Hembygdsgårdens historia

Historia

På Hembygdsföreningens hemsida har vi hittat den här intressanta berättelsen om Hembygdsgårdens historia.

De första spåren efter Hamregårdens första bonde hittar vi i en skattelängd från 1576. Han heter Olof Ersson och år 1595 får vi reda på att han ägde 4 kor. Under 1613 - 1618 uttaxerades en extra skatt för att kunna köpa tillbaka Älfsborgs fästning, som man förlorat till danskarna i ett krig. För många bönder i Ljustorp blev det en kännbar utgift. De båda bönderna i Hamre betalade den ytterligare skatten utan att behöva restera vilket vi tolkar som att Hamrebönderna hade god ekonomi. Den ekonomiska stabiliteten fortsätter under 1700-talet, vilket de relativt frikostiga ” morgongåvorna” till brudarna ger besked om. Mellan 30 till 180 lod silver ( 1 lod = 13,3 gram silver ).

1780 delades Hamregårdshemmanet mellan 2 bröder. Kvar på gården blev Pär Pärsson den yngre. Den andre brodern bosatte sig på dåvarande ”löta”, på den så kallade ”Per- Larsch-tomta”, som ligger i skogsbrynet mot Öppom.

Den förste ägaren 1576 bodde helt säkert på den plats där hembygdsgården nu står och den andre bonden hade sin bosättning där Valle Berg bodde. Det öppna, torra och soliga läget talar för att de första bönderna bosatte sig på denna kulle.

150 m söder om hembygdsgården hittade Bert Ove Backström för några år sedan en stenyxa i sitt potatisland. Yxan finns på hembygdsgården. Fyndet ger signaler om mänsklig verksamhet redan under stenåldern ( äldre än år 1000 före Kr. ). Platåer typ Hamre och Öppom har visat sig vara eftersökta lägen för stenåldersfolkets aktiviteter. Den djupa havsvik som då hade sin strand 10-15 meter nedanför Hamregården gav säkert skydd med rikligt fiske och säljakt.

Låt oss återvända till Pär Pärsson den yngre som bodde kvar på gården. En karta från 1782 förtäljer att mangårdsbyggnaden hade nuvarande läge och att gårdstunet var kringbyggt med ytterligare 3 hus. Som regel fanns ett portlider genom vilket man körde in på gården. Anledningen till detta byggnadssätt kan bero på ökad säkerhet och mer lä för vindarna.

Även hus i Stavre och Bredsjön tillämpade liknade byggnadssätt. Bostadshuset 1782 var säkert en sk parstuga - 5 m bred och 14 meter lång med ett rum på vardera gaveln. Mitt i huset fanns farstu och kammare. Det nuvarande bostadshuset uppfördes 1820 till 1840.

Hemmanets ägare från delningen 1780:

1780 Pär Pärsson d y och Märta Ersdotter - född i Björkom.

1814 sonen Erik Persson, Juliana och Anna Stina Andersdotter.

1856 Erik Jonas Persson och .Lisa Kajsa Andersdotter.

18-- sonen Anders Petter Hamrin, Märt Brita Ölen och Anna Kristina Fröberg.

1901 Per Fridolf Edsmark från Gideå med ottern Katharina Christina Hamrin.

1907 Per Gustav Bergström från Indal och Katharina Margareta Edström.

19-- sonen Jonas Fredrik Bergström och hushållerskan Anny Nordin.

I nära 300 år gick hemanet i arv mellan familjemedlemmar. Fredrik Bergström var således den siste bonden. Utöver jordbrukare var han byns elektriker. De första elinstallationerna gjordes av Fredrik.

Fredrik var också återförsäljare av elartiklar såsom lampor och radioapparater. Fredriks första radio finns i hembygdsgården och den fungerar fortfarande. Dessutom hade han tröskverk som under höstarna vandrade mellan gårdarna i grannskapet. I Skäljom hade han en ramsåg där många bönder sågade sitt husbehovsvirke. Vid sågningen hade han problem med att drivremmarna slirade och ofta besökte han affären som var granne med sågen för att komma över aska som skulle avhjälpa problemet.

Hembygdsföreningen fick köpa huset med tomt och en del inventarier för 1500 kr. Anny Nordin, som bodde i huset inpå 1960 talet, skänkte frikostigt 1000 kr till hembygdsföreningen. Resterande köpesumma tiggdes ihop bland intresserade ortsbor.