StrategisktPatent har varit viktigt för Sveriges industri genom åren. Men hur, var och varför ska man söka patent? Vi guidar.

PATENT

Hur? Var? Vem?

Sverige har i hundratals år varit en nation av uppfinnare. Svenska patent har skyddat allt från kullager till Losec. Men har patent samma betydelse nu när allt bara är en googling bort. Och – vem ska söka patent? Vi ger dig några strategiska tips.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM FOTO GETTY IMAGES

Nästan varje entreprenör har någon gång haft känslan: ”Det här är så otroligt bra. Det borde jag ta patent på.”

För de flesta stannar det vid en tanke. Men faktum är att det registreras drygt 2 000 nya patent i Sverige varje år.

Även om processen kring att söka ett patent oftast är smidigare än det först verkar, finns det fällor som bör undvikas.

Johan Westberg

Är patent det rätta?

Den första frågan att ställa sig är om det är patent man ska söka eller om något annat skydd är bättre för dina immateriella tillgångar. – Teknologi kan patenteras men den måste vara ny, ha uppfinningshöjd, och kunna tillgodogöras industriellt. För möbler med ny design används i stället designskydd och kanske varumärkesskydd, förklarar Johan Westberg på Patent- och registreringsverket. – Patentsystemet kom till för att stötta innovation i samhället dels genom att låta uppfinnaren registrera en rättighet och sedan skapa värde och skydd, dels för att underlätta för andra uppfinnare att bygga vidare på teknologier som görs publika, berättar Johan vidare. I patentlagen står det att uppfinningen som avses ska kunna ”tillgodogöras industriellt”. Den ska alltså kunna tillverkas industriellt och även bli likadan varje gång. Därför går det inte att ta patent på ett hantverk, hur finurligt det än må vara. – En annan viktig förutsättning för att kunna få patent är nyhetskriteriet. Det som man söker patent för får inte vara känt sedan tidigare, säger Johan Westberg, som även berättar att det hos PRV finns en kundtjänst för patentfrågor dit både företagare och allmänhet kan ringa och ställa frågor.

1

2Nyhetsmässigt och industriellt Det kan framför allt vara värt att ringa våra experter tidigt i processen. Då kan man få veta om den tekniska lösningen uppfyller de grundläggande kriterierna för ett patent. En riktig patentansökan tar ofta upp till två år innan den godkänns eller avslås. Men oftast får man ett förhandsbesked redan efter sex månader. Johan Westberg påpekar att PRV:s experter jobbar under sekretess. Den hemliga uppfinningen ska inte kunna läcka ut eller hamna i orätta händer. – Annars är det inte ovanligt att företag som kommer till oss och vill söka patent redan har påbörjat en provförsäljning eller visat upp något på en mässa. Då försvinner nyhetskriteriet och ansökan avslås. Men samtidigt förstår jag att man vill få in pengar för produkten så snabbt som möjligt, säger Johan Westberg som

”Det inte ovanligt att företag som kommer till oss och vill söka patent redan har påbörjat en provförsäljning eller visat upp något på en mässa. Då försvinner nyhetskriteriet och ansökan avslås. ”

även jobbar mycket med affärsutveckling kring immaterialrätt.

3Nyttja patentombud När man har bestämt sig för att göra en patentansökan så är PRV:s råd att ta in ett patentombud i processen. Det ska vara någon som dels är van att skriva ansökningar men som gärna redan arbetat med patent i den bransch du verkar. – Ansökan ska både vara tillräckligt bred för att täcka in hela din tekniska lösning. Men samtidigt får ansökan inte vara så bred att den går in på andra patent och därigenom avslås, säger Johan Westberg på PRV.

Hos PRV finns det också statistik som visar att ansökningar gjorda patentombud oftare klarar granskningen och godkänns.

Om patentansökan

När PRV får in en patentansökan utses en patentingenjör som ska leda processen.

Ingenjören ska till exempel se till att all världens patentregister söks igenom så det inte redan finns ett patent som berör ansökan. Dessutom ska det kontrolleras att den den tekniska lösningen är industriell som det sägs i ansökan.

Innehållet i en patentansökan kan som längst hållas hemligt i 18 månader från det att ansökan lämnas in. Kungörelser om ansökningar och om ett godkänt patent publiceras i Svensk Patenttidning. Icke godkända patentansökningar offentliggörs däremot inte.

4

Att tjäna pengar på sitt patent

Det företag som fått sitt patent godkänt har nu nästa utmaning – att kunna tjäna pengar på sin utmaning och att kunna skydda den från intrång. Huvudregeln är att patent gäller i 20 år. Sedan måste man ha hittat en egen utveckling på sin innovation för att kunna söka ett nytt patent. Och därmed ligga steget före konkurrenterna.

Men det finns också företag som gjort det till sin affärsmodell att licensiera ut sin tekniska lösning och på så sätt få en stadig inkomst.

Förutsättningarna för detta ökar givetvis om man fått patent i fler länder än Sverige.

Formgivarlegenden Åke Axelsson

– en av fyra pristagare i första upplagan

Under årsmötesmiddagen delade TMF för första gången ut det instiftade priset TMF Nova – ett pris som ges, inom olika kategorier, till medlemsföretag som är vägledande, ligger före andra företag i branschen och som kan inspirera andra genom sitt sätt att arbeta och tänka.

TEXT TMF FOTO JULIANA FÄLLDIN

TMF Nova 2022 - pristagarna:

NorDan – Digitalisering kopplat till hållbarhetsarbete

Motivering: Med hjälp av sin tydligt formulerade strategi för hållbarhet och digitalisering – ecoDigital Ready – kopplar NorDan ihop möjligheterna i strategisk digitalisering med kraven på hållbara produkter och processer. Programmet ecoDigital Ready tar avstamp i mantrat "tänk nytt" och öppnar dörren till en mer hållbar, digital framtid. Företaget har de senaste åren investerat och arbetat aktivt för att bli ledande inom byggbranschen inom de två områdena. Digitaliseringen är ett hjälpmedel för att visa att en produkt håller vad den lovar genom hela projekteringsprocessen – där spårbarhet genomsyrar produktens livslängd. NorDan gör mer än att bara prata om digitalisering och hållbarhet – med ecoDigital Ready bevisar företaget att de ligger i framkant och banar väg för en modern och medveten trä- och möbelindustri.

Nobia – Kompetensförsörjning

Motivering: Nobia storsatsar på kompetensutveckling för all sin personal. Företaget har ambitiösa och strukturerade kompetenssatsningar som inkluderar såväl tjänstemän som produktionsarbetare – vilket sker i samband med investering och etablering av ny fabrik i Jönköping. Genom att erbjuda all personal validering, kompetensutveckling samt möjlighet till utbildning inom produktions- eller automationsteknik, är Nobia ett föredöme och en föregångare för hela industrin. Nobia har en företagsledning som inte bara talar om vikten av kompetensförsörjning – utan vågar skjuta till de kostnader och resurser som krävs. Ett företag som ligger i framkant och tar ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjning – en av branschens mest angelägna framtidsfrågor.

Gemla – Nytänkare

Motivering: Småländska Gemla har funnits i drygt 160 år. För sex år sedan tog Benny Hermansson över vd-posten och ägandeskapet – och han har bidragit till såväl utveckling som framgång. Benny skapar uppmärksamhet som företaget förtjänar – ofta genom nya vägar. T.ex. saknades en plats där arkitekter och deras kunder kunde prova Gemlas möbler och diskutera lösningar. Med begränsade resurser skapades konceptet Gemla STUDIO & VINBAR i Stockholm – en visningsstudio på dagarna som under sen eftermiddag växlar skepnad. Att transformeras, förändra och utmana det traditionella genomsyrar Gemla. Under 2021 vann man pris för "Årets vinbar", lanserade den uppmärksammade boken "Konsten att tämja trä" i samband med företagets 160-årsjubileum och man har ökat sin omsättning från 6–7 miljoner till drygt 20 miljoner kronor på sex år. Gemla är ett företag i tiden.

Åke Axelsson – Hedersnova

Motivering: Åke Axelsson har arbetat som inredningsarkitekt och möbelformgivare i över 60 år – han fyllde 90 år i februari och är still going strong. Som han sa i en podd för en liten tid sedan så har han fortfarande "några stolar i sig". Åkes möbler finns överallt där vi möts i vardagen; i bibliotek, museer, caféer, konsthallar, kyrkor och skolor. Möblerna finns representerade i Sveriges viktiga rum där han b.la inrett på slottet, i riksdagen samt på ambassader. Åke har alltid funktion för ögonen när han tar fram en ny möbel - det ska vara sådana som behövs och fungerar väl i både hem och samhälle. Sin första stol för Gärsnäs, S-217, ritade han 1963 – 57 år senare är den fortfarande i produktion. Redan på 70-talet designade Åke Axelsson stolar som var material- och energisnåla och tänkte därmed hållbarhet flera decennier innan det blev ett ledord och arbetssätt för branschen. Åke har en egen verkstad i Engarn utanför Vaxholm, där han fortfarande i allra högsta grad är verksam. Formstark och hållbar. I år kurerades en utställning – "Talking to Åke" – på Sven-Harrys konstmuseum.