platser som ska utvecklas till urbana kärnor. Men finns det andra platser som, som eventuellt har bättre potential att bli ett nytt centrum? a) Arbeta i mindre grupper eller individuellt med en plats. Välj: – En av de platser som skall utvecklas till urban kärna enlig RUFS (se listan ovan) – Valfri plats att undersöka som potentiell kärna. Beskriv följande: – Hur platsen utvecklats över tid? – Vilken typ av service, kultur, nöjen, rekreation och natur finns där? – Vilken typ av bostäder finns? – Hur många arbetar i området? – Vilka bor i området, och hur många är de? – Vad har platsen för status i relation till den övriga staden dvs. är det en populär eller icke populär plats? b) Ta den platsen som undersökts och behandla den som ett centrum. Jobba med bilder, kartor och text och skapa en guidekarta eller guidebok för platsen. Jobba digitalt på med verktyg som Google maps, bloggar, #hashtags på Twitter eller Instagram, collageteknik – endast fantasin sätter gränser. c) Använd varandras guidematerial och beger er ut på upptäcktsfärd i Stockholm. Diskutera om hur upplevelsen varit – har man upptäckt något nytt med staden?

Litteraturförslag: Där jag kommer ifrån - Kriget mot förorten Per Wirtén (2010) Stockholms Satelliter Jerker Söderlind (2000) Vykort från Utopia Ola Andersson (2012) Bor vi i samma stad? – Om stadsutveckling, mångfald och rättvisa Ola Broms Wessel, Karin Bradley, Moa Tunström (2005) Förortsliv, kvinnoliv Margareta Schwartz, Suzanne Sjöqvist (1978) Förortshat Johanna Langhorst (2013) I Tensta och Djursholm kindpussar vi varandra Pontus Herin (2008)

Länkar: RUFS 2010 Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen http://www.tmr.sll.se/rufs2010/ Arkitekter berättar SVT: s arkiv En programserie i tre delar från 1976 och Stockholms bostadsbyggande i SVT:s arkiv Del 1: Vad gör egentligen en arkitekt? SVT Play (1976) http://www.svtplay.se/klipp/129985/vad-gor-egentligen-en-arkitekt?tab=klipp&sida=3 Del 2: Goda bostäder fostrar goda medborgare SVT Play (1976) http://www.svtplay.se/klipp/129987/goda-bostader-fostra-goda-medborgare?tab=klipp&sida=3 Del 3: Att se in i framtiden SVT Play (1976) http://www.svtplay.se/klipp/129978/att-se-in-i-framtiden?tab=klipp&sida=3 P1 Fasad En programserie om i gränslandet mellan arkitektur och psykologi berättar arkitekten och forskaren Katarina Bonnevier om våra liv och beteenden kring arkitektur. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4494

Tema - Stad Sveriges Radio P1 Kulturradion Stad 1: Flytta ett hjärta http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/99848?programid=767

Stad 2: Att bo in sig http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/100528?programid=767 Stad 3: Att ha en plan http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/103091?programid=767 Stad 4: Återuppbyggandet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/106080?programid=767 Stad 5: Ingens hem http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/107870?programid=767 Stad 6: Att uppfostra en gurka. Om hållbarheten och stadsodlingarna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/196042?programid=767 Stad 7: Kan träden rädda världen? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/200115?programid=767 Stad 8: En hållbar livsstil, men för vem? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/200605?programid=767 Stad 9: Kött, konst och irakiska gungor - Om håligheter i Köpenhamn http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/204007?programid=767 Stad 10: Var Mullvaden början, eller slutet? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/210128?programid=767 P1 Kulturradion - Att sticka en trea i Husby Sveriges Radio P1 - Kulturradion http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/156301?programid=767

AVSNITT 2.

MÖTET MED NYA PLATSER

Flanören - den moderna individens rörelse och blick i det urbana rummet I övergången från traditionell till modern stad uppkom flanören som koncept. Från första början var flanören en litterär figur i 1800-talets Frankrike, central i avbildningarna av Paris gator. Flanören associeras ofta till en man med mycket fritid som bara strövar omkring - en sorts urban upptäcktsresande eller kännare av stadens gator. Flanören kan beskrivas som en kognitiv karta – en upptäcktsresande genom stadens urbana rum - individens rörelse genom staden. ”Det är anmärkningsvärt hur ögat, det kyligaste sinnet, under 1800-talet blir ett helt centralt socialt redskap” - Georg Simmel Den tyska filosofen och sociologen Georg Simmel, den sociolog i början av 1900-talet som tydligast förknippas med storstadens kultur, dess livsmönster och modernitet - började koda upplevelserna i staden sociologiskt och psykologiskt. Simmel definierade staden i första hand mellanmänsklig - inte som rumslig.

Flanörkonceptet har använts flitigt i arkitektur och stadsplanering eftersom det beskriver hur människor indirekt och oavsiktligt påverkas av en speciell design som man upplever bara genom att passera. Flanören är någon i ständig rörelse i en urban miljö. Genom rörelsen blir han bekant med sin omgivning – som blir en del av hans kropp och erfarenhet. Staden är hans hemvist och han känner den väl. Författaren och skribenten Per Wirtén vandrade genom Stockholms ytterområden i sin bok ”Där jag kommer ifrån - Kriget mot förorten”. Han synar noggrant förortsmiljöerna och berättar vad han ser i det som andra helst vill vända blicken ifrån - det bortglömda och till synes obetydliga. Med kikare och termos beger han sig ut på en tvådagars promenad som börjar i Huddinges utkant, Kungens kurva, och fortsätter genom villaområden, gamla allmänningar och radhusområden. Via Rågsved och Hagsätra bär den ända upp till stadsgränsen vid Skanstull. Den urbana upptäcktsresan går även genom Wirténs egna minnen från platser i Huddinge där han bott. Vandringen och minnena vävs samman med en historisk resa genom förortsbebyggelsens framväxt mellan nödvändighet och utopi. I slutet av promenaden står han på Högdalstoppen och får syn på den nya staden. Där uppifrån syns det inte längre att innerstaden är centrum, bara en förtätning bland andra i en oändligt utsträckt bebyggelse. Av filosofen Walter Benjamin användes flanörskonceptet både som ett analytiskt verktyg och som en livsstil. Från sin marxistiska ståndpunkt beskrev han flanören som en produkt av det moderna livet och den industriella revolutionen utan motstycke i historien - en parallell till framkomsten av turisten.

Turisten och äventyret – industrialismens nya konsument av platser I början av förra seklet inträdde en resemani och längtan efter flykt från vardagen i staden, till semesterorter eller till naturen. Med sina resor sökte den moderna stadsmänniskan efter en inramad form för konsumtion av platser. Förberedda och ordnade landskap erbjöd upplevelser - ett äventyr, och en ny platsbaserad upplevelseindustri tog form. Äventyret skapade en paketerad erfarenhet, och helhet. Med äventyrets och upplevelsens villkorslösa närvaro kunde den moderna människan stilla sitt behov av helhet, vilket var omöjligt i den vardagliga urbana tillvaron. Idag formas platser och upplevelser för att fungera i samband med turism i ett samspel mellan platser, besökare och media. 1.

Vem är det som rör sig i staden?

Konceptet turist växte fram under samma tid som flanören, men de var väsentligt åtskilda. Medan turisten konsumerade platser, gjorde flanören staden till sin egen. a) Diskutera i större eller mindre grupper koncepten flanör och turist i relationen till hur man upplever platser, och rör sig i staden. b) Finns det platser som man undviker? Beskriv platserna och varför platserna undviks? c) Vilka platser känns attraktiva och inbjudande? Beskriv dessa platser och vad de erbjuder.

d) Hur tror du att andra personer upplever platser som du själv undviker som attraktiva platser och vice versa, och i så fall – vad kan det bero på? Staden upplevs olika beroende vad vi har för kön, ålder, yrke, etnicitet, hälsa etc. Upplevelsen av staden färgas av vart vi kommer ifrån, vart vi bor, vart vi jobbar, vad vi tycker om att göra på fritiden osv. Platsen där vårt vardagsliv definierar vår fysiska tillvaro. Vardagslivet kan beskrivas som en ritual. Saker vi gör, människor vi möter, platser vi befinner oss på under olika tider på dygnet osv. Jobba i mindre grupper eller individuellt. Reflektera kring följande: d) Hur ser din dagliga ritual dvs. dagliga rörelse ut? – Vilka platser besöker du dagligen? – Hur tar du dig fram? – Vem/vilka träffar du varje dag? – Gör du samma saker varje dag – om inte när avviker din rörelse? – Vilka framträdande minnen finns kopplade till olika platser du passerar dagligen? – Hur mycket tid spenderar du på olika platser? – Vilka platser spenderas pengar på – vilka platser kostar ingenting?

Walter Benjamin såg staden som en utredningsplats och genom att röra sig genom staden var han som en detektiv som ständigt sökte nya platser och nya upplevelser, och målade upp nya intressanta bilder av staden. e) Använd promenaden som verktyg, studera vardagliga platser i din omgivning. Använd din blick, vad ser du? Beskriv upplevelsen av din rörelse i antingen text eller bild. f) Reflektera kring hur dina vardagliga platser och rörelse bidrar till din upplevelse och erfarenhet av din urbana miljö. Exempelvis; vilka personer du möter, produkter du kommer i kontakt med, fysiskt eller via reklam, vilka produkter du väljer - vilken kunskap du förvärvar, vilken kultur du upplever, vilka erfarenheter och berättelser du tar del av, vilken mat du äter? Etc.

En subjektiv karta – Kartläggning

Skapa en subjektiv karta av platser i din omgivning som du tror kan vara osynliga för de som aldrig varit där förut. a) Välj en bekant plats laddad med dina erfarenheter och minnen. b) Använd promenaden som verktyg. Komponera ihop en promenad som berättar en historia om den plats du valt. c) Planera in hållpunkter på din promenad, förutom att berätta en historia ska den erbjuda en upplevelse, kanske till och med ett äventyr.

d) Beskriv hållpunkterna och dess mellanrum utifrån din blick och din erfarenhet i text och bild. e) Lägg märke till platsers material och karaktär, beskriv dem i text och bild. f) Paketera din kartläggning – tolka den genom turistens önskan om en helhetsupplevelse. Skapa ett sammanhängande guidematerial i form av en guidebok eller en guidekarta. Använd bilder, collage, kartor, text eller digitala verktyg som exempelvis Google maps, en blogg, #hashtags på Twitter eller Instagram, Endast fantasin sätter gränser g) Använd varandras guidematerial och beger er ut på upptäcktsfärd i varandras subjektiva kartor. Diskutera om hur upplevelsen varit – har nya upptäcker av staden gjorts med hjälp av materialet?

Litteraturförslag: Hur är samhället möjligt? - och andra essäer Georg Simmel (1981) Walter Benjamin and the Architecture of Modernity Andrew Benjamin (2009) Privat och offentligt – modern arkitektur som massmedium Beatriz Colomina (1999) The Invisible Flâneuse? – Gender, Public Space and Visual Culture in the 19th Century Paris (Critical Perspectives in Art History) Aruna D'Souza, Tom McDonough (2010) Behind Straight Curtains - Towards a Queer feminist Theory of Architecture Katarina Bonnevier (2007) Där jag kommer ifrån - Kriget mot förorten Per Wirtén (2010)

Skrivet av: Marie-Louise Richards