JESSICA ABBOTT tror
att vi inom tio år kanske kan skapa syntetiskt liv, i form av celler som kan reproducera sig. Men hon säger också att
ill: liu zishan /shutterstock
LUM NR 4 | 2017
vi idag faktiskt inte kan bygga syntetiska celler – vi vet helt enkelt inte vilka funktioner alla gener i våra celler har. Hon anser inte heller att det är möjligt att återskapa utdöda djurarter, trots de försök som har gjorts med att få kycklingembryon till att utveckla reptilnosar istället för fågelnäbbar och mammutgener som har stoppats in i elefantembryon. – Många vill återskapa nytt liv, men systemet för att göra det är för skakigt. Man kan också fråga sig om det är rätt, att återskapa en utdöd art bara för att det är kul, för att man kan, säger hon.
vara säkra på att vi är ensamma i rymden. Det beror på att vi inte kan utforska alla planeter i universum – eftersom det handlar om ofantliga avstånd i tid och rum. MÄNSKLIGHETEN SKULLE DOCK faktiskt
kunna hitta liv på närmare håll i rymden, i vårt eget solsystem. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har genom att använda mas�spektrometer upptäckt ett överflöd av vätemolekyler i vattenpelare som sköt upp från Saturnus måne Enceladus, något som visar att metan skulle kunna bildas även i havet under dess yta av is. Nyligen upptäcktes
"Många vill återskapa nytt liv, men systemet för att göra det är för skakigt. Man kan också fråga sig om det är rätt, att återskapa en utdöd art bara för att det är kul, för att man kan." Det man kan göra idag är att modifiera gener, och Jessica Abbott berättar om den genetiska saxen CRISPR som kan klippa och klistra i gener. Den tekniken kan användas för att exempelvis genmodifiera embryon genom att eliminera gener som bär på mutationer och allvarliga sjukdomar. Försök på mänskliga icke-livsdugliga embryon har redan gjorts i Kina med blandade resultat. MATS JOHANSSON har svårt att tro att man inte kommer att gå vidare med denna typ av forskning, även om det kanske är mer troligt att utvecklingen inom genetiken i ett första skede sker inom fosterdiagnostiken. – Jag tror att det kommer att börja med att man väljer bort allt fler allvarliga sjukdomar, men att utvecklingen kommer att snabbas på inom alla områden där genteknik kan användas. Utvecklingen av genteknik bär också med sig fördelar som att man i framtiden ta fram bättre mediciner, speciellt anpassade för olika individer, förhindra ärftliga sjukdomar och förebygga ohälsa genom att tidigt sätta in behandlingar. Vad gäller upptäckten av liv i rymden menar David Dunér att vi aldrig kommer att
också ytterligare sju nya exoplaneter – planeter utanför vårt eget solsystem – och tre har gynnsamma förutsättningar för vattenoceaner där liv skulle kunna uppstå. – Vi kommer nog aldrig att hålla en utomjording i handen. De närmsta exo planeterna är visserligen bara 4,2 ljusår
PUFENDORFTEMAT PLURALITY OF LIVES Forskarna ingår i temat Plurality of Lives som verkar vid Pufendorfinstitu tet. Temat utforskar definitionen av liv och har slutsymposium den 14 juni. Temat omfattas av: semiotikern Anna Cabak Rédei, evolutions biologen Jessica Abbott, filosofen Erik Persson, filosofen och medici netikern Mats Johansson, etikern Anders Melin, idéhistoriken David Dunér, astronomen Dainis Dravins, statsvetaren Maria Hedlund, juristen Markus Gunneflo, kemisten Petter Persson och kognitionsvetaren Chris tian Balkenius. Läs mer på www.pi.lu.se/verksam het/tema-a-plurality-of-lives
19
t
I
forskargruppen ingår också idéhistorikern David Dunér, medicinetikern Mats Johansson samt kognitionsvetaren Christian Balkenius. De ställer frågor som huruvida det är moraliskt rätt att förändra människan genom genteknik, hur syntetiskt liv ska utvecklas – vad som ska bevaras och kasseras, och hur vi som art ska förhålla oss till system med helt andra livsmål än våra egna.