TIPS OCH RÅD VID VINDKRAFTETABLERINGAR EFFEKTER, MÖJLIGHETER OCH VIKTIGA LÄRDOMAR
LUNGSJÖNS FRITIDSFÖRENING PROJEKT ”LOKAL FÖRANKRING AV VINDBRUKSPROJEKT”
Nyttiga länkar
Lungsjöns Fritidsförening: www.lungsjon.se Vindkraftcentrum i Hammerdal: www.vindkraftcentrum.se Vindkraft-generator för hållbar utveckling: www.vindkraftcentrum.se/framtidens_energi Energimyndigheten: www.energimyndigheten.se Nätverket för vindbruk: www.natverketforvindbruk.se Hela Sverige Ska Leva: www.helasverigeskaleva.se Om tillståndsfrågor: www.vindlov.se
INNEHÅLL
Karttjänst: vbk.lansstyrelsen.se Människor, natur, miljö: Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se/vindval Kurs för handläggare hos kommuner, länsstyrelser: www.vindkraftskurs.se
Sid 3 Inledning Sid 4
Från avfolkningsbygd till framtidsbygd
Sid 5 Tidsresan Sid 6-11
Effekter, möjligheter och viktiga lärdomar vid vindkraftetableringar
Sid 6
Utvecklingsmedel
Sid 7
Temporära faciliteter
Sid 8
Näringslivsutveckling
Sid 9
Fritid och turism
Sid 10 Infrastruktur
Sid 11
Sid 12
Förankringsprocess
I backspegeln: ”Tänk om vi hade vetat…”
Kontaktuppgifter
Projekt ”Lokal förankring av vindbruksprojekt” Energimyndigheten, Nätverket för vindbruk Staffan Magnusson Telefon: 070-334 06 79 E-post: staffan@lungsjon.se
Lungsjöns Fritidsförening Lungsjön 141, 880 40 Ramsele www.lungsjon.se
Ramsele och Edsele. Byar som under byggnadsåren och själva konstruktionsfasen har fått arbetstillfällen såväl som olika möjligheter till näringsverksamheter och inflyttning i området. Inte minst präglas dessa byar av stort engagemang och driv till att skapa möjligheter för att bo och verka på landsbygden. Etablerandet av vindkraftsparkerna har dessutom skapat varaktiga arbetstillfällen som bidrar till en långsiktig utveckling av bygderna.
Inledning År 2016 invigdes Björkhöjdens vindkraftpark. Tillsammans med Ögonfägnadens och Stamåsens vindkraftparker utgör den Skandinaviens hittills största sammanhängande landbaserade vindkraft område med 149 vindkraftverk. Det var SSVAB, ett samägt bolag mellan Statkraft och SCA, som byggde den stora parken. Numera ägs den av Statkraft. Dessa tre vindkraftparker ligger på gränsen mellan de tre kommunerna Sollefteå, Ragunda och Strömsund i Jämtlands och Västernorrlands län. Några av de närliggande byarna till parken är Lungsjön, Hocksjön, Västvattnet, Myrdalen, Rensjön, Vimmervattnet, Borgvattnet, Görvik,
Vindkraftetableringar är komplexa projekt som kan innebära många möjligheter och fördelar för olika parter – såväl boende i området, kommuner, entreprenörer som projektörer. Området kring Statkrafts vindkraftparker har under åren samlat på sig unika erfarenheter i samband med vindkraftetableringar. Detta är en marknad/ bransch där många saker fortfarande inte har praxis eller regelverk.
Detta är en kort dokumentation som sammanfattar några av de delar som vi tycker kan vara bra att känna till utifrån våra erfarenheter. Varje projekt, område och situation kräver sina specifika och unika lösningar, men vi hoppas att detta kan inspirera och skapa idéer till hur man kan gå till väga i olika situationer och faser av vindkraftetableringar. Oavsett förutsättningarna som finns, är en viktig lärdom från vår resa, att det är angeläget att börja arbeta parallellt med flera olika spår för att säkerställa tillvaratagande av möjligheter och arbeta förebyggande med sådant som man i efterhand önskar att man känt till. För när projekten väl är i gång då går det fort och det är viktigt att vara med redan från början.
Under åren 2017 och 2018 har Lungsjöns Fritidsförening med stöd av bland andra Energimyndigheten drivit projektet ”Lokal förankring av vindbruksprojekt” för att på ett systematiskt och strukturerat sätt kunna använda etablerandet av vindkraftsparker till något positivt för utvecklingen av bygden och i förlängningen kunna sprida och dela med sig av dessa erfarenheter till andra. Med den här handboken vill vi dela med oss av våra lärdomar och insikter och på så sätt generera förutsättningar för att skapa så positiva effekter som möjligt i samband med vindkraftetableringar och för de områden där vindkraften ska etableras.
3
Invigning av Björkhöjdens vindkraftpark juni 2016.
FRÅN AVFOLKNINGSBYGD TILL FRAMTIDSBYGD Under 1950-talet blomstrade byarna kring Lungsjön i dåvarande Ramsele kommun i nordvästra Västernorrland. Det fanns en grundskola i Lungsjön upp till årskurs sju, landsbygdsbussar som gick från Ramsele till Östersund via Lungsjön, två affärer för dagligvaruhandel etc. Befolkningen ökade och det fanns till och med en fotbollsklubb i byn. Känslan och framtidstron var helt enkelt ljus för byarna i detta område.
Några av de positiva effekter som skett i Lungsjöbygden i samband med vindkrafts etableringarna är:
Genom åren har förutsättningarna förändrats och under 1990-talet var det bara omkring 100 fast boende i området. Skolan var nedlagd sedan länge, inga bussar passerade längre Lungsjön och dessvärre var befolkningsminskningen större än inflyttningen. I början på 2000-talet var därför inte framtidstron så stor längre. Bara några enstaka barn fanns kvar i Lungsjön. Det blev påtagligt att inga satsningar gjordes på viktig infrastruktur. Det fanns till exempel ingen mobiltäckning och postutdelningen hotades av neddragning. Vägarna var knappt framkomliga och gatubelysningen hotades att släckas ner. Hoppet om en blomstrande by med tillväxt var inte speciellt stor vid den här tidpunkten. Vem vill bo och leva på en plats där det inte ens finns en farbar väg eller möjlighet att använda sin mobiltelefon?
• Inflyttning till området. • Upprustning av bland annat vägar, utflyktsmål och badstrand. • Gamla skolan/Lägergården har rustats upp med 2,7 miljoner kronor. • Framtidsprojekt som exempelvis ”Lokal förankring av vindbruksprojekt”. Vindkraften är numera ett naturligt inslag i landskapsbilden.
När det kring 2006 började planeras för vindkraft var bygden snarare skeptisk än optimistisk och frågorna många. ”Är det verkligen möjligt att bygga över 300 verk här?” ”Kommer vår bygd snarare bli förstörd?” ”Vad kan det komma för gott ut av det här?”
Nya vindar blåser och framtidstron är stark i Lungsjöbygden.
Det var först efter många år av planering och olika händelser som Lungsjöns Fritidsförening och föreningen Förenade VindByar så småningom blev en naturlig part för att driva utvecklingen framåt i området tillsammans med projektörer och kringliggande byar.
4
• Fler besökare genom bland annat studieresor till vindkraftparkerna. • Antalet företag har ökat och de befintliga företagen blomstrar och har tillväxt. • Drift och underhåll av vindkraftverken har skapat lokala arbetstillfällen under minst 25 år framåt. • Drift av vindkraftverken har även skapat varaktigt behov av boende, service och olika tjänster lokalt i området. • Bygden har fått bredband (100Mbit) och bra mobiltäckningen. • Utvecklingsmedel till bygden.
TIDSRESAN Från de första kontakterna till färdig vindkraftpark tog resan ungefär tio år (från 2006 till 2016). Den här tidsaxeln visar viktiga milstolpar under den resan.
2018 2017 2016 2015
2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Lokal förankring av vindbruksprojekt
Lokal förankring av vindbruksprojekt
Juni invigs Björkhöjden och Ögonfägnanden
Byggnationer pågår
Mars byggstart för Björkhöjden 90 verk och Ögonfägnaden 33 verk.
Juni invigning Mörttjärnberget 37 verk.
September invigning Stamåsen 26 verk.
Investeringsbeslut för Stamåsen etapp1 (augusti), och Mörttjärnberget (juni).
Sammarbetet med HSSL, LRF mfl. resulterade bl.a. i nationella rekommendationer för vindkraftens lokala nytta
Dialog/möten med investerare/projektörer, kommuner och bygderna
Bildades Förenade VindByar, en förening över tre kommuner och två län
SSVAB Påbörjades projekteringsprocessen för 6 vindkraftsparker
Första vindkraftprojekteringarna startades. 5
EFFEKTER, MÖJLIGHETER OCH VIKTIGA LÄRDOMAR VID VINDKRAFTETABLERINGAR Här har vi samlat och kategoriserat våra erfarenheter uppdelat på sex huvudområden: Utvecklingsmedel, temporära faciliteter, näringslivsutveckling, fritid och turism, infrastruktur och förankringsprocessen. I vårt arbete att paketera våra erfarenheter till något greppbart och konkret har vi insett hur mycket alla delar hör ihop Det är därför i praktiken svårt att särskilja områden från varandra då flera delar behöver ske parallellt vid etableringarna, framförallt med tanke på att allt ofta sker väldigt snabbt när projekten väl kommer igång.
UTVECKLINGSMEDEL Utvecklingsmedel är en ersättning till berört område/områden som ligger i närheten av vind kraftverk. Kan exempelvis kallas utvecklings medel, bygdepeng, vindpeng etc. där alla syftar till samma sak.
•
Det finns ingen praxis kring hur mycket som ska betalas ut (om det över huvudtaget betalas ut). Det är således en förhandlingsfråga, men det finns så klart olika benchmarks i Sverige och internationellt som man kan titta på för att få guidning till nivå och upplägg.
Erfarenheter och tips:
•
Det är viktigt att börja med denna fråga tidigt i processen för att säkerställa att det blir av.
•
Det behöver finnas en tydlig mottagare av utvecklingsmedlen. I Sollefteå kommun bildades Lungsjöbygdens vindkraftfond. Även i Ragunda och Strömsunds kommuner bildades liknande föreningar utifrån de riktlinjer som står skrivna i avtalen mellan projektägaren och kommunerna.
•
Förenade Vindbyar har ingått i en arbetsgrupp som organiserats av Hela Sverige Ska Leva som bland annat tagit fram nationella rekommendationer för vindkraftens återbäring till bygden, rekommendationerna kan bidra med råd och stöd vid nyetableringar.
•
Utvecklingsmedel kan ej tas förgivet, det vill säga det finns inget lagstadgat krav som säger att detta skall ges och därmed finns det inte heller några förhållningsregler kring vem som skall få pengarna.
Tack vare utvecklingsmedel fick byarna bredband.
•
Utvecklingsmedel till bygden är ”good-will” från projektören.
Utvecklingsmedel är en ”good-will” från projektören vilket innebär att frågan behöver drivas av någon part för att säkerställa att detta blir av. I vårt fall hanterades det genom bildandet av en ny förening (Förenade VindByar) där representanter från de olika byarna i närliggande område fanns representerade. Denna förening kunde även driva frågan kring bredband med mera samt vara en mottagare/spridare av information vilket underlättade mycket för projektören såväl som inblandade kommuner i arbetet inför och under byggnationerna.
6
TEMPORÄRA FACILITETER (SERVICECAMP) För oss var det viktigt att hitta möjligheter till att skapa arbetstillfällen lokalt samt att försö ka skapa ett användningsområde för den gamla skolan (Lungsjöns Fritidsförenings Lägergård). Det blev därför angeläget för oss att föra en di alog kring förläggning av temporära faciliteter (camp med boende, förplägnad, service med mera) inför och under byggnadsperioden. Vi vil le även främja uthyrandet av stugor och tomma fastigheter i området. Erfarenheter och tips: •
Det är tidskrävande (naturligtvis beroende på skick på fastighet och förläggning), men det är viktigt att starta detta arbete tidigt om detta är något man vill arbeta för.
Bostadsmoduler för 80 personer sattes upp intill Lägergården. Lägergården renoverades till servicecamp för de boende i bostadsmodulerna med bland annat restaurang, gym och bastu.
•
•
Lokal kännedom är viktigt för att kunna samverka effektivt.
Vi hade ett nära samarbete med projektören innan beslut var taget om vart de ville förlägga faciliteten. På så vis kunde vi vara med och i vissa delar påverka besluten och framföra vilka delar som var viktiga för oss och arbeta tillsammans med dem för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för samtliga parter. Det är av stor betydelse med lokal kännedom för att effektivt kunna samverka med flera parter och säkerställa förläggning av själva faciliteten, vi hade bland annat täta kontakter med Sollefteå Stadsnät, Sollefteå kommuns näringslivsenhet samt miljö- och byggkon-
7
tor kring bygglovsärenden, VA-frågor och bredbandsutbyggnad etc. •
För oss var det viktigt att arbeta med långsiktiga effekter för bygden där bland annat renovering av gamla skolan/Lägergården blev en framtidsinvestering samtidigt som det var gynnsamt med närheten till faciliteterna för projektören. I överrenskommelsen ingick också att delar av inventarierna lämnades kvar till föreningen. Idag har vi därför en renoverad lokal som dels kan nyttjas av byarna för olika aktiviteter samt kan hyras ut till olika evenemang.
NÄRINGSLIVSUTVECKLING Vi är ett område där varje arbets- och uppdrags Erfarenheter och tips: tillfälle är oerhört viktigt. I tider av urbanisering • Byarna stod inför avbefolkning och är det påtagligt att vi behöver vara aktiva för allt färre arbetstillfällen. Detta blev en av drivkrafterna för att få vara med i att skapa möjligheter lokalt inom alla branscher processen om vem som skulle få levereoch områden, där även exempelvis uthyrning av ra tjänster till service av facilitet under stugor och fastigheter är en viktig del i att säker byggnadstiden. Detta ledde bland annat ställa inkomster för att också kunna renovera till tio arbetstillfällen i Lungsjön under och bevara fastigheter i bygderna. den tre år långa byggnadstiden. Som vi nämnde i inledningen hör många delar • Flertalet privatpersoner och företag fick hyra ut stugor, lagerlokaler, lägenheter ihop och är svåra att segregera från varandra. etc. som en följdeffekt av faciliteterna En effekt av bland annat förläggningen av tem vid Lägergården/Camp i Lungsjön efterporära faciliteter vid Lungsjöns Fritidsförenings som det även behövdes ytterligare boende med mera utöver det 80-talet boende Lägergård gav såväl väntade som icke väntade som fanns vid Lägergården/campen. positiva effekter för näringslivet i närheten. Ex Gunilla Lundin berättar om Lungsjöns utvekling på en nätverksträff. empelvis blev det via samarbetet med projektö • För att underlätta för såväl vindkraftren möjligt att avtala om att lokala entreprenö projektörer som lokala företagare och entreprenörer informera om sina tjänster (Vindkraftcentrum.se har rer skulle få leverera sina produkter och tjänster att ”hitta varandra” har vi sammanställt en företagstill exempel en modell för leverantörsportal som man och boendefolder där vi samlat kontaktinformation kan använda). inom flertalet områden. till de företag som finns i bygden i en broschyr. I den har vi även gjort en sammanställning av stugor som finns för uthyrning (och även andra former av boende). Företags- och boendefoldern finns både tryckt och digitalt och har producerats av projekt ”Lokal förankring av vindbruksprojekt”.
•
Varje arbets- och uppdragstillfälle är betydelsefullt.
Det krävs mycket arbete och tät dialog där utgångspunkten är att skapa mervärden, positiva effekter, effektivitet och god ekonomi för samtliga parter. Det är möjligt att bidra till merförsäljning och arbetstillfällen lokalt, men entreprenörer och företagare behöver själva också vara aktiva för att säkerställa att man ”hänger med på tåget”. Det är exempelvis viktigt att informera projektörer med flera om vad man kan leverera och om man vill vara delaktig. Ett tips är att ha någon form av digital samlingsportal där man kan
8
Vindkraftcentrum.se har tagit fram en digital leverantörsportal.
FRITID OCH TURISM Satsningar inom fritid och turism har ökat sedan vidkraftetableringarna. Dessa effekter har blivit mycket större än väntat för vårt område. Vi har alltid haft goda jakt- och fiskemöjligheter, vand ringsstigar, skoterleder med mera, men det har tyvärr varit svårt att hitta finansiering för upp rustning av dessa tidigare vilket har lett till delvis förfall av bland annat ej röjda skoterleder med mera. Vindkraftetableringen har medfört att vi haft en trygg hyresintäkt till Lägergården och på så sätt har vår förening Lungsjöns Fritidsfören ing kunnat satsa på upprustning av skoterleder, vandringsleder, vindskydd, elljusspår, badplats och konferensmöjligheter med mera.
•
Jakt och fiske har alltid varit attraktivt i området. Inför vindkraftetableringarna fanns en oro att framkomligheten i skog och mark skulle bli begränsad och att djurlivet skulle försämras. Med facit i hand kan vi konstatera att framkomligheten/tillgängligheten i skogen är bättre tack vare upprustade/nybrutna vägar i vindkraftparkerna och djurlivet har inte försämrats.
•
Satsning på att utrusta Storsands badplats med vattenstudsmatta har ökat dagbesöken väsentligt.
•
”Det gröna bevingade guldet” = generellt sett har etableringarna med den tillfälliga ökningen av besökare till området bidragit till att vi åter igen fått upptäcka hur naturskönt område vi lever i.
Tack vare tidig snötillgång är Lungsjön populärt för skidläger.
Erfarenheter och tips:
Skoterleder har rustats upp tack vare vindkraftetableringen.
•
I vårt område fanns tidigare bland annat tradition av uthyrning av stugor, men under många år var det i princip ingen uthyrning/efterfrågan. I samband med etableringarna av vindkraften återuppstod behovet av stuguthyrning.
•
Satsningarna på att hålla välpreparerade skidspår på tidig snö har inneburit möjligheter att kunna erbjuda tidiga träningsmöjligheter på snö.
9
Antalet besökare har ökat i Lungsjön och övriga byar.
INFRASTRUKTUR
Bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning.
Det är lätt att ta för givet att det ska finnas vägar och självklar infrastruktur även när men lever på landsbygden i ett modernt samhälle. Dess värre har detta tidigare varit ett stort problem i vårt område. En förutsättning för att vindkraft etableringen skulle komma till stånd var tillgång till säkra och framkomliga vägar, bredband och mobiltäckning.
•
Mobiltäckningen var i princip obefintlig innan etableringarna och det fanns ingen antydan om att utbyggnad av mobilnätet var prioriterat i området. Om exempelvis olyckan var framme när man var ute i skog och mark fanns oro att inte kunna ringa SOS. Det är dessvärre fortfarande inte så bra som vi önskar, men mobiltäckningen har blivit väsentligt bättre.
•
Byarna hade tidigare problem med extremt dåliga grusvägar i hela ”vindkraftsområdet”. Förbättringar är gjorda med prioritering på tillfartsvägarna. Tillfartsväg 969 är en grusväg som nu är standardhöjd till BK1 grusväg där projektören har betalat 50 % av kostnaden. Tillfartsväg 965/837 var en grusväg som nu är breddad och asfalterad bekostad av Trafikverket. Dock behövs ytterligare underhåll av grusvägarna som slits kraftigt av alla tunga transporter framförallt under byggtiden. Vår erfarenhet är att man måste ha en ständigt pågående dialog med väghållaren (Trafikverket) om vägarnas standard. Ytterligare en positiv effekt av vindkraftsetableringarna är ett garanterat vägunderhåll under dess livstid.
Erfarenheter och tips: •
Bredband – idag har vi tillgång till 100 Mbit. Denna satsning var ett samarbete mellan projektören och kommunen. Att säkerställa bredband till enskilda fastigheter från ordinarie nät har varit en fråga som drivits långt innan byggstarten för parken och efter förhandlingar fick Lungsjön och flertalet byar möjlighet till att förmånligt dra bredband till byarnas fastigheter.
Förbättrad infrastruktur är en förusättning för vindprojekten.
10
Vägarna har i området har fått en rejäl standardhöjning.
•
Värderingarna av fastigheter och skog har under många år varit låga på grund av den dåliga framkomligheten och att de ligger långt ute på landsbygden. Nu ser vi generellt att fastigheterna genomgår en värdeökning tack vare vindkraftetableringens positiva sidoeffekter i form av vägupprustning, tillgång till bredband och förbättrad mobiltäckning. Standardhöjning till BK-1 väg möjliggör året runt leverens av skogsråvaran ”just in time” till skogsindustrin vilket är viktigt för vår basnäring skogen.
FÖRANKRINGSPROCESSEN En viktig framgångsfaktor om vindkraftprojek tet ska bli lyckat är att tidigt ha en bra dialog med projektören och att kontinuerligt arbeta med förankringsprocessen. Det räcker inte med att bara genomföra de lagstadgade samrådsmö ten som krävs. Ömsesidigt förtroende förutsätter att man har informationsträffar kontinuerligt såväl före och under som efter byggprocessen. Det här avsnittets erfarenheter och lärdomar har samlats in från såväl boende som projektör. Erfarenheter och tips: •
Ha en kontinuerlig dialog mellan projektör/ byggare/ vindparksägare och boende i området. Arrangera informationsträffar, bjud in till studiebesök både före, under och efter byggperioden (inte minst viktigt när vindkraftverken är ”på plats” och driftsatta).
Byborna behöver känna sig sedda och hörda.
En viktig framgångsfaktor är att kontinuerligt arbeta med förankringsarbetet med olika informationsträffar.
•
De boende i närområdet behöver tillgång till kontaktpersoner dit de kan vända sig med frågor och funderingar enligt parollen ”ingen fråga är för liten”. Bra om till exempel kommunerna utser en kontaktperson i samband med tillståndsprocessen.
•
Prioritera lokal rekrytering arbetskraft. Det ger mervärde till bygden i form av arbetstillfällen och långsiktighet till vindparksägaren genom att de anställda är knutna till bygden och sannolikt därför stannar kvar.
•
Prioritera lokala leverantörer och entreprenörer så långt det är möjligt med hänsyn till eventuella företagsinterna regler gällande konkurrensutsatt upphandling med mera.
11
Information behövs både före, under och efter byggtiden.
I BACKSPEGELN ”TÄNK OM VI HADE VETAT…” Det är alltid lätt att vara efterklok och vår för hoppning är därför att kunna bidra med lite tips och råd inför kommande vindkraftetableringar med utgångspunkt i sådant som vi hade uppskat tat att få information om i förväg. Till exempel ”Vem ska driva frågorna för att säkerställa bygdens intressen?” Vi rekommenderar att det ska vara en bygdeförening, ekonomisk förening eller annan liknande demokratisk sammanslutning för att det ska finnas en tydlig organisation som mottagare och samtalspart (och som kan driva frågor) innan, under och efter etableringarna. Det är viktigt att denna part även kan fylla denna roll efter etableringarna när vindkraftparken är driftsatt och ska vara en ”naturlig del” av bygden under lång tid framåt. Några av fördelarna med en förening som ”samtalspart”: • Under själva byggnationen förenklas samarbetet om projektören har en tydlig part att arbeta med. • Det blir ej person-/ individberoende om det finns en tydlig organisation som står bakom.
Hur ska vi veta hur vi ska göra?
•
Det finns en styrka i att det finns en enad organisation som kan driva/vara mottagare av olika frågor, önskemål och synpunkter efter demokratiskt fattade beslut i föreningen.
•
Det finns en tydlig samarbetspartner som bland annat kan förmedla information till och från vindkraftägaren även efter att vindkraftparken blivit driftsatt.
Fråga, fråga, fråga! Gå på samrådsmöten och ställ frågor till projektörer, kommunrepresentanter med flera. Det är många nya begrepp och situationer, och som sagt, alla områden och projekt är nya och unika i sig, så det är viktigt att ställa frågor för att få insikt om vilka möjligheter som finns för just ert projekt. Det är bara ni själva som kan driva era intressen, ingen annan gör det åt er.
Hantering av ljudnivån – den kan justeras!
Därför måste ni skaffa egen kunskap och det gör ni bäst genom att fråga, fråga och fråga!
En återkommande fråga är frågan om ljud/buller. Viktigt är att vid placering av vindkraftverk i närheten av boende ska grundligare utredningar göras. Hänsyn tas till övriga verk i parken samt om det planeras andra parker i området, vindriktning, väderlek och så vidare så att de sammantagna beräknade ljudnivåerna inte överskriver gränsvärdena. En bra dialog med vindkraftsägaren för de boende är en viktig framgångsfaktor eftersom det är en process med anpassningen och det är möjligt att justera ljudnivåerna.
12
Samarbeta och för dialog med involverade parter Bortse inte från rädslor och oro för sådant som byn (eller enskilda) tror kan ge negativa effekter som följd av vindkraftetableringen. Var öppen för att samarbeta och dela med er av tankar och funderingar. Tillsammans kan ni lösa frågor som uppstår och på så sätt utveckla möjligheter som kan ge positiva effekter på kort och lång sikt.