historia
B
Om Ljustorps kyrka
En folksägen upptecknad för Sundsvalls tidning 1910
eträffande tillkomsten av denna kyrka torde följande sägen som är i omlopp hos bönderna inom ovannämda socken och ej förut publicerats, ej sakna sitt intreässe. Den lyder sålunda: Då en gång i tiden socknens kyrka skulle byggas tvistade bönderna länge om platsen för dess läge. Somliga önskade den uppförd i socknens norra del, andra i den södra. Till slut endades man om att bygga den på den sk Svinångsbacken (Skälljumsbacken) som ligger mellan Ljustorpsån och byn Skälljum. Emmelertid visade det sig snart att vad som byggdes på dagen av en osynlig hand nedrevs under natten. Bönderna ansågo då att en högre makt ingrep i deras föreha-
K
Även han hava självmant gått till samma ställe. En tredje version uppgiver att en oxe Enligt en tradition släpptes en spänts för ett lass med en svart häst som var lastad med tung sten och att denna fallit ”byggnadsinstrument” från av just på den kulle där nu ovannämda kulle och inom Ljustorps kyrka är belägen. kort hava stannat på den plats där kyrkan nu är belägen. Just där skulle den enligt bönEnligt en annan framställ- dernas beslut byggas och så ning skall man under vinter- blev även fallet. tiden använd en oxe, som drog Text av K.B N en timmerstock på en kälke. Bild: Hembygdsföreningen vande och beslöta vädja till en gudadom.
Artikel från Sundsvalls tidning 1923 om kyrkans historia
yrkan byggdes 1757 av murmästare Daniel Hagman från Stockholm.
Om denna byggnad läses i Hulpers Medelpad: ”Ljustorps kyrka är nu (1771) en av de veckraste landskyrkor här i orten näst Säbrå”.
Den fasta inredningen utfördes av snickaren Olof Hillgren Timglaset på predikstolen från Sundsvall. En vacker skänktes 1794 av brukspatrodopfot är även ett verk av nen Petré på Lögdö. hans skickliga hand. Fodralet till klockan framme Predikstolen ett präktigt i koret är gjort av en ljusarbete i rokkoko, snidades av torpsbo, Jon Jakobsson i Erik Hoverberg. Åsäng, år 1814.
Det första orgelverket uppsattes 1840, men måste redan 1858 ersättas av ett nytt byggt av direktör Ek.
Spåren av en ledsam restaurering på 1890-talet, då bland annat altaret och predikstolen samt bänkar av anskrämlig typ insattes i stället för de gamla hederliga med dörrar, hör till det som det tillkommer en snar framtid att utplåna. Värre torde vara att få fram Bilderna av ”Tron och Hoppet”, Det västliga gavelpartiet jämte de övermålade skillerierna profilörerna (skulptur reds tornet och sakristian tillbygg- (typ av målning reds anm) å anm) på altaret jämte num- des åren 1835-41 under led- läktarskranket, konterjefanmertavlan äro ett bevis på ning av kyrkobyggmästaren ren Anders Eklunds arbete från 1759. Johan Edlers konstskicklig- Simon Gelting. het. 10
