Fredag 14:00 – 23:00
ARTISTER
Stefan Nordlander – Festivaltrubadur
PROVNINGAR
– 21:00
Trätunnans Betydelse – 15:00 • Ur & Skur med Älv – 15:00 • Small Batch
Chevaleresk: Fyra Årstider – 16:45 • Origins - Vårt Ursprung – 17:15
Svenska Whisky – 19:15 • Whisky och Choklad – 19:30 • Ur & Skur med Älv
Lördag 11:00 – 22:00
ARTISTER
– 21:00 • Moa Holmsten
Stefan Nordlander – Festivaltrubadur
PROVNINGAR
Hav till Hamn – 11:30 • Clydesdales Nyheter – 11:45 • Exklusiv Provning
Ur & Skur med Älv – 13:45 • Whisky & Choklad – 14:00
Bosse, Då till Nu – 15:00
Ur & Skur med Älv – 18:15
på plats
SMWS Provning – 16:30
Magi Direkt Ur Faten
Fatlagrad Hernö Gin
High Coast Whisky • Clydesdale
Hernö Gin • Oppigårds • Thorslundkagge
SMWS (The Scotch Malt Whisky Society)
Köp din biljett på tickster.com
Glen Moray Chardonnay Cask Finish har fått sin 24 månaders slutlagring i Chardonnay fat. Detta ger en perfekt balans av karamelliserad frukt, smörkola och en liten kryddighet med eleganta vaniljtoner som avslutning. Serveras rumstempererad.
Art nr: 83106 Strl: 70 cl Alk: 40%
CASK EXPLORER SINCE 1897
Barn som får alkohol hemma dricker sig berusade oftare än andra barn.
En helårsprenumeration på Whisky&Bourbon kostar 149 kr för digital och 175 kr för den tryckta.
Beställ din prenumeration genom att besöka vår prenumerationssida på www.livetsgoda.se/prenumerera
8 Chefredaktörn har ordet
10 S prithörnan
14 Isle of Raasay
16 Rest & Be Thankful Rum
22 Nyheter från dryckesvärlden
34 Poli Grappa - med elegans i fästet
36 Svenska snapsar till midsommar
42 Glen Grant - en fruktig historia
46 Bakom kulisserna på en whiskyauktion
50 E n stilstudie i whisky: Ardnamurchan Distillery
62 Indisk feni
68 På återbesök hos Paul John i Goa
72 Nacka Bryggeri - mikrobryggeriet i innerskärgården
80 Pomologik - 100% äpplen 84 Cigarr 86 Recept & Drinkar
100-poängskalans fyra delar. Arom, Smak, Eftersmak samt Komposition (balans, helhet).
VD & CHEFREDAKTÖR Anders Enquist, 08-448 25 53 anders.enquist@livetsgoda.se
REDAKTÖR Niklas Jörgensen niklas.jorgensen@livetsgoda.se
CREATIVE & ART DIRECTOR
Erik Dahlström erik.dahlstrom@livetsgoda.se
ANNONSBOKNING christoffer.enquist@livetsgoda.se
PRENUMERATIONER www.livetsgoda.se support@livetsgoda.se
OMSLAGSFOTO: Midleton Distillery
POSTADRESS Box 4152, 131 04 Nacka
KUNDTJÄNST
Växel: 08-448 25 50 Onsdagar, kl 10-12 support@livetsgoda.se
POSTGIRO 42 91 89-4
TRYCK Åtta45
97-100 HÖGSTA REKOMMENDATION, MONUMENTAL.
92-96
MYCKET STARK REKOMMENDATION. EN RIKTIGT BRA DRYCK.
87-91
STARK REKOMMENDATION. BRA, KVALITATIV DRYCK.
82-86
GODKÄNT UTAN SVALLVÅGOR.
Djupt gyllenfärgad med vitt skum möts näsan av en kryddig, örtig och citrushumlig doft i balans med lätt rostade toner. I smaken dominerar humlen med toner likt citronkarameller till en medelstor kropp och distinkt beska åtföljd av en torr finish.
Nr 1301
Burk, 35,5 cl
Alk vol. 7,7 %
P r i s : 2 9 : 9 0 k r + p a n t
Import: Cask Sweden – www.casksweden.se, @casksweden, #casksweden.se
Det bör nämnas, då det är ett underbart konstaterande, och när Mackmyra själva i samband med deras ”Festival” gick ut med nyheten så kan vi alla nu också prata och skriva om det.
Vid vårt besök på destilleriet för några veckor sedan i början av juni och dagen innan festivalen, blindades vi på en whisky, som vi ombads att inte skriva om på vårt sociala nät.
Mackmyra ville vara först med att presentera whiskyn i fråga, på sin egen, stundandes festival då. Så, vi blindade, konstaterade att vi hade en mycket bra Mackmyra whisky fostrad i bourbonfat, men ålder? Ja, det fanns det konstaterade vi också, men hur många år, exakt? Hm…
Svaret var något vi absolut inte hade i åtanke: Mackmyra 20 Years Old! Det visade sig att Mackmyra hade fyra fat i åldern, varav ett av dessa höll inte bara måttet, det var i ”toppform”.
Detta fat ska nu buteljeras och priset kommer landa på drygt 8 000 kronor per butelj. Värt pengarna? Who cares, säger jag ödmjukt! Det handlar om något som inte minst undertecknad aldrig trodde var möjligt att få ta del av: en underbar whisky inte bara från begynnelsen av Mackmyras födelse, utan med den åldern.
Okay, det handlar om ett fat, och det kanske är lätt för en del att kläcka ur sig ”även en blind höna kan hitta fröet”.
So? Det är ett bra statement och den ”Rolls Royce´n” som Mackmyra behöver visa upp, också.
Med tanke på hur fint deras whisky utvecklats de senaste åren (det känns som man just nu har hittat sin definitiva väg att gå) och hur bra man är på att leverera whisky mellan framförallt
8-12 år, och hur säkert man hittat formeln i fathanteringen, så visar 20-åringen att vi kommer få se mer äldre, bra whisky i framtiden från destilleriet.
Mackmyra kommer skörda storartat framöver!
Jag vill slutligen också faktiskt få erkänna att jag emellan all dynamisk, högoktanig dyr och elegant sprit jag i mitt yrke konstant kommit och kommer i kontakt med, så har jag en mer, ska vi kalla det partyfierad sida där jag är barnsligt förtjust i sådant jag i min roll som konnässör (låter mer högtravande än vad det är) kanske inte borde prata högt om.
Men jag tror jag har blivit för gammal i gamet och för väl medveten om alla mina olika sidor i som bubblar i min personlighet. Bra som dåliga, dyra som billiga.
Jag vill bara påpeka detta (om ni nu inte redan upptäckt det på min ”sprithörna” här i tidningen där ALLT jag gillar oavsett ”status” får plats), så ni inte ser mig som den ensidiga dryckessnobb jag i själva verket är… hm, det där blev ju lite fel.
Men, jag menar, jag ser inget konstigt i ett i ena stunden svalka mig med en chokladig, inställsam, mörk och lättsam rom för att i andra inta exempelvis Diplomaticos drygaste rom.
Jag ser heller inget fel i att ena stunden vilja ha en 12:a fruktgräddig kall Amarula, och i den andra ett glas Tesseron cognac.
Jag tar gärna en tysk och/eller tjeckisk pilsner liksom en svenska lager, med samma hunger (eller törst…) som en mer "konstnärligt" avancerad öl.
Jag ser inte heller någon maktkamp inom mig mellan irländsk och skotsk whisky, vilket som bör vara bäst.
Till exempel, jag tror ni greppat min poäng här.
Däremot bör jag nog även erkänna att jag förutom några mer kostsamma undantag, inte går i gång på många kvarters-barsblended whisky.
Så där och hoppsan, nu kom snobben inom mig fram ändå…
Jag hoppas och önskar er alla Whisky & Bourbon-trogna en fanatiskt bra sommar, och var rädda om era nära och kära.
Välkomna tillbaka till sprithörnan, och ett nytt nummer av Whisky & Bourbon. Som vanligt här lite plock och gott i brett varierande urval.
Först ut i ordningen, med rätta är Brännland Iscider Apple Ice 2018 (375 ml, nr 73799, 149 kr, 93+) och det är som alltid med denna svenska stolthets dryckjom; magnifikt. Här tassar vi lite med ödmjukhet och rundad syra i den rödglimtandes och mogna äppelfrukten. Små nötknäckiga toner sätter en bra söt linje som aldrig får ta över utan hålls i tyglar av en zestig edge och det drar till med mineraler i avslut. Briljant. When apple goes to wine.
• Rom, Barbados och Mount Gay Black Barrel, 43% (700 ml, nr 87009, 499 kr, 91) som lagrats i amerikanska whiskeyfat och sedan en finish i generöst förkolnande ex bourbonfat och som kramas på bästa sätt. Vanilj, choklad, fudge, lönnsirap, sultanrussin, torkad frukt, äpplen nöt och både pepprig och orientalisk kryddighet med ingefära, mynta och kanel. God!
Ännu godare är Mount Gay Rum Extra Old, 43% (700 ml, nr 86649, 769 kr, 92) där lagringen skett i amerikanska whiskey, bourbon och cognacsfat. Mjuka steg med spets i kryddan, kola, vanilj, chokladfudge, äpplen, ananas, ingefära och sockrad mynta. Elegant och ytterst attraherande och frodigt placerad sötlakrits och tobak.
• Från Kuba och The Island Rum Company har vi en riktigt rock ´n roll tillika back stage rom i form av Black Tears Spiced, 40% (700 ml, nr 53482, 329 kr, 87). Tänk kaffelikörspetsad rom med choklad, vanilj, banan, kokos och godmodiga procent, kryddat med vissa tropiska örter, så greppar ni bilden. Låter sött men är faktiskt inte alls så sött som ni tror, det finns en fungerande torr tråd mitt i. Jag riskerar väl det sista jag har i gott konnässörs anseende genom att erkänna min barnsliga förtjusning i det här. Men det bjuder jag på, ibland vill man dansa och ha kul. Det har man med den här rommen.
La Progresiva De Vigia Mezcla 13, 41% är en rom också det från Kuba och The Island Rum Company (700 ml, nr 57834, 509 kr, 89) och också den med vissa vaniljströmmade kaffeinslag och choklad i blenden. Dock mer behärskat och mer Brandyförfinat i kanterna med nektarin och aprikos i skymningen. Sött? Nej, inte på så vis, mer stramt i detta med
naturlig sötma från ingrediensernas ursprungliga karaktär. Det finns tre rombaser i blandningen, en 11-åring, en 13-åring och en 15-åring som alla är lagrade i ex-bourbon-fat på Kuba. Lite tobak, lakrits och arrak vindas och det är väldigt behagligt och gott.
• Dags för gin - såklart, det är ju GT-högtider - och då från Sverige, vilket inte längre är en exotisk händelse i spritvärlden, vi har blivit bra på gin och våra destillerier fortsätter att göda oss med denna spritdryck. Gotlands Ginfabrik har lanserat en ny gin, och denna gång en Pink Gin, 40% (500ml, nr 39187, 379 kr, 91) vilket innebär med herrarnas egna ord bakom fabriken, att ”fånga den gotländska sommaren och buteljera den i en liten flaska”. Så välkommen till Gotland där vi har en fräscht somrig och seriös gin med fruktnaturlig, nobel sötma från nyanserade bärinslag som gotländska jordgubbar, rabarber och fläder. I detta finns tydlig klassisk, i detta fall fabrikens ”dry gin grund”, sättningar av enbär, citrus, anis och kryddnejlika. Den här sippar jag gärna på som en ren, sval drink i ett bourbonglas, som avec, som…
• Återvänder vi till fastlandet och Nacka utanför Stockholm, så kan vi åtnjuta två lanserade gin från Nacka Bryggeri. Nacka Gin, 40% (500ml, nr 36920, 377 kr, 90) är en dry gin kryddsatt med sådant som enbär (givetvis), koriander, pors, lakrits, kanel, angelikarot, pors och citrusskal.
Jag föredrar till 99% mer styrka än som här snälla 40%, och det är en snäll gin, men det finns smaker här att gotta sig i, som dessutom uppträder ödmjukt och inte tar ut varandras egenskaper, utan samkör och då blir det inte bara välgörande gott, utan även harmoniskt. Ta den ren och sval som drink med en apelsin eller citronskiva i, och naturligtvis som bas i en GT. Även Nacka Bryggeri har gjort en pink, även om färgen inte är särskilt pink; Nacka Pink Gin, 40% (500ml, nr 37849, 377 kr, 89). Klassiskt ginbygge som med bryggeriets nämnda dry gin, men nu smaksatt med hallon. Hallonrikt är det, och i inledande känsla något överrik på sötma. Men det kryddar och stramar till sig efterhand då de klassiska gindragen framträder i hallonbuskarna och då sitter det rätt trevligt faktiskt i svalt och rent utförande. Som ginbas i en GT? Absolut, men återigen, håll igen på tonicen!
• Mer gin och nu landar vi i Storbritannien och i centrala London där Whitley Neill faktiskt har sitt destilleri. Som alltid med denna firma så är det buteljerna som visar fruktens färger eller kryddor, spriten är vit. Fyra olika gin står på dagordningen och först ut är
43% (700ml, nr 54559, 387 kr, 91) och jag skäms nästan för att säga det; det är ju löjligt gott och jag går i gång duktigt på det. Persika, viol och lakrits som ger passionsfruktvibbar och så lite klassiskt simmande gindrag med citrus och enbär i dyningarna. Som kall drink, som kall drink…
In i mörkare fruktlandskap och Whitley Neill Black Cherry Gin, 41,3% (700ml, nr 54562, 384 kr, 88) som inte snålar på körsbärsklip pet och drar även här med viol och lakrits i sättningen. Får mig att tänka på nån engelsk serie med äldre damer och herrar som sitter och smuttar på sin lilla avec i ett nobelt kristallglas. Risk för småstabbighet i sig självt, men tillsammans med en apelsin eller limeklyfta och en isbit i ett halvbrett glas så är det ett bra sällskap. I GT rollen? Jodå, den klassiska ginkryddsättningen finns ju i grunden och utgör en bra bas med försik tighet i utspädningen av vald tonic. Whitley Neill Blackberry Gin,43 (700ml, nr 85863, 387 kr, 90) handlar om som namnet antyder, björn bär. Här håller man karaktären med mer strama ginkryddrag i fruktens ID och sötma, vilket ger en bra hållning i smaksättningen. I de mörka bären finns drag av hallon, viol, lakrits och där citrus och enbären håller allt från att hamna i den mörkast brunnen. Sist ut från huset är Neill Oriental Spiced Gin, 43% (700 ml, nr 54441, 387 kr, 91) beskrivningen inte är mer komplicerad än att den har en klassisk gin hållning, elegant spetsat med orientaliska kryddor som bland annat kummin, saffran och gurkmeja. Utsökt avecgin och klockren i GT´n.
• Sist ut denna gång är Metaxa 5 Stars Original Greek Spirits ml, nr 86100, 289 kr, 88) det vill säga en blend av brandy och muscat vin från Samos och fine wine destillat, som här bjuder på blommig fruktighet med noter i persika, päron, nektarin och aprikos med lite skönt skrapkryddiga tanniner i backspegeln. Superb som kall shot och även som en drinkrackare före eller efter måltiden.
Ardnamurchan Distillery började så sent som sommaren 2014 att producera single malt och har trots sin ungdom blivit omtalade för sin kvalité. Destilleriet ligger spektakulärt beläget på stranden vid Loch Sunart och bakom detta destilleri hittar vi ägarna till Adelphi Distillery.
Ardnamurchan AD/09.22 Cask Strength, 58,4% NR 50596 (700 ML) / 798 KR Med runt nio år i historiken är det nästan förbluffande hur snabbt Ardnamurchan hittade rätt. Men det är klart, bakom har vi ett etablerat kunnigt whiskygäng från bland annat ägarna Adelphi och soulig erfarenhet utanför sfären. Det fanns en ganska klar bild vad man ville och dessutom kunde åstadkomma. Här har vi en whisky med totalt 50 fat i batchen, varav 40 rökta ex bourbon, 5 orökta sherryfat och sedan 5 sherryfat med rökt och orökt mix. 15 000 buteljer totalt och ännu ett riktigt styrkebesked från unga AD. Här råder en finstämd cigarraska, citrusfrukt med nötig fudge och vanilj hintar med tjärasältade, torvrökta havsvindar och aromatisk kryddighet. I avslutet en slinga av god, humidorpräglad cigarr. Faten är mycket väl integrerade, samspelta och utan egofixering om vem som ska synas och ”höras ” mest. Det är faktiskt smått imponerande.
94 p
Sugen på mer?
Längre in i tidingen finner ni en stilstudie på Ardnamurchan där vi provat fler buteljeringar från detta unga och fina destilleri.
En orökt whisky som tidigare var exklusivt riktad till den asiatiska marknaden men som nu förlösts även i ”närmare” trakter; Jura 12 Years Sherry Cask, 43,5%. Whiskyn lanserades på det fasta sortimentet den 1:a juni.
Jura 12 Years Sherry Cask, 43,5% ISLE OF JURA / SKOTTLAND / WHYTE & MACKAY / 700 ML / NR 757 / 449 KR
Lagringen har skett i ex bourbonfat med en finish i Oloroso sherryfat från Jerez, Spanien.
Och det här Jura goes fonky, på så vis att vi har en generös fruktighet med muscovadosocker karamelliserade drag, choklad och vaniljtoppat i tonerna av körsbär, äpplen, persika och orange citrus. Nöt och honungs penslar finstämt och havsbrisen är ständigt närvarande och ger en nyanserat bräckt lakritssälta med tobakspuffar i molnet och en eftersläpande fatkryddighet i avslutet. Bettet är bra. Inte snällt, inte burdust, utan elegant balanserat med energi och nervtrådar.
93 p
Isle of Raasay är placerad i inre Hebriderna i den nordvästra delen av Skottland, intill Isle of Skye och här ligger Isle of Raasay Destillery som slog upp portarna sent som i september 2017. Grundarna till destilleriet är Bill Dobbie och Alasdair Day som träffades 2013 och bildade R&B Distillers med målsättningen att skapa Skottlands bästa hantverksdestillerier.
Förra året, 2022 utsåg The Scottish Whisky Awards destilleriet till “Scottish Distillery of the Year”, ett bevis om något att man är på rätt väg.
AV
Isle of Raasay Single Malt bygger på sex fatkompositioner, tre rökiga och tre orökiga;
Peated cask – Rye, Red Wine Bordeaux samt Chinkapin
Unpeated cask – Rye, Red Wine Bordeaux samt Chinkapin.
För att demonstrera de olika fattyperna har Systembolaget tagit in samtliga Single Casks – en serie som kallas för: “Na Sia Single Cask Series”.
I artikeln här så har vi provat alla sex komponenter mot varandra, som bygger upp den slutgiltiga produkten, Isle of Raasay Single Malt.
Samtliga whisky har en lagringsålder på ca 3-4 år. 48 ppm i de rökiga varianterna, 11 och 7,8 ppm i de två slutgiltiga whiskyn.
Isle of Raasay Single Cask Peated Chinkapin Oak, 61,8%
700 / NR 41167 / 895 KR
90 Här har vi då Isle of Raasay peated spirit, lagrad i amerikansk Virgin Chinkapin Oak och trots den distinkt hållna fatkaraktären och drivande kraften finns det plats för en violblommig, lakrits och karamelliserad körsbär och citrusdragen not med mynta och tobak i vindarna. Tufft med potential.
Isle of Raasay Single Cask Bottling Peated Red Wine, 61,6%
700 / 40974 / 1 182 KR
91 First fill ex-Bordeaux rödvinsfat som tydligt sätter prägel på whiskyn. Här kan vi skönja röda underliggande bär och citrus inklusive zest, draget med viol, tjärad och sältad lakrits och örtnotad cigarrtobak. Rejält gaspådrag på ett fyndigt vis.
Isle of Raasay Single Cask Bottling Peated Rye, 61,5%
700 / 11004 / 1 194 KR
91 First fill ex-Rye Woodford Reserve US Kentucky American Oak som givetvis har ett fast grepp om whiskyn, men som är smakfullt notad med vanilj och toffée i en äpplig- och persika kramad citrusfruktighet. Tjärapastiller och tobak sätter en distinkt trivsam avslutning.
Isle of Raasay Single Cask Unpeated Chinkapin Oak, 61,5%
700 / 41167 / 895 KR
90 Lagrad 28 månader i Amerikansk Virgin Chinkapin Oak av storleken 190 liter och i jämförelse med den rökiga motsvarigheten har vi här en mer sansad fatkraft, mer tydligt vinösa utslag med röda bär i djupet, fikon och en karamellig sötma. Lakrits, mynta och tobak utrycker sig väl i avslutet.
Isle of Raasay Single Cask Bottling Unpeated
Bordeaux Red Wine, 60,8%
700 / 40974 / 1 182 KR
Isle of Raasay Singel Malt R-02 46,4%
700 ML / NR 53236 / 699 KR
91 Destilleriet gör både rökig och icke rökig whisky och R-02 är den mer lite mer rökiga ”flaggskepps” whiskyn på destilleriet (R-01 är den lätt rökiga i serien som, byggs på efter hand). Vi har här således en mycket ung whisky, lagrad i knappt fyra år i ex rye whiskey fat, ny Chinkapin ek och first fill rödvinsfat från Bordeaux, med ett mycket lyckat resultat. Vi har ingen dominant stickande rökighet, mer integrerad och rogivande. Trots den ringa åldern har en fin fruktighet utvecklats med vanilj och karamelliserat färgade vindar av mogna äpplen, citrus, röda bär och tobak, med lätt maritim sälta i steget. Det som imponerar mest är hur man håller faten så pass komplexa, rundade och stillsamma. Det ger whiskyn ett moget ungdomligt och attraktivt uppträdande. Det här kommer bli mycket intressant att följa.
91
Lagrad 47 månader i first fill ex Bordeaux red wine om 220 liter och en utsökt triggande whisky med röda nyanser i fruktens lätt cognacsbesläktade drag, förutom själva cask styrkan då. Äpplen, cassis, orange citrus, fikon och persika under influenser av humidornosad cigarr. Tryck med finess.
Isle of Raasay Single Cask Bottling Unpeated Rye, 60,9%
700 / 11004 / 1 194 KR
93 Amerikanska ex-Rye Whiskey fat från Woodford Reserve Distillery, Kentucky och i skymundan av fatens distinkta hållning och kryddkärlek mjukare fudge och vaniljnoter i citrusspår. Har en frodig grund och spelar snyggt på ceder och tobak på ett Bordeaux-aktigt vis i all sin bourbonfats grund. Klart bäst av de sex.
SLUTSÅLD / 700 ML
46,4%
92Här den lättare rökiga whiskyn med en ppm på 7.8 i butelj. First fill ex-Rye Whiskey dominerar faten med sina 65%, sedan 25,5% Virgin Chinkapin ek och slutligen 9,5% first fill Bordeaux ex rödvinsfat. Ytterst elegant och finlemmad i sin ungdoms kraft. Nyanserat bränd i den karamelliserade tonen. Vanilj, och toffée rör sig snyggt i citrusvindarna som besitter en maritim lakritssälta. Små noter av sultanrussin, fikon, persika och äpplen breder ut omfånget och faten jobbar mycket ödmjukt synligt i sin kryddfasthet och drar snyggt i avslutet med tobakshintar.
Teamet bakom Rest & Be Thankful hade bland annat representerat Bruichladdich Distillery fram till dess försäljning i 2012. På väg till jobbet körde de från Glasgow för att ta färjan över till Islay och passerade varje gång under resan, den vackra platsen ”Rest and Be Thankful” vid väg A83.
Platsens namn hade alltid fascinerat dem och de fick lära sig att namnet härstammar från en sten inskription gjord av soldater när de färdigställde den gamla militärvägen i 1753. Med denna historia i ryggen bestämde de sig att deras nya whisky och rom skulle heta just: “Rest and Be Thankful”, vilket också är namnet på en höjd på Jamaica.
De första whiskybuteljeringarna var av fat från Bruichladdich, Port Charlotte samt till och med Octomore. Succén var omedelbar och de blev kända för sin höga kvalité på vätskan från dessa exklusiva fat. Och gällande rommen så buteljerar man bara rom från fat man anser vara av en exceptionell kvalitet – vilket vi kan konstatera att man lyckas med, och det är just rommen som vi fokuserar på i denna artikel. Gillar man stilen, älskar man rommen. Vi tog ett snack med två av killarna bakom, Romain Larcheron och Thomas Picard.
Jag vet att några av er var inblandade i Bruichladdich tidigare. Men vad gjorde ni innan dess?
En av oss, Eamonn, arbetade för Bruichladdich innan det såldes till Remy. Men vi har alla varit i branschen ganska länge och vi alla träffades på Whyte & Mackay när vi arbetade där med utvecklingen av The Dalmore, Jura, Fettercairn och Tamnavulin globalt. Vi älskar mångfald och är verkligen glada över att kunna erbjuda några av de finaste whisky och rom, och kanske några andra spritlabels i framtiden, vem vet...
Slutlagras all rom ni gör i Skottland?
All vår rom tillbringar tid i Skottland. Vissa bara för några år, andra för full mognad. Det beror verkligen på vad vi vill buteljera när det gäller ålder, aromatisk profil och avkastning.
Om tropisk mognad, i vårt fall i Jamaica, är mycket intressant som en katalysator för utvecklingen av vissa specifika kongener och mer
allmänt för den övergripande åldringsprocessen, så gillar vi att låta faten ligga i ett par år i Skottland för att långsamt avsluta utvecklingen av deras aromatiska profil. Det är också viktigt att notera att tropisk mognad har en betydande inverkan på slutavkastningen. Vi upplever en genomsnittlig ”angels share” i Jamaica på cirka 7% per år, i motsatt till 2% per år i Skottland. Detta förklarar varför vi någon gång har extremt låg avkastning på våra Rest & Be Thankful single casks, med ”angels share” upp till 80% ...
När ni väljer fat för rom och tappning, vilka är de viktigaste egenskaperna ni först letar efter? Under Rest & Be Thankful buteljerar vi bara jamaicansk rom som har sin egen unika identitet. Vi älskar alla befintliga stilar av jamaicansk rom från de mycket lätta profilerna till de super funky. Vårt val på Rest & Be Thankful är för närvarande att buteljera de lättare stilarna, som vi tror är idealiska ur ett aromatiskt perspektiv som levererar precis vad som behövs av oljiga, petroleummogna toner samtidigt som de bär färska smaker av tropiska frukter och blommor. Vi bara älskar detta äktenskap av smaker.
Har ni en idealisk gräns för styrkan hos de rom ni gör och vill göra?
Vi finner vanligtvis att höga ABV är mer koncentrerade i smaker men å andra sidan mer komplexa att hantera. Med detta sagt har vi ibland oväntade överraskningar som utmanar denna empiriska observation. Därför, när vi väljer ett fat, smakar vi alltid först och tittar sedan på ABV. Vi har det här spelet mellan oss där var och en måste gissa ABV och närmaste vinner.
Team R&BT: Romain, Thomas och Eamonn.Vi buteljerar vidare våra Single Casks på fatstyrka för att återspegla spritens råa autentiska profil, medan våra Small Batches buteljeras till 46% för att vara lite mer tillgängliga ur ett upptäcktsperspektiv som gör det möjligt att komma in i den jamaicanska romvärlden.
Arbetar ni med andra destillerier än Monymusk Distillery/ Clarendon Distillery och Long Pond för er buteljerade rom?
Det gör vi. Vi köper rom från olika destillerier på Jamaica. Till exempel, i vår Rest & Be Thankful Assemblage #1 13yo 46% finns det inte mindre än fyra jamaicanska destillerier inblandade: Monymusk, Long Pond, New Yarmouth och en fjärde som ligger i Lluidas Vale.
Head’s up så hittade vi några lysande rom under vår senaste resa i februari i år på Jamaica. Vi behöver bara ha lite mer tålamod innan vi buteljerar dem.
Ni gör också en fenomenalt attraktiv ung rom, tänker närmast på 2015. Fatet känns annorlunda jämfört med de äldre utgåvorna, eller?
Återigen, tack för feedbacken! Vi är mycket stolta över vår Rest & Be Thankful Small Batch #2 ”Jamaica”. Denna rom kommer från ett vackert destilleri som ligger i Lluidas Vale. Namnet på destilleriet kan tyvärr inte delas men finsmakare vet omedelbart vilket destilleri som ligger bakom. Denna rom är resultatet av en kort jäsning på cirka 30 timmar i amerikanska ekfat, följt av en destillation i en panna av Forsyth-typ. Destillatet har sedan lagrats i fyra år på plats på Jamaica i first fill bourbonfat innan det flyttats till Skottland för lagring i ytterligare tre år. Resultatet? En ”lätt” melass romstil som är både känslig och komplex med jamaicanska markörer. Vi får toner av färska sockerrör, banan och blåbär.
Vilka fat tycker ni håller högst kvalitet?
Bra fråga och knepigt att svara på! Om vi är stora fans av lättare stilar och lägre estrar, värdesätter vi mycket också rom med höga estrar. Detta är skönheten i jamaicansk rom, du kan hitta imponerande kvalitet överallt; lätt eller tung, kruka eller kolonn, åldrad eller ung!
I era ögon, vad är det som lyfter jamaicansk rom till de stora höjderna?
Varje destilleri på Jamaica är helt unik: infrastruktur, produktionsprocesser, terroir ... Om du gör en blindprovning av rom från olika ursprung, kommer du sannolikt att kunna känna igen den jamaicanska rommen först. Den har en unika funkiness - lätt eller tung - som mestadels kommer från syreproduktionen under jäsningsstadiet, här har varje destilleri återigen sin signatur och produktionshemligheter. Funky är för jamaicansk rom vad rökig torv är för Islay whisky.
Hur hittar ni faten? Fråga och beställa eller...? Hur arbetar ni i detta för att skapa och komma till slutprodukten i flaskan?
Vi köper jamaicansk rom från olika destillerier och betrodda källor. Rom, även från ett specifikt märke, kan vara väldigt annorlunda, det är därför vi bara väljer fat som vi har smakat av och som har fått oss ”blown away”. Allt som har anknytning till urval, blandningsrecept och efterbehandlingsprogram bärs av oss tre.
Vad händer i närmaste romframtid för R&BT?
Vi kommer uteslutande fokusera på Single Malt Scotch Whisky och Jamaican Rum under varumärket.
Allt vi gör handlar om att skapa länkar mellan de två världarna. Du kanske har sett att vi förra året tappade några otroliga Bruichladdich och Port Charlotte Single Casks. Vi behöll de tomma faten efter buteljering och överförde fantastiska fat med gamla jamaicanska rom till dem för efterbehandling. För er information agerade vi på samma sätt med några av våra Single Malt Scotch Whiskies som för närvarande avslutar i fat som tidigare innehöll några av våra gamla Single Casks rom. Detta driver historien om varumärket lite längre och kommer att bli Rest & Be Thankful-signaturen på specialutgåvor.
Tillgängliga rom på Systembolaget från RBT
SINGLE CASK
Rest&Be Thankful Single Cask #1757 Long
Pond 24 Years, 1998, 54,7%
LONG POND / JAMAICA / 700 ML / NR 51748 / 2 832 KR
98 Greppar tag med arrak, ljus choklad och vaniljpudrad äpple, russin och citrus i tonerna. Kokos med palmerna vajar i vinden och faten jobbar med oblyg men rätt sutten attityd i detta och sätter karaktär via en distinkt ceder och pepparkryddighet med vis tobakshäftad lakritssälta. Avslutet sätter en strandnära blomvegetal vind.
Rest&Be Thankful Single Cask #10276 Long
Pond 24 Years, 1998, 58,6%
LONG POND / JAMAICA / 700 ML / NR 54006 / 2 845 KR
98 Vässad volymstyrka och det för romserien det bekanta cederdragna och båtoljiga fatkryddiga greppet med sockernosad choklad, arrak och vanilj i maritimt vässad citrus, torkade fikon, kokos, banan och exotiska fruktvindar. Fylligt och värmande i sin distinkta och strama edge. Lika mycket krafttag som famntag och det biter länge och väl.
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #26709
Monymusk 24 Years, 1998, 56%
MONYMUSK / JAMAICA / 700 ML / NR 55332 / 2 834 KR
98 Chokladknäckig vanilj och karamellig sockerattityd med viss muscovado. Mer orange citrus i den tropiskt blomvindandes fruktigheten, med mynta i vibratot. Faten håller en något mer laidback attityd, utan att för den sakens skull vika undan i sin kryddedge och tobaksinfiltrering. Elegant i sin kraft och liksom sina rombrödrar här lagrad på Jamaica och avslutad i Skottland.
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #13318
Monymusk 1998, 23 years 54,7%
MONMUSK / JAMAICA / SLUTSÅLD / 2 172 KR
99 Amerikanska fat i lagringen som skedde på Jamaica och avslutades i Skottland, och en 23-årig rom som inte tjafsar runt utan kör på med rika arraktoner, choklad och zestig citrusfrukt med exotiskt maritima vindar och distinkt fatkryddighet med whiskykänning. Skoningslös tobak och skinnmöbel i avslutet. Riktigt skön rom för den som vill ha lite känsla av ”wake up call” i kramen… På Systembolaget finns ”samma” rom nu tillgängligt, fast fat #27853, nr 41259, 2 189 kr
Slutsålda
Rest&Be Thankful Rum Single Cask#7238
Monymusk 21 Years, 2000, 60,1%
MONYMUSK / JAMAICA / 700 ML / SLUTSÅLD
98+ Närmare 22 år än 21 enligt påfyllningen av fatet och buteljering i mars 2022 av detsamma, och det är en magnifik käfthyvling som i sin kraft samtidigt ger en begåvat smekande rundning.
Djungelfostrad känsla i fruktighetens persika, fikon, kokos och oranga citrusvindar, strålande, fatkryddetsad sötma med snällt karamelliserat farinpuffat socker, vanilj, chokladfudge och en maritim lakritsetsning. I avslutet cederlagrad cigarr och små blomparfymerade drag.
174 buteljer i upplaga och som med all rom här lagring i det tropiska och sedan kontinentala världsdelen.
SMALL BATCH
Rest&Be Thankful Small Batch Rum Lluidas
Vale 2015, 7 years, 46%
LLUIDAS VALE / JAMAICA / 700 ML / NR 53434 / 699 KR
94+ Buteljerad i februari i år från 10 first fill ex bourbonfat och en ypperligt ungdomligt välljudande rom akt. Just faten har gett romspriten superba förutsättningar med en smått krämig kryddighet och cederdragen tanningrund. Lakritsört, ljus kola, arrak, choklad och vanilj firar triumfer i en citrusnosad, rundad fruktighet med persika, fikon och ananas i mer tropiska anslag. Avslutet har en fin kombination av mynta och tobak, med snyggt raspande cederkryddighet. Gudagod rom.
Rest&BeThankful Small Batch #1 Monymusk
2012, 9 Years, 46%
JAMAICA / 700 ML / NR 56340 / 634 KR
93 Har ett klart mer fatkryddigare och eldigare temperament än vad ABV siffran visar. Faten jobbar energiskt med spriten och håller sitt grepp men släpper fram en tropisk fruktighet draget med ananas, päron, kokos med intakta palmblad och citrus, toppat med vanilj, lakritssälta, arrak och kakao. Visst cigarrmoln i hållningen liksom ljusa humidortaggar och båtolja. Det är drivet och eggande.
Rest&Be Thankful Rum Assemblage#1, 13 years, 46%
JAMAICA / 700 ML / NR 52665 / 984 KR
95 13 år lyder lagringen och det är en så där lite skönt oljigt självsäker rom med klättrande, ljus fatkryddighet och arrakbollar i luften. Små lakritstonade maritima vindar fäster i den lite äppliga och citrusfruktiga attityden, med underfundiga violröda bär för den som orkar ta sig ner mer i djupet av rommen. På ytan blåser det även tobak med pipa och askiga nyanser. Igen, skön, laidback rom med punsch i nävarna.
Fat: 2005 New Yarmouth / 2005 Long Pond / 2007 Clarendon Estate / 2008
Lluidas Vale
Det uppskattade priset för en flaska om 700 ml om de skulle finnas till försäljning i Sverige, är mellan 2 400-3 000 kr.
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #27848
Monymusk MBK 24 Years, 1998, 53,8%
MONYMUSK / JAMAICA
99 Fruktig dynamik med en mer blommande hållning och smått parfymerat elegant. Rör sig med gracilt viskösa rörelser och uppvisar en stor komplexitet med vältajmade och samspelta egenskaper. Faten ger ifrån sig en vink av skeppsoljat däck och sätter även en lätt maritimt aromatisk krydda i den cassistonade citrus, äpple, fikon och russinfruktigheten, präglat av karamelliserat socker, vanilj och choklad. Läder, fat och tobak samsas i avslut och ger skön kick. Mäktigt!
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #26709
Monymusk AHJ 24 Years, 1998, 56%
MONYMUSK / JAMAICA
98 Någonstans mellan 52 och 59 procent briljerar RBTs rom bäst. Fatens påverkan och caskstyrkan påverkar den söta linjen i rätt direktion. Här ännu ett typexempel på det där choklad, vanilj och fudge jobbar tacksamt i tonerna av fylligt torkad frukt och där kryddigheten är utsökt nyanserad. Mer cigarr humidor än båtdäck här och det finns en ödmjukhet i den fasta direktionen. Kraft med öppningar.
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #13320
Monymusk MMW 24 Years, 1998, 52,4%
MONYMUSK / JAMAICA
98 Imponerande att få in den blommigt tropiska fruktigheten i den rektorsmässiga fathållningen. Likaså att den husstiliga ljust karamelliserade sötman med vanilj, fudge och choklad håller en sådan kompakt enhällig linje. Myntad lakrits och cederrullad cigarr ger karaktär i avslutets maritimt slakritssältade vindar.
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #1757 Long
Pond ITP 24 Years, 1998, 54,7%
LONG POND / JAMAICA
97 Ljuvligt smidig i kraften, och samtidigt uttalad skärpa och fatkryddighet med ljusa peppartoner.
Lättjefullt karamelliserad sötma med arraksluttningar, vanilj, choklad och krämig fudge och mjukt torkade fikon och nektarinantydningar i en lakritsnosad, havsblommig vind. Det sjunger med ljus stämma i en bedårande kraft.
Rest&Be Thankful Rum Single Cask #10276
Long Pond LSO 24 Years, 1998, 58,6%
LONG POND / JAMAICA
98+ De amerikanska ekfaten ger här ifrån sig en relativt kännande single malt känsla med en eminent fyllighet i sin här viskösa kraft. Aromatik i kryddigheten, maritim lakritssälta och torkade frukter med fikon, ananas, kokos och oranga citrusnoter. Mynta, cederlagrad cigarr och träiga lädersoffor tar grepp i avslutets underbart kompromisslösa attityd.
Fotnot
Monymusk, även kallad Clarendon, Lionel Town, Jamaica, är ett aktivt romdestilleri byggt 1949 i Lionel Town i södra Jamaica. Destilleriet producerar 12-14 miljoner liter ren alkohol per år. Produktionsanläggningen består av två byggnader. Den senaste anläggningen som byggdes 2009. Man destillerar med två pot stills och en column still. Monymusk erbjuder två olika stilar av pot still roms: lätt och tung. Båda romstilarna är gjorda av melass, en blandning av sockerrörsjuice och bagass, bland annat sockerrörsfibrer som lämnas efter pressning.
Efter en spännande resa av precision, skapande och noggrant hantverk, är The Balvenie och motorcykelbyggaren Ida Olsson stolta över att avsluta sitt framgångsrika samarbete med den spektakulära lanseringen av The Balvenie Motorcycle.
Samarbetet har pågått under större delen av 2022 där The Balvenie och Ida Olsson arbetat i symbios för att förvandla en Royal Enfield Continental Gt 650 till en verkligt enastående skapelse. Med exklusiva detaljer och materialval, inklusive ett handsytt lädersäte, en specialdesignad bensintank och gaffelskydd i handsytt italienskt läder, har motorcykeln fått en unik design som fångar uppmärksamheten hos både whiskyentusiaster och motorcykelälskare.
Franklin-bröderna är ett gammalt anrikt företag som startades upp 1886 av Albert och Frederick Franklin. Främst gjorde man sig ett namn på sin ginger beer där receptet hölls hemligt för att skydda succén. Med tiden adderades nya produkter och familjeföretaget var snabba på att haka på nya trender inte minst från USA eller att skapa egna. I Sverige känner vi främst till Franklin från tonic-hyllan, ett segment som sett en explosionsartad utveckling de senaste åren. Redaktionen har provat genom en trojka tonic från Franklin samt firmans renommerade ginger beer.
Natural Indian Tonic Water
Fin citruston, zestig smak med balanserad kininbitterhet, lagom dos sötma och bra fart i kolsyran.
Natural Mallorcan Tonic Water
Uttalad örtighet med blommiga inslag, citrus och en subtil rödbärig hint. Bra tryck i kolsyran, nyanserad citrus, diskret sötma och bra bitterhet från kininet.
Pink Grapefruit Tonic Water with Bergamot
Fräsch och skärpt blodröd citrus i doften och där bergamotten även kikar fram. Gott om kolsyra, integrerad sötma, zestig grape och balanserad bitterhet som ger ett torrt avslut.
Brewed Ginger Beer
Tydlig ingefärston med jordiga inslag, päron och citron i doften följs upp av en markerad ingefärshetta i smaken och som drar mot chili, fin sötma och bra kolsyra. En ginger beer som gör skäl för namnet.
Franklin återfinns i dagligvaruhandeln.
Ida Olsson, den begåvade motorcykelbyggaren, uttrycker sin stolthet över resultatet och sin tacksamhet över att ha fått vara en del av detta inspirerande samarbete: “Att som motorcykelbyggare få skapa en unik och skräddarsydd produkt med hantverk i fokus, har varit både spännande och utmanande. Här har jag fått testa både min kreativitet och nyfikenhet. Min tolkning av motorcykeln, med inslag från The Balvenies hantverksmässiga ådra, blev om möjligt ännu bättre än jag vågat hoppas på.”
Erik Möller, Brand Manager ”Syftet med detta projekt har varit att gestalta hantverket och ge kreationen en röst. Hantverket har en central roll i whiskyframställningen av The Balvenie, och Idas tolkning av detta är helt fantastisk. Hennes fokus och noggrannhet genom hela processen men också hennes hängivenhet till kvalitet och originalitet är precis vad som symboliserar The Balvenies whisky.”
För att dokumentera byggprocessen och bjuda in till en fascinerande inblick i skapandet av The Balvenie Motorcycle, släpptes en fyrdelad och du kan uppleva den fantastiska resan från början till slut genom att besöka The Balvenie Motorcycles officiella YouTube-kanal.
https://www.youtube.com/@thebalveniemotorcycle6173
Norrlands viktigaste ölmässa, Nolia Beer, får ny kostym under namnet Beer & Taste men behåller samma personliga och smakrika innehållupplevelse som tidigare. Mässorna hålls i Umeå och Piteå.
– Vi på Nolia utvecklar mötesplatsen till ännu mer av en mässa för den smakintresserade. Målet är ett smakernas nöjesfält, säger Johanna Brändström, projektledare för Beer & Taste som nu släpper early bird-biljetter till höstens mässor.
Beer & Taste kommer att ha samma fokus på hantverksöl och behålla den uppskattade öltävlingen Beer Master i samma form i Umeå. Hur en tävling i Piteå ska se ut är inte klart ännu, men kommer att tas fram tillsammans med företrädare för branschen, på samma sätt som gjordes när tävlingen i Umeå togs fram.
– Det är väldigt viktigt för oss att Beer
& Taste blir en samarbetsplattform och inte bara en mässa. Tillsamman är ledordet, säger projektledaren Johanna Brändström. Vi vill att besökarna ska kunna gå på upptäcktsfärd bland olika sorters dryck, mat och delikatesser. Det är viktigt att vi behåller en arena som manifesterar den kreativa kvalitén men också kärleken och passion för sitt hantverk som många bryggerier i Sverige visar upp. Detta gjort med ett särskilt fokus på norrländska bryggerier och destillerier, säger Johanna Brändström.
Beer & Taste projektledare tycker att
det behövs en mässa som öppnar dörrar för norrländska dryckesproducenter. – Visst är det bra att många pratar om mässorna som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö, men Norrland har så mycket att erbjuda som vi vill visa upp och skapa stolthet kring på hemmaplan, säger projektledaren.
Nu släpps early bird-biljetter till ett förmånligt pris.
– Vi hoppas så många som möjligt tar chansen att uppleva denna utvecklade mässa och göra det till ett specialpris som gäller under sommaren, säger Johanna Brändström.
Brobergs grundades redan 1881 i Arkaden i Göteborg och sedan 1989 finns även butiken i Sturegallerian i Stockholm. I maj 2013 öppnade man sin tredje butik i Triangeln, Malmö. Så med Brobergska mått mätt är butiken i Malmö väldigt ung, även om den de facto fyllde 10 år nu i maj – vilket firades på olika sätt i dagarna sju, bland annat med cigarrutbildning samt att en lycklig vinnare fick praktisera i butiken under två timmar och botanisera i humidoren.
Förutom ett mycket stort urval av cigarrer, humidorer och övriga cigarrtillbehör så som piptobak, pipor, piptillbehör och tändare, så har Brobergs även ett ordentligt utbud av skrivinstrument, lädervaror, klockor, manschettknappar och andra accessoarer från de mest välrenommerade och exklusiva tillverkarna såsom Davidoff, Montblanc, Caran d’Ache, Dalvey, Aurora och S.T. Dupont.
Depaz destilleri ligger på Martinique, en ö i Västindien som tillhör de franska Antillerna. Det grundades redan år 1651 och är därmed ett av världens äldsta aktiva romdestillerier. Nu har rommen nått oss i Sverige och den 2 samt 9 juni lanserades två produkter från Depaz i Systembolagets tillfälliga sortiment. En av de mest framstående egenskaperna hos Depaz är att de använder sig av sockerrör som växer på de egna odlingarna på Mount Pelée. Berget är en aktiv vulkan och det mineralrika jordbruket ger sockerrören en unik karaktär och smakprofil. Destilleriet strävar efter att bevara och hylla traditionella metoder för romtillverkning samtidigt som de utforskar nya innovativa tekniker.
Depaz Single Cask 2011
NR. 41432, 700 ML, 45%, 1199 KRONOR
För denna nya upplaga av “Depaz Single Casks” Limitedkollektionen har master blendern valt att sublimera 2011 års skörd genom att välja tio exceptionella ekfat, som alla kommer från hundraåriga franska ekar av typen Quercus Sessile. Varje fat, utvalt för kvaliteten på dess rostning, utvecklar ett speciellt aromatiskt uttryck som aldrig kan reproduceras identiskt från ett fat till ett annat.
Depaz Millesimes 2010
NR. 41433, 700 ML, 45%, 999 KRONOR
Depaz Vintage 2010 är gjord från 2010 års skörd. Denna unika rom har lagrats i mer än tio år på elva utvalda amerikanska ekfat. Den har lagrats för andra gången i 18 till 24 månader på 350-liters franska röda ekfat.
Rom i fransk stil kommer från de franska öarna i Västindien och Haiti. Den görs främst på sockerrör och kallas då rhum agricole. Rom därifrån gjord av melass heter rhum industriel.
Under våren 2023 nylanserades Grönstedts punsch i Systembolagets beställningssortiment. Punschen produceras på traditionellt vis i Sverige med smakrik arrak från Indonesien, citrus, socker samt aningens mörk rom, precis som på 1800-talet. Resultatet är en söt, fyllig och aromatisk dryck i klassisk stil.
Johan Daniel Grönstedt, som numera är mest förknippad med cognac, tillverkade redan tidigt i karriären punsch. Drycken blev snabbt populär under andra halvan av 1800-talet. Nu nylanseras den traditionella punschen på såväl Systembolaget som för restaurangkunder.
– Vi nylanserar en god och kvalitativ punsch i klassisk stil, givetvis producerad i Sverige och med indonesisk arrak, som på 1800-talet. Den är en hommage till det fantastiska dryckesarvet efter Grönstedts som vi fortsätter att förvalta, säger Jens Henricson, Brand Manager Galatea.
Grönstedts punsch är gjord enligt klassiskt recept med arrak från Java, lite mörk rom samt socker och citrus (endast naturliga aromer från pomerans och apelsin) och tillverkas i Skåne.
– I utseende och karaktär knyter Grönstedts punsch an till historien. Den har en intensiv, kryddig smak med rika aromer från gammal lagrad arrak och balanserad stram struktur från den mörka romen. Den arrak vi använder kommer från samma
Sätt ett kryss i kalendern den 19 juli, då bryggerier runt om i landet öppnar dörrarna och erbjuder smakprovningar, bryggerivisningar och andra festligheter. Det är elva år sedan Sveriges Bryggerier drog i gång Ölets Dag med målsättningen att visa upp och öka intresset för bryggerinäringen. Idag finns drygt 400 aktiva bryggerier fördelade över hela Sverige och intresset för att delta under Ölets Dag har ökat för varje år. På dagen får du chansen att träffa din lokala bryggare och höra den unika berättelsen bakom det lokala bryggeriet. Det är ett bra tillfälle att träffa andra ölintresserade och få kunskap om bryggningsprocessen, ölets rika historia och de olika ölstilarnas smaker och dofter. Läs mer om Ölets Dag på sidan #NyfikenÖl: https://www.nyfikenol.se/#oletsdag Bryggerikartan på siten uppdateras löpande med alla evenemang under Ölets dag.
företag som Grönstedt själv handlade med för snart 200 år sedan, säger Sören Sörensen, produktutvecklare Galatea. Punsch är en söt traditionell likör som ofta förknippas med ärtsoppa eller lokala festligheter som skånskt ålagille och ”får i kål” i Östergötland. Numera upprätthålls traditionerna av militärer och studentnationer men även under vårfester som Valborg. Den dricks med fördel som avec, på en isbädd. Punschen har i stort sett inte förändrats sedan slutet av 1700-talet och har en stark förankring i den svenska historien. Drycken har dessutom gett upphov till begreppet ”punschveranda” inom arkitekturen. I mitten av 1800-talet drack 3,5 miljoner svenskar fem miljoner liter punsch per år. Enbart naturliga aromer får användas i punsch och minst 40 procent av slutproduktens alkoholmängd måste komma från arrak. Arrak produceras i Indonesien, namnet kommer av det arabiska ordet för saft, och är destillat framställt av ris eller sockerrörsmelass. Riktig ”Svensk Punsch” har skyddad EU-beteckning och ska enligt lag tillverkas i Sverige.
Grönstedts punsch finns i Systembolagets beställningssortiment under artikelnummer 50243 och en 50 cl flaska kostar 189 kronor. Alkoholhalten är 26%.
Alkoholfria drycker är just nu det snabbaste växande segmentet inom dryckesindustrin*. Inte minst bland yngre som vill ha en hälsosammare livsstil. Nu mer än någonsin tidigare vill man testa alkoholfria drycker som ändå ger en smakupplevelse mätbar med alkoholhaltiga drycker och fungerar i sociala sammanhang.
ISH Lime Daiquiri vann första pris på LA Spirits Awards för bästa alkoholfria cocktail och är den enda alkoholfria Daiquiri som säljs på Systembolaget. ISH version av den klassiska drinken är tillverkad av endast naturliga ingredienser och har smaken av mörk rom med en fräsch syrlighet från mexikansk lime, balanserad med lite sötma och hetta.
ISH är en global ledare på den alkoholfria dryckesmarknaden (NA), med flera prisbelönta alkoholfria spritsorter, viner och färdigblandade drycker. Företaget grundades 2018 med målet att alla ska kunna njuta av en god drink och sociala sammanhang, oavsett om man dricker alkohol eller inte.
”När jag startade ISH för ungefär fem år sen, som en av de allra första inom NA-kategorin, var det med en ambition att göra det enkelt att dricka mer medvetet. Vi är därför glada att vår Lime Daiquiri är tillbaka på Systembolaget för andra året i rad. Genom att erbjuda alkoholfria alternativ som levererar prisbelönt smak och kombinerar lekfullhet med medvetenhet, vill vi att alla ska kunna njuta av en god drink i sommar”, säger Morten Sørensen, grundare av ISH.
ISH alkoholfria färdigblandade Lime Daiquiri finns tillgänglig i Systembolagets tillfälliga sortiment under juni, juli och augusti och kostar 24,90 kr + pant. Artikelnummer är 191715.
Den 22 maj släpptes två spännande nyheter från skotska Lochlea i Systembolagets beställningssortiment. Lochlea är ett familjeägt destilleri som odlar sitt egen korn och använder vatten från de egna ägorna. På så sätt kan de ha full kontroll över hela produktionen.
Our Barley är Lochleas första produkt som kommer finnas tillgänglig löpande och är ett spännande steg för det unga Lowlands-baserade destilleriet. Lochlea har satsat på full spårbarhet och långsiktig hållbarhet. Efter succén med sitt första släpp av Lochlea Single Malt First Release, började Lochlea-teamet att skapa Our Barley – en whisky för alla att njuta av. Whiskyn har lagrats på en kombination av bourbonfat, olorososherryfat och barriquer som lagrat Rioja. Whiskyn är ofärgad och inte kylfiltrerad. Smaken är publik och har inslag av fruktiga toner.
Lochlea Our Barley
Nr 55591, 700 ml, 46%, 649 kronor
Sowing Edition är en limiterad upplaga som släpps varje vår för att reflektera de olika årstiderna. Whiskyn är strax över tre år och lagrad på bourbonfat från Maker’s Mark. Smaken är fruktig och maltdriven med en frisk eftersmak. 120 flaskor kommer till Sverige.
Lochlea Sowing Edition Second Crop
Nr 55526, 700 ml, 46%, 669 kronor
King Robert II Scotch Whisky är ett storsäljande whiskymärke och sedan 1968 ett av de största i producenten Ian Macleod Distillers portfölj. Det är även den ledande skotska whiskyn i fem av de 40 länder den exporteras till. Denna buteljering kommer i en lättviktsflaska och är del i en serie som hyllar gamla skotska kungar.
Innehållet är trippelfatlagrat, på olika storlekar av fat och innehållet är en blend av single malts och grain whisky och tanken bakom King Robert II är att arbeta med något mognare destilleringar än vad som är standard för genren av icke-åldersangiven blended whisky. I producentens portfölj ingår även de klassiska destillerierna Glengoyne och Tamdhu.
King Robert II Blended Scotch Whisky Ung, stenfruktigt driven doft med toner av päron, mandelmassa, citrus och en antydan till rök. Smaken uppvisar fin intensitet, behaglig mognad i det maltiga samt örtiga inslag, pomerans och päron. Med prislappen i beaktande så är det här en högst anständig blended med fin mognad och skärpa.
Nr. 424, 600 ml, 40%, 234 kr
På väldigt kort tid har Norrbottens Destilleri skapat sig en självklar plats på såväl den svenska som den internationella spritkartan med sina prisvinnande ginsorter - framtagna ur oväntade, överraskande och ibland otänkbara smakkombinationer. Nu tar Sveriges nordligaste destilleri nästa steg i utvecklingen och lagom till sommarens inträde så har en akvavit adderats till sortimentet.
Den nya akvaviten är en modern tolkning av en tidlös klassiker där tradition mixats med kreativitet för att skapa en ny, unik smakupplevelse. Delikata toner av kummin och dill ger en välbekant grund, medan den distinkta kicken av batakpeppar tillför krispighet och toner av soltorkad citrus. En värmande och aromatisk touch av rostad, söt fänkål har adderats för att runda av smakprofilen. Akvaviten passar lika bra som uppiggande aperitif, uppfriskande följeslagare till skaldjur, eller som den perfekta ingrediensen i en cocktail.
Lanseringen av akvaviten markerar startskottet för en ny era där Norrbottens Destilleri går från att vara en renodlad gintillverkare till att bli ett mångsidigt destilleri med många spännande nyheter runt hörnet. Allt från logotyp till flaskor och etiketter har fått uppdaterad design; en helt ny skepnad som speglar destilleriets lokala hemvist och globala ambitioner.
Norrbottens Destilleris akvavit gör en vältajmad entré inför sommaren och vår förhoppning är att det ska bli en ny favorit på midsommarbord över hela landet, säger Dennis Bejedal, grundare och Master Distiller på Norrbottens Destilleri.
Akvaviten finns sedan den 5 juni på Systembolaget och har artikelnummer 39458. En flaska om 700 ml (38%) kostar 300 kronor.
Jämtlands Bryggeri utökar nu sortimentet med en till öl på burk. En svensk ölklassiker som har återuppstått i nytt format.
Ölet HELL lanserades för första gången 1997 och nu är det dags igen. Som originalet också var så är denna brygd en karaktärsfull humlad lager, men nu i en något modernare tappning. Helt enkelt; HELL 2.0.
HELL är en gyllengul lager som får mycket av sin karaktär från humle. Doften är friskt maltig med citrus, grape och blommiga inslag. En balanserad maltkropp möts upp av en tydligt markerad beska. Toner av bröd, honung och citrus. Tappad på 44cl burk, med en tydlig retrodesign som känns igen från förr.
”HELL blir kanske årets största släpp och är ett öl som vi tror oss veta är mycket efterlängtat. ’När ska ni släppa HELL igen?’ är frågan som hela tiden kommer då vi möter folk på mässor och ölfestivaler runt om i landet. Därför känns det fantastiskt kul nu
när det äntligen blir verklighet igen. Det öl som vi släpper nu är en modern version av vår klassiker HELL, och en tolkning av det öl som 1997 startade en era av svensk, högkvalitativ öl. HELL 2.0 helt enkelt. Ölet är likt dess föregångare en karaktärsfull lager med tydlig beska och rikliga mängder humle. Vi har valt att tappa ölet på 44 cl burk och med en retrodesign som vi tror flörtar med såväl ölfantaster anno 1997 som ölfantaster anno 2023. Vår bryggmästare David Jones har återigen tillsammans med övriga bryggare i Pilgrimstad tagit fram ett svenskt hantverksöl när det är som bäst. Nu låter vi nostalgin flöda! ” Anders Thelenius, VD Jämtlands Bryggeri. Produkten lanseras i Systembolagets lokala & småskaliga sortiment 3 juli och kommer också att vara styckvis beställningsbar över hela landet.
Hell
Nr. 39578, 440 ml, 5,1%, 29,90 kr
När prins Charles kröntes till King Charles III är det en genuint whiskyintresserad kung som äntrar tronen i Buckingham Palace. Det firar den legendariska whiskybuteljeraren Gordon & MacPhail med en ytterst exklusiv utgåva, en 74-årig Glen Grant 1948, årsbarn med kungen och en av de äldsta whiskies som någonsin buteljerats. Till Systembolaget kommer endast en flaska och det lär blir en minst sagt eftertraktad dyrgrip. Vad många inte vet är att whiskyintresset kunde kostat Prins Charles livet. Det var den 29 juni 1994 som Prinsen skulle besöka Laphroaig, som är ett av hans favoritdestillerier. Prinsen är en hängiven privatpilot och satt bakom spakarna på drottningens privata jet. När de lyfte från Aberdeen var det utmärkt flygväder, men när de kom ut mot kusten blev det sämre och på Islay var det full storm och regn. Prinsen försökte landa men missbedömde hastighet och landningsbanans längd. Planet gick av banan och ner i ett dike inför ett uppbåd av journalister och filmkameror. Flygplanet fick allvarliga skador och enligt utredarna och folk på plats kunde allt gått mycket illa. Prinsen hade tur. Efteråt när han besökte en skola i Bowmore kommenterade han händelsen med ”det var ingen krasch, men en sådan landning är något jag verkligen inte rekommenderar”. Prinsen var skakad av händelsen men passade på att fylla några whiskyfat innan RAF:s helikoptrar fick hämta hem honom och hans entourage på 10 personer.
Prins Charles är en hängiven whiskyentusiast. Han är invald i Keepers of The Quaich, som är whiskybranschens allra innersta krets av hängivna yrkesmänniskor, han är språkligt intresserad och har tagit till sig gaeliska som är Skottlands uråldriga språk. Som många whiskyturister kunnat konstatera under sina destilleribesök är det också flera destillerier som stolt visar upp fat som prinsen har fyllt och låtit signera.
King Charles III har även varit flitigt involverad när destillerier invigts eller firat något storslaget jubileum. Ett sådant var när
Gordon & MacPhail invigde sitt destilleri Benromach i Forres långt uppe i Speyside den 15 oktober 1998. Prins Charles klippte banden och höll tal inför en stolt och överlycklig George Urquhart, som efter ett långt liv som företagsledare kunde förverkliga sin livsdröm och starta ett eget destilleri. Minst lika stolta var de svenskar som var på plats från importören och en stor pubkedja. De fick en pratstund med prinsen, som senare i sitt invigningstal särskilt adresserade sina nya svenska vänner som ingav whiskyn sådant hopp. Gordon & MacPhail har i långa tider haft förbindelser med hovet och med prins Charles. Bland annat gick George Urquharts söner på samma internatskola som prinsen. Han har berättat att den trista skolmiljön endast lystes upp på fredagarna när Gordon & MacPhails gröna varubil kom med godsaker till barnen. Gordon & MacPhail har i sin tur hedrat kungahuset genom att buteljera exklusiv whisky för drottningjubileum och på andra sätt uppmärksammat det brittiska hovet. När man nu väljer att buteljera en kröningswhisky till minne av King Charles III:s kröning gör man något som ytterst få, eller inget, destilleri kan göra. Ur sina historiska fatlager har man hämtat en Glen Grant 1948 King Charles III Coronation, First Fill Sherry Cask , 74 Years Old , 50,4 % från kungens födelseår 1948. Det är alltså något så sensationellt som en 74-årig whisky som nu efter lång väntan har fått möta sin flaska. Whiskyn destillerades på Glen Grant i Rothes en dryg mil från Gordon & MacPhail i Elgin där företaget har sina lagerhus, huvudkontor och en historisk butik på South Street.
Fatet är ett fullmatat sherryfat som buteljerades den 15 december förra året i ett så litet antal som 281 flaskor. Det är följaktligen ett ytterst eftertraktat samlarobjekt: Den enda flaskan som Systembolaget tilldelades kostade 318 995 kronor och släpptes via webblansering den 25 maj.
Nu har årets upplaga av den omåttligt populära sommarvodkan Koskenkorva Vodka 7 Botanicals landat. Med sin smakrika och expressiva insida samt blomstrande och expressiva utsida hyllar skapelsen Nordens ljus och långa sommarnätter. Dessutom är den ett tydligt tecken på att det blir sommar även i år.
Sedan början av 1950-talet har invånarna i byn Koskenkorva i sydvästra Finland samlats för att producera en klar och len vodka. Sedan ännu längre har det firats midsommar både i Sverige och i Finland där vissa ritualer kring midsommarnatten har framhävts. En av de mest kända folkliga traditionerna i Norden på midsommarafton är den att plocka sju olika sorters växter som man sedan lägger under huvudkudden, blomster som ska få oss att drömma om vår framtida äkta hälft. I Koskenkorva Vodka 7 Botanicals sammanflätas det gedigna hantverket med midsommarens gåtfullhet.
Årets begränsade upplaga är den fjärde i ordningen i serien som nu kan ses som en sommartradition. Sommarvodkan har sedan den introducerades belönats med flera prestigefulla priser i den framstående tävlingen Spirits Business Vodka Masters varav en guldmedalj 2021. Doft och smak i 2023 års utgåva kännetecknas som tidigare av klassiska uppfriskande citrusaktiga aromer samt inslag från växtriket. I år består de blommiga och örtiga tonerna av björk, tranbär och ljung samt en fläkt av granskott och ängsöt, även kallad ängarnas drottning. Utöver detta finns tydliga toner av rökighet i både doft och smak, en tribut till de traditionsenliga midsommareldarna i Finland.
Liksom tidigare upplagor presenteras vodkan i en designad glasflaska med blomsterbeprydd etikett och med den unika träkorken som är varumärkets signum. Koskenkorva Vodka 7 Botanicals är begränsad i sin upplaga. Den återfinns i Systembolagets sortiment under artikelnummer 54428. 50 cl kostar 199 kronor. Alkoholstyrkan är 37,5%.
Svenska Virtuous Vodka – som uteslutande har ekologiska och naturliga råvaror – har vunnit den största och mest prestigefyllda internationella tävlingen IWSC 2023. Virtuous Vodka Rye fick otroliga 99 av 100 poäng och vinner därmed utmärkelsen Spirit Gold Outstanding 2023, och således även Vodka Trophy 2023 som innebär att den utsetts till bästa vodkan i världen.
− Med denna fantastiska utmärkelse har vi den bästa vodkan på hela jorden som kan bli Sveriges nästa exportsuccé. Guldet i tävlingen och trofén är ett stort steg i vårt mål att förnya och värna om den svenska vodkatraditionen genom vår ytterst noggranna och ansvarsfulla produktion, som fokuserar helt på den äkta och rena smaken, säger Thomas Rejmell, VD för Virtuous Spirits som tillverkar Virtuous Vodka.
Motiveringen för utmärkelsen lyder:
”Erbjuder en ovanlig doft med distinkta rågnyanser. Det finns nyanser av apelsinblommor och mogna körsbär, plus lager av kanderade sötsaker. Smaken är otroligt len och finishen dröjer kvar länge”
Produktionen av vodkan är ett svenskt hantverk som inte tar några genvägar och är baserad på ekologisk råg, vilket ger en rundare och lenare smak. Alla de äkta och naturliga råvarorna är av hög kvalitet från
kontrollerade utvalda leverantörer och är alltid ekologiska. De smaksatta varianterna med frukter och växter är således helt fria från aromämnen och tillsatser. Dessa finns med chili, ingefära, hallon och citron – vackert naturligt färgade av råvarorna. The International Wine & Spirit Competition har funnits sedan 1969 och är den mest respekterade globala vinoch sprittävlingen, erkänd för sin expertis och inflytande. En välrenommerad panel utför en strikt strukturerad och rigorös smakprovningsprocess. ”Dubbelblind”-metoden appliceras, vilket innebär att proverna smakas i förupphällda numrerade glas för att säkerställa att experterna aldrig ser en flaska. Varje produkt bedöms av en hel panel vilket möjliggör gruppdiskussioner. Alla guldbelönade drycker provsmakas även ytterligare en gång av en medlem av den oberoende spritbedömningskommittén för det slutgiltiga godkännandet.
Virtuous Vodka finns på ett antal barer runt om i Sverige och i Systembolagets beställningssortiment liksom på en del hyllor. Virtuous Vodka Rye Nr. 86002, 700 ml, 346 kr
Bartendern och drinkboksförfattaren
Bella Porcile är känd för naturnära cocktails med egenplockade råvaror från skog och mark. Nu inleder hon ett samarbete med O.P. Anderson som är landets äldsta akvavit. Först ut är drinkar på sommarens smak – O.P. Anderson Petronella Hallon.
Bella Porcile är bartender och författare till boken Vilda drinkar som utgår ifrån naturens skafferi. För att skapa sina drinkar är hon ute året runt och plockar örter, blommor, kottar och bär. I ett långsiktigt samarbete skapar
Bella Porcile nu helt nya drinkar och cocktails med O.P. Anderson.
– Vi är enormt stolta över samarbetet med Bella Porcile då hon på ett kreativt och hållbart sätt arbetar med våra nordiska råvaror. Det ligger helt i linje med vårt starka varumärke, säger
Marcus Pedersen, Senior Brand Manager för O.P. Anderson.
När O.P. Anderson lanserades 1891 förändrades den svenska akvaviten för alltid genom kryddblandningen med kummin, anis och fänkål. Än idag används grundkryddan i alla spritsorter från O.P. Anderson. Samtliga är även helt ekologiska och tillverkade med ett lågt avtryck på miljö.
– Det känns riktigt kul att arbeta med O.P. Anderson då de också jobbar genomgående med hållbarhet vilket är viktigt för mig. Akvavit förknippas ofta med de stora högtiderna men har nu blivit allt vanligare som cocktailingrediens, säger bartendern Bella Porcile. Genom samarbetet vill jag inspirera och visa på dess stora bredd, från att drickas rent eller som bas i cocktails.
Hallon- & myntaspritz av Bella Porcile
6 cl O.P. Anderson Petronella Hallon
2 cl citronjuice
3 cl hallonsyrup
Torrt mousserande vin att toppa drinken med
Till garnering
Färska myntablad
Färska hallon
Gör så här
Fyll upp ett vinglas med is. Häll i O.P. Anderson Petronella Hallon, citronjuice och silat hallonsyrup, rör om och toppa upp med mousserande vin. Lägg ett myntablad i handen och slå med den andra handen så den släpper arom. Garnera med myntablad och färska hallon. Hallonsyrup gör du genom att koka upp lika delar vatten, socker och hallon. Sila och låt kallna.
I juni 2023 firade Sweden Rock Festival den 30:e festivalen. För att hylla det och samarbetet mellan festivalen och
Pistonhead lanseras nu Regular Lager, en ljus lageröl som gjord för festivalsommaren. Pistonhead Regular serverades på Sweden Rock Festival 7 – 10 juni, men kan också beställas ur Systembolagets beställningssortiment.
Pistonhead kommer till Sweden Rock med sin nya och uppdaterade svarta design och attraktiva förpackningar –det blir Back to Black på festivalen. Pistonheads filosofi bygger på kärlek till musik, kaxighet, äventyr och fest – en opretentiös attityd som passar Sweden Rocks egen filosofi om att vara sig själv, ha kul och leva ut precis så mycket som man själv vill.
Regular Lager är en smakrik öl med unik attityd där karaktär och ryggrad kommer från Pilsner- och Münchnermalt. Smaken byggs på av humlesorter som Select, Spalter och Tettnanger. Resultatet är en njutbar väl balanserad ljus lager där smaken av sirapslimpa möter en väl balanserad beska. Allt väl finjusterat in i minsta detalj.
Under fyra dagar nu i juni samlas över 40.000 rockälskare dagligen för att lyssna på ikoner som till exempel Iron Maiden, Def Leppard, Deep Purple och Mötley Crüe. Pistonhead kommer att ha installationer som Pistonhead Stage, finnas på alla stora barer, stora öltältet och aktiveringar på området. Kulturscenen är inget nytt för Pistonhead. 2015 startades Pistonhead Foundation som är ett sätt att peppa talangfulla människor som gör livet bättre och roligare. Stiftelsen stöttar unga kreatörer som utmanar normerna, som skruvar till vår bild av samtidens kultur. För alla de som vågar välja nya, svåra vägar att nå ut med sina tankar och sin kreativitet.
Pistonhead Regular Lager
Nr. 51828, 33 cl, 5,1%, 12,90 kr ex pant
I april lanserades ekologiska O.P. Anderson Petronella Hallon på Systembolaget. Den nya Petronellan moderniserar hela snapskategorin genom sin lägre alkoholhalt, tydliga ton av hallon samt klarrosa färg. En frisk och bärig smak gör snapsen lika given till såväl mat som cocktails.
O.P. Anderson är Sveriges äldsta och mest anrika akvavit. 2013 lanserades en helt ny typ av snaps under namnet O.P. Anderson Petronella med smak av äpple. Inför årets sommarsäsong kommer nu O.P. Anderson Petronella Hallon som får sin rosa färg och bäriga smak från ekologiska hallon.
– O.P. Anderson Petronella Hallon är en modern snaps med lägre alkoholhalt som tar den rosa trenden inom sprit ett steg vidare. Kombinationen av traditionella akvavitkryddor och hallon ger tillsammans en otroligt mångsidig dryck, säger Malin Ollas, Product Manager Own Brands på Anora. O.P. Anderson Petronella Hallon fungerar därför lika bra som snaps som till sommarens drinkar.
Den nya snapsen har en mjuk och bärig karaktär av hallon samt en lätt kryddighet. Smaken är både frisk och fyllig med viss sötma. Snapsen serveras med fördel något kyld till sommarmat såsom sill, lax och sallader. O.P. Anderson Petronella Hallon fungerar även som aperitif med is samt som bas till bubbliga spritz och rosa cocktails.
O.P. Anderson Petronella Hallon återfinns i Systembolagets beställningssortiment under artikelnummer 50407. En 50 cl flaska kostar 199 kronor och alkoholstyrkan är 25%.
Det alkoholfria segmentet fortsätter växa med seriösa produkter och nu har prisbelönta Whitley Neill två gin utan alkohol på den svenska marknaden; Rhubarb & Ginger samt Raspberry där den senare vunnit guld i tävlingen World Alcohol Free Awards.
Whitley Neill baserar sina alkoholbefriade gin med samma smaker, Rhubarb & Ginger samt Raspberry. Till sin hjälp har man en så kallad Spinning Cone Vacuum Column Still som består av roterande koner och med hjälp av centrifugalkraft slungas ginen till en tunn vätska. Kvävgas adderas i botten av konen och fångar upp de flyktiga aromerna och smakämnena som frigörs. Sedermera kondenseras och separeras dofterna och smakerna från vätskan och ginen passerar återigen i konen och med högre temperatur avlägsnas alkoholen. Slutligen släpps aromerna och smakerna åter i vätskan som avalkoholiserats.
Den svenska importören av Whitley Neill, Brewery International, har nu introducerat två alkoholfria gin på den svenska marknaden. Produkterna är i sin linda och för intresserade så är det bästa att direkt kontakta importören för prisuppgifter samt distribution på mejl: order@brewery.se
Den 1 juni lanserade Poppels Bryggeri sitt första alkoholfria hantverksöl: Hoppy Alcohol Free Pale Ale i 214 Systembolagsbutiker. Lanseringen av alkoholfri öl markerar en stor milstolpe för Poppels och öppnar upp helt nya marknader för bryggeriet.
”Har ni någon alkoholfri öl?” är en av de vanligaste frågorna vi får, och nu är vi väldigt glada över att äntligen kunna säga ja. Vi kan nu erbjuda ett alkoholfritt hantverksöl med fantastisk smak, som passar väl med mat och som du delar med dina vänner – och som framför allt smakar öl! säger Magnus Petersson, Marknadschef på Poppels Bryggeri. Det har hänt mycket med det alkoholfria utbudet de senaste åren, men ölen som finns på marknaden har alltjämt varit ”god för att vara alkoholfri”, och inte ”god för att vara öl”. Att brygga öl utan alkohol är en utmaning, men visionen från Poppels har hela tiden varit tydlig – att brygga ett alkoholfritt öl som smakar öl. Daniel Granath, Bryggmästare på Poppels Bryggeri:
”Det tog oss nästan två år att hitta rätt recept. Vi vill aldrig kompromissa med de öl vi släpper, men helt klart har det varit en utmaning att brygga ett alkoholfritt öl. Alkohol är en smakbärare som är för öl, vad grädde är för matlagning. Vi har hällt ut och bryggt om, gång på gång. Totalt är det nästan 100 uthällda
Whitley Neill Rhubarb & Ginger
Kryddig doft med tydlig rabarber, vanilj och citruspigg ingefära. Gomkänslan fortsätter på det kryddiga spåret med uttalad rabarber som drivande men ingefäran ligger fint kryddigt i efterspelet. Diskret enbärston. Rent och snyggt.
Whitley Neill Raspberry
Aromatisk doft och smakprofil med tydlig hallonkaraktär, diskret enbärston och en kärnig nyans. Smaken är aromatisk med viss rondör, zestiga toner och blommigt avslut i rent, snyggt utförande.
batcher öl för att hitta rätt.”
Till slut hittade bryggarna rätt genom att fermentera ölet med en specialjäst som jäser ut på 0,3%. Resultatet är ett öl med en tydlig fräschör, med humle i fokus och subtila tropiska toner. Dessutom är Poppels först ut i Sverige med ett helt naturligt konserveringsmedel, som kommer från svampar. Granath är nöjd med slutresultatet:
”Vi har varit uthålliga för att kunna släppa något vi är stolta över. Ett ofiltrerat, opastöriserat alkoholfritt öl med endast naturliga ingredienser. Slutresultatet är ett uppfriskande öl som passar till mat, något som gästerna i våra restauranger intygar!”
Poppels Hoppy Alkoholfri
Nr. 11926, 330 ml, 16,90 kronor
Antalet tillverkare av alkoholhaltiga drycker i Sverige fortsatte att öka under 2022. Vid årsskiftet fanns 750 registrerade tillverkare av öl, sprit, cider och vin. Det finns i dag närmare 20 svenska tillverkare av whisky och närmare 50 av gin.
Det framgår av Dryckesbranschrapporten 2023 som är gjord på uppdrag av LRF Lokal Mat och Dryck, Föreningen Svenskt Vin, Sveriges Oberoende Bryggerier och Sveriges Producenter Av Alkoholdrycker, SPAA. Rapporten bygger på statistik från SCB:s Företagsregister och Föreningen
Svenskt Vin, samt egen bearbetning. Netto ökade antalet dryckesproducenter under 2022 med 21 till 750. Antalet nystartade företag var emellertid större än vad totalsiffran visar. Under året registrerades 48 nya tillverkare, samtidigt som 21 föll bort på grund av samgåenden, konkurs eller avregistrering.
”Utvecklingen de senaste åren är extra glädjande då coronapandemin ledde till begränsningar och intäktsbort fall för restaurang- och besöksnäringarna, vilka är mycket viktiga för dryckesbranschen. Att så många i det läget har vågat ta steget för att starta tillverkning vittnar om ett brinnande och långsiktigt engagemang hos dryckesentreprenörerna”, säger Sara Sundqvist, generalsekreterare, Sverige Producenter Av Alkoholdrycker, SPAA.
Det intressanta är att bägge vaknar till liv på allvar när de blandas med tonic (vi valde Franklin’s Natural Indian Tonic Water) och blir mer som en GT med karaktärsdrag från respektive smak. Bättre alkoholfri GT får du högst sannolikt inte.
Dryckestillverkarna finns i samtliga 21 län och i 211 av Sveriges 290 kommuner. Antalet tillverkare är av förklarliga skäl störst i de tre befolkningstätaste regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Men mer än hälften av tillverkarna finns utanför storstadsregionerna, varav påfallande många i glesbefolkade län. Gotland har den högsta andel dryckestillverkare i relation till folkmängd av samtliga 21 län. Även Norrbotten, Jämtland och Västernorrland har en hög andel dryckestillverkare per capita. Ölbryggerier är klart flest och utgör drygt 70 procent av dryckestillverkarna. Men den i särklass största ökningen de senaste åren har skett bland tillverkare av spritdrycker, som vodka, gin och whisky. Sedan 2020 har antalet registrerade tillverkare ökat med hela 40 procent till 120.
Talisker presenterar en ny limiterad utgåva, Talisker x Parley: Wilder Seas Single Malt Scotch Whisky. Det här är det första produktsamarbetet mellan Talisker och samarbetspartnern Parley for the Oceans, som arbetar med att bevara världens hav. För varje tillverkad flaska donerar Talisker 3 pund (sammanlagt mer än en halv miljon pund) till olika Parleyinitiativ som skyddar och bevarar haven.
Paketeringen är Taliskers mest innovativa hittills med destilleriets första 100% återvunna glasflaska tillverkad av biobränsle, vackert utformad med keramisk dekoration för att minska antalet etiketter. Wilder Seas-flaskan, formgiven tillsammans med Parley, bär topografiska linjer inspirerade av det böljande undervattenslandskapet längs Skyes kustlinje. Utsmyckningarna skapar en textur som för tankarna till vågor som slår in längs kusten och lövverket i undervattensskogarna.
Det här är första gången som Talisker lanserar en helt kartongfri whisky, där en halslapp i 100% återvunnet papper ersätter kartongförpackningen. Undersökningar visar att Talisker genom dessa initiativ har minskat sina utsläpp från flaskproduktionen med 82% för just denna produkt, och de totala koldioxidutsläppen från förpackningarna har minskat med 77%. Genom att avsevärt minska sina koldioxidutsläpp bidrar Talisker Whisky till att bevara och skydda havens hälsa. Stigande koldioxidnivåer i atmosfären leder till högre vattentemperaturer och försurning av haven, som båda är
skadliga för de marina ekosystemen.
Den nya utgåvan av Talisker Wilder Seas Single Malt Scotch Whisky är destilleriets första som färdigställts i franska Oak XO cognacfat vilket resulterar i en rik och komplex whisky, med vågor av rök och kryddor som tumlar in i havssalt. De lena noterna av plommon och stuvade russin fångar den väldiga, djupblå kraften i havet med nyvunnet djup och fruktighet. Den hyllade whiskyskribenten Charles Maclean beskrev den som: ”En rik, komplex och väl integrerad doft, och en smak som är ren Talisker, med extra torkad fruktighet”.
Talisker och Parleys långsiktiga partnerskap fortsätter att stå bakomskyddet och bevarandet av havens ekosystem runt om i världen. Havsskogarna, inhemska på Taliskers hemvist Isle of Skye, är fantastiska undervattensmiljöer som täcker 25% av världens kustlinjer och spelar en avgörande roll för planetens hälsa, men de försvinner fyra gånger snabbare än regnskogarna. Den nya Talisker x Parley: Wilder Seas Single Malt Scotch Whisky kommer att samla in pengar, och stödja viktiga projekt för att skydda och bevara tre av dessa havsskogar utanför Skottlands, Sydafrikas och Chiles kuster.
Talisker x Parley: Wilder Seas Single Malt Scotch Whisky finns från och med den 21 juli att beställa på Systembolaget. Artikelnummer är 41473 och priset är 849 kronor.
Är du intresserad av goda drycker? Kom med i FRIENDS OF HANDPICKED . Tips, kunskap, provningar och senaste nytt om oss på Handpicked Wines och alla våra produkter. Registrera dig för vårt nyhetsbrev på handpicked.se
UPPTÄCK ÄVEN STUDIO HANDPICKED | TEMAKURSER OCH UTBILDNINGAR | handpicked.se
Prestigefyllda grappaproducenten Poli har länge varit en av de lysande stjärnorna på den italienska grappahimlen. Det familjeägda företaget har producerat prisbelönt grappa av hög kvalitet i 125 år, och fokuset har alltid varit precision, elegans och nobelt temperament. Något som inte är lika känt är att Poli, utöver att göra sprit av pressresten från druvor, även producerar en rad andra produkter, till exempel ägglikören Poli Bomb. Här listar vi ett litet urval från detta klassiska grappahus, inklusive en gin samt ägglikören Poli Bomb.
AV ANDERS ENQUIST
ÄGGLIKÖR
Poli Bomb, 17%
NR 51418 / 700 ML / 218 KR
93 Bols ägglikör är något vi alla känner till, men kanske inte så många känner till att grappa-kungen Joli har en i sin portfölj, och en smått magiskt sådan. Bomb som denna ägglikör kallas, följer ett traditionellt recept från Bassano med färska ägg, mjölk, socker och så infuserat med bas för Jolis fundament, grappa.
Nog känns det Italien i hela uttrycket, och tjock som kräm, gräddig, äggig med lite mandel och oerhört elegant i sin visköst trögflytande form. Makalöst god…
GIN
Poli Marconi Mediterranean Gin 42, 42%
NR 51592 / 700 ML / 399 KR
92 Gin Marconi är en hantverksmässigt destillerad gin i små satser av Jacopo Poli med Crysopea, hans egen och unika vakuum bain-marie pot still som används i produktionen av firmans grappa. Denna gin är ren med bra tanninintensitet, parfymerade blommor och rosmarin tar kommande innan klassiska enbär och apelsinig citrus får säga sitt. Skogiga örter med lakristnoter följer med i avslutet och det är en frisk och mineraliskt sval gin med nostalgiska italienska drag.
GRAPPA
Bassano del Grappa, 40%
NR 306 / 500 ML / 289 KR
92 En klassisk och ypperlig restaurangrappa baserad på olika sorters druvrester med lagom sötad druvsprit, mandelnotad, rosig och violprydd citrusfruktighet med röda bärslingor och snälla drag i kryddor och tanningrepp. Elegant snitslad således och urgod.
Cleopatra Grappa Prosecco Oro, 38%
NR 305 / 500 ML / 269 KR
90 Vilar närapå en animalisk garnityr här med höstallig närvaro. Lakrits och ört är även en sammankopplande länk i den citrussteniga fruktigheten med maritima drag. Modest alkohol men ett bra, greppande kryddbett rider i avslutet och där skymtas även underliggande röda bär, som cassisdränkta smultron. Tveksam inledning, segertåg i sista perioden, och just därför med som rekommendation.
Po’ di Poli Morbida, 40%
NR 50367 / 700 ML / 449 KR
93 Mjukt steppande grappa med orange muscat i resterna och med finlemmat söta citrusnoter och blommiga vindar, salvipenslad ört och viss timjan. Skonsam i greppet men inte utan kryddighet och fasta, steniga tanniner. Fäster bra utan att brännas.
FORTS. GRAPPA
Sarpa di Poli, 40%
NR 70362 / 700 ML / 394 KR
Poli Cleopatra Amarone, 40%
NR 59539 / 700 ML / 524 KR
92
Denna grappa har sitt födelseår 1983 men hade inte officiell premiär förrän några år senare. Poli bygger den på druvorna cabernet franc, cabernet sauvignon och merlot, och det är en elegant och vinös blomsterklädd citrusfruktig grappa med nöt och underliggande lakritspenslade, örtnotade röda bär. Stramt kryddig in i avslutets skede men samtidigt med en sober viskositet i fotfästet. En grappa med klass.
Amorosa di Settembre, 40%
NR 87001 / 700 ML / 569 KR
94 Pressrester av klassiska amarone- och Valpolicelladruvor som corvina, rondinella och molinara står för basen här, där spriten ges lång lagring i fat innan buteljering. Fatlagrad grappa har alltid varit Poli´s särskilda adelsmärke och det är en rofylld fröjd att socialisera med denna vinösa, stramt söta skapelse. Mjuka, örtkryddiga noter med lakrits och mandel i den sobert apelsin, aprikos, cassis och körsbärsfrodandes fruktigheten. Elegant, utsökt och ytterst stilfull.
Sarpa Oro Di Poli, 40%
NR 59537 / 700 ML / 435 KR
95
Det här är den första grappan Poli gjorde på den venetiska druvan vespaiolo och det är en blomfruktig akt med utsökta nöt och honungspenslade oranga citrusdrag. Lätt salviaörtig och sinnlig ro i temperamentet. Mineraliskt kryddstram med en visköst bibehållen känsla i texturen. Ack så god, elegant och bra.
94 Vi kan kalla det smäktande Poli och det är en ljuvt harmonisk akt med merlot och cabernetdruvor och där den färdiga spriten får generös tid i fat och källare. Rundad således, med attraherande vaniljnot i den söta linjen som ligger och drar på utsökt vis i den gracila kryddigheten och mineraliska slipningarna körsbär- och citrusfruktigheten bär med sig. Det biter smeksamt.
O.P. Anderson Aquavit, 40% NR 42 (700 ML) 295 KR (FINNS ÄVEN PÅ PET 350 ML, 166 KR)
92 Det finns en anledning till att O.P. är Sveriges äldsta ännu bevarade akvavit och det stavas örtigt fin elegans med balanserad kummin, lakritshintar och ökad komplexitet efter fatlagringen. Smaken låter kryddigheten ta täten men aldrig på ett dominant vis utan här bjuds en nyanserad upplevelse med citrus och rondör i avslutet.
O.P. Anderson Klar
Aquavit, 40% NR 86262 (700 ML) 269 KR
92 Precis som originalet så är denna akvavit kryddad med kummin, anis och fänkål vilket skänker en välbekant grundstruktur som kompletteras av nyanser av torkad dill, citrusskal och en liten gräsighet som följer med i den viskosa gomkänslan där dillen är stark och en liten sötma rundar av fint tillsammans med fästande citrus.
O.P. Anderson
Petronella, 30% NR 101 (350 ML) 142 KR
91 O.P.-kryddningen står direkt att finna i Petronella som tar sig en äpplig framtoning som lierar sig snyggt med kumminkaraktären och där en lakritston även lockas fram. Smaken har en mer betonad rondör och lägre alkoholstyrka vilket gör denna akvavit mångsidig och utmärkt som drinkingrediens och till den danska currysillen med äppelbitar är en formidabel.
Midsommar är en av de mest uppskattade högtiderna i Sverige. Tankarna om ett firande med strålande sol och uppdukat bord av godsaker
tillsammans med nära och kära. Sill, potatis, färsk gräslök och gräddfil ska inhandlas och såklart - pièce de résistance – nubben.
Högtiden till ära så har vi här gjort ett nedslag bland våra svenska nubbar.
O.P. Anderson
Petronella Hallon, 25%
NR 50407 (500 ML) 199 KR
90 En akvavit som rör sig i gränslandet mellan likör och snaps utan att ha samma sötma. Lägre alkohol gör den inte minst förträfflig som smaksättare i sommardrinkar men till en sill med rosépeppar är den högst lyckad. Halloninfuseringen är mitt i prick med kummintonen.
O.P. Anderson Björk, 37,5%
NR 82830 (500 ML) 255 KR
91 Fänkål, kummin och anis möter björksav och björkknoppar och det blir till en citrusfrisk kryddig legering med nyanser av sandelträ, gräs och torkade örter, inte minst libbsticka. Smaken uppvisar en initial rondör med citrus, örtighet och stenfruktiga toner men stramar till i avslutet och bjuder på närmast zestiga inslag som gifter sig fint med kryddningen.
Östgöta Sädesbrännvin, 40%
NR 16 (500 ML) 239 KR /
92 Ett ibland lite bortglömt brännvin är den eminenta Östgöta som lagras på whiskyfat och smaksätts med honung och russin. Faten skänker en yppig päronfruktighet, honungen är subtil och de torkade frukterna ger en extra edge till smaken som bjuder på ett bra bett och fatkryddighet. Integrerad sötma och pigg citrus i avslutet. Rustik charm.
Läckö Slottsaquavit, 38%
NR 33 (500ML) 239
91 Världens första ekologiska spritprodukt när den lanserades 1998. Kryddningen med dillfrön, fänkål och sherry är somrig och med lakritshintar och dillchips i
doftspektrumet. Mild smakprofil med tydlig dill, rondör och citrus i avslutet.
Ekologisk Gammal Norrlands, 40% NR 262 (500 ML) 239 KR
92 I grund och botten en O.P. men adderandet av sherry ändrar profilen som tar sig ett murrigare uttryck med nötter, tobak och russin. Fin intensitet i gomkänslan med kryddigt djup och en finish som drar åt det torra, strama hållet till. Fin digestif.
Herrgårds Aquavit, 40%
NR 26 (500 ML) 239 KR
92 Kummin, fänkål och koriander, en skvätt maltwhisky och så lagring på sherryfat. Herrgårds har under många år setts som den lite finare akvaviten och visst är det ett jack upp i smakintensitet där whiskyn smyger sig fint in och integrerar med kryddorna. Smaken upplevs torr och visar upp en nyanserad örtighet och citrus i det kvardröjande avslutet.
Snälleröds Lundasnaps, 35%
NR 55966 (500 ML) 229 KR
92 Aromatisk akvavit som skapades i samband med Lunds universitets 350-årsdag. Här doftar det av fläder, citrus och gräsiga toner i fruktig stil. Initial rondör i smaken ger fin ingång till den smakrika akvaviten som fortsätter i sitt aromatiska uttryck med eleganta flädertoner, bra bett och ett fräscht torrt avslut.
Svartvinbärs brännvin, 38%
NR 22 (350 ML) 159 KR
kanske inte är det främsta valet till sillen men desto mer till köttbullarna i gräddig sås och med lingon därtill.
Rånäs Brännvin, 38% NR 148 (500 ML) 239 KR
91 Pomerans och kanelkryddningen sänder associationerna närmast mot glögghållet och vi har en fruktigare akvavit i glaset, en som upplevs citrus- och apelsinfrisk med fin rondör, zestiga inslag och en viss beska som minner om johannesört i avslutet.
Bäska Droppar, 40% NR 214 (500 ML) 239 KR
91 Malörtskryddad klassiker med tydlig malörtsgrönska, gräsiga toner, ört och pepprighet samt fin orange citrus i bakgrunden. I smaken en markerad beska som drar mot det bittra hållet till, gräsighet och kryddiga undertoner samt ett torrt och beskt avslut som fäster sig kvar. Kräver sin malörtsvän och är något av en vattendelare.
Nyköpings Brännvin, 38% NR 266 (500 ML) 239 KR
91 Klassiker som mixar citrus med rikliga mängder anis vilket lockar fram en frisk känsla som drar mot den finska citronfyllda lakritsstången. Det finns en tydligare sötma i smaken och den är rätt flirtig av sig när den lierar sig med lakrits och zestig citrus.
90
Solmogna svarta vinbär ger här en närmast juicy känsla med integrerad rondör, tanninhintar och fin intensitet. Klassiker som
Mixpack
Svenska nubbar, 38.8% NR 180 (10 FL Á 50 ML) / 275 KR / 92 P
innehåller:
Bäska Droppar, Gammal Norrlands, Kryddgårdens Flädersnaps, Läckö, O.P. Anderson, Örtagårdsbrännvin, O.P. Anderson Björk , Herrgårds, Östgöta Sädes och Rånäs.
Inte bedömda ovan:
Kryddgårdens Flädersnaps
Somrigt fläderfrisk och fruktig doft backas upp av citruszestiga toner och fortsätter i smaken där rondör, intensitet och skalstrama toner lierar sig med det aromatiska. Lika god som drinkingrediens som till sillbordet.
Örtagårdsbrännvin
Citrusfrisk akvavit med granbarriga toner från rosmarinen som fint komplement. I smaken kikar timjan fram och gifter sig behagligt med de tallbarriga tonerna och backa upp av försiktig rondör, citrus och vegetalt avslut.
Mixpack
Snälleröds Ekologiska Snapsar
NR 184 (5 FL Á 50 ML) 145 KR / 93 P
innehåller:
Mäskdrängens Akvavit 40%
Ren och snygg med kumminkryddad apelsin- och citrusfruktighet liksom en superbt balanserad anissötma. Elegant balanserad silkig kraft i texturen.
Jungfruns Brännvin 38%
Aromatiskt rik i kryddigheten med viss, väl placerad dill och lakritshint i den underliggande sötman. Elegant textur och välbalanserad kraft.
Brännmästarens Akvavit 40%
Sköna anisvindar som drar snyggt i sitt lakritsutspel samt kummin som lurar med underliggande pepparkaka i spelet. Mycket snyggt blommigt utspel i avslutet. En snaps som har ett visst släktskap med pastis. Fingerar således utmärkt som en ”barhäng-stänkare”.
Bokhållarens Akvavit 38%
Fin vaniljhintad citrusfruktighet med viol, lakrits och hallon i de söta vindarna. Kryddbettet är ytterst finlemmat och går på längd i stället för explosivitet. Snapsgodis!
Herr Berntsons Besk 38%
Läckert stenig i sin citruszestfruktiga, aromatiska och beska kryddighet, som för övrigt är smått juicy sober i sitt bett. En mycket stilig besk med storartad längd.
Sill är en självklarhet på midsommarbordet och här har vi med hjälp av rosépeppar fått till en riktigt somrig sillinläggning som fixas på nolltid. Till det blir det en svensk klassiker som håller akvavitfanan högt, ekologiska O.P. Anderson.
SERVERAR ca 4 PERSONER
• 2 paket inläggningssill, hela filéer
• 1 morot
• 2 vårlökar
• 1 rödlök
• 2 msk rosépeppar
• Lag, använd den i paketen
• Svartpeppar
Börja med att skala och skiva moroten i tunna stavar. Slanta vårlök tunt och likaså rödlöken. Mixa samman och skiva upp sillen i lagom stora bitar. Mixa sill med grönsakerna, rosépepparn som du gärna får stöta ytterst försiktigt först i mortel samt lagen från sillinläggningen. Rör samman och låt stå en stund innan du serverar. Gott till är ett surdegsknäckebröd.
NR. 42, 700 ML, 40%, 295 KR, 350 ML, 166 KR, 92 P
Det finns en anledning till att O.P. är Sveriges äldsta ännu bevarade akvavit och det stavas örtigt fin elegans med balanserad kummin, lakritshintar och ökad komplexitet efter fatlagringen. Smaken låter kryddigheten ta täten men aldrig på ett dominant vis utan här bjuds en nyanserad upplevelse med citrus och rondör i avslutet. Ekologisk.
MATCHNINGEN
Sälta i sill och lag lockar fram rondör i akvaviten och ljuvlig harmoni uppstår. De aromatiska rosépepparkornen lockar även fram kryddigheten i snapsen som vi upplever mer citrusfräsch i matchningen.
Den färska knölen är här sedan några veckor tillbaka och den har varit efterlängtad. Till midsommar är den given och här serverar vi potatisen toppad med en klick crème fraiche, regnbågsrom som smattrar läckert i gommen och så toppar vi det hela med rödlök, dill och brynt smör. O.P. tackar och tar emot.
• 10 potatisar, inte för stora
• 1 burk regnbågsrom
• 1 burk crème fraiche, en fetare variant
• 1 rödlök
• Färsk dill
• Smör
• Svartpeppar, salt
Börja med att gnugga potatisen och koka upp i saltat vatten. Potatisen får inte bli överkokt. Låt svalna och halvera sedan. Finhacka rödlöken och bryn smöret. Lägg upp de halverade potatisarna på ett serveringsfat och tryck till försiktigt så de blir stående. Snittsidan ska vara uppåt. Lägg på en klick crème fraiche och sedan regnbågsrom. Häll över en tesked brynt smör på varje potatis och lägg sedan på den hackade löken och avsluta med dillkvist.
NR. 42, 700 ML, 40%, 295 KR, 350 ML, 166 KR, 92 P
Det finns en anledning till att O.P. är Sveriges äldsta ännu bevarade akvavit och det stavas örtigt fin elegans med balanserad kummin, lakritshintar och ökad komplexitet efter fatlagringen. Smaken låter kryddigheten ta täten men aldrig på ett dominant vis utan här bjuds en nyanserad upplevelse med citrus och rondör i avslutet. Ekologisk.
MATCHNINGEN
Här får vi uppleva akvaviten när den är som bäst och skänker den där digestifkänslan som sprit kan göra till mat. Crème fraiche, brynt smör och regnbågsrommen bjuder på fetma och sälta och en slurp O.P. blir då till en urläcker smakbrytare som skär genom fettet. Somrigt, svenskt och galet gott.
För att jobba bort lite av kalorierna från morgonens skotska praktfrukost (läs två stekta ägg, tre skivor grovskuret stekt bacon, haggis, rostat bröd och en slev vita bönor) på Aberlour hotel i Speyside undersöker jag möjligheten att cykla till Glen Grant. Efter ett kort samtal med receptionisten grusas dock min plan. Någon cykeluthyrning finns inte i närheten. Men till min stora förvåning kommer plötsligt kocken ut till mitt bord och erbjuder mig att låna hennes mans cykel. Och på en alldeles för liten mountainbike trampar jag i nordlig riktning längs floden Spey, uppför en brant backe, förbi Macallans ståtliga destilleri innan jag till slut når Glen Grant i utkanten av staden Rothes en knapp timma senare.
TEXT & FOTO: DANIEL BRUCE
Att tiotusentals besökare – av vilka långt ifrån alla är whisky intresserade – tar sig hit varje år är inte särskilt förvånande. Förutom själva destilleriet finns det nämligen en drygt nio hektar stor prunkande viktoriansk trädgård med en medita tivt porlande bäck. Denna till synes outtömliga vattenkälla i kombination med närheten till både floden Spey och den dåvarande hamnen Garmouth var tillsammans bidragande orsaker för att bröderna James och John Grant 1840 byggde Glen Grant just här. Eftersom båda bröderna tidigare hade ägnat sig åt destillering (förvisso av illegal karaktär) dröjde det inte länge innan deras whiskyproduktion hade nått ett par hundra tusen liter råsprit om året – en imponerande siffra på den tiden.
JOHN GICK BORT 1864 och när brodern James avled åtta år senare fick hans 25-åriga son med samma namn ärva destilleriet. Förutom att förvalta sitt whiskyarv tjänade James även en tid i den första bataljonen av Elgin Rifle Volunteers där han ovanligt snabbt fick den militära tjänstegraden major vilket kan ha berott på hans generösa bidrag – både i form av militäruniformer och whisky – till soldaterna. Major Grant, som han ofta kallade sig, var dessutom väldigt intresserad av storviltsjakt och exotiska växter – ett intresse han närde under sina många och långa utlandsresor till bland annat Indien och södra Afrika. Och det var nog tack var detta intresse som han 1886 anlade sin viktorianska trädgård i
anslutning till destilleriet. Utöver alla vackra äppellundar, körsbärsträd och rhododendron i mängder såg majoren även till att förena sitt trädgårdsintresse med whisky. Längst in i trädgården lät han nämligen bygga en liten paviljong med namnet dram pavilion där man som besökare än idag har möjligheten att avnjuta en whisky och blicka ut över ett litet vattenfall i den välskötta trädgården.
EN ANNAN PERSON SOM i allra högsta grad har format Glen Grant är master distiller Dennis Malcolm som föddes 1946 i ett hus intill destilleriet. ”På den tiden fanns det 46 hus som de anställda på destilleriet fick bo i med sin familj. Även om det fanns ett sjukhus i Elgin (drygt 15 kilometer bort) föddes de flesta hemma på den tiden”, berättar Dennis. Den dåvarande ägaren Douglas Mackessack – sonson till Major Grant – hade varit tydlig med att alla familjemedlemmar till destilleriets anställda inte behövde söka jobb på vanligt vis. Det räckte med att infinna sig på destilleriet. Med tanke på att både Dennis pappa och morfar hade tillbringat merparten av sina yrkesliv på Glen Grant var det nog inte så många som blev förvånade när Dennis redan som 15-åring började jobba som tunnbindarlärling. ”Min syster fortsatte sina studier i Elgin vilket jag antagligen också borde ha gjort. Men jag ville vara en del av destilleriet. Jag ville vara kreativ, jobba med mina händer och bli tunnbindare. Jag kunde inte förstå hur whiskytunnorna, som hade satts samman utan lim, kunde rullas runt på marken utan att läcka”, fortsätter han med ett skratt.
Destilleriet har en stor prunkande viktoriansk trädgård med en meditativt porlande bäck vars vatten fortfarande används till whiskyproduktionen.
Master distiller Dennis Malcolm föddes 1946 i ett hus intill destilleriet.
Foto: Glen Grant
EFTERHAND SOM DENNIS bemästrade konsten att binda tunnor blev han alltmer nyfiken på hur man tillverkade råspriten som tunnorna följaktligen fylldes med. Steget till att lära sig om mältning, mäskning, jäsning och destillering kom därför naturligt. Med tio års erfarenhet av de olika produktionssstegen blev han i februari 1971 tillfrågad om han ville bli assistent åt destilleriets nytillträdda bryggmästare vilket han genast tackade ja till. Tragiskt nog fick bryggmästaren cancer och dog ett fåtal månader senare. Då fick Dennis ta över rollen som bryggmästare, endast 25 år gammal. ”Jag var ung men ambitiös och ville både ha utmaningar och bli utmanad. Det var ett enkelt jobb för mig eftersom de anställda som jag hade jobbat skift med hade varit där i 30-40 år. Jag lärde mig en hel massa och även om jag bara var ett barn för dem lyssnade de när jag gav instruktioner. De ville ju inte att jag skulle misslyckas eftersom det hade inneburit att de också hade misslyckats. De tog verkligen hand om mig”, säger Dennis.
UNDER 1970-TALET GENOMGICK Glen Grant en stor expansion ledd av Dennis. Kapaciteten fördubblades genom att bland annat riva destilleriets gamla golvmälteri för att få plats med fler kopparpannor och jäskar. Efterfrågan på Glen Grant var nämligen stor, inte minst i Italien vilket var destilleriets största enskilda marknad under 1900-talets andra hälft. När försäljningen gick som bäst i Italien såldes årligen uppemot en halv miljon lådor av en femårig single malt som skapats just för den italienska marknaden. Att italienarna var så förtjusta i just Glen Grant berodde till stor del på whiskyns lätta och fruktiga stil vilket delvis beror på destilleriets unika kopparpannor – en design som går ända tillbaka till 1872. Det var nämligen då som Major Grant tog över driften av destilleriet och för att sätta sin egen prägel på whiskyn bestämde han sig för att utrusta kopparpannorna med en purifier – ett slags vattenkyld cylinder på toppen mellan kondensröret och kondensorn. På så vis tar sig bara
Bröderna James och John Grant byggde Glen Grant 1840.
Destilleriet har fyra mäskpannor och fyra spritpannor.
Glen Grants tio jäskar fylls som regel med 60 000 liter vört vardera. Jäskaren är gjorda av douglasgran från Oregon.
Glen Grant 10 yo 40% 90 Destilleriets 10-åring har uteslutande lagrats på ex-bourbon fat vilket känns tydligt i både doft och smak. Inslag av mogna päron, vanilj och danska wienerbröd skapar tillsammans en väldigt behaglig och lättillgänglig bouquet. I munnen blir upplevelsen något mer komplex då även rostade mandlar och plommon träder fram. En genomgående maltig karaktär lyfter helheten.
Glen Grant 12 yo, 43% 91 Den här 12-åringen blev en del av destilleriets standardsortiment 2016. Vilka fat som har använts till lagringen framgår inte men att döma av färg och smak lutar det åt att majoriteten har lagrats på ex-bourbon. I doften träder en ljuvlig blandning av honung, mogna äpplen och päron fram. Smaken är len och vaniljbetonad med inslag av både stenfrukt och återigen päron. Mot slutet framträder även en gnutta ingefära och karamell. Gott och välbalanserat!
de lättaste alkoholångorna förbi den här extrakondensorn medan de lite tyngre ångorna faller tillbaka genom ett rör som leder till pannan för att destilleras ytterligare en gång. ”Alla kopparpannor är utrustade med kondensrör men en sådan här purifier är det nästan ingen som har. Vi har inte gjort några förändringar under de 62 åren som jag har varit här. Vi är stolta över att använda oss av samma produktionsmetoder och bibehålla en jämn kvalitet”, säger Dennis.
MEN DET ÄR INTE BARA italienarna som har omfamnat Glen Grants lätta och fruktiga stil. Även den svenska marknaden har länge varit viktig. Destilleriets instegswhisky The Major Grant’s Reserve har under många år legat i det översta skiktet av Systembolagets mest sålda single malts och dessutom vid flera tillfället toppat listan. ”Sverige var den första marknaden som vi 1961 exporterade i bulk till. Samma år som jag började som tunnbindare skickade vi containrar med fyllda whiskytunnor till Vin & Spritcentralen. Så det finns kanske en eller två riktigt gamla tunnor med Glen Grant gömda någonstans i Sverige”, skrattar Dennis.
Glen Grant 15 yo, 50% 92 Destilleriets 15-åring är buteljerad vid 50 procents styrka och har lagrats på en blandning av både sherry och ex-bourbon. Sherryfrukten går inte att ta miste på i doften. Plommon, lingon och söt vanilj ger en välstämd start. I munnen bjuds det på torkad stenfrukt, citron, mogna äpplen, återigen vanilj och knäck. Fint avslut med kanel och ingefära.
Glen Grant 18 yo, 43%
93 Precis som destilleriets 12-åring introduceras Glen Grant 18 yo 2016. Det första som slår mig är en subtil doft av oloroso-sherry följt av mogna lingon. Sedan dröjer det inte länge innan en komplex doft av oxiderade äpplen träder fram. I munnen bjuds det på russin, vanilj och krämiga frukttoner. Mycket len och samtidigt komplex!
Att samla på whisky genom att köpa och sälja på auktion är inget nytt. Men under de senaste åren har både antalet flaskor och slutpriserna på whiskyn som säljs på olika nätauktioner ökat kraftigt världen
över. Enligt Rare Whisky 101 – ett företag som samlar in data från olika auktionshus i Storbritannien – har värdet på sällsynta
whiskyflaskor ökat med drygt 425 procent sedan 2012. Jag stämde träff med Isabel Graham-Yooll som är direktör på Whisky. Auction – en av Englands ledande
nätbaserade whiskyauktioner –för att få inblick i auktionsvärlden och bland annat försöka förstå hur en whiskyauktion går till och vad som ligger bakom den växande andrahandsmarknaden för sällsynt whisky.
På Elixir house – högkvarteret för den världsledande whiskybutiken The Whisky Exchange – en knapp timma med kollektivtrafik i nordvästlig riktning från Londons innerstad – träffar jag Isabel Graham-Yooll som är direktör på Whisky. Auction. Att auktionsfirman ligger under samma tak som The Whisky Exchanges varulager och kontor beror helt enkelt på att det är två bröder – Sukhinder och Rajbir Singh – som grundat båda verksamheterna. Auktionsfirman startade 2015 och Isabel värvades som direktör några månader senare. Över en svart kopp kaffe slår vi oss ner på hennes kontor – till bredden fylld med gamla flaskor – för en kort pratstund om whiskyns andrahandsmarknad.
Hur kom det sig att du började jobba som direktör på Whisky. Auction?
– Det började med ett deltidsjobb på en vinaffär som heter Oddbins som var väldigt känd i Storbritannien på den gamla goda tiden. Egentligen var det tänkt som ett roligt extraknäck medan jag försökte komma på vad jag skulle göra med resten av mitt liv. Men det liksom eskalerade därifrån och jag blev ansvarig för vin- och spritavdelning på Selfridges, jobbade som biträdande direktör på Jeroboams Wine
Merchants, blev inköpsansvarig på whiskyaffären Milroy’s of Soho innan jag ägnade ett par år till att bygga upp spritavdelningen på Bordeaux-Index. Och sedan 2015 har jag varit direktör här på Whisky. Auction.
Är det bara whisky eller även andra sorters sprit som ni säljer?
– Vårt fokus ligger på whisky men vi säljer även cognac, armagnac etcetera. Ja, egentligen allt möjligt.
Finns det något ni inte säljer?
– Vi säljer alla sorters sprit och likörer, egentligen vad som helst med historiskt intresse som är i gott skick. Vi säljer även vin och miniatyrflaskor. Att vi säljer miniatyrer beror på att vår ägare Sukhinder Singh själv började sin samling med det. Så det är ett slags hörnsten av verksamheten som har fått större utrymme än vad vi förväntade. Vi nästan simmar i miniatyrer, vilket är underbart och skrämmande på samma gång (skratt). Vad vi inte accepterar är öppnade flaskor eller flaskor som inte har kvar sin ursprungliga förslutning. Det kan till exempel vara avsaknaden av ett klistermärke eller att korken saknas och då kan vi inte sälja flaskan oavsett om det är uppenbart att den är äkta. Vi säljer heller inga gräddlikörer eftersom grädden kan ha skurit sig. Alla gamla likörer vi säljer är till folk som gör vintagecocktails och de vill ju verkligen att
drycken ska vara i gott skick.
Det finns auktionshus som till exempel inte säljer Bell’s Decanters (keramikflaskor med bland annat kungliga motiv som var populära under 1980 och 1990-talet). Gör ni det?
– Ja, det gör vi. Och vi är nog en av få auktioner som gör det. Det är mycket snobberi kring dem. Jag tror att problemet och snobberiet med Bell’s Decanters handlar om att de främst köptes av människor som inte var intresserade av whisky och att innehållet faktiskt bara är vanlig Bell’s whisky. Värdet sitter i själva karaffen. En gång i tiden gick de för ganska mycket pengar men plötsligt störtdök värdet. Det som är intressant med dem är den keramiska behållaren. Av någon anledning misstänker jag att det finns någon interaktion mellan whiskyn, syret och den något porösa keramiken. Det är nästan som att whiskyn har utvecklats lite i behållaren och de är faktiskt riktigt roliga att dricka och är fantastiska inslag i blindprovningar. De har en slags old bottle effect och ingen förstår riktigt varför.
Vilka är det som köper och säljer whisky hos er? Kan du säga något om det?
– Vi har en del väldigt traditionella samlare som till exempel har samlat på whisky från sitt födelseår och köpt brett från många olika
experter inspekterar och beskriver varje flaska noggrant för att underlätta för en eventuell köpare.
destillerier. Det kan hända att de tycker att samlingen blivit för stor och då vill sälja av litegrann. Sedan kan det också vara så att du inser att din smak har förändrats efter att du började samla och då är det ju en fantastisk möjlighet att kunna sälja whiskyn och gå vidare till en annan stil av whisky. Det finns också en del personer som hittar flaskor längst bak i sina barskåp som de inte visste att de hade. Om du jobbar som kirurg får du kanske en flaska whisky varje gång du genomför en lyckad operation. Så beroende på hur bra kirurg du är och hur tacksamma dina patienter är har du kanske en ganska stor samling. Det händer också att vi blir kontaktade av någon som har fått en speciell flaska som har gått i arv i flera generationer och som har fått veta att det nu är dags att sälja den för att betala för sina studier eller som handpenning till ett hus. Dessutom arrangerar vi välgörenhetsauktioner till vilka folk ibland donerar extraordinära rariteter. Vi har saker på gång som jag tror kommer att bli häpnadsväckande!
Intresset för att köpa whisky på auktion har ju ökat ganska dramatiskt under de senaste åren. Vad tror du att det beror på?
– Det har hänt mycket i och med demokratiseringen av internet. Folk har köpt och sålt whisky på auktion i flera decennier. Men det brukade vara ett halvdussin stora samlare som bjöd mot varandra eller som var i
maskopi med varandra för att inte bjuda på samma flaskor. Nu när man inte behöver resa till en fysisk auktion längre och allting är online är det annorlunda. Vi är en global auktion även om vi är baserade i London. Likaså är både våra köpare och säljare globala.
Även värdet på sällsynt whisky har ökat ganska mycket. Har det lett till att fler säljer whisky?
– Ja, eftersom det har skett en enorm värdeökning på sällsynt whisky har folk börjat leta längst in i sina barskåp för att se om de har några värdefulla flaskor. På så vis har det kommit ut fler flaskor på marknaden. Det händer att en del flaskor har ett affektionsvärde för de som kontaktar oss. Men om en flaska visar sig vara värd 5 000 pund tycker kunden som regel inte att affektionsvärdet är lika viktigt längre.
Finns det några destillerier som har ökat i värde extra mycket?
– Macallan är ett av de destillerier som har sett en enorm värdeökning. Det goda ryktet som Macallan har idag baseras på den whisky som destilleriet släppte under 1980- och 1990-talet. Det var helt enkelt extraordinär whisky som folk samlade på redan då. Och det är framför allt den whiskyn vars värde har ökat explosionsartat. Även whisky från stängda japanska destillerier som till exempel Karuizawa och Hanyu har ökat väldigt mycket i värde. När Hanyu släppte sin spelkort-serie kostade en flaska under hundra pund. Idag är de värda 15 000-20 000 pund stycket. Det är troligen ett av de mest extrema exempel som finns. Men det finns också andra betydelsefulla faktorer. När Serge Valentin recenserar en whisky – känd för att göra väldigt konsekventa bedömningar
– kan hans omdöme påverka värdet på whiskyn vare sig han tycker om den eller inte. Det är ungefär som Robert Parker vad gäller vin. Hur går det egentligen till att värdera en gammal flaska om det inte finns någon historik för flaskan i fråga?
– Om det inte finns någon tidigare försäljningshistorik för en flaska är den väldigt svårt att värdera den. Våra värderingar är baserade på vad någon är beredd att betala för en flaska. Och om du inte vet det blir det knepigt. Det är dock inte omöjligt. Med hjälp av att titta på andra flaskor från samma destilleri, om det är en begränsad upplaga eller om den kommer från ett enstaka fat kan man ofta komma nå en ganska bra slutsats. Vi brukar inte använda detaljpriser för värderingar eftersom det är ett slags erbjudandepris. Det betyder ungefär att någon vill sälja en flaska för ett specifikt pris men vet vi verkligen om flaskan någonsin säljs det för det priset? Nej, det gör vi inte och därför är det irrelevant. Dessutom måste butiker lägga på moms. En stor fördel för oss är att vi inte behöver göra det eftersom det redan har betalats moms för allt vi säljer.
2017 hade ni ett ganska omfattande fall av whiskyförfalskning. Hur uppdagades det?
– Det började med att en ångerfull person som hade sålt en tom whiskyflaska på nätet kontaktade oss för att han hade sett att exakt samma flaska, dock försluten och fylld med whisky, dykt upp på en auktion. Vi lyckades ta reda på vem säljaren var och gick igenom alla flaskor som vi hade sålt åt honom men också de flaskor som vi hade refuserat. Det visade sig vara en blandning av äkta och förfalskade whiskyflaskor. När vi hade
samlat ihop tillräckligt med bevis kontaktade vi polisen. Till en början var polisen lite konfunderade över vilken typ av brott som hade begåtts men till slut tog sig en whiskyintresserad polis sig an ärendet och gjorde en husrannsakan hos den misstänkte. Hundratals förfalskade flaskor hittades och vi ombads att hjälpa till med inspektionen. Förfalskningarna hade ägt rum i ett privat hem men det kändes som en liten fabrik. Det fanns lådor överallt innehållande alltifrån etiketter, korkar, tomma whiskyflaskor till gamla skattemärken. Och whiskyblandningar för att fylla tomflaskorna med. Förfalskningen omfattade alla möjliga varumärken och det var bland annat amerikansk, skotsk och japansk whisky. Jag tror att förfalskningen måste ha pågått i minst ett årtionde.
Vad hände med den misstänkte?
– Londonpolisen utfärdade en arresteringsorder men den misstänkte släpptes fri mot borgen och i väntan på rättegången flydde han. Än idag letar polisen efter honom.
Händer det fortfarande att ni får in förfalskade flaskor?
– Varenda flaska som vi får in kontrollerar vi noggrant och vi vill gärna tro att ingen flaska slinker emellan våra kontroller. Men om det mot förmodan skulle hända har vi en bedrägeri-policy som skyddar en eventuell köpare. Det händer att vi emellanåt får in välkända förfalskade flaskor från bland annat 1990-talet som har tillhört någons samling. Även om personen som först köpt flaskan fått reda på att det var en förfalskning är det inte säkert att hon eller han gjorde sig av med flaskan och när per sonen dör och arvtagarna vill sälja är de ju ovetande om förfalskningen. Men den här typen av förfalskningar är väldigt lätta för oss att upptäcka.
Kan man som svensk köpa whisky hos er och har det blivit några förändringar på grund av brexit?
– Vad ska jag säga? Brexit var verkligen en dum idé. Det går fortfarande att ta del av våra budgivningar och lägga ett vinnande bud. Den stora skillnaden mot hur det var innan brexit är att vi inte längre kan skicka flaskor till Sverige. Men om man ändå har en London-resa inplanerad
kan man ju komma hit och hämta flaskan.
Både som köpare och säljare tillkommer det avgifter som provision och fasta kostnader per flaska. Hur ligger ni till jämfört med andra auktionsfirmor?
– Vi är definitivt inte en av de dyraste. Jag tror att det finns några som gör allt gratis men det finns faktiska kostnader för den nivå av inspektion som vi gör. Om våra tjänster skulle vara gratis skulle vi inte kunna inspektera flaskorna alls. Vi inspekterar som sagt varenda enskild flaska, tar kvalitetsfoton som visar alla de detaljer som vi tror att köparen kommer att vara intresserad av – till exempel små repor, bucklor eller andra intressanta detaljer. Det bästa sättet att förklara det på är att våra avgifter är blygsamma men inte gratis.
Beställs
Ardnamurchan Distillery började så sent som sommaren 2014 att producera single malt och har trots sin ungdom blivit omtalade för sin kvalité, trogen sitt West Highland ursprung med mild torvrök och maritimt sältade vindar.
Destilleriet ligger spektakulärt beläget på stranden vid Loch Sunart uppe på den skotska västkusten, strax norr om Isle of Mull och bakom destilleriet hittar vi ägarna till oberoende buteljeraren Adelphi Distillery Limited i Fyfe, nära Ediburgh, som funnits i branschen över 30 år.
Ett mycket enkelt sätt att uttrycka förhållandet mellan dessa olika brands är att säga att Ardnamurchan är Adelphis destilleri, men det är också ett separat varumärke.
Den första Ardnamurchan Single Malt, destillerad 2016, släpptes internationellt i september 2020 i en upplaga om 2 500 buteljer, vilka omedelbart såldes slut.
Siffrorna i whiskyns namn refererar till buteljeringens månad, året och själva batchen.
Spriten får sin lagring i amerikansk och europeisk ek, ex-sherryfat och ex-bourbonfat tills den helt sonika anses vara redo att presenteras för omvärlden.
En av de fem ledande personerna på Adeplphi och Ardnamurchan Distillery är Graeme Mackay, och under våren hade Whisky & Bourbon besök på redaktionen av Graeme då vi hade en stor genomgång av olika whiskies från destilleriet för denna utgåvas ”En stilstudie…”.
Så Graeme, berätta om din bakgrund.
Jag har varit bartender och jobbade i flera år i en butik som sålde whisky och annan sprit. I tre, fyra år jobbade jag också med den oberoende buteljeraren Càrn Mór. Sedan kom jag till Ardnamurchan, precis innan vi lanserade den första whiskyn.
Så du har varit med Ardnamurchan från första början?
Ja, i alla fall innan den första batchen var klar. Vi har en här idag i provningen faktiskt, 0920.
Är ni samma gäng som arbetar med Adelphi?
Ja, det är samma människor. Tre av oss håller väl mer på med inköp av fat till Adelphi och sådant, och vår vd Alex Bruce är ansvarig, men alla fem håller på med allt från blending till strategier.
Ni är alltså fem direkt ledande personer?
Ja, och vi är alla inblandade, särskilt när det gäller Ardnamurchan. Vi sitter runt bordet, blendar och provar tillsammans.
Om ni är fem som jobbar ihop, vem har sista ordet?
Det var en intressant fråga, haha, förmodligen Jenny Karlsson (från Sverige, reds. anm.). Hon jobbar med mig nu, ja. Hon är vår marknadschef och förmodligen den mest erfarna, har en vetenskaplig bakgrund. Hon bryggde och destillerade på Heriot-Watt för länge sedan, och hjälpte till att lansera Kilkerran för några år sedan också. Men för att vara ärlig så röstar vi, om gruppen är oense det vill säga. Majoriteten vinner. Så ni håller ihop solidariskt?
Ja. Vi kanske är oense ibland, men vi är riktiga vänner, inte bara kollegor. Vi kommer väldigt, väldigt bra överens. Viktigt i ett litet team, eller hur?
Ja, verkligen. Om du jämför arbetet med Adelphi och Ardnamurchan, vad är den största skillnaden?
Med Adelphi handlar det om att hitta bra kvalitet, eftersom vi inte gör whiskyn själva. Vi måste vara väldigt noggranna. Alex säger nej till många prover, han menar att de inte är tillräckligt bra för Adelphi. Oberoende buteljering handlar om att hitta något utsökt och hälla det på flaska. Med Ardnamurchan producerar vi ju whiskyn själva, så där måste vi bestämma smaken från början. Vi har samma filosofi över hela företaget, men med Ardnamurchan gör vi allt – från början till slut. Den ena må vara enklare än den andra, men vi måste bevara både Adelphis och Ardnamurchans goda rykte.
Så de är ganska sammankopplade?
Absolut.
Hur många liter producerar ni per år i dagsläget?
Vi producerar upp till 400 000 liter Ardnamurchan, vilket motsvarar en medelstor produktion. Vi har över 15 000 fat för tillfället, fördelade på tre lagerlokaler. Allt lagras på plats med mycket traditionella metoder. Adelphi är äldre, firar 30 år i år, men produktionen är väsentligt mindre. Jag skulle säga att vi gör mellan 100 till 200 fat Adelphi, vilket är ganska mycket.
Graeme Mackay.Har ni olika inriktning på marknadsföringen gällande respektive brand, som att en är lyxigare och en lite mer vardaglig?
Adelphi är naturligtvis dyrare, så den kanske är lyxigare. Och mer prestigefylld?
Ja, precis. Men om du har sett vårt varumärke så vet du att vi inte satsar på lyx. En viktig filosofi för oss är att whiskyn är viktigare än presentationen.
En av dem är alltså inte en sekundär produkt?
Nej, vi fokuserar på båda inför framtiden, men de hjälper varandra på traven. Adelphis rykte har hjälpt oss att bygga en hajp kring Ardnamurchan, redan innan lanseringen. Och även på en praktisk nivå fick vi hjälp av Adelphi eftersom vi redan fanns representerade på över 20 marknader. Vi behövde alltså inte börja från början. I åratal har vi funnits på den internationella marknaden, så vi kunde lätt glida in i den infrastrukturen. Ardnamurchan omsätter mer pengar för varje år, vilket gör att vi kan köpa mer råvara till Adelphi.
Du säger köpa mer råvara till Adelphi? Vem äger vem egentligen?
Företaget Adelphi Distillery Limited har båda produkterna och ägs av Keith Falconer och Donald Houston. Så allt, även skulder, är internt, vilket gör att vi minimerar influenser utifrån. Det finns inga människor som kräver att vi går i en viss riktning utan vi är väldigt oberoende. Bruce, vår VD, är mycket involverad i båda produkterna och är till exempel med och beslutar vilka Adelphi-fat som är redo för tappning. Pengarna som kommer in från Ardnamurchan, eller till och med själva whiskyn, kan agera bytesvara. Vi fokuserar främst på att producera vår egen whisky, men vi kan byteshandla vid intresse. Så, samma företag, samma anställda, samma team, samma pengar.
När började ni destillera Ardnamurchan för första gången?
I juni 2014, så i sommar fyller vi nio år.
Du nämnde tidigare att ni låg på en produktion på runt 400 000
liter per år, klarar ni av att öka den siffran?
Knappast, om vi inte tar in extra personal. Realistiskt sett är detta det vi klarar av och är nöjda med i dagsläget. Vi har fullt upp men det är hanterbart, och vi har viss flexibilitet. Vi kör två skift per dag i två kolonnapparater, och tillverkningen och lagringen är mycket traditionell, men vi har moderna kondensorer.
Vilken sorts fat använder ni?
Främst bourbon och sherry, det är kärnan. Det är också viktigt att säga att vi använder torv och tillverkar en rökigare whisky sex månader per år, och en mer neutral whisky under de övriga sex månaderna. Sedan, när vi skapar recepten, kan vi blanda som vi vill.
Kommer ni att använda bourbon- och sherryfat även i framtiden?
Ja, och återigen beror det till största delen på Adelphi, som nästan uteslutande lagras på bourbon- och sherryfat. Det gäller i huvudsak Ardnamurchan också.
Men ni släppte en whisky som lagrats på madeirafat förra året.
Ja, det gjorde vi, den släpptes i Storbritannien i oktober 2022, och den kom ut i Sverige den 1 mars. Vi lanserade den på färjan Cinderella, Viking Line. Men bourbon- och sherryfat är kärnan.
Både hogsheads och butts, 250 resp. 500 liter?
Det stämmer.
Vilket föredrar du? Har du någon preferens?
Det enkla svaret skulle vara nej, men ett större fat möjliggör mer komplexitet, mer nyans, vid längre lagring.
Vilket tror du håller längst om vi jämför bourbon- och sherryfat?
Båda, faktiskt. Egentligen är jag mer intresserad av de som används mer än en gång – refill. En whisky som har lagrats i ett gammalt, återanvänt bourbonfat i 30 år är en favorit. Tropisk och med lite syre i fatet. Tid att utvecklas. Vi vet inte hur vår whisky kommer att smaka om 30 år, men vi fyller på faten varje år, utvecklar recepten för mer subtila smaker.
Men drycken är främst tänkt att mogna över lång tid.
Vilken är er äldsta whisky i lager just nu?
Den är åtta år, och vi har släppt några sådana, men vi har främst femoch sexåringar.
Whiskyn har en väldigt mogen smak med rundade kanter i skärpan.
De har bra balans. Den feedback vi får är att den har en fin oljig konsistens, vilket hjälper en ung whisky att verka lite äldre. Rök är också bra för att få en ung whisky att smaka äldre.
Känner du dig trygg vad gäller whiskyns utveckling? Kommer den att vara bra om några år?
Ja, vi gör regelbundet en mängd provningar, så jag är väl bekant med spriten.
Och om 15 år?
Vi är redan på väg till nästa nivå. Whiskyn på bourbonfaten har gått in i en andra mognadsprocess och har lite mer djup nu, inte bara söta vaniljsmaker. Den på sherryfaten får en stor träinjektion i början och behöver lite tid att stabiliseras. Så ja, jag är verkligen spänd på att se hur de mognar under de kommande tio åren.
Har ni tillverkat whisky som enbart lagrats på sherryfat?
Den finns ingen på marknaden än, men vi har en på gång. Till den har vi använt både butts och hogsheads, och den är relativt ung, fem år, rökig och med en alkoholhalt på 50%.
Är det med eller utan spädning?
Med spädning. Den naturliga fatstyrkan skulle vara 57 eller 58%.
Är ni nöjda med den alkoholhalten?
Ja, det är en naturlig alkoholhalt, men 50% är också bra. Då har den kvar lite sting. Den lägsta vi gör är 46%.
Vad tycker du om den?
Det är en kärnprodukt, en introduktion kan man säga, som hjälper till att hålla priset nere och är lite mer lättillgängligt. Men vi whiskynördar gillar styrka, eller hur?
Jag skulle säga att naturlig fatstyrka är bäst, alkoholhalten ska vara minst 50 %.
Ja, jag håller med, men om vi inte spädde alls skulle vi inte tilltala alla. Hur lågt skulle ni kunna gå?
Tja, vi har aldrig gjort något under 46%, lägre än så tror jag inte vi skulle gå. Vi har inga planer på det.
Vad är det bästa med er new make spirit tycker du?
Texturen är nog det bästa – den är riktigt, riktigt oljig, och det talar man inte så ofta om i whiskysammanhang.
Vi kallar det vinös, den första känslan man får när man provar.
Ja, man talar om smak och doft, men textur är också väldigt viktigt.
Jag är glad att du säger det.
Vårt fokus är att tillverka en oljig sprit redan från början. Den är väldigt fruktig till att börja med, men allt eftersom åren går utvecklar den en riktigt fin smak av havskust och bondgård. En funkig smak. Vi siktar inte på att bara göra en söt och lättdrucken whisky – den ska också ha djup och vara lite skarp. Karaktärsdrag som är vanligare med öl och vin. Då får man en tilltalande whisky.
Ni säljer inte NMS i någon form?
Om man kom till destilleriet under de första åren kunde man köpa små flaskor av det, men vi gjorde det aldrig till en kommersiell produkt. Jag tycker att det är trevligt att ta med en new make till en whiskyklubb eller liknande, eftersom den ger bra insikt i smaker, men personligen tycker jag inte att det är en särskilt kommersiell produkt. Alkoholhalten är väldigt hög.
Ingenting för taxfreemarknaden alltså?
Nej, haha. Om new make smakade fantastiskt skulle vi inte lagra den på fat.
Det är ganska gott tillsammans med en cigarr.
Ja, folk testar den i cocktails och kaffe. Och självklart måste vi som tillverkar whisky provsmaka, och det kan också vara intressant för kunder,
Pot Still. Kusten.men att sälja den? Nya destillerier kan göra det för att få in pengar helt enkelt, men eftersom vi redan hade Adelphi, så hade vi redan en inkomst.
Är det viktigt för er att folk gör skillnad på Adelphi och Ardnamurchan?
Adelphis fans vet redan vad Adelphi är, men Ardnamurchans vet inte nödvändigtvis vad en oberoende buteljerare är. Men om de träffade oss på en whiskymässa, till exempel, skulle de se två ganska tydliga varumärken, och vi skulle gärna förklara skillnaderna. Oberoende buteljering kan vara förvirrande.
Ni blendar, eller har aldrig blendat era två varumärken till en buteljerad whisky?
Inte ännu, men vi har en udda mellanprodukt, en fusionswhisky. Det är en blandning av Ardnamurchan och svenska High Coast, en så kallad international blend. Det är två bourbonfat whisky från Ardnamurchandestilleriet och två sherryfat från High Coast Whisky. Vi kallar den International Malt Whisky. Vi har också samarbetat med företag från Japan och Nederländerna och är på väg att samarbeta med ett från Nya Zeeland. Så vi samarbetar med andra företag runt om i världen.
Vi har haft fem samarbeten med Japan och ett eller två med de andra länderna. Det är ett roligt sidoprojekt, men ganska komplicerat. Det skulle vara enklare att bara köpa High Coast och sälja det som en Adelphi från ett enda fat. Det är mer komplicerat att samarbeta, men vi vill också göra det.
Syns det på flaskan, ni försöker aldrig dölja samarbetet?
Ja absolut, det står på etiketten. Vi är väldigt tydliga. Vi är också transparenta vad gäller Ardnamurchan – faktum är att vi är en av de mest transparenta whiskyproducenterna. Om man skannar koden på flaskan hittar man en enorm mängd information om produktion, recept, årgångar, detaljer om fat och så vidare. Även detaljer som typ av jäst, typ av korn. En stor mängd information.
Apropå information, jag har en fråga om Non-Age Statement (NAS). Jag får uppfattningen att den oftast som mest är mellan åtta eller nio år gammal, i alla fall under tio år. Stämmer det i dina ögon, är NAS-whisky oftast aldrig äldre än så?
Det finns definitivt de som är äldre, men ofta är de yngre. En whisky kan officiellt vara en NAS-whisky, men om man skannar etiketten kan man upptäcka att den faktiskt är äldre.
Jag undrar alltid varför åldern på en ung whisky ofta inte avslöjas. Jag kan tänka mig att kunder inom stora marknader som USA och Fjärran Östern är lite mindre kunniga. De kanske tror att en femåring inte kommer att vara så god och köper den därför inte. Nu gissar jag bara, men vi ser definitivt en viss tveksamhet.
Du menar att det internationellt finns ett visst motstånd mot ung whisky?
Absolut. Men om till exempel Ardbeg säljer en fem år gammal whisky, så ger det bra dragkraft åt ett företag som vårt.
Är det en trend, för jag har märkt att det under de senaste två åren kommit fler och fler unga whiskies från etablerade destillerier.
Den oromantiska sanningen är väl att företagen inte har lika stora lager längre. Det råder brist helt enkelt. Efterfrågan har varit galen under flera år, så företagen behöver nästan allt de har, och detta är en anledning till ökningen av NAS. Man får en bättre vinstmarginal om man kan sälja en femåring för det pris man brukade sälja en tioåring för, och med ökande kostnader måste det vara lockande.
Tror du att den äldre whiskypubliken har svårare att acceptera ung whisky?
Om de är vana vid att dricka gammal whisky, så ja. Det är bara något som folk måste acceptera, att priserna går upp och att åldrarna sjunker. Så ser världen ut för tillfället.
Men riktigt gammal whisky behöver inte vara bra endast på grund av sin ålder. Vilken whisky som helst, oavsett om den är fem eller 50 år gammal, måste ha balans och struktur. En femåring kommer aldrig att ha samma komplexitet som en gammal whisky, som kan ha en mer utsökt struktur, men om den smakar gott räcker det. Om man gillar den ska
man dricka den.
Man måste verkligen skilja ung och gammal whisky åt. De måste bedömas separat.
Ja, det är inte en tävling mellan de två. Jag tror att det är viktigt att poängtera att det är bra att veta åldern, men den säger ingenting om typen av fat, hur gammalt fatet är och så vidare. En femårig whisky från ett nytt bourbonfat kommer att smaka mer trä än en trettioåring som lagrats på ett fat som används för fjärde gången.
Jag anser även att den bästa whiskyn görs idag.
Ja, nu är den bästa tiden för whiskyälskare. Det finns fantastiska destillerier över hela världen, inte bara i Skottland. Irland ser en enorm återhämtning, och det finns bra destillerier i Sverige, Norge, Danmark, Europas fastland, Asien, Nya Zeeland, Australien – överallt.
Ni tycker inte att det blivit för många länder som tillverkar whisky, tänkte ur konkurrens perspektivet?
Nej, inte alla destillerier gör bra produkter. Folk experimenterar, provar sig fram. Om man är med i en whiskyklubb kan man idag prova whisky från hela världen. Den är inte alltid bra, men bara för att den kommer från Skottland betyder det inte heller att den är bra. Och destillerier som gör single malt, som Ardnamurchan, skiljer sig från destillerier som blendar olika sorter. Olika destillerier har helt enkelt olika ambitioner. Jag måste säga att jag alltid försvarar de globala varumärkena. Jag har viss erfarenhet av att arbeta som blender, och det är riktigt svårt. Johnny Walker Black Label, till exempel, är en pålitlig whisky som man förmodligen hittar i de flesta barer runt om i världen. Den smakar alltid likadant, trots att ingredienserna skiljer sig åt. Du och jag kanske inte är den typiska kunden för den sortens whisky, men den kan ändå uppskattas som bra hantverk.
Vilken är den största utmaningen för Ardnamurchan framöver?
Det är en stor värld, och snart är vi inte längre ”det nya och spännande destilleriet”. Hur uppmuntrar man folk att fortsätta köpa produkten? Det är definitivt den största utmaningen.
Du menar att när man är ny så är alla nyfikna?
Ja, precis. Sedan går man vidare in i en annan fas. Att skapa lojalitet är alltså en utmaning?
Jag tycker att vi har en lojal kundbas. Adelphi har hjälpt till med det och vi är bra på att kommunicera med våra kunder via nyhetsbrev och sociala medier. Vi har en liten medlemsklubb på 500 personer och de har en personlig relation till oss. Och om man kommer till destilleriet får man en riktigt häftig, minnesvärd upplevelse.
Ni har haft problem med att exportera till Sverige, eller hur?
Beställningar kunde inte levereras. Kändes lite diskriminerande...
Jo du, haha, vi har diskriminerat oss själva i och med Brexit! Att skeppa whisky till andra delar av världen har blivit lite mer komplicerat. Och i Sverige och Norge har ni ju era monopol, vilket inte gör saken lättare.
Men ni har tillräckligt med whisky?
Det har vi, och detta är bara början. Vi har tre eller fyra produkter, men kommer att växa med åren. Jag känner mig väldigt säker på framtiden. Visst finns det utmaningar, men jag är säker på att vi kommer att vara ett av de omtalade destillerierna.
Förutom er egen, vilken whisky tycker du ligger närmast i stil och smak?
Vi skulle gärna omnämnas i samma mening som Talisker, Springbank och Ben Nevis. Ganska lantliga, whiskysorter. Jag skulle aldrig säga det högt, men jag tror att vi är ganska lika Springbank – som jag gillar enormt mycket.
Håller du inte med om att något har hänt med just Springbank de senaste åren?
Ja, de har verkligen avancerat. Vi har nog ganska lika ideologier, och jag skulle gärna hänga i deras värld.
Finns det någon whisky som du inte tror att ni kommer att kunna tillverka, men skulle vilja?
Vi har möjlighet att tillverka en mängd olika stilar, eftersom vi har både rökig och orökig sprit. Med andra ord är vi ganska flexibla. De olika sherryfaten är spännande. I whiskyvärlden används främst oloroso och PX, men vi fyllde manzanilla- och palo cortadofat för några år sedan, och det blir intressant. Jag har smakat whisky från sådana fat, och den var minst sagt minnesvärd. Destillerier överlag utforskar inte olika sorters fat så som de borde göra. Vår whisky, som kommer från kusten och är ganska mineralrik, och blir nog väldigt fin om vi lagrar den på
sherryfat. Den är bara två år gammal, så vi vet inte än, men när jag började på företaget sa jag till Alex Bruce att det här var faten vi skulle prova – fat som haft torr sherry i sig.
Du sa att den är två år gammal. Finns det en risk att den tappas för tidigt? Eller för sent?
Det är alltid ett svårt beslut och vi diskuterar det ständigt. Duger whiskyn nu, blir den bättre om vi låter den vara i ytterligare några år? Ibland väntar vi, inte för att den inte är färdig, utan för att den kommer att förbättras med tiden. Ibland är det tvärtom, och man måste buteljera så att den inte tar för mycket smak av fatet. Det måste finnas en balans mellan destilleringssmak och fat.
Vet ni var gränsen går?
Om vi använder ett 200 liter stort bourbonfat för första gången är kanske tio eller 15 år för mycket, och då tar återanvändningsprogrammet över. De faten passar bättre för längre lagringar. Ett fat som använts flera gånger resulterar i allmänhet i den godaste whiskyn, i dem kan man lagra i 20 eller 30 år. Whiskyn kommer att smaka av whisky och inte av trä.
Har du någonsin känt att du skulle kunna buteljera en tre eller fyra år gammal whisky, även om du inte har gjort det?
Vi tappade faktiskt så ung whisky i början.
För att få in pengar?
I princip, ja. Och för att få lite hajp. Vi sålde Ardnamurchan då den var väldigt ung. Den hade en mogen smak, kom från ganska små, nya sherryfat. Vissa var oktaver (cirka 50 liter, reds. anm.) så whiskyn tog smak av faten väldigt snabbt. Det var inte en färdig produkt, den var lite för skarp, men den var en god indikation på vad vi skulle komma att producera.
En inlärningskurva kanske?
Visst. Det här var före min tid men det fick teamet att börja blenda och inse vad man skulle kunna åstadkomma, och dessutom visa världen vad som pågick på Adelphi-destilleriet. Det var år 2016, och spriten var bara två år gammal. Den var inte färdig, men den var en indikation.
När Arran rullade igång i slutet av 90-talet så provade jag några år in på 2000-talet deras tre år gamla whisky och tyckte att den var väldigt bra.
Ja, det är ett modigt och smart drag med att sälja ung whisky, för att visa folk vad man gör. Jag skulle fortfarande beskriva Arran som ett nytt
destilleri, trots att det har 25 år på nacken. Det känns nytt. Det är en bra förebild för oss, för det ligger också ganska avlägset.
Är närhet till vatten, till havet, viktigt?
Jag vet faktiskt inte. Jag pratade med en vän igår kväll om det här. Många av de bästa whiskysorterna destilleras vid vatten, men man kan debattera i evigheter var smakerna kommer ifrån, och det kan vara en slump att mina favoriter kommer från platser nära kusten. Det är en intressant diskussion.
Men jag gillar förstås whisky från inlandet också. Tror du att whiskyindustrin har en stabil framtid?
Det enkla svaret är ja. För bara ett par månader sedan översteg vi sex miljarder pund i försäljning på ett år, för första gången någonsin. Men man vet aldrig, mycket som händer i världen gör det svårare: bränslekostnader, kostnader för glas – allt har gått upp. Det är svårt att hålla priserna på samma nivå som förra året, men vi försöker.
Whiskybranschen har alltid haft starka konjunktursvängningar, den har överlevt världskrig och ekonomiska krascher, så jag tror att den är rätt säker, men alla destillerier kommer inte att existera om 200 år.
Om man tittar på konjak och gin så finns det många nya smaksättningar, kanske för att locka en yngre publik. Kommer ni att behöva tillverka en ”tonårswhisky” om några år?
Det är något vi diskuterar. Kunderna ändras, publiken blir yngre. En gång i tiden var väl whisky känd som en dryck för gamla gubbar, men där sker en förändring. På mina provningar säger jag alltid att det går utmärkt att dricka whisky med is, eller i en cocktail, eller vad man nu föredrar. I Skottland har vi varit väldigt bra på att döma folk efter hur de dricker sin whisky, jämfört med rom eller gin eller någon annan spritsort som man får dricka som man vill.
Under en av mina första resor till Skottland för många år sedan nu, bad jag om ett bourbonglas till whiskyn på lokala puben, och jag trodde att de skulle kasta ut mig!
Haha. Ja, det var otroligt ett tag där men hur man fick inta en whisky. Jag tror dock att den attityden håller på att förändras. Om man gillar en viss typ av glas ska man väl få det?
Skulle du kunna tänka dig att blenda flera olika årgångar i en whisky och buteljera?
Vi behåller faktiskt en liten mängd av varje sort, cirka 1 000 liter, och kan tillsätta den i kärnprodukten för att hjälpa till med balansen. Men juridiskt sett har drycken en ålder när den lämnar tunnan.
Kan det bli så att ni blandar årgångar i framtiden?
Vem vet, men just nu är vi för begränsade.
I svensk whisky är det ganska vanligt – man kan ha sex-, sju-, åttaeller nio års lagring i slutprodukten.
Ja, en liten andel äldre whisky bidrar till ett bättre djup. Varenda femårig whisky som vi har gjort har åtminstone några fat från våra första år, det finns alltid något som är äldre i den. Så är det för de flesta destillerier – även om det står ”12 år” på en flaska kan den innehålla 15-årig whisky. Vad är det svåraste med att blenda whiskyn?
Att hålla jämn kvalitet. Även om vi inte siktar på en identisk smak, som Johnny Walker kanske gör, vill vi att profilen ska vara densamma, att man ska förstå att det kommer från samma destilleri. Att lära oss blenda har sannerligen varit en process, och man drabbas av bluffsyndromet – inte kan väl jag? Som med de nya madeirafaten till exempel. Gillar vi dem verkligen, eller vill vi bara gilla dem? Vi måste vara säkra, för nästa steg kan vara att släppa 5 000 flaskor. I början var det ganska nervöst med Ardnamurchan. Förväntningarna var stora. Man kan ju aldrig lansera en ny produkt igen?
Är det svårt att strunta i expertutlåtanden och gå sin egen väg?
Det låter kanske oförskämt men till en viss del måste man strunta i vad folk säger.
Om man lyssnar för mycket på andra kan man tappa bort sig själv.
Ja, och det är också viktigt att inte lyssna alltför mycket på bra feedback, då kan man bli arrogant. All feedback bör tas med en nypa salt, men om tillräckligt många har samma kritik, då kan man räkna med att det ligger något i det. Man får heller inte glömma att inte ta kommentarer om whiskyn personligt.
Jag antar att det är svårare om man har lagt ner sin själ i tillverkningen?
Ja, det här är min bebis, så självklart är det så. Men det är skillnad på en förolämpning och ren kritik. Det är också en del av att göra whisky – allt vi gör kommer inte att tilltala alla, och det är inte heller vårt mål. Jag gillar många andra whiskysorter, men vill också ha koll på konkurrenterna, ligga före. Under provningar säger jag alltid att det är en avgörande skillnad om man inte gillar något eller om det är dålig kvalitet.
Förhoppningsvis är allt vi producerar, oavsett om folk gillar det eller inte, av bra kvalitet.
Priserna har verkligen gått upp de senaste åren. Vilken är er dyraste flaska?
All Ardnamurchan säljs i Storbritannien för under 100 pund. Kärnprodukten kostar cirka 45, outspädd cirka 65 och whisky från ett och samma fat – single cask – cirka 85 pund. Vi siktar på att ligga under 100.
Är det nödvändigt att ha en exklusiv ”Rolls Royce-whisky” i rangen?
Nej, det är inte en prioritet för oss just nu. Det finns en risk att om flaskan är för dyr kommer den aldrig att öppnas. Jag vill att folk ska öppna den, dela den med andra – det är inte en prydnad.
Jag har en del flaskor hemmavid som jag aldrig hade för avsikt att spara, men allt eftersom tiden går blir det svårare och svårare att öppna dem. Jag måste öppna dem!
Många samlar på whisky, men inte alltid för värdets skull. Vårt företag försöker undvika samlarmarknaden. Vi har en sju år gammal Adelphi som kommer ut snart, och jag vet att folk kommer att köpa den till sina samlingar.
Till sist Graeme, vilken är din största önskan och kanske största farhåga inför framtiden?
Jag hoppas verkligen att vi håller fast vid våra värderingar om kvalitet och annat. Det är ett roligt företag att jobba på, inte bara för att det går bra. Om vi blir för framgångsrika skulle en farhåga vara att bli uppköpta av ett större företag. Jag har blivit försäkrad om att det inte alls är en ambition, men jag antar att det kunde vara ett hot. Men jag kan ärligt säga att om saker och ting förblir som de är så kommer jag att stanna på Ardnamurchan i 20 eller 30 år. Det finns inte många andra whiskyföretag som jag skulle vilja jobba för.
Ardnamurchan Distillery använder amerikansk och europeisk ek, ex-sherryfat och amerikansk ek ex-bourbonfat i lagringsprocessen. Den första Ardnamurchan Single Malt släpptes framgångsrikt över hela världen i september 2020.
Ardnamurchan AD 09.20.01, 46,8%
DENNA BATCH KOM ALDRIG TILL SVERIGE
93 50/50 mellan rökt och orökt whisky. Lagring i 65% ex bourbonfat och resterande del i sherryfat om 500 liter, väl integrerade. Det här är första årgången och det är femårig whisky med viskös hållning vilket ger ett fylligt driv. Elegant sötma i välutvecklad och moget fruktiga citrusyttringar där maritima lakritsnoter luftas. Små tobaksmoln i avslutet.
Ardnamurchan AD/, 46,8%
NR 58108 / 692 KR
93 Samma fatfördelning som föregående whisky, aningen mer citrusdrivet och ljust maltig hint. Komplex, soft kryddighet och en integrerad havssälta med lakritsnoter.
AD Madeira, 58,2%
SLÄPPTES PÅ VIKING LINE CINDERELLA WHISKYMÄSSA 2023 OCH ÄR SLUTSÅLD.
93 Buteljerad i oktober 2022 och 100% orökt whisky med en ålder om fem år, lagrad i first fill ex-bourbonfat och sedan en finish under 13 månader i Madeira kryddade fat. Mer havsmineraliska känningar, tanniner och riktad fatkrydda. Fint söta toner med lätt karamellig vanilj, fudge och toffée och orangenotad citrusfruktighet. Vinnande komplex avslut.
AD / Venture, 55,1% PRIS CA 70 PUND
93 ”Promenadwhiskyn” släpptes endast i Skottland till förmån för välgörenhetsorganisationen Benevolent Society Scotland. Hela gänget från Ardnamurchan gjorde en walkabout i Skottland, från Fife till Ardnamurchan, vilket tog 11 dagar. I batchen fem små sherryfat som respektive av ”de fem bakom Ardnamurchan valt ut. Snyggt salvianosad muscovadokaramelliserad citrus och körsbärsfruktighet med vissa aprikos och äpplen, söta tobakstoner och lätt nötig mörk choklad.
Ardnamurchan Single Cask Sweden 02:16 CK78, 58,8% SLUTSÅLD, 1 300 KR
94 300 buteljer gjordes av denna runt 5-åriga whisky som buteljerades efter en lagring i ett sherryfat. Mer båtolja, mahogny, mörka tobakstoner, saltlakrits och en viss exotisk kryddighet med strandnära fruktighet. Fin sötma och en whisky med sug i blicken.
Ardnamurchan AD 09.22 Cask Strength, 58,7%
NR 50596 / 798 KR
94 50 fat i batchen. 40 rökta ex bourbon, 5 orökta sherryfat och sedan 5 sherryfat med rökt och orökt mix. 15 000 buteljer totalt och ett riktigt styrkebesked från unga AD. Här råder en finstämd cigarraska, citrusfrukt med nötig fudge och vanilj hintar med tjärasältade och torviga havsvindar och aromatisk kryddighet. I avslutet en slinga av god, humidorpräglad cigarr. Faten är mycket väl integrerade, samspelta och utan egofixering om vem som ska synas och ”höras ” mest. Det kallas koll på läget…
Ardnamurchan AD/06:22 Paul Launois, 57,5%
SLUTSÅLD, PRIS CA 65 PUND
93 Ex chardonnay barrique first fill bourbon och sedan en finish under 13 månader i champagnefat.
Man blendar whiskyn tillsammans med champagnefaten vilket synas snyggt i slutresultatet som bär fin syra och citrus med lätt nötig honung och är vinös och elegant, salta maritima mineraler. Aprikos, äpplen, lakrits och en krispig kryddighet ger sitt och lite blommor och mognad med brioche luftas.
Ardnamurchan & High Coast Distillery - The Sändebud, 58,9%
80 PUND, SLUTSÅLD, 1 136 BUTELJER
92 Denna fusion whisky är en make up av fyra fat från Ardnamurchan Distillery och Swedish High Coast och en ålder omkring 6 år. Från AD två rökiga sherryfat och från High Coast två rökiga bourbonfat. En hel del skogighet i form av brinnande björkar och i detta cigarraska med vindar av mer torvig rökighet. Vidare tjärapastiller, viol, viss skumbanan och mycket vinklingar i smaker som legeras snyggt. Fint samarbete och mycket händelserik whiskytripp i smakupplevelse.
Ardnamurchan AD/ Torvad Sherry, 50% ETT FATPROV PÅ EN KOMMANDE PRODUKT
93- 94
Ingen information finns tillgänglig då whiskyn ännu inte ”existerar”. Enda klara är att det är 50% volymalkohol och att det handlar sig om en peated sherryfatlagrad whisky, och en mycket ödmjukt och elegant sådan med maritima tjärapastiller, små orientaliska kryddinstick och tobak i fruktens violnosade oranga citrus- och lätt karamelliserade körsbär, fikon och persikatoner. Det här ser vi fram emot att inta i färdigt buteljerad form.
Indien har under det senaste årtiondet tagit världen med storm med sin inhemska single malt whisky – en dryckeskultur som introducerades genom det brittiska kolonialväldet. Men vad många inte vet är att man i Indien långt innan britternas ankomst hade välutvecklade traditioner av att destillera olika typer av sprit. Alltifrån örtlikörer i Rajastan i norr till palmsprit i Tamil Nadu i söder. En av de äldsta spritsorterna är dock feni som än idag görs i liten skala på traditionellt vis i Goa av bland annat cashewäpplen. Exakt hur länge feni har tillverkats är det ingen som vet. Men tack vare den holländske resenären Jan Huygen van Linschoten – som vistades i Goa mellan 1583-1588 – vet man att feni tillverkades redan då eftersom han beskrivit drycken och dess tillverkningsprocess i sin bok Itinerario från 1596.
På en enkel vägkrog i södra Goa slår jag mig ner bredvid Hansel Vaz, 39, som kortfattat kan beskrivas som en oumbärlig person för den moderna utvecklingen av feni. Han kommer från en familj i Goa som i två generationer distribuerat vin och sprit och dessutom själva tillverkar feni under namnet Fazenda Cazulo. Även om han alltid varit intresserad av Goas dryckeskultur bestämde han sig för utbilda sig till geolog och tog efter sina avklarade studier jobb på ett företag i Nya Zealand. Men efter nio år utomlands bestämde han sig för att flytta tillbaka till Goa och ta över familjeföretaget. ”För mig handlade om att ta feni till nästa nivå. Jag kände att det var mitt ansvar att förklara för omvärlden vad feni är och hur den hantverksmässiga produktionen går till”, säger han och sippar på ett glas med feni blandat med lime och soda.
MEN FÖR SJU ÅR SEDAN VAR DET nära att hans vision om att sätta feni på världskartan gick i stöpet. Hansel drabbades nämligen av en hjärtattack under den årliga karnevalen i Goa. Som tur var fanns det ett sjukhus i närheten och en läkare kunde snabbt påbörja hjärtmassage. ”De försökte återuppliva mig men det gick först inte. Jag kom bara tillbaka i några sekunder. Vanligtvis fortsätter man inte att återuppliva efter tio minuter på grund av risk för hjärnskada. Men de fortsatte och efter 18 minuter kom jag tillbaka”, berättar Hansel. ”Alla sjuksköterskor och läkare sa att jag hade haft en enorm tur. Så jag började fundera över varför jag hade haft en sån tur och varför jag fått en andra chans. Min fru vill att jag ska säga att jag kom tillbaka för hennes och vår sons skull. Men
När cashewäpplena har skördats plockas först cashewnöten bort för hand.
De mosade cashewäpplena samlas ihop i högar som binds ihop med ett tvinnat red innan en sten placeras på toppen för att pressa ut den sista juicen.
Mosade cashewäpplen binds ihop för att pressa ut den sista juicen.
jag kom tillbaka för feni”, fortsätter han. Under den flera månader långa sjukhusvistelsen som följde började Hansel skissa på en plan för att bygga ett besökscenter för turister och lokalinvånare som ville lära sig mer om feni. Och i December 2018 – intill sitt feni-destilleri – slog han upp dörrarna till ett besöksrum fyllt med gamla handgjorda glaskärl av typen damejeanne som feni traditionellt sett lagras på. Sedan dess, med undantag för nedstängningen under Covid, har han välkomnat nyfikna besökare som under en eftermiddag får lära sig om tillverkningsprocessen av feni, hur drycken kan användas i cocktails och som avslutningsvis får avnjuta en middag ackompanjerad av olika sorters feni.
PRECIS SOM MED TEQUILA I MEXICO eller grappa i Italien har feni sedan 2009 en så kallad GI (geographical indication) – ett slags ursprungsskydd som gör att feni bara får tillverkas i Goa under specifika villkor. ”Vi var rädda för att ett stort företag skulle komma hit och göra det till sin produkt så vi grundade Cashew Feni Association och ansökte om ursprungsskydd. Målet var att bevara traditionen, hålla den lokala kulturen vid liv och motverka en industrialisering av feni”, säger Hansel som har varit en drivande person i processen. När vi anländer till destilleriet visar sig skörden av cashewäpplen vara i full gång. Folk kommer bärandes på fyllda korgar som de varsamt sätter ner framför en urgröpt stenbädd. Innan frukten mals i en kvarn plockar man för hand bort cashewnötterna från den gulröda frukten - cashewäpplet. Eller ja, om man ska vara noga är det egentligen ingen frukt utan en så kallad falsk frukt. Den äkta frukten växer under cashewäpplet och innehåller själva cashewnöten. ”Själva trädet kommer från Amazonas. Cashewäpplet ändrar först färg från grönt till brunt och sedan till en blandning av gult och rött när det är moget. Vi låter naturen bestämma när det är moget genom att bara använda oss av fallfrukt. På så vis vet vi att sockernivån är som högst vilket är essentiellt för att framställa alkohol”, förklarar Hansel.
Fruktjuicen från cashewäpplena samlas upp i stålhinkar.
Master distiller Antôn med över 50 års erfarenhet i branschen fyller upp en panna med cashew-mäsk för hand.
Dubbeldestilleringen sker på två små vedeldade kopparpannor.
ALLT EFTERSOM CASHEWÄPPLENA MOSAS i den lilla kvarnen rinner juicen neråt på den sluttande stenbädden innan den rinner ut genom ett rör och samlas upp i små hinkar. När det naturliga flödet börjar avta bygger man efterhand upp små högar av äpplena som man surrar ihop med ett tvinnat rep. Därefter placeras en sten på toppen som en man klättrar upp och ställer sig på. På så vis kan man pressa ut den resterande juicen utan att alltför mycket tanniner följer med. Så fort en hink är fylld bärs den ett fåtal meter bort till några nergrävda terrakottakärl där juicen får jäsa. ”Vi tillsätter varken jäst eller några näringsämnen. Juicen jäser spontant i 2-3 dagar och når en styrka på 9-10 procent”, förklarar Hansel och visar upp en gul och vit hinna som bildats i ett av kärlen. ”Under jäsningen hjälper bubblorna till att pressa upp de kvarvarande fruktpartiklarna till ytan vilket bildar en skyddande hinna”, fortsätter han.
FRAM TILL 1970-TALET DESTILLERADES majoriteten av feni på pannor gjorda av lera men under de senaste årtiondena har många övergått till små lokaltillverkade kopparpannor vilket också är vad Fazenda Cazulo använder sig av. Trots denna modernisering är det slående hur enkla medel som används för själva destilleringen. Någon termometer kopplad till pannan eller något mätinstrument för alkoholhalten syns inte till. ”Det är en smart beräkning av volym och tid. I Europa använder man temperatur och tryck för att räkna ut effekten. Vi använder i stället volym och tid”, förklarar Hansel.
Huvuddestillatören Antôn är i full gång med att förbereda inför morgondagens första destillering som börjar när solen går upp. Han fyller
Cashew-fenin har en söt doft, smak av tropiska frukter som guava och litchi medan Coconut-fenin som är gjord på sav från kokospalmer har tydliga inslag av mogna gröna äpplen och vinäger.
kokkärlet med den färdigjästa juicen och samlar ihop virke som han lägger under den vedeldade pannan. ”Genom att sitta och titta på elden och lyssna på det bubblande ljudet vet Antôn när mäsken börjar koka. Vi vattnar aldrig ner spriten utan destillerar alltid till naturlig styrka. Det betyder att vår slutprodukt består av 42 procent alkohol från frukten och 58 procent vatten från frukten”, säger Hansel.
TROTS ATT PANNAN ÄR GJORD AV KOPPAR består själva kondensröret av bambu som förkolnats på insidan vilket fungerar som ett naturligt filter. Efter att spritångorna tagit sig igenom bamburöret når de en så kallad worm tub – ett långt spiralformat kopparrör som är nedsänkt i en vattenkar – där ångorna omvandlas till flytande form och som dessutom hjälper till att rena spriten ytterligare. Och efter två destilleringar lagras fenin på glasdamejeanner i ett år för att smakerna ska komma till sin fulla rätt. Att man inte låter lagra feni på ekfat eller liknande beror helt enkelt på att man vill bevara primärfrukten från cashewäpplet.
PÅ GRUND AV INDIENS STRIKTA ALKOHOLLAGAR för traditionell inhemsk sprit får feni enbart säljas i Goa. Att sälja utanför Indien går dock bra och Fazenda Cazulo har redan exporterat sin feni till bland annat Kanada, Australien och Japan och Hansel har stora förhoppningar om att detta bara är början på en lång resa. ”Efter tequila blev populärt började folk så småningom dricka mezcal. Jag tror att folk är redo för att dricka sprit med mer karaktär. Och det är precis vad feni har. För tio år sedan skulle det inte ha fungerat men nu är världen redo för det”, avslutar Hansel.
Art nr: 235 Strl: 70 cl Alk: 37,5% 214 kr
Barn som får alkohol hemma dricker
sig berusade oftare än andra barn.
Majoriteten av Paul Johns whisky lagras på ex-bourbon.
Michael har sina rötter i södra Indien i Coorg – en bergsstad som intressant nog brukar kallas för Indiens Skottland på grund av sina vackra landskap med gröna skogar och böljande kullar. Närmare Skottland än så kommer man sannolikt inte i Indien. Men att han som vuxen skulle göra maltwhisky av världsklass var det nog ingen som kunde ana.
Sju år har gått sedan jag träffade master distiller Michael John på ett av Indiens ledande maltwhiskydestillerier i Goa för första gången (artikeln publicerades i Whisky & Bourbon nr 30). Med sina fruktstånd, otaliga motorcyklar och en och annan kossa är den sista biten av vägen fram till Paul John sig på pricken lik. Själva destilleriet går dock knappt att känna igen. Ett nytt besökscentrum inspirerat av portugisisk kolonial arkitektur står klart sedan några år medan själva destilleriet befinner sig mitt under en ombyggnad. För att undvika byggkaoset slår vi oss ner på Michaels kontor för att prata om hans uppväxt, hans branta inlärningskurva, olika typer av indisk whisky och hur framtiden för Paul John ser ut.
Vägen fram till destilleriet.
Vad hade du för intressen som tonåring?
– Jag har alltid varit väldigt sportintresserad och eftersom Coorg är känt för landhockey höll jag på mycket med det. Idag spelar jag inte längre men kollar fortfarande på en hel del matcher. Min andra passion var alkohol. Jag kommer från en kristen familj och är romersk-katolsk. I Indien finns en tabu kring alkohol för både muslimer och hinduer. Men för katoliker eller kristna är det annorlunda. Vi konsumerar alkohol vid alla tillfällen. Om ett barn föds dricker vi, om någon gifter sig dricker vi och om någon dör dricker vi också. Alkohol är förknippat med alla viktiga tillfällen och högtider i livet. Tanken av att spannmål kan förvandlas till flytande guld har alltid varit väldigt fascinerande för mig. Vad drack folk under din uppväxt?
– I Coorg fanns det en tradition av att göra hembränt – ett slags risbrännvin som helt enkelt fermenterades och destillerades i liten skala. Det är vad folk började dricka. Men eftersom britterna hade introducerat en kultur av att dricka brandy så var det också en stor grej. Även rom var populärt. Konsumtionen av whisky var betydligt lägre. Det var inte så att vi aldrig drack whisky och skotsk whisky var väldigt dyrt. Jag började dricka när jag var 16–17 år och Johnnie Walker Red Label var en favorit.
Sedan flyttade du till Bangalore med familjen?
– Min pappa jobbade inom bilindustrin och min mamma var hemmafru. Jag avslutade mina studier 1993 och då flyttade vi till Bangalore. Det berodde delvis på att mina föräldrar började bli gamla och om du inte jobbade med jordbruk var försörjningsmöjligheterna begränsade. Folk började se möjligheter utanför Coorg och precis som många andra bestämde vi oss också för att flytta.
Hur blev du involverad i dryckesindustrin?
– Jag började arbeta som praktikant hos John Distilleries kort efter flytten. Eftersom vi inte hade ett eget destilleri jobbade jag för olika blenders. När efterfrågan började växa kunde vi expandera och bygga
vårt eget destilleri. Det var så jag lärde mig att destillera. Jag gick från att ansvara för de olika arbetsskiften till att bli chef för destilleriet och vi producerade nästan 100 000 liter sprit om dagen.
Vilken typ av sprit producerade du då?
– Det var mest neutral sprit av olika slag. I Indien är den alltid säsongsbetonad. I december till mars under sockerrörspressningen användes mycket melass men annars var det mest spannmål. Jämfört med hur det var på den tiden har destillationsteknologin förbättrats och nu görs mycket med vakuumdestillering. Oavsett vilken råvara du använder är kvaliteten på spriten mycket bra.
Mycket av det som kallas för whisky i Indien är väl egentligen inte whisky?
– Eftersom Indien har en enorm befolkning och majoriteten tillhör arbetarklassen har dyr whisky inte varit överkomligt för de flesta. Men eftersom alla ville ha något skapade man kategorin IMFL (Indian Made Foreign Liquor). I grund och botten består det av neutral alkohol som man späder ut med vatten och tillsätter karamell. Vissa tillsätter också single malt (som historiskt sett har varit importerad) för att höja kvaliteten. Ju större mängd single malt som tillsätts desto mer premium blir whiskyn. Det billigaste segmentet av IMFL innehåller ingen single malt medan ekonomisegmentet kanske har 1-2 procent. Premiumprodukterna kan dock innehålla en större andel. Vi har till exempel en IMFL-produkt som heter Roulette som innehåller 40 procent single malt. Det är en riktig blended whisky men vi kan inte kalla den blended whisky eftersom 60 procent består av olagrad neutral sprit.
Du har även jobbat med vintillverkning?
– Ja, 2006 skickades jag till Italien av John Distilleries för att lära mig hur vin tillverkas. Jag jobbade på flera olika vingårdar från Trentino till Abruzzo och fick lära mig att skörda druvor, göra vin och buteljera det. När jag kom tillbaka började vi göra vårt eget vin här i Goa som heter Big Banyon som numera säljer väldigt bra. Samtidigt bestämde sig Paul
Så här såg destilleriet ut 2020. Paul John kontrolleras av John Distilleries som i sin tur ägs till nästan 60 procent av det amerikanska företaget Sazerac.
Under 2023 stängde man ner destilleriet under några månader för att installera dubbelt så många kopparpannor och fördubbla kapaciteten. Destilleriet tar sitt vatten från en biflod till floden Sal.John (företagets grundare) för att också göra sin egen single malt. Hur såg din roll ut på Paul John till en början?
– Jag började arbeta som destillerare och blev så småningom destillerichef. Till en början gjorde jag både vin och whisky sida vid sida men 2016 slutade jag att arbeta med vintillverkningen för att fokusera helt på whisky. Vi hade ingen erfarenhet av hur man gjorde single malt så vi var tvungna att åka till Skottland för att lära oss. När vi kom tillbaka utvecklade vi vår egen idé. Till en början var driften ganska begränsad. Sedan föll saker och ting som tur var på plats. Vi jobbade hårt och vårt tillvägagångssätt visade sig vara rätt.
2017 gick det amerikanska spritföretaget Sazerac Company (producerar bland annat Pappy Van Winkle) in som delägare. Har det inneburit någon förändring?
– Ja, idag äger de närmare 60 procent av John Distilleries. Numera får vi merparten av våra ex-bourbonfat från dem. Men rent operationellt har det inte påverkat oss utan det är business as usual. De ser single malt som nästa stora grej i framtiden. Indisk single malt växer nämligen med 12-13 procent per år i Indien. Med tanke på Indiens befolkning är det en stor tillväxt. Indien har nyligen gått om Frankrike som den största marknaden för skotsk whisky. Och det är ju ett tecken på att indier verkligen gillar att dricka whisky.
För drygt fem år sedan gick ni från två till fyra pannor och dubblade destilleriets kapacitet. Vad händer på Paul John idag och hur ser närmsta framtiden ut?
– Just nu är destilleriet stängt eftersom vi håller på att fördubbla vår kapacitet från 1,5 miljoner liter till 3 miljoner liter per år. Mäsktunnans kapacitet utökas från två till fyra ton medan vi dubblar antalet jäskar och pot stills. För att få plats med allt bygger vi en ny byggnad. I dagsläget har vi redan 25 000 fat med whisky men snart kommer vi att ha ännu ett lager för ytterligare 30 000 fat.
Har du något husdjur?
Innan hade jag en engelsk cocker spaniel. Jag älskar hundar. Men sen jag flyttade till en lägenhet kan jag inte ha hund längre. Dessutom reser jag mycket. Man måste kunna spendera mycket tid med ett husdjur.
Vad lyssnar du på för musik?
Jag är ett stort fan av r&b men jag lyssnar även mycket på country och hip hop. Och en hel del indisk musik. Allting handlar mycket om vilket humör jag är på. Ett par favoriter som jag kommer tillbaka till är Chris Rea och Don Henley.
Vad dricker du för whisky hemma?
Allt möjligt, till exempel bourbon, japansk och indisk whisky. Jag brukar dricka whisky från platser jag varit på. Om jag till exempel dricker Old Pulteney vet jag precis hur omgivningarna ser ut och hur whiskyn har producerats. Upplevelsen blir större då.
Om du måste välja – whisky lagrad på sherry- eller bourbonfat?
Jag föredrar alltid ex-bourbon eftersom whiskyns sanna karaktär blir tydligare. Smaken är ofta renare och maltigare med inslag av citrusfrukt och en nötig karaktär. Andra fattyper tenderar att dölja eller ta bort whiskyns riktiga profil. Det är min personliga åsikt.
Vad gör du när du inte dricker whisky eller kollar på landhockey?
Jag håller på med akvakultur och har ett akvarium hemma där jag samlar på olika fiskar och växter som trivs ihop.
Nacka är inte bara närheten till centrala Stockholm, det är lika mycket innerskärgård och mellanskärgård där naturen ständigt är runt husknuten. Det har man genom åren utnyttjat väl och det finns en stark historia av bruk och industrier i kommunen där allt från krutkvarnar och mässingsbruk utnyttjat vattenkraften. Att anlägga ett bryggeri här känns således naturligt och det var precis vad Vlado Marusic, Holger Echarti och
Thord Lindstein gjorde 2015 när man etablerade Nacka Bryggeri vid Saltsjö Pir. Whisky & Bourbon har provat genom sortimentet som utöver ett brett ölutbud kompletteras med gin och akvavit.
TEXT: NIKLAS JÖRGENSEN FOTO: WHISKY & BOURBON SAMT PRODUCENTEN
Experimentlustan råder vid Nacka Bryggeri som ståtar med mer än 20 olika öletiketter. Men det stannar inte vid det utan det destilleras också och bland annat har en akvavit lanserats även om fokus nu tycks ligga på gin med fyra olika buteljeringar, däribland en lakritsgin. Utöver detta produceras även de senaste årens fenomen från andra sidan Atlanten, hard seltzer, ett smaksatt kolsyrat vatten med en alkoholstyrka runt fem procent.
Ölet dominerar dock och stilen är experimentell men kompletteras väl av klassiker som man visar att man bemästrar väl, inte minst pilsner och lager håller klass och likaså de belgiskt influerade ölsorterna har man visat att man hanterar med skicklighet. Öletiketterna hämtar namn och inspiration från platser i Nacka Kommun och vill man besöka bryggeriet erbjuds allt från ölprovning till bryggerikurs.
Whisky & Bourbon har provat genom lejonparten av ölutbudet från bryggeriet vars årsproduktion under 2022 uppgick till 50 000 liter och provningen kompletteras med en trojka spritbuteljeringar.
Nacka Lager 3,5% (DAGLIGVARUHANDEL)
Trivsam trefemma som maltmässigt landar någonstans mellan böhmiskt och sydtyskt där aromatisk humle matchas mot lätt karamelliga inslag, brödighet, ört och citrus. Smeksam kolsyra.
Nacka Pale Ale 3,5%
(DAGLIGVARUHANDEL)
Humlearomatisk pale ale med knäcke, grapefrukt, färska örter, ett stänk malört och en försiktigt knäckig ton. Citrusfrisk smak med smårivig kolsyra, torr gomkänsla och balanserad beska i avslutet.
Nacka Wit Ingefära
(NR. 34357, 330 ML, 5,4%, 29,80 KR)
89 Belgiskinspirerad veteöl med tillskott av ingefära, korianderfrön och apelsinskal skänker en generös doft med det citruskryddiga från ingefäran som drivande tillsammans med apelsinzestighet och en hint av jenka. Lätt rivig kolsyra passar ölstilen fint och accentuerar fräschören där ingefäran tar störst utrymme.
Nacka Mexican Lager 5,0%
(NR. 33061, 330 ML, 5%, 25,80 KR)
88 Lager i nordamerikansk/mexikansk stil och med en maltig stil, skumbanan, citrus och ört. Rivig kolsyra, lätt kropp och uppfriskande smak som har mer edge jämfört med de generiska ölen i samma segment.
Nacka Boo Pils
(NR. 39518, 330 ML, 4,5%, 25,90 KR)
90 Snygg pilsner som även bjuder in lagern i matchen. Brödiga toner, citrus, ört och diskret blommighet i doften möts upp av en livlig kolsyra, brödiga toner, citrus och rätt bra tryck i humlen med viss beska i avslutet. Snyggt hantverk.
Nacka Saltsjö Lager
(NR. 30947, 330 ML, 5%, 26,90 KR)
90 Blomaromatisk doft där tankarna för oss mot tjeckiskt och även färgen har en något djupare nyans. Citrustoner möter sockerkaka och maltigheten är fint nyanserad. Krämig munkänsla i en relativt rik lagerstil där humlen också får ett större utrymme även om den är lageranpassad. Ambitiös lager.
Nacka Erstavik Supersaison Hallon
(NR. 31470, 330 ML, 10%, 58,90 KR)
91 Lyckad saison i betydligt maffigare utförande än vad som kanske är brukligt med ölstilen men det är väl just experimenterandet som kännetecknar hantverksölen idag. Här smaksatt med hallon och vad som är typiskt för saison är en expanderande fluffig kolsyra/mousse vilket vi också får här, fint integrerat med syrliga hallon, halmlada, torkade örter och röd citrus. Värmande men har likväl fräschören och har mognat väl.
Nacka Skuru Session IPA
(NR. 31155, 330 ML, 4,2%, 26,80 KR)
88 Rejält skummande öl som får hällas varsamt. Reduktiv, fallfrukt, knäcke, örter och komposterat gräs. Smaken visar upp en expanderande mousse, livlig kolsyra och humlebeska inslag i en lättare stil men där det maltiga likväl kommer fram.
Nacka Hellas APA
(NR. 30942, 330 ML, 5,2%, 29,80 KR)
88 American Pale Ale i bärnstensaktigt utförande och med tydliga citrus- och grapefruktstoner, cykelslang och knäckiga toner. Karamell i smaken, smygande beska, ört och kompost samt krämig mousse. Torrt avslut med tydlig humlebeska.
Nacka Baggens IPA
(NR. 30800, 330 ML, 6,1%, 31,80 KR)
91 Tropiskt infuserad IPA med knäckigt karamelliga inslag som motvikt tillsammans med ört och en lätt reduktiv känsla som drar mot cykelslang. Krämig munkänsla med harmonisk maltighet, smygande men balanserad beska och karamelligt kryddigt avslut.
Nacka Sickla NEIPA
(NR. 33469, 330 ML, 6,2%, 33,80 KR)
89 Granskott, vinösa instick, trädgårdsgrönska och tropiska toner fångar vi upp i denna New England IPA där humlen får gott om utrymme utan att bli obalanserat besk. Krämig mousse, rivig kolsyra och fruktiga toner gör denna NEIPA till en törstsläckare trots styrkan.
Nacka Saltis Brut IPA
(NR. 33466, 330 ML, 7,6%, 38,70 KR)
88 Kalifornieninspirerad IPA i fruktig stil och med nertonad humlebeska men inte utan yppigheten där mango, citrus och en hint av tallbarr kikar fram. Krämig smak med aningen hårdare kolsyra, fruktdriven karaktär och överraskande lättdrucken med blott viss beska i avslutet.
Nacka Danvik Belgo DIPA
(NR. 31453, 330 ML, 8,2%, 34, 90 KR)
91 Som en mix mellan den extra-humlade IPA:n och belgisk ale där tropiska toner av passionsfrukt och mango möter vinösa instick som med all sannolikhet kan tillskrivas den närmast sauvignon blancaktiga humlesorten nelson sauvin. Smaken är gomfyllande, smeksam i moussen och med initial rondör i det kryddigt maltiga innan en rejäl humling sparkar in och lämnar ett torrt och IPA-beskt avslut.
Nacka Belgo Quad
(NR. 35323, 330 ML, 10,6%, 68,90 KR)
92 En så kallad quadrupel där inspirationen hämtas från Belgien. Här får vi en fyllig öl med kanderat socker, pumpernickel, pomerans, julkrydda och karamell. Smaken har sötma, krämighet och kryddighet i ett men avslutar relativt torrt och med citrusfräsch eftersmak. Bryggd 2021 och har mått bra av tid i flaska.
Nacka Baltic Porter
(NR. 35640, 330 ML, 10,1%, 58,50 KR)
92 Stout i den lite sötare skolan med inslag av torkade frukter, bränt socker, romindränkta russin, pumpernickel och kryddhylla. Sotiga toner kikar också fram samt balanserad humlebeska. Robust känsla men ändå trivsam i sin stil. Lär göra succé till kladdkaka.
Nacka Barley Wine
(NR. 36919, 330 ML, 11%, 78,90 KR)
90 Barley Wine bryggdes initialt för att vara starkare och locka över vindrickarna till ölsidan, därav namnet. Här får vi en vacker mörk bärnstensaktig färgnyans med kryddiga doftinslag, honung, tobak, soja och libbsticka i mustig stil. Smaken är rik med balanserad sötma, försiktig humle och kryddiga toner samt torkade frukter.
Nacka Daniela’s Rakija Stout
(NR. 31508, 330 ML, 9,6%, 39,90 KR)
92 Imperial Stout som bryggts med inblandning av plommonbrännvin. Doften är åt det traditionella hållet med sotade toner, rostad kaffeböna, viss rökighet men också med ett fruktigt drag som vi vågar tillskriva brännvinet. Just sljivovican som adderas blir mer framträdande i smaken och gifter sig fint med sötman, de kryddiga tonerna, pumpernickel och rökigheten. Inte minst i eftersmaken blir brännvinet framträdande på ett nyanserat vis. Udda men mycket lyckad stout.
Nacka XXL Dessertöl
(NR. 36921, 330 ML, 18,1%, 159,90 KR)
91 Inte en öl man intar på ensam kvist utan här delar ett gäng vänner och dricker med fördel ur vinglas då det är en öl som har en hel del gemensamt med starkvin. Styrkan får man upp med hjälp av bland annat en superjäst och resultatet är en maltigt knäckig brygd med inlagda moreller, torkade frukter, söt lakrits och kavring som integreras fint med sötman. Kolsyran är mer eller mindre obefintlig men annat är inte att förvänta med styrkan så drick denna trögflytande och smakrika brygd till precis det den heter.
Sprit
(provade av Anders Enquist)
Nacka Navy Gin
(NR. 39238, 500 ML, 57%, 459 KR)
93 En ytterst välkryddad och driven navy gin med aveckaraktär i sin GT längtan. Klassisk i sina känningar med enbär, citruszest, lakrits/anis, och sedan maritimt nosad med känslor av juliga kryddor som kryddnejlika, kanel och kardemumma. Någonstans därinne kan vi även vid en nördigare analys inbilla oss spår av cassis och lime- och apelsindragen vanilj. Nörderi eller ej, det är en mycket välljudande gin där styrkan inte bara ger en smakfullt agerande söt string, den ger även denna gin en tanninkaraktär som just ger det; karaktär.
Nacka Lakrits Gin
(NR. 39060, 500 ML, 40%, 379 KR)
91 Nacka Bryggeri är nog mest omtalade för sina kvalitativa och smakfulla öl, men man har även gin och akvavit på repertoaren och den här är det senaste tillskottet i ginportföljen. I grund en klassisk gin med igenkännande moment som enbär, anis, kryddnejlika och citron i grundbygget. Sedan har vi då lakritsen och man gör ett mycket snyggt jobb med att prägla denna gin med, och samtidigt bevara en ursprunglig ginkaraktär. Angenämt var ordet.
Nacka Akvavit
(NR. 39059, 500 ML, 40%, 379 KR)
91 Denna akvavit har man gett en kryddkaraktär i form av dill, koriander, kummin, fänkål, kardemumma, Johannesört och den aromatiska växten Pors, och det är också det vi hittar i karaktären. Smakstrukturellt föreligger de facto även en smått vinös citrustransparens med vissa luftiga och vaniljpudrade whiskynoter, och vi pratar då mjuk Speyside. Det är snyggt sammansatt och påvisar god smak både beträffande uppbyggnad och just smaksättning, all year around. Det är en somrig vinterakvavit…
ANÉE FINE CALVADOS DES CAPUCINS
Har en fruktig smak med inslag av fat, vinteräpplen, mandelmassa och vanilj.
Servera gärna rumstemperat som Avec.
Art nr: 112 Strl: 50 cl Alk: 40%
Barn som får alkohol hemma dricker sig berusade oftare än andra barn.
Svensk cider är på stark frammarsch och är det någon frukt vi faktiskt kan skryta om internationellt så är det våra många äppelsorter och dess olika unika växtlägen i vårt avlånga land. För äpplena är även de en del av begreppet terroir och som Johan Sjöstedt vid Pomologik säger: ’Nordens ekvivalent till druvan.’ Whisky & Bourbon har provat genom ett urval av Strängnäsbaserade Pomologiks cider och finner en ciderstil som är 100 procent frukt och inget annat.
TEXT: NIKLAS JÖRGENSEN FOTO: PRODUCENTEN & WHISKY & BOURBON
”Tidigare har jag hoppat mellan olika jobb och inte stannat mer än ett par år. Med Pomologik känner jag för första gången att det här kan jag göra livet ut,” säger Johan Sjöstedt när vi språkas vid. Johan Sjöstedt kom i kontakt med cidern under sin sommelierutbildning och fascinerades över den kvalitet som hantverkscider kunde uppbringa från exempelvis Frankrike och Spanien. Han började tidigt experimentera själv med ciderproduktion vilket efter några år resulterade i modet att starta upp kommersiellt som Pomologik. 2016 var första säsongen och redan året som följde togs beslutet att det skulle vara en 100 procent ren produkt, det vill säga 100 procent frukt, inget socker, inget vatten, spontanjäst och minimalt eller inget tillsatt svavel.
Basen är i Södermanland, närmare bestämt i Åkers Styckebruk i Strängnäs Kommun. Här sitter man i anrik miljö, i det gamla krutbruket som producerat sprängmedel sedan 1500-talets mitt och fram till 1993 när Celsius omstrukturerades. Sedan några är den historiska miljön en företagspark och huserar bland annat Pomologik. Man har precis tecknat ett avtal om ett bergrum i Åkers Styckebruk där det är tänkt att cidern ska få jäsa kallt och långsamt. Faten är viktiga för Johan Sjöstedt i produktionen och Pomologik har idag 260 fat i sina ägor samt två foeders på 30 och 40 hektoliter respektive. Med andra ord finns växtpotentialen.
Pomologik är idag Johan Sjöstedt, Oskar Palm och Patrik Svensk som hoppat på den svenska ciderrevolutionen. Äpplena som ligger till grund för trojkans cider hämtas från lokala samarbetspartners men också från andra delar av landet, Skåne inte minst. Cidern lagras på ekfat eller i ståltank och förutom nämnda produkt har man även äppelmust, iscider och nu destillat i portföljen.
ATT DET BLEV ÄPPLEN FÖR JOHAN SJÖSTEDT som grundade företaget var just för att äpplet var vår motsvarighet till druvan. Att det dessutom är en frukt som har stor potential i jäst tillstånd och i grunden
inte behöver justeras eller manipuleras ökade blott hans intresse för att ta fram ciderprodukter som avspeglade äpplet och växtläget. För just terroir är en betydande faktor för äpplena i vårt land. Det vet nog alla som smakat äpplen från Skåne och norrut. Men som Johan påpekar så är vi inte lika långt komna i vår ciderproduktion som mer etablerade länder, England inte minst, och där det finns sorter anpassade för klimatet och agendan. I Sverige arbetas det mer med ätäpplen vilket ger en annan karaktär och ovanpå det har den norra delen av Europa ett annat klimat inte minst med många fler soltimmar under sommarhalvåret. Addera fluktueringar i temperaturer mellan dag och natt och du har en tydlig fräschör i äpplena som växer långsammare och samlar på sig mycket smaker.
POMOLOGIKS CIDER är måhända för en ovan gom aningen mer krävande jämfört med det som är den gängse uppfattningen vad en cider är. Svenskt regelverk kring ciderproduktion är nämligen ingen upplyftande läsning och det krävs inte mer än 15 procent fruktvin i cidern. I stället är det vatten som styr mängdmässigt och ofta uppbackat av socker samt tillsatta smakämnen. Vi vet alla vilken succé svensk så kallad cider haft på den internationella scenen och det har knappast gjort livet lättare för producenter av cider enkom gjort på frukt och inga tillsatser. Men ciderrevolutionen är här nu och antalet producenter växer och likaså intresset. Med Pomologiks cider får konsumenten en produkt som smakar av sin råvara, sitt växtläge och lagringssätt. Det är en betydligt torrare upplevelse, syrligare likaså och ofta med ett skönt tanninbett i smaken. En vinös upplevelse helt enkelt men på svenska äpplen.
Johan & Oskar.
(NR. 38093, 250 ML, 3,5%, 28,80 KR)
92 Det danska äpplet Ingrid Marie är tillika ett av Sveriges mest odlade och står för runt en fjärdedel av vårt lands produktion. Här får vi en härligt frisk och kryddigt blomaromatisk äppelkaraktär med livlig mousse i smakprofilen, skalstrama inslag som skänker viss tanninkänsla, bra bett i syran och ett rent kryddigt rödäppligt avslut med jordig touch. Integrerad sötma men torrt avslut.
(NR. 10553, 250 ML, 4,5%, 28,70 KR)
Pomologik Wassail
(NR. 10202, 440 ML, 4,5%, 48,30 KR)
93
Återigen ett anrikt danskt äpple som varit med sedan mitten av 1600-talet, åtminstone tycks det kunna härledas till Jylland. Det är ett av de finaste äpplen vi har med en uttalad sötma och syra men det är inte det mest kommersiellt gångbara och enklaste att odla. Här får vi äpplet i dess renaste form i vackert bronsfärgat utseende med aromatiska instick, kryddiga toner, fallfrukt, banan och halmlada i doften. Smakmässigt så bjuds en touch av funk samtidigt som det är snyggt rent och krispigt i sitt utförande med torr känsla och kittlande mousse.
Pomologik
(NR. 80332, 750 ML, 4,5%, 99 KR)
91 Att lagra sin cider är nog för många en tanke som inte ens tänkts men faktum är att har du syra och sötma samt alkohol så är grunden för en intressant utvecklingskurva där. Pomologiks 2019 på aroma har några år på nacken och det yttrar sig i form av lätt oxiderade äppeltoner, svamp, jästighet och vi får närmast mineraliska yttringar som påminner oss om mogen champagne. Ännu livlig mousse med bra skärpa i såväl frukt som syra och med läckert kryddigt ingefärsbett i avslutet. En vinös cider i torrare utförande och som vi gissar bara mått bra av att rundas av några år.
93 Tom Oliver i engelska Herefordshire hör till cidervärldens främsta och här har Pomologik ingått samarbete med mästaren. Namnet wassail hämtas från en engelsk tradition, eller ceremoni, där äppelträdet hyllades ofta kring juletid för att nästa säsong ge en god skörd. Cider skvättes runt trädet, en besvärjelse uttalades och bröd placerades ut i trädet till fåglarna. Om det var seriöst eller mer en kul grej får vara osagt men cidern Wassail är riktigt läcker med sin djupare färg som drar mot bärnsten och där inslag av bokna äpplen möter halmlada, röda bär och kryddiga instick. I gommen bjuds en mogen rik och ren fruktighet med underliggande skalbeska, fin sötma och bra krydda i det syrliga avslutet.
Cider State of Mind
(NR. 11395, 750 ML, 6,9%, 180, 10 KR)
92 Fatlagrad cider på belle de boskoop ger en helt annan karaktär till upplevelsen och visst spelar tillsatsen av tio procent iscider in också den. Här får vi en lite djupare och nyanserad cider med mer alkoholstyrka vilket drycken mår bra av. Karamelliserade äpplen, fudge, svamp och vinösa hintar kikar fram i snyggt försiktigt oxiderad stil. Skön kryddig edge i äppelsmaken, tanniner och syrligt torrt avslut. Hela två år på burgundiska fat ger dig en ciderstil som sticker ut och som bjuder på spännande kombinationer i köket.
(NR. 10868, 750 ML, 4,5%, 78,20 KR)
92 Inspiration hämtas här från vinvärlden och Nouveau-vinerna som associeras främst med Beaujolais och där release är kort tid efter skörd, mest viktigt samma år. 2022:an har en rustik elegans över sig med mogna röda äpplen, fudge och karamelliserade inslag. Smaken har ett flyktigt anslag med livlig mousse, slank och skönt ”bonnig” känsla med röda äpplen i saftigt utförande. Har sannolikt mått bra av tid i flaska. Väldigt imponerande leverans med tanke på prislappen.
Whisky & Bourbon har provat genom ett urval av Pomologiks produkter som är tillgängliga på Systembolaget och nedan återfinns redaktionens intryck.
(NR. 18036, 750 ML, 4,5%, 147, 50 KR)
DESTILLAT
93
Det mest vinösa vi provar från Johan Sjöstedt är denna 2020 Brut som bygger sin bas på äppelsorterna aroma och katja. Återigen spontanjäst vilket här ger oss en cider med komplext doftspektrum där citrusfrukter av olika slag möter kryddiga röda äpplen, svamp, salubrin och litchies i en lätt funky stil som drar mot hölada. Smaken är slank och vinös med bett i tanninerna, fin beska och en läcker syrlig sötma. Mognaden har gett nyanser av tobak och stenkällare vilket blott adderar till det subtila.
(NR. 38090, 250 ML, 4,5%, 28,80 KR)
Pomologik Ingrid Marie Blanc
(NR. 50701, 500 ML, 42%, 494 KR)
Inte för alla, detta olagrade råa och bångstyriga äppeldestillat på 100 procent Ingrid Marie. Endast 250 flaskor har producerats och här får vi råa äppligt spritiga toner i torrt utförande och med tanninbett i eftersmaken. Viss beska noteras och även om det kanske inte är vår kopp så är det intressant att smaka destillat i ett purungt och helt oförvanskat tillstånd. Lär göra jobbet som matsmältare alldeles förträffligt.
Pomologik Ingrid Marie XO
92
Wai-iti är en aromatisk humlesort från Nya Zealand och i mötet med Pomologiks äppelcider blir resultatet högst lyckat och närmast vinöst i sin framtoning. Mogna röda äpplen, citrusfrukter och örtighet lierar sig med sötma, krydda och beska i en fräsch och friskt sval stil som vi med glädje dricker i sommar och även till diverse maträtter.
(2021 PÅ SYSTEMBOLAGET, NR. 10211, 750 ML, 6,9%, 149 KR)
92 Återigen ett samarbete med engelska Oliver’s Cider och Tom Oliver där vi har en blend mellan fatlagrad engelsk cider och svensk iscider. Resultatet är en cider med fint djup, lätt volatila toner med halm, fudge, bokna äpplen men också ett stänk av päron. I gommen bjuds ett läckert stenfruktigt anslag med fallfrukt, lätt rökighet och mogen känsla i frukten även om det drar åt det torra. Tanninerna är närvarande med frisk syra och kryddighet i avslutet.
(NR. 50730, 500 ML, 42%, 787 KR) 88
En svensk motsvarighet till calvados, det är vad denna XO på Ingrid Marie erbjuder. Mängden producerat är limiterat till 750 halvlitersflaskor och tiden i fat har landat på drygt fem år och det lär dröja ett antal år innan nästa laddning kan lanseras enligt Johan Sjöstedt. Här får vi en mörkchokladig ton med kryddiga äppelinslag, lätt volatila inslag och en spritkänsla som vi närmast associerar till marc. Smaken är överraskande torr med äppliga nyanser, kryddighet från såväl fat som frukt och en fin intensitet i eftersmaken.
Eiroa 20 Years Colorado Short Corona
HONDURAS, 110 KR, BROBERGS.SE
I samma serie finns även
Eiroa 20 Years
COLORADO CORONA PRENSADO, HONDURAS 208 KR
Rom
Mount Gay Rum Extra Old, Barbados
NR. 86649, 700 ML, 43%, 769 KR
Christian Eiroas första 20 år i cigarrbranschen ska firas och det sker med en nylanserad kort corona som sitter som en smäck i sommarvärmen. Till det njuts en rom vars uppgift tycks bestå i att fullända cigarrer – Mount Gay XO. Låt cigarrsommaren börja.
TEXT: NIKLAS JÖRGENSEN FOTO: WHISKEY & BOURBON
Det diskuteras huruvida Mount Gay Distillery är världens äldsta romdestilleri och flera indikationer pekar i den riktningen. Ursprungligen döpt till Mount Gilboa Plantation men destilleriet såg en namnändring 1801 efter Sir John Gay Alleyne som var talesman för plantageägarna och en betydelsefull person i kampen mot slaveriet.
Mount Gay XO är en rom som träffar mina smaklökar mitt i prick. Jag erkänner villigt min svaghet för sötma i rom och tycker den inte bara lyfter drycken generellt, rondören adderar även till finessen och nyansrikedomen. XO:n går således hem direkt då den är gjord i den brittiska romskolan där just sötma är en viktig faktor. Nu pratar vi inga betydande mängder så att det ska uppfattas som avskräckande, blott en uppmjukning av spriten. Mount Gay XO är en blend mellan olika rom där den yngsta beståndsdelen är åtta år och den äldsta femton. Den framställs i klassiska potstillpannor genom dubbeldestillation och lagras i fat som tidigare huserat bourbon och cognac.
XO:n är smooth, flirtig, kryddig och nyanserad med ännu fin fruktighet. Jag gillar det vaniljiga inslaget som lierar sig snyggt med Eiroan. Det faktum att varken cigarr eller rom hör till kategorin utåtagerande utan smälter in stilfullt i sin omgivning är min favoritkombo när cigarr och dryck matchas. Det är då det bjuds på mest subtila intryck, du finner något nytt vid varje rök, varje slurk, och det blir till en andaktsfull stämning för min del, inte minst då det är årets första cigarr som avnjuts utomhus, i shorts och överblickandes det nyanlagda potatislandet. Kanske känslan av att jag förtjänar denna cigarr och rom extra mycket efter ett par tons släpande spelar in och att drycken även lättar på värken i ryggen ska nog inte underskattas. Men, det är en lysande kombination och jag är toksåld på Eiroa rent generellt och inte minst så är Mount Gay, inte bara XO:n, lysande rom till just cigarr.
Bakom cigarren till glaset Mount Gay XO finner vi Christian Eiroa och etiketten högtidliggör dennes 20 första år i branschen. Den korta coronan är en sprillans nylandad cigarr hos Brobergs och vi har att göra med tobak från Honduras och från Corojo-plantan. Just Corojo var en
kärlek som Christians far Julio Eiroa skred till verket med. Det tog honom några år att få grepp om plantan i Honduras men man kan förstå Julios envishet då plantan - eller fröna - följde med familjen när de lämnade Cuba i samband med revolutionen. Corojo har ett närmast mytomspunnet renommé bland cigarrvänner men då den hör till de mest svårodlade där angreppen från mögel inte minst är omfattande så har plantan successivt skiftats ut mot nya hybrider, inte minst på Cuba. Att den dessutom är liten och blir inte större än 170 centimeter har också spelat in. det innebär att mängden wrappers till cigarren från en planta inte blir mer än 20–30 procent.
Christian Eiroa tog Corojon till nästa nivå och vägrade byta till de mer högavkastande hybriderna. Varför denna envishet kan man såklart fråga sig men det handlade inte om något romantiserat förflutet från familjens cubanska ursprung utan för Christian handlar det om smak, Corojon har en helt annan styrka och sötma i sig vilket märks omedelbart i cigarren. Christian Eiroa använde sig av Corojon i sin Camacho-cigarr, ett brand som såg sådan succé och ständig växt att det till sist var icke greppbart för honom och det faktum att han aldrig var hemma ledde till en försäljning av märket till Oettinger Davidoff 2008. Han stannade kvar i företaget några år innan han gick vidare och startade upp sitt eget på nya premisser och det är nu en av dessa cigarrer jag har i handen. Storleken är optimal. Den må se ut att försvinna på några minuter men faktum är att jag blir sittandes med den i närmare halvtimmen. Fint packade blad, brinner jämt och långsamt samt bjuder på en relativt homogen upplevelse från start till avslut är faktorer jag gillar. Att den uppvisar delikat kryddighet, hintar av kaffe och vanilj samt ett stråk av jordighet sitter som en smäck till rommen och så är jag ju en sucker för cigarrer som även har rökdoften med sig.
Njut ett par i sommar, lite XO till det och glöm inte musiken. Mitt tips blir till att låta Talking Heads Take The Highway gå i bakgrunden. Liveskivan ligger nu ute på diverse musikstreamingtjänster och innehåller klassiskt livematerial från 1978, med låtar från det självbetitlade debutalbumet året innan med paradnumret Psycho Killer i spetsen.
Vår kärlek till maten är precis lika stor som till drycken och märkligt vore väl annars med tanke på hur tätt länkade de bägge är. Därför går drinktillbehören och spisen ständigt varm på redaktionen och det provas såväl klassiska som nydanande kombinationer när ölet, whiskyn eller drinken matchas till den perfekta anrättningen. Med andra ord, samtliga receptförslag som återges på följande sidor är skapade av Whisky&Bourbon-redaktionen.
Spritz hör sommaren till och här lyxar vi till vår version med en högklassig aperitivo som bas. Starlino Rosé tar den klassiska spritzen till nya höjder och i vår drink byter vi även ut den vanliga proseccon mot en rosa variant. Resultatet är läskande och rätt oemotståndligt…dessutom väldigt lätt att svänga samman.
Hotel Starlino Rosé Torino Aperitivo, Italien NR. 78565, 750 ML, 17%, 269 KR, 93 P Italiensk aperitivo när det är som bäst; ja Starlino gör en sannerligen inte besviken såväl utseende- som innehållsmässigt. Den rosaskimrande aperitifen har en bas av vin på trebbianodruvan och har sedan smaksatts med örter, kryddor och blommor som extraherats och mixats med vinet i bästa vermouth-anda. Den inbjudande doften uppvisar ett aromatiskt anslag med rosenblad, blodgrape och en komplex örtighet där malörtens betydelse är oomtvistlig. Söt ja, men med stor fräschör i det citrus- och apelsinfriska, smygande bitterhet och läckert stram skalbeska i det långa och kryddiga avslutet.
SÅ HÄR GÖR DU STARLINO SPRITZ ROSÉ
• 6 cl Starlino rosé
• 12 cl torr rosé prosecco
• Club Soda att toppa upp med
• Blodapelsinklyftor
• Jordgubbar
• Istärningar
Fyll ett glas med istärningar och några skivor blodapelsin samt klyftade jordgubbar. Häll över Starlino följt av rosébubblet och toppa med ytterligare blodapelsin samt en skvätt club soda. Vi serverar chokladdoppade jordgubbar därtill.
Tom Collins är en citrusfrisk törstsläckare baserad på gin. Det är en tidlös sommarklassiker och väljer du att mixa en Tom och inte en John Collins så beror det på valet av gin. Den lite sötare Old Tom står nämligen för basen i Tom Collins medan en London Dry Gin hör till en John Collins. Här använder vi svenska nyheten All About Gin Old Tom för att sätta en drink vi aldrig tröttnar på.
DRINKBAS
All About Gin Old Tom, Sverige NR. 56089, 700 ML, 43%, 315 KR, 87 P Expressiv och klassisk gindoft med stort fokus på enbär och citruszestighet, torkade blommor och örtagård. Ett diskret äppligt drag letar sig även fram, likaså tändstickssplån och ett par grässtrån. Smaken uppvisar ginstilens tydligare rondör och här får vi ett oljigt och visköst uttryck med citrusfräschör, enbär och örtigt avslut. En gin för dig som gillar enbärskaraktären.
SÅ MIXAR DU EN TOM COLLINS
• 5 cl All About Gin Old Tom
• 1,5 cl sockerlag
• 3 cl citronsaft
• Sodavatten
• Istärningar
• Dekoration
• Citronskivor, cocktailkörsbär
Använd dig av ett highballglas som du till drygt hälften fyller med is. Addera gin och sedan sockerlag och citronsaft. Rör runt innan du toppar med club soda och dekorerar med citron och körsbär.
Shanky’s Whip har tagit oss med storm och förutom att dricka den som den är så börjar vi nu nyfiket mixa drinkar på den irländska whiskeylikören som med sin vaniljiga och karamelliga karaktär sitter som en smäck i en iskall kaffecocktail.
DRINKBAS
Shanky’s Whip
NR. 54177, 700 ML, 33%, 329 KR Karamellig, vaniljpudrad kola och chokladrullade körsbärsäpplen virvlar runt och vi har naturligt nog en hel del sötma i britsen, men den generösa styrkan transparerar med sina spritigare, integrerade dunster och det finns en kryddig spänst i slutet av resan som de facto ger små tanniner i avslutet. Det är kort och gott banalt läckert och syndigt gott. Som den där kaloririka efterrätten som man inte borde ta men som man inte kan låt bli ändå. Och varför inte liksom…
SÅ MIXAR DU EN COLD BREW
• 4 cl Shanky’s Whip
• 8 cl iskaffe
• Istärningar
• Mjölk
• Råsocker
Börja med att avgöra om du ska göra eget iskaffe eller köpa färdigt. Det är lätt att göra men kräver vissa förberedelser som att koka upp kaffe och kyla ner det. Häll upp likören i ett cocktailglas med en istärning i. Toppa med iskaffe som gärna får ha lite skum vilket du får genom att skaka kallt bryggt kaffe med mjölk, ett par istärningar och lite råsocker i en shaker.
När vi ändå svänger samman vår Irish Coffee så stannar vi på de brittiska öarna och gör världens enklaste dessert därtill - en raspberry fool. Här behöver det inte bakas utan i grund och botten är det vispad grädde och hallon som varvas i ett glas. Vi lyxar dock till den och smörrostar upp havregryn och rör ner innanmätet från en vaniljstång i grädden. Och så blev det visst ett stänk av Tullamore D.E.W. i smeten också. Nu vet du vad du ska göra med dina hallon i sommar - och dricka därtill.
ART.NR. 524, 700 ML (FINNS ÄVEN I 350 ML, 169 KR), 40%, 299 KR, 89 P
Denna irländska klassiska whiskey älskas av många och är en folklig whiskey således, och det finns lika självklar som enkel anledning till det: den är god, den är bra den är harmonisk. Här finns en lätt smörkolasöt, päronfruktig och vaniljkryddigt mild och charmig doft men smakprofilen antar en betydligt torrare skepnad vilket skänker whiskeyn en viss stramhet. Rund, god och skönt honungsslöjat samt örtigt avslut gör Tullamores klassiker till alltid lika pålitlig följeslagare.
• 5 cl Tullamore D.E.W.
• Bra varmt kaffe
• 1 rågad tesked farin
• Lättvispad grädde
Se till att ditt glas du ska använda är varmt. Lägg sedan farin i glaset följt av whiskeyn. Häll på kaffe och rör om så att sockret löses upp. Mot baksidan av en sked häller du sedan den försiktigt vispade grädden. Servera den varma drinken utan sugrör.
SÅ HÄR GÖR DU RASPBERRY FOOL - 4 SERVERINGAR
• 3 dl grädde
• 1/2 dl rörsocker
• 1 vaniljstång
• 1,5 dl havregryn
• 2 hekto färska hallon
• Smör
• En skvätt Tullamore D.E.W.
• Dekoration
• Vita chokladknappar
Börja med att vispa ihop grädde och sockret samt gröp ur vaniljstången. Stanna när du får toppar i grädden när du lyfter på mixern. Rör ner två centiliter av whiskeyn. Smörrosta havregryn krispiga. Låt svalna. Halvera hallonen och varva sedan grädde med hallon och rostat havregryn, 2 lager minst. Toppa med vita chokladknappar. Desserten kan förberedas och stå kallt så du kan fokusera på din Irish Coffee.
Old Fashioned hör till en av de mest ikoniska cocktails vi känner till. Här tar vi klassikern och ger den en rejäl twist då whiskeyn byts ut mot syndigt goda Shanky’s Whip whiskeylikör och sötman hämtas även från Aperol. Ljuvligt gott blir det.
DRINKBAS
Shanky’s Whip, Irland
NR. 54177, 700 ML, 33%, 329 KR Här bjuds dofter och smaker av karamellig, vaniljpudrad kola och chokladrullade körsbärsäpplen virvlar runt och vi har naturligt nog en hel del sötma i britsen, men den generösa styrkan transparerar med sina spritigare, integrerade dunster och det finns en kryddig spänst i slutet av resan som de facto ger små tanniner i avslutet. Det är kort och gott banalt läckert och syndigt gott. Som den där kaloririka efterrätten som man inte borde ta men som man inte kan låta bli ändå. Och varför inte liksom.
SÅ MIXAR DU EN IRISH OLD FASHIONED
• 3 cl Shanky’s Whip
• 3 cl Aperol
• Ett stänk Bourbon
• 3 droppar Angostura Bitter
DEKORATION
• Apelsinskiva
• Maraschinokörsbär
Mixa samman Shanky’s Whip, Aperol, Bourbon och bitterdropparna i ett glas med istärningar. Rör kall med barsked. Sila drinken ner i ett Old Fashioned-glas och servera med apelsinskiva samt körsbär, gärna maraschino.
Dags för en klassiker. Rob Roy är mer eller mindre släkt med Manhattan men där den senare använder sig av bourbon eller rye whiskey så står Rob Roy på skotsk grund. Cocktailen skapades i slutet av 1800-talet av en bartender vid Waldorf Astoria på Manhattan och fick sitt namn efter operettpremiären som då precis ägt rum i New York. Föreställningen baserades vagt på den skotska hjälten Rob Roy MacGregor. Till denna förnämliga cocktail väljer vi den sällskapssjuka Monkey Shoulder.
DRINKBAS
Monkey Shoulder, Skottland
NR. 85831, 700 ML, 40%, 399 KR, 91 P
Samspelet mellan Balvenie, Glenfiddich och Kininvie-malts har lagt grunden för en whisky med en fyllig doft med finlemmad och balanserad sötma och där citron, apelsin, nektarin, honung och vanilj samsas med tassande fattoner i en fint fruktigt och mogen stil. I gommen biter sig doftinslagen fast med utvecklad kryddighet och strukturen är hela vägen ut elegant silkig, torrt fyllig och distinkt med snygg fräschör i botten. Det är en stilfull och sällskapssjuk Monkey vi har att göra med, i din cocktail eller i ditt whiskyglas.
SÅ MIXAR DU EN ROB ROY
• 4 cl Monkey Shoulder
• 2 cl röd Vermouth av bättre kvalitet
• Ett par stänk Angostura Bitter
TILLBEHÖR
• Cocktailkörsbär
• Istärningar
• Shaker
Kyl ett cocktailglas genom att ställa det i kylskåpet. Lägg istärningar i shakern och mät upp whisky, vermouth och angostura. Skaka rejält. ta fram ditt kylda glas, sila upp och dekorera med cocktailkörsbär. Ingen is i glaset.
Sommaren är här och med den de svenska jordgubbarna. Fönstret är förtvivlat kort så passa på att njuta av bären i alla dess former. Här doppar vi svenska ’gubbar’ i mörk och vit choklad och serverar till en ikonisk cognac som älskar smakkombinationen.
SERVERAR 4 SERVERINGAR
• 12 färska jordgubbar, gärna lite större
• 100 gram mörk choklad
• 50 gram vit choklad
Skölj jordgubbarna och torka av. Smält först den mörka chokladen. Doppa jordgubbarna i denna men spar lite av toppen på gubben för färgeffekten. Låt ligga kallt i kylen så chokladen stelnar. Smält sedan den vita chokladen och ringla med en sked över den mörka för fint mönster. Kyl igen innan servering.
ART.NR. 172, 700 ML, 40%, 589 KR, 95 P
Slank, elegant och fyllig i sin stramt silkiga struktur. Ja, det är onekligen Rémy Martins signum och det uppvisas en lätt körsbärshintad fruktighet med undertoner av vaniljkrydda, mandel och valnöt samt en mörkchokladig nyans med apelsinzest. Allt inlindat i en vansinnigt snygg fathantering. Smaken smeker med nyanserad sötma, citrus- och apelsinpigga inslag, nötig kryddighet och ett sammelsurium av intryck i det långa, superfräscha avslutet. Klassisk flaska, klassiskt innehåll!
MATCHNINGEN
Cognac och röda bär är en ytterst passande kombination och nu när vi har de första svenska jordgubbarna här så känns det naturligt att matcha dessa med Rémy Martins VSOP. Inte minst chokladen blir då smakbryggan mellan dryck och bär.
Roquefort och Islay är som gjort för varandra när man har lite mer kropp i whiskyn. Här plockar vi fram än mer ingredienser som uppskattas av Lagavulins 16-åring och det blir till en smörstekt levainmacka med smält Roquefort, färska fikon, honung och krasse samt peppar på toppen. Lätt att laga, gudomligt att njuta av till single malt-whiskyn.
• 4 skivor levain
• 2–3 färska fikon
• Roquefort
• Honung
• Krasse
• Svartpeppar, smör
Stek upp levainskivorna i smör så de blir lätt frasiga och antar en gyllene färg. Stek inte för länge då brödet även ska in i ugnen senare. Skiva upp fikonen i slantar längs ryggen. Skär upp en rejäl skiva Roquefort till respektive macka. Droppa lite honung över varje skiva. Lägg osten på brödet och ställ in i ugnen några minuter så osten smälter bara litet. Vi kör på 175 C. Ta ut och toppa sedan med fikonslantarna, riv lite svartpeppar över, och droppa lite mer honung. Kör i ugnen några minuter till. Ta ut och servera med färdigklippt krasse och lite extra peppar samt honung. Tänk på att arbeta med en rinnigare honung.
ARTIKEL 400, 700 ML, 43%, 881 KR, 95 P
När Lagavulin 16 YO visades upp för omvärlden för första gången under tidigt 90-tal, var den tänkt som en limiterad lansering. Whiskykonsumenternas stora kärlek till drycken ändrade på de tänkta planerna och det blev därmed en fast produkt i Lagavulins core-range. Idag är whiskyn en Islay-klassiker och en sådan som fått en mer vinös karaktär och sublimt utvecklad rökighet med mer cigarrpuffad tobak än tjära. En sansad styrka ger en elegant rundning i den fatkryddade och mogna fruktighetens äpplen, citrus med oranga slingor, körsbär och sultanrussin. Snyggt spel mellan maritim lakritssälta och vanilj och fudge-karameliserad sötma, som sätter pusselbitarna på rätt plats. En klassiker som utvecklat en än mer sofistikerad hållning än när det begav sig.
MATCHNINGEN
Sälta, sötma, kryddighet och syra möts i mackan och Lagavulin hanterar det med bravur och lindar in smakerna i en fruktig och harmonierande stil där det rökiga blir stilfullt integrerat och närmast nertonat.
VD & Chefredaktör.
DANIEL BRUCE
Efter romanska språkstudier i hemstaden Lund väcktes Daniels vinintresse i en siciliansk vinkällare 2008. Med ett stopp i Neapel bar det sedan av mot Köpenhamn där han tog jobb på Juuls Vin & Spiritus. Åtskilliga glas nerello mascalese senare fattade han pennan och började skriva om sina vinresor. Idag skriver han även om whisky och fotograferar från olika håll i världen.”
Ett besök på det legendariska Cantillonbryggeriet i Bryssel för snart två decenneier blev något av en uppenbarelse för Niklas som sedan dess förkovrat sig i ölets underbara värld. Niklas danska påbrå skulle kunna antyda att vi har att göra med en Hof-kille men industriöl har han inte mycket till övers för. Istället bankar hjärtat lite extra för spontanjästa öl, gärna fruktöl, nordtysk stram pilsner och trappist. Niklas skriver även i Livets Goda, är den fortifierade rösten i cyberrymden och driver bland annat sidan Mad about Madeira.
CHRISTOFFER ”KRICKAN” ENQUIST
Vår allas hjälte och en av sönerna i familjen Enquist. En magiker både i telefon med tidningens kontaktnät och vid spisen när det ska lagas mat. Det här är dessutom killen du måste ta fram något extra klurigt om du ska lyckas lura honom med en blind flaska vin.
ERIK DAHLSTRÖM
Formgivare, fotograf och matkreatör på Livets Goda sedan starten. Oändlig passion för mat och dryck som utvecklats från hundratals restaurangbesök och resor genom åren.
Finlaggan Batch Strength är ett litet mästerverk som träffar mitt i prick. Fat, rökighet, ålder och styrka skapar en nästan tuggig whisky med maffig rökighet.
Hasse Nilsson, Allt om Whisky
Finlaggan är en rökwhisky med både kraft och stil som sitter helt rätt i svenska rökwhiskymunnar! Ur startblocken knäckig savaräng, överallt torvrök. Efterhand stigande lägereldstoner som briserar i en brandrök-finish. 91 poäng.
Henrik Aflodal, The Sprits News
Vrålande torv. Jättebra exempel på en whisky som är mer torvig än rökig. Ingen whisky jag har provat hittills på bloggen har haft en bättre bang for your buck.
David Tjeder, Tjeders Whisky
Ett riktigt kraftpaket från klassiska Islay, och som sig bör rejält rökig. Snyggt hantverk med fin balans från start till mål där rökigheten ackompanjeras snyggt av torkade äpplen och aprikoser, vanilj, nötter och lite mogen citrus.
Andreas Grube, Expressen
Ger dig tillgång till ALLT vi gör
- i digital form.
PREMIUM PLUS är vår nya digitala tjänst som ger dig tillgång till allt vi gör. Den inkluderar digital prenumeration på BÅDA
våra huvudtidningar Whisky & Bourbon samt Livets Goda men också givetvis till Senaste nytt på Systembolaget, Vinoteket med över 16.000 provade drycker, Receptbanken, alla artiklar och nyheter på hemsidan och inte minst alla våra specialutgåvor digitalt.
Premium Plus kostar 449 kr för 1 år.
Besök www.livetsgoda.se