Diktsamling av Mary Holmqvist
Lyckan eller Änget Vid kvarnlyckan Där gräs och ängsullen blommar. Dansar älvorna sin trolska dans, i skimrande tunna dimslöjevingar. De dansar över änget fram. Där möttes vi ofta i skymningstimma Då Syrsornas stråkar gick varma, och långt borta hördes kornknarrens envisa sång. Det var en gång när vår kärlek var ung och ny. Vi, vår värld med en rymd omkring. Vid kvarnlyckan där gräs och ängsullen blommar, dansar älvorna sin trolska dans i skimrande vita dimslöjekjolar de svävar över änget fram.
En ensam mor En ensam mor håller sitt nyfödda barn i sin famn. Ler och känner en våg av ömhet glädje i varje cell av sin kropp varje bit av sin själ. Vi blir starka tillsammans viskar hon.
Dina Händer Jag älskar dina arbetsmärkta, kärleksfulla ömma händer. Mina händer vill slutas i dem.
På natten Klockan väcker mig, mitt i natten. Visst, jag hade lovat, att hjälpa till att ta upp långreven. Lite yr och sömndrucken kommer jag upp ur sängen Är fort klar, tar min ryggsäck och iväg ner till havet. Det ligger förvår i luften, någon grad kallt och ännu ligger snömos kvar i bergsskrevorna och norrlägen. Månen är stor, rund och full, och stjärnornas mångfald blinkar och glimmar på himlahällen. Annars, alldeles stilla och nästan tyst. Utom nattugglans hoande. Nu ser jag dig stå och vänta, på bryggan Ser du mig, tro? Din gestalt tecknar sig tydligt i månstrimmans vattenspegling, som rör sig i den mycket lätta sjöbrisen. Vi nickar till varandra, till hälsning. Vi behöver inga ord. Tysta går vi ner i båten Jag sätter mig i fören, du ror båten med kraftiga årtag. Men nu kommer en tät och tjock dimma över vattnet, som gömmer oss för omvärlden.
Tjörnbron Hur kunde detta hända, med lots och allt ombord. En tjugosjutusentonnare kommer ur led, och rämnar brofästen ned. Så det en dödsfälla blev. Vilken fasansfull syn för långtradarchauffören som från land kom ut. Då han ser räcken och bron rasat ned. Och sen på motsatta sidan ser bil efter bil, köra mot vatten- djupt ner. Utan att kunna varna dem. Nu har det gått ett tag sen den dagen. Kaos på öarna för dem som ska in till staden. Köer och gnäll morgon och kväll, stress till tusen. Till en ny bro är på plats, där den gamla brast. I november blev glädjen stor, när vår kung, vigde in nya bron.
En gång Tunaberg Jag kan tänka tillbaka. Till skog, gruva och järnbrukets land. Och där bakom glittrar vikens blå vatten, där fiske och sjöfart än hålls vid liv. Mitt i byn ligger den lilla kyrkan i rött, den talar om sekler som gått. Och fädernas behov av Gud. Kyrkan där jag konfirmerats, mina barn och barnbarn. Mor, mormor och mormorsmor. Här kan man gå och drömma och föreställa sig, hur det var, när kopparn bröts en gång, i gamla gruvbestånd. Här står de gamla gruvstugorna kvar, som berättar om flydda dar. Med höga trösklar och lågt i tak. Öppen eldhärd för kok och bak. Och den gamla skolan strax intill, där barnen fick läsa och lära det mesta utantill. De tio guds budord, som är livets lag, den lagen behöver vi än idag. I dalar mellan skogar och berg. Finns jordbruksbygd av fädren ärvd.
En dagsländas bröllopsdag Hon föddes till en dagslända med skimrade vingar, i guld och violett. När hon steg upp ur tjärnens djup idag. Kände hon kanske vårdoften från björkens blad. Hon väntat länge, på sin bröllopsdag. Hennes brudgum kom först upp ur tjärnens vatten. Han sitter på ett sävstrå och torkar sin dräkt. Han ser henne, kommer henne till mötes. Sen i älskog de flyger och dansar. När kvällen är inne i varm skymningstimma. Hon flyger lågt över tjärnens vatten och doppar nytt liv i dess mörker Hennes dagsländedag är slut.
Pubertet Vad är det du tänker? Vad är det som händer? När i din tanke det bänder och bänder. Och att du vill krypa ur ditt eget skinn. Du är inte stor och inte liten, puberteten är så olik verkligheten. Du vill så mycket men inte kan, inte är man kvinna och inte man. Då är det bra med föräldrar som stöder. Du dem både älskar och hatar när ditt sinne glöder. Det bästa som kan hända, att det finns nån sport till hands och en kompis att tala med ibland. Vad är det som händer i din kropp och till sinne? Om ett par år är detta blott ett minne.
Fönstret Jag har lagt mig för natten, men kan inte sova. För mångubben tittar in i mitt rum. Hans magiska kraft, stör mina tankar, som en häxdans, de virvlar omkring. När det blir midnatt jag kliver ur sängen rummet är fyllt av, månstrålars ljus. Trolska skimrande skuggor blir långa. Jag går till fönstret och tittar på tunet ut. Där ser jag en underbar syn, harar, som dansar och leker. I böljande skuggor de rör sig, mot snön. Nu månen går in ett moln och sig gömmer. Vart har timmarna flytt denna natt?
Vårdagsjämning Vårdagsjämning, ljuvliga dag. Längre dag än natt. Och sol som väcker liv i allt som slumrat har. Knoppar som sväller, sav i träden väller. Blåsippan i hagen lyser blå. Tussilago gula rara, blir till glädje vid dikesrenens kant. Det är vår.
Bråviken Här sitter jag på min häll. drömmande denna fridfullt sköna sommarkväll. Därute ser jag holmarna och skären. Långt borta blinkar Hargö fyr. Det enda ljud som hörs är vågorna som slår mot stranden och rasslandet när vinden genom vassen flyr. Ett svanpar ser jag komma glidande mot landet. Sitt bo de byggt här alldeles intill. Bakom mig de skogsbeklädda bergen. Där kommer dofter ifrån nattviol. Jag går den välbekanta stigen genom hagen. Och mina steg jag hemåt styr. Inom kort den nya dagen gryr.
Mer än kuling Stormen ryter havet är som en kokande kittel. Vågorna vräker sig in mot land och sköljer strandens stenar och hällar. Vattnet är vitt av fradga och skum. Himlens åskmolnsgråa färg speglas i havet. Stormar överraskar oss alla ibland.
Sjöfågeljakt i Bråviken September. Sjöfågeljakt. Flyg fly, fly vackra fåglar fly. Ejder, skrak och vigg uti vår skärgårdsvik. På var holme och skär jägaren sitter där och med säker hand siktar skjuter pang, pang för er till ett annat land. Därför flyg fly, fly vackra fåglar, fly.
Linnea I juninattens varma famn i skogens tysta gömma. Där fann jag dig du blyga lilla blomma. I rosa sommarkjol, som vaja svagt för vinden. För din doft och skönhets skull kan jag dig aldrig glömma Linnea Lilla tvillingblomma
Ängsull Jag plockar ängsull, blandar med hö, fyller min kudde, drömmer vackra drömmar.
Lilla nyckelpiga Lilla nyckelpiga i min hand så älskad. Din färg är röd med sju svarta prickar på din sköld. Äger du nyckeln till kosmos hemligheter eller är du stjärnan i det blå som leder sjömännen hem i säker hamn. Svara mig lilla nyckelpiga i min hand.
Nu blommar rågen Nu blommar rågen, ett böljande sädesfält. Se, så det ryker. En stjärna föll, önska lyckan till dig då. Allt eller intet. En gädda plaskar, hör, hon slår i vassen. Blir en fin middag.
Ögonblicksbilder En västanvind kom, den virvlade om i lövhögen. Bladen dansade. Vårfjärilen flög den snuddade vid min kind. Lyckogul fjäril. Göken gol i väst tänk vad vi längtat efter dig. Våren har kommit. Lilla våg kom hit men du stannar vid stranden. Svalka för sinnet. Jag hör din vårsång men kan ej se dig. Lilla talgoxe där. Kyrkklockors klang kallar oss till sig. Till ro och söndagsfrid
En vacker bild Två åldrande knäppta händer, i bön till Gud. Om fred och frihet på vår jord. Att all ondska ska upphöra, krigets fasanfulla förstörelsevapen, gifter. De knäppta händernas bön, besinna jordens framtid som är våra barn och barnbarns. Ska deras liv, bli ångest, rädsla och en odräglig jord att leva på. De knäppta händernas bön. Var är vi på väg.
Höstdikt Oktober, höst och brittsommartid. Soligt, varmt om än kortare dagar, men snart kommer nordan, han höstmolnen jagar. Träden i parken har fått vackra färger. Gula, orangea och lönnen så röda. I hänförelse ser vi dem glöda. Men frosten kommer och sen är de döda. De släpper sitt fäste och faller till marken, grenar blir kala, man ser bara barken. Och löven de dansar en lustiger dans. De virvlar och far när vinden dem tar. En liten stund får vi njuta av detta. Sen vintern kommit med rätta.
Mitt kastanjeträd Utanför mitt fönster, står ett kastanjeträd. Jag följt det sen vårens tid. När knopparna börja svälla och brista. Bladen och blommorna kom. Underbara ljus där tändes, som glädje till hjärtat sändes. Ljuva tankar som kom, kom. Och nu i oktober lyser dess gula blad. Alla frukter fallit av. Nu är det höst igen. Alla kastanjens grenar kala som sträcker sig mot skyn Till nästa vår, får det en ny kostym
Kärlek (skriven1985)
Dina ögon är som djupa källan med solblänk i. Dess starka åder mig helt betvingar. Vad finns det för kraft däri.
Saknad Du smugit in i min själ Men jag vet inte hur. Jag lyssnar efter din röst och vill vara dig nära. När du gick kändes saknaden.
Höst är en solig dag Höst är en solig dag med klarblå himmel. När man hör tranornas flytt mot södern. Det är också att se parkens träd i varma rödgröngula och orangea färger. Höst är dimma regn stormbyar. Kyla och frostnätter när sommaren dör.
Höst ett gulnat löv Höst är ett gulnat löv, som fastnat på min fönsterruta. Ett rönnbärsfäste i siluett mot himlens blå. Det är stilla skymningsstunder med min kära. En hand som sluter min och bryr sig om.
Islossning i Bråviken Av vårstormmens kraftiga strömmar. Det bryter, bänder, suckar och rasslar. Isbarriärer byggs upp raser ner. Isflaken driver ut mot havet. Efter något dygn är viken isfri. Då kommer sjöfåglarna igen tar sin skärgård i besittning. För en ny kärleksvår.
Vårmorgon Vårmorgon och sol i mitt öppna fönster väckt mig till liv. Tyllgardinen fläktar i vågor av en ljummen vind. Jag hör fåglarnas kvitter i morgonväckten. De kvittrar om en ny vår.
Vårglädje Söderfönstret rentvättat, från vinterns grå prunkar av blommande växter och nya gardiner.
Du…. Ser Din gestalt genom fönstret när du går. Tar bilen och åker… Jag står länge kvar i tankar.
Skogen Jag längtar till skogen, och de blånande bergen. Jag längtar gå upp på Klintbergets topp. och blicka ut över Bråvikens glittrande vatten. och se, fartygens färd mot Storstadens hamninlopp. Jag längtar, se holmarna och skären, som ett pärlband de ligger i rad. Höra måsarna skria och skräna, och ändernas smatter i vassen en dag. Jag längtar, höra vågorna klucka, mot stranden. Jag längtar efter sol, sommar och hav.
Miljön Vad sysslar ni med. Ni mäktiga män i tiden. Jag känner ångest. Varför förgör vi oss själva. Jorden är sjuk luften skogen vattnet är sjukt. Fisk, djur och fågelarter dör ut. Gifter, gifter… Vår ungdom förstörs av droger och sprit. Ändå spritsystemets bildreklam God helg. Med en spritbutelj. Vad tänker ni med ni mäktiga män. Skall aldrig vår jord, bli frisk igen.
Älvdans Jag ser lysande ögon där ängsullen blommar. Små trollungar leker tafatt en trollunge på ett sävstrå gungar. Trollmor får honom inte fatt. I månljus och stjärneglans kan trollungar inte sova. Dom vill titta på älvornas dans när ängsullen blommar
Till stadsminister Olof Palmes Minne Hur kunde detta hända honom vår fredsduva i Nord Skjuten i ryggen av en Vettvillings pistol. Blodfläcken där han stupat, blev höljd i rosors fång. Vattnade av tårarna från människornas sorg. Hur kunde detta hända, i Sveriges Huvudstad och han som värnade om jämlikhet, Fred och Frihet för alla folk och över alla gränser.
Jag vet att Du vet Jag vet att Du vet men säg ingenting jag är rädd för dina ord. Jag vet att Du vet jag vill du ska vara min vän. Jag vet att Du vet jag vill du ska hålla min hand i din. Säg ingenting, bandet är skört Jag vet att Du vet Om min dröm blir verklighet.
Kan lyckan bli större än så Jag blev så glad när jag mötte dig. Din pappa la dig i min famn, så liten go och varm. Kan lycka bli större än så ett välskapat litet barn med rosiga kinder och med ögon så blå så en leende röd liten mun Kan lyckan bli större än så
Kompass Jesus är vår kompass på livets hav en livboj som räddar oss från att gå i kvav Människors tankar i stort och smått Är löftet om kärlek och evigt liv som vi fått
Kyrkans klockor ringa Kyrkans klockor ringa Kallar oss till sig Idag Mikaelsdagen särskilt Barnens tid Låt barnen komma till mig Jag vill dem i famnen ta Dessa kära små Vill Jesus kärlek få Därför aldrig hindra dem Kyrkan är vårt söndagshem
Moderkärlek Känslor Omsorger Vackra ord Det hjärtat är fullt av Sonen som flyttat Till egen bostad idag Sonen som bott hemma länge, länge Det sliter och drar Blir tomt här hemma Nu på gamla dar
Johan 4 år från Colombia En liten gosse helt i svart Kom per flyg en vinternatt Det var en dag med glädjeskimmer Att få vara far och mor Få stå och spana efter detta plan som förde med sig ett eget litet efterlängtat barn Han var så liten, liten så Snart han lärde sig att gå Och nu så är han fyra år och redan uti skolan går Å, minsam vad lätt han kan han själv berättat det för mig jag hoppas allt gott och bra för dig
Älskade mor Det känns så förunderligt tomt utan dig Min älskade lilla mor Nu när du ligger död i din grav Men minnet lever så friskt ännu Hur god och snäll du var Du vill oss alla så väl Med ett stort fång liljekonvaljer Vill jag smycka din grav Idag på mors egen dag
Hel- Hjärtat Hel hjärtat vill jag göra allt, som jag nånsin gör Helhjärtat vill jag leva. Helhjärtat tills jag dör. Helhjärtat vill jag äga allt, som jag nånsin får. Helhjärtat vill jag mista sånt som inte består. Helhjärtat vill jag jobba. Helhjärtat vara lat. Helhjärtat vara hungrig. Helhjärtat äta mat. Helhjärtat vill jag glömma. Helhjärtat komma ihåg. Hel hjärtat vill jag drömma. Helhjärtat åka tåg. Helhjärtat vill jag sjunga. Helhjärtat hålla tyst.
Flängvästa Stormen ryter. Havet är som en kokande kittel. Vågorna vräker sig in mot land och sköljer strandens stenar och hällar. Vattnet är vitt av fradga och skum. Himlen askmolnsgrå. Stormar överraskar oss alla ibland. Fiskaren som hämtar garnen långt ute, på havet inatt. Väntan, oro och hopp är fiskarhustruns lott. Därför är det varje gång skönt, höra tändkulemotorns. Dunk, dunk,dunk,dunk. Allt väl ombord
Så väl jag minns den 18 oktober.
Dagen var solig och låg inom räckhåll. Åkte till stugan och krattade löv. Vindade upp tvättlinan. Ömkade en död fladdermus, som satt fastklämd i öglan mot väggen. Någonstans och för länge sedan, Hade vingarna flimrat av liv. Tog in den sista kaprifolblomman, med aning av ljusgrön sommardoft. Läste i Kuriren att nazistsymboler, sprayats på kyrkporten i Flen. Så hörde Jag på nyheterna, att de hängt Benjamin Moloise. Efter Midnattsmässan, som varade fram till klockan sju. Men det var alldeles för långt borta.
Jag vet…. Att jordens rotation och vindavvikelser, Kan få ett fågelsträck ur kurs. Med hjälp av inneboende magnetfält. Sol och stjärnor, Når fåglarna ändå sitt vinterrevir. Allt detta vet jag utan att för den skull bygga monument över mitt kunnande. Plötsligt lyfter, den stora flocken. Hundratals råkor cirklar runt, i allt vidare svängar. För att sedan Med hesa skrin bölja iväg mot söder….. Vingarna som små skopor tömmer ljudet över henne. Hon står stilla kvar. Lyssnar
Text: Mary Holmqvist. Layout: Total Media & Reklam. Tryck: LTAB, 2011