Med Linnéuniversitetet in i framtiden – en berättelse om de 10 första åren

Med Linnéuniversitetet in i framtiden

En berättelse om de 10 första åren

Denna skrift bygger huvudsakligen på intervjuer med ett antal medarbetare som varit med på hela eller delar av denna 10-åriga resa. De som intervjuats presenteras på sidan 46.

David Färdigh, frilansskribent, har gjort alla intervjuer och sammanställt dem till en enhetlig text, vilken sedan har bearbetats och kompletterats av Börje Björkman, Nanny Fransson, Christel Olsson, Joakim Palmqvist och Johannes Rydström.

ISBN: 978-91-89283-07-7 Foto: Johannes Rydström, Joakim Palmqvist, Hans-Erik Karlsson, Daniel Blom, Ylva Dandanell, Anders Runesson, Lena Richert, Nisse Nilsson, Karin Björkquist, Anna Hall, Linda Ulfsax

2

Innehåll

4 Linnéuniversitetets vägval mot framtiden 6 Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3 14 Om att gestalta den fria tanken

Linnéuniversitetets symboler och identitet

18 Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet 22 Skapandet av en ”Linnéregion” 28 Universitetet och samhällsuppdraget 32 Vad händer härnäst?

43 På väg in i framtiden 46 Medverkande

3

Linnéuniversitetets vägval mot framtiden Vi är ett internationellt universitet i Småland – som vill sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.

4

Linnéuniversitetets vägval mot framtiden

Här i Småland har det hänt stora saker, alltid med start i små förhållanden som utnyttjats nyfiket och nyskapande, med betydelse för världens utveckling. Den traditionen vill vi stolt föra vidare. Carl Linné gick i skola här. Ingvar Kamprad grundade IKEA. Astrid Lindgren skapade barnböcker som världslitteratur och Elin Wägner pekade på miljöfrågans angelägenhet och kvinnors kraft.

Linnéuniversitetet grundades 2010. Grundstenarna är många.

Stiftsstäder som Växjö och Kalmar hade tidigt gymnasier, lärarseminarier och andra mer specialiserade inrättningar som Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Det gjorde att bygden stod redo att anta utmaningen då den stora expansionen av högskolesystemet tog plats på 1960-talet. Då kompletterades de äldre universiteten och de större städernas mer praktiskt inriktade högskolor med fyra universitetsfilialer. Tio år senare blev de självständiga och snart med sällskap av en ny högskola i snart varje län och en vilja att vara värd för högskole­utbildningar från i stort sett alla kommuner.

Detta var ett uttryck för ett spirande kunskapssamhälle där högre utbildning blev en avgörande basresurs för en expansiv regional ekonomi, uppkopplad mot globala värdekedjor.

Från och med 1990-talet blev de självständiga lärosätena mer målstyrda, men i allt väsentligt beroende av statlig finansiering.

Målet var att bygga en kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Genom att belysa vad vi åstadkommit så får vi också vägvisare till hur en strategi som sätter kunskapen i rörelse för en hållbar samhällsutveckling bör utformas. Historien pekar framåt.

En jubileumsskrift kan visa fram några linjer i en utveckling vi vill se ge kraft framåt. Den kan bara exemplifiera insatser och bedrifter. Vi gör det genom några intervjuer, bilder, faktarutor i denna skrift. Vi gör det också genom program­aktiviteter och webbresurser och vårt fortsatta arbete med att ta vara på och fullfölja Linnéuniversitetets idé. Som ett modernt universitet i Småland visar vi tacksamhet mot allt tidigare generationer bidragit med och sätter dessa resurser i rörelse som utvecklingskraft för att med kunskap skapa en hållbar samhälls­utveckling.

Peter Aronsson, rektor

Linnéuniversitetets vägval mot framtiden

5

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3 Hur skapades Linnéuniversitetet och hur kunde 1+1 bli 3?

En av de medarbetare som varit med från de första förberedelserna och genomförandet av fusionen till dagens väletablerade universitet, är Ylva Dandanell, som då var forsknings­samordnare och redan från starten mycket positivt inställd till fusionsprojektet: – Att bilda Linnéuniversitetet var helt rätt väg att gå. Och att få vara delaktig och medverka var väldigt spännande. Jag kände att jag var på rätt plats!

Drivkraften: att skapa konkurrenskraftiga miljöer för spetsforskning Till Linnéuniversitetets förhistoria hör ett samarbets- och diskussionsprojekt med namnet Akademi Sydost som inledningsvis innehöll tre intressenter: Högskolan i Kalmar, Växjö universitet och Blekinge Tekniska högskola (BTH).

I sista stund drog sig BTH ur och kvar fanns då Växjö och Kalmar.

I Växjö hade man under några år haft en bredare universitetsstatus medan detta i Kalmar endast fanns inom det naturvetenskapliga området. Tillsammans skulle de två kunna komplettera varandra mycket bra.

– Erfarenheterna från och drivkrafterna inom Akademi Sydost tydliggjorde de stora möjligheterna med ett gemensamt universitet Kalmar-Växjö, fortsätter Ylva Dandanell.

– Just forskningsmöjligheterna var en viktig aspekt i fusionen. Med Linnéuniversitetet kunde vi skapa fler miljöer för spetsforskning som verkligen kunde konkurrera med andra universitet och därmed också öka tillgången till externa forskningsmedel.

Samtidigt var det tveklöst två olika kulturer som möttes när Växjö och Kalmar skulle fusioneras och bli Linnéuniversitetet.

6

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

– Ja, det var två olika kulturer och två helt olika fördelningsmodeller som skulle förenas i ett helt nytt system. Det var långtifrån enkelt. Det fanns till exempel olika synsätt på forskningens roll i utbildningen.

Ylva Dandanells positiva inställning är intakt nu tio år senare. Även om fusionsprocessen krävde väldigt mycket jobb och möda under flera år så blev resultatet framgångsrikt.

– Ett exempel är de sex stycken spetsforskningsmiljöer – Linnaeus University Centres (Lnuc) – som skapats och som är nationellt och internationellt ledande.

Yael Tågerud, som tidigare hade varit delaktig i det samarbete som fanns rörande forsknings- och chefsutbildningar mellan Växjö, Kalmar och Blekinge och som vid tiden för fusionen hade en samordnande roll, välkomnade planerna men minns också farhågorna: – Det fanns inledningsvis en oro över att Kalmar skulle bli en filial till Växjö.

Vissa utbildningar fanns både i Kalmar och Växjö och inte minst där uttrycktes oro över att fusionen skulle medföra nedskärningar.

– Då fick vi informera om att det inte fanns någon avsikt att ta bort utbildningar eller skära ned på administrationen. Budskapet var istället att vi skulle effektivisera resurserna och använda dem på ett bättre sätt.

Linnaeus University Centre (LNUC) Några av Linnéuniversitetets främsta forskningsmiljöer har fått den speciella benämningen Linnaeus University Centre, vilket innebär att de kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom sina respektive områden. Inte minst inom dessa områden produceras det forskning av mycket hög internationell kvalitet. År 2020 finns följande LNUC: • Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry arbetar med utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna och/eller integreras i biologiska system, till exempel människokroppen.

• Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies är en ledande europeisk forskningsmiljö för

postkoloniala studier, global historia och icke-europeisk historia.

• Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications (DISA) har sin tyngdpunkt inom datavetenskap, men har ett mångvetenskapligt perspektiv genom ett samarbete mellan forskare från universitetets samtliga fakulteter.

• Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS) studerar vattenmiljöer i Östersjön, vid gränsen mellan hav och land, i kustnära vatten samt i öppet hav.

• Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS) är en tvärvetenskaplig miljö som utforskar relationer och interaktioner mellan medier.

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

7

8

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

Övergödning, överfiske och miljögifter har länge varit problem i Östersjön. Det senaste hotet är klimatförändringen. Högre temperatur medför ökad nederbörd, ökad transport av sötvatten och humus från vattendrag och minskad salthalt i Östersjön. Forskningsprojektet ECOCHANGE kartlägger konsekvenserna – och föreslår åtgärder.

Inga osthyvlar när namnet blev Linnéuniversitetet Att två högskolor/universitetet skulle slås samman var ett ovanligt grepp men också ett initiativ som hade starkt stöd uppifrån. I hög grad kan man faktiskt säga att fusionen var ett önskemål från regeringen.

– Ja, vi som jobbade med fusionen upplevde ett tryck uppifrån, säger Yael Tågerud. Man ville ha den här fusionen. Samtidigt var det paradoxalt nog så att när vi träffade regeringstjänstemännen så lovordade de att initiativet kommit underifrån. Så det fanns två bilder av varifrån initiativet kommit.

För att förbereda fusionen tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att planera och genomföra själva sammanslagningen. Vilket namn det nya universitetet skulle få vållade en del huvudbry. I ett tidigt skede spekulerades det i att man skulle välja namnet ”Sydost­universitetet”, något som framkallade de mest skiftande önskningar: – Jag minns att många medarbetare jublade över att namnet SydOST-universitetet förmodligen skulle resultera i julklappar och presenter som OST-brickor och OST-hyvlar!!!

Nu blev det istället Linnéuniversitetet, ett namn som togs fram genom en insamling av namnförslag, varefter en särskild utsedd grupp tog beslutet om att det nya fusionerade universitetet skulle få namnet

Under de senaste 10 åren har vi…

• kompetensutvecklat 172 795 unika individer • utbildat 4 790 lärare, 3 343 sjuksköterskor, 1 104 ingenjörer, 861 civilekonomer, 512 sjökaptener, 150 psykologer, och över 2500 poliser • ökat utbildningen på avancerad nivå med 50% • examinerat 376 doktorer • ökat antalet avgiftsbetalande studenter från 30 till 800

• mer än fördubblat den vetenskapliga publiceringen (137%) • nästan fördubblat extern­finansierad forskning (79%) • Skapat kunskapsmiljöer som samlar akademisk kunskapsbildning för att i samverkan skapa en hållbar samhällsutveckling

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

9

Linné­universitetet. Christina Dahlgren, som vid denna tid fanns på Kommunikationsavdelningen, minns detta: – Det fanns väl farhågor om att studenterna skulle fråga, Linnéuniversitetet, var ligger det? Någon föreslog att man skulle skriva Kalmar och Växjö under namnet och särskilt i studentrekryteringssammanhang har vi sedan gjort precis så.

Några funderade på vilken reaktionen skulle bli i Uppsala, där ju Carl von Linné länge var verksam. Men även om enskilda kritiska röster hördes så förhöll sig Uppsala universitet ändå avvaktande och det blev aldrig någon större reaktion.

Statsvetaren Mats Sjölin, som då var en av namnkritikerna har senare ändrat uppfattning: – Då tyckte jag att kopplingen till Linné var tveksam, men nu kan jag se att det är ett namn som sticker ut från mängden och som varit positivt för universitetet.

Fortfarande år 2020 kan det ibland komma en och annan kritisk fundering om anknytningen till Carl von Linné, men idag tycker nog de flesta att Linnéuniversitetet är ett bra namn. Bland annat därför att det knyter ihop det lokala med det globala: Linné hade disputerat i Holland och var genom sin forskargärning verksam både i Sverige och övriga världen, men han var också barnfödd och ”grundskolad” i Småland. Med namnet Linnéuniversitetet vill vi knyta an både till hans nyfikna och kritiska utforskande av världen och till hans pedagogiska engagemang för studenterna.

Forskare på skolbesök!

Helena Vandesande, forskare i virologi, berättar om sitt arbete för en skolklass på Gustavslundsskolan i Växjö. Projektet Science Outreach – syftar till att nå ut med forskning till grundskolor runt om i Kronobergs län.

10

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

Stephen Hwang rektor vid Linné­ universitetet 2010–2017 vid invigningen av universitetet januari 2010.

Det entreprenöriella universitetet En något mer kritisk analys av fusionen och dess konsekvenser görs av Magnus Forslund, som då var lektor i företagsekonomi. Inledningsvis konstaterar han att ekonomi­högskolan hade haft en enorm utveckling, men att universitetsstatusen 1999 kastade om spelplanen.

– När Växjö sedan blev universitetet innebar det en radikal förändring för oss på företagsekonomin. Plötsligt skulle vi ha ett forskarfokus. Det blev en kulturkrock. Vi hade en tradition av att attrahera folk som är intresserade av utbildning, nu blev det plötsligt en omsvängning där forskningen hamnade främst.

Vad innebar detta när det senare blev dags för fusionen?

– I det läget var vi fortfarande inte helt i balans. Vi var inte trygga i vår egen verksamhet. Därför fick fusionsplanerna ett svalt mottagande.

Vi såg mest bekymmer. Från universitetsledningen fick vi visserligen försäkringar om att fusionen inte skulle innebära några nedskärningar men det blev ändå problematiskt då många tjänster i Kalmar och Växjö ställdes mot varandra.

I efterhand tycker Magnus att fusionen fungerat men också att det är svårt att entydigt säga att den inneburit några tydliga förbättringar för just utbildningarna i företagsekonomi.

– Jag kan tycka att man inte utnyttjat de möjligheter som kom av fusionen. Man talade om att vi skulle bli det entreprenöriella universitetet, men någon djupare koppling mellan universitetet och näringsliv har man inte alltid lyckats uppnå. Akademin möts fortfarande ofta med misstänksamhet av företagen. De har svårt att greppa och förstå vad vi är för slags organisation. Och vi i vår tur är dåliga på att erbjuda vad näringslivet efterfrågar.

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

11

Psykologi – en ny och exklusiv spetsutbildning En av de nya enheter som bildades efter fusionen och omorganisationen, var institutionen för psykologi, där Lena Swalander blev biträdande prefekt. Hon minns de första tankarna som kom när planerna presenterades.

– Det fanns en oro över att psykologiutbild­ningen i Kalmar skulle försvinna, men när vi sedan fick vara med i diskussionerna framgick det att vi skulle finnas kvar i båda städerna. Jag var i grunden positiv till fusionen och menar att den nog var nödvändig. Med fusionen blev vi en starkare enhet.

Psykologi är ett av de ämnen som har högst söktryck inom Linné­ universitetet, vilket Lena Swalander är mycket stolt över.

– Psykologprogrammet finns inte på så många andra universitet.

Utbildningen är därför ganska exklusiv och har blivit en stor framgång för oss!

En resa in i framtiden Fusionsprocessen beskrivs av Niklas Ammert – som då var lektor i historia – som ett omfattande nybyggararbete som krävde ett gediget förberedelsearbete som i sin tur innebar att hela universitetet ställdes inför en rad nya prövningar.

– Det var mängder med olika frågor som skulle behandlas, allt från formella styrdokument och formandet av utbildningsutbudet till skapande av gemensamma rutiner och åtgärder för att få två kulturer att smälta samman.

Att formulera en gemensam vision var också en viktig pusselbit.

– Framtidsstrategin som fick namnet ”En resa in i framtiden” gagnade oss väl. Den stakade ut riktningen och satte en struktur för vår verksamhetsplanering.

En resa in i framtiden

12

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

Är fusionen klar?

Hur ser det då ut idag? Är Linnéuniversitetet helt igenom fusionerat?

Ja till större delen men inte överallt är det vanligaste svaret. Niklas Ammert beskriver det som att många miljöer är integrerade men att det också finns luckor där fusionen inte riktigt nått fram.

– Organisatoriskt och administrativt är fusionen helt genomförd, men på grupp- och kulturnivå finns det fortfarande fickor som inte är integrerade, något jag tycker är synd. Det finns en väldig kraft i att kunna ha en gemensam kompass och med den kan Linnéuniversitetet vara en stor och stark spelare.

Ett lyft för forskningen En annan person som också varit med under hela resans gång är Mats Sjölin som såg många fördelar när planerna på sammanslagningen presenterades år 2008.

– Fusionen skulle innebära en breddning av universitetet genom att ämnesutbudet ökade. I Kalmar var man starka på naturvetenskap medan vi i Växjö var framstående inom humaniora och samhällsvetenskap.

Vid tidpunkten för själva fusionen hade Växjö universitet (bildat 1999) börjat finna sin identitet som universitetet.

– Det fanns en stark strävan efter att anamma den akademiska kulturen. Man sneglade mot Lund och i en del fall kom man rent av att förstärka de akademiska traditioner som fanns vid de gamla lärosätena.

Sett i backspegeln har bildandet av Linné­universitetet framför allt inneburit ett lyft för forskningen anser Mats Sjölin.

– Det är en jättestor förändring. Forskningen har uppgraderats och är numera integrerad i den övriga verksamheten. Den värderas på ett helt annat sätt och gör att Linnéuniversitetet idag blivit ett traditionellt universitet med en stolt akademisk kultur.

Men även om fusionen varit bra som helhet så har vi också sett en del negativa konsekvenser menar Mats Sjölin: – Efter sammanslagningen har vi sett en påtaglig minskning av forskarresurser per capita och särskilt har anslagen sjunkit inom fakulteterna för humaniora och samhällsvetenskap. Så även om fusionen var positiv för universitetet i stort så har det på många sätt varit negativt för såväl humanister som statsvetare.

Några månader innan det formella samgåendet – den 1 januari 2010 – stod det klart vem som skulle utses till det nya universitetets första rektor, och valet föll på Stephen Hwang, som närmast kom från Karlstads universitet och tidigare inte alls haft med vare sig Kalmar eller Växjö att göra. Det sistnämnda var en viktig bidragande orsak till valet, eftersom en ”outsider” ansågs ha bättre chanser att snabbt kunna ena två tidigare enheter med egna kulturer och traditioner.

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

13

Om att gestalta den fria tanken Linnéuniversitetets symboler och identitet

Med bildandet av Linnéuniversitetet uppstod ett behov av både nya symboler och ett nytt formspråk med förmåga att illustrera och belysa dess visioner, att knyta ihop Carl von Linnés vetenskapliga tänkande med det moderna universitetet och dess forskare och studenter.

Uppdraget att skapa en ny rektorskedja – en av de viktigaste av universitetets alla symboler – gavs till glasdesigner Erika Lagerbielke inför invigningen av det nya universitetet år 2010.

– Rektorskedjan bygger på värdighet, lekfullhet och den fria tanken. Kedjan är utformad likt en stor krage med ett kluster av slipade glasmedaljonger som mittparti och med universitetets märke Linnéträdet i centrum. Med sina inneslutna luftblåsor symboliserar

Linnéuniversitetets rektorskedja tillsammans med dess skapare och nuvarande bärare: professor i glasdesign Erika Lagerbielke och rektor Peter Aronsson.

Rektorskedjan används av rektor vid akademiska högtider.

14

Om att gestalta den fria tanken Linnéuniversitetets symboler och identitet

Ursprunget till Linné­ universitetets symbol är hämtad från en teckning i Carl von Linnés anteckningsbok från 1725.

medaljongerna den fria tanken. Mångfalden glasmedaljonger representerar alla studenter, lärare och övrig personal som formar universitetet. Några medaljonger har uttryck av skog och hav, vilket refererar till universitetets bägge hemvister Växjö och Kalmar.

– Att döpa ett universitet efter Sveriges mest berömda vetenskapsman innebar både att man hyllade hans vetenskapliga arbete och att man fick ett namn som var gångbart internationellt.

– När väl namnet fanns så gällde det att skapa sin egen identitet i form av formspråk och symbolik.

– Det finns en ambition att gestalta det som är Linnéuniversitetets unika egenskaper. Och det är ett arbete som fortfarande pågår. Tio år är ingen ålder för ett universitet. Det handlar om att fortsätta att utveckla och forma sin persona, säger Erika Lagerbielke.

Det så kallade ”trädet” är en annan av Linné­universitetets symboler, vilken oftast syns tillsammans med Linnéuniversitetets logotyp, och är en stiliserad form av en illustration i Linnés örtaboken från år 1725 som idag finns på Växjö stadsbibliotek.

– De fyra frukterna som faller från trädet har omvandlats till prickar på loggan, berättar Christina Dahlgren som då var en av de som var engagerade i att arbeta fram universitetets grafiska profil.

– Viktigt är att inte namnet Linnéuniversitetet reduceras till att bara handla om personen Carl von Linné. Bland annat har vi inspireras av pedagogen Linné, internationalisten Linné och entreprenören Linné.

Yael Tågerud instämmer och tillägger: – Vi gömmer inte undan hans sämre sidor, men framför allt tar vi fasta på det som var bra!

Om att gestalta den fria tankenLinnéuniversitetets symboler och identitet

15

Välj ett universitet där allt är möjligt.

16

Om att gestalta den fria tankenLinnéuniversitetets symboler och identitet

”Ni syns ju överallt!”

Redan hösten 2009 kom den stora utmaningen att rekrytera studenter till ett universitet som de facto inte fanns ännu, och dessutom behövde man ju under en övergångsperiod hantera tre varumärken samtidigt, eftersom ju både Högskolan i Kalmar och Växjö universitet fortfarande existerade.

För det nya, blivande Linnéuniversitetet, handlade det om att sticka ut lite mer än övriga lärosäten, att visa att vi var ett lärosäte där man vågade tänka på ett lite annorlunda och nytänkande sätt kring högre utbildning och forskning. Här hjälpte verkligen den gula färgen till, för plötsligen syntes detta nya, gul-skimrande Linnéuniversitet överallt! I tv-reklam, i tidningsannonser och på stora affischer såväl på bussterminaler som på tunnelbanestationer. Filmer med parkour-tema spelades in med budskapet ”Välj ett universitet där allt är möjligt.”

– Det var häftigt och ungdomarna gillade det stenhårt, konstaterar Christina Dahlgren. Vi signalerade att vi var ett universitet som tog sin egen väg, ett budskap som jag tycker att vi verkligen bottnade i och som spreds över hela landet. Uppmärksamheten medförde ett stort uppsving i rekryteringen av studenter. Vi var det universitetet som ökade mest i hela landet i flera år i rad!

En del kritiska röster hördes naturligtvis mot att så mycket kraft lades på att presentera och marknadsföra det nya Linnéuniversitetet.

– Vissa morrade och menade att det spenderades väl mycket pengar, minns Yael Tågerud. Men det gav resultat. Rekryteringskampanjen gav ett fantastiskt uppsving i antalet ansökningar och Linnéuniversitetet fick ju dessutom pris som bästa marknadsförare.

Linnéuniversitetets monter vid rekryterings­mässa.

Om att gestalta den fria tankenLinnéuniversitetets symboler och identitet

17

Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet Hur blir man ett universitet att räkna med? Vilka egenskaper krävs?

Och hur skapar man sin unika profil? Och sin identitet?

Att Linnéuniversitetet blivit en framgångssaga beror enligt Christina Dahlgren framför allt på att man lyckats ta fram intressanta och lockande utbildningar, att skapa starka forskningsmiljöer och att man visat en förmåga att kunna arbeta i nära samverkan med omvärlden.

Hon lyfter också fram de tidigare prorektorerna Lena Fritzén och Bo Bergbäck som ledde arbetet med att skapa en gemensam ”Linnéanda” byggd på kärnvärdena nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet.

– Jag tycker att de här värdeorden har bärighet i det vi gör. Närheten mellan lärare och studenter finns genom att vi är ett tillgängligt universitet, nyfikenheten finns i forskningens natur, nytänkandet i att vi gör saker som andra universitet inte gjort tidigare och nyttan genom att vi förser samhället med utbildade studenter och nya forskarrön samt jobbar i nära samverkan med andra aktörer. ”Ett modernt, internationellt universitet i Småland”, är ett annat av Linnéuniversitetets motton och just den småländska identiteten är betydelsefull betonar Christina.

– Ja, absolut! Smålänningar är kluriga och problemlösande personer som gärna genomför saker i samverkan med andra. Det tror jag är utmärkande också för Linnéuniversitetet.

Närhetens betydelse Att forskningen fått en rejäl skjuts framåt genom tillkomsten av Linnéuniversitetet har även varit betydelsefullt för undervisningen, menar Mats Sjölin: – Att lärare är aktiva som forskare borgar för en god kvalitet i undervisningen. Inom vissa områden är Linnéuniversitetet rent av idag nationellt ledande.

18

Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet

Bo Bergbäck och Lena Fritzén är två personer som varit väldigt viktiga för Linnéuniversitetet under dessa första år. Bo Bergbäck är professor i miljökemi och har bl a varit verksam som prorektor och vicerektor med särskilt uppdrag att samordna projektet ”universitetskajen” till att verkligen bli det stads­ integrerade universitetet i Kalmar. Lena Fritzén är professor i pedagogik och fd prorektor. Hon är verkställande ledamot i styrelsen för Familjen Kamprads stiftelse sedan dess bildande år 2011.

Men om man ska peka på ett speciellt särdrag som gör Linnéuniversitetet till en attraktiv kunskapsmiljö, så är det enligt Mats den närhet och direkthet som finns mellan lärare och studenter.

– Studenterna blir sedda. Det är inte opersonligt. Linnéuniversitetet och lärarna är bra på att skapa miljöer med närhet mellan lärare och studenter. Där tror jag att man skiljer sig från andra, större universitetet.

En dynamisk, sammanhållen forskarmiljö Jørgen Bruhn, professor i litteraturvetenskap som lockades till Linnéuniversitetet från universiteten i Köpenhamn och Lund, på grund av den starka forskningsmiljö som fanns inom Intermediala studier och som bl a utvecklats till spetsforskningscentrat Center for Intermedial and Multimodul Studies, IMS, uttrycker det på följande sätt.

– Jag har under alla år pendlat mellan bostaden i Malmö och arbetsplatsen i Växjö. Det kanske låter besvärligt men för mig har Linnéuniversitetet varit ett givet val. De intermediala studierna utgör spjutspetsforskning och här finns en intellektuellt mycket givande miljö.

Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet

19

Baljväxtexpert och professor i livsmedelsvetenskap Cornelia Witthöft när hon medverkar i podden Snillen stimulerar – Sköna bönor! En snabb­kurs för dig som har en dålig relation med baljväxter där vi får lära oss varför bönor, linser och ärtor är så bra för vår hälsa.

IMS arbetar i en relativt ny akademisk disciplin som vuxit rejält sedan Linné­universitetets bildande. Jørgen menar att universitets starka stöd för denna profilering inneburit goda förutsättningar att skapa en dynamisk, sammanhållen forskningsmiljö som kunnat attrahera både forskare, doktorander och studenter samt, kanske det allra viktigaste, att det här går att arbeta väldigt direkt med konkreta samhällsutmaningar.

– Närheten och nytänkandet är väldigt utmärkande för Linnéuniversitetet. Till skillnad från Köpenhamn och Lund så har vi betydligt mindre av stel och hierarkisk miljö. Här finns en distinkt känsla av möjligheter och öppenhet, har man bra idéer så går det snabbare att förverkliga och genomföra dem!

Ett annat utmärkande drag enligt Jørgen är det gruppcentrerade arbetet.

– Vi samarbetar väldigt brett inom humaniora med seminarier och diskussioner över ämnesgränserna, vilket annars är ovanligt inom humaniora, där den ensamma forskaren är den vanliga forskartypen.

Klimatnödläge skapar behov av proaktiv utbildning?

Intermediala studier handlar om kommunikation, om hur informationen överförs och analyseras samt om vad som händer med informationen när den exempelvis övergår från det muntliga till det textuella eller överförs vidare till bild. Jørgen Bruhns senaste projekt är att – tillsammans med kollegor från bland annat design, geografi och partners utanför universitetet – utforma och lansera en ny tvärvetenskaplig studieinriktning som just fokuserar på det rådande klimatnödläget.

20

Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet

– I den kombinerar vi naturvetenskap, samhällsvetenskap, konst och filosofi. Det handlar både om traditionell kunskaps­överföring men studenterna ska inte bara få kunskaper om klimat och ekologi, de ska även få redskapen som gör att de skulle kunna påverka sin omgivning och därmed praktiskt kan påverka världen.

När kan den här utbildningen bli verklighet?

– Vi tänker starta en provkurs hösten 2021 och hoppas kunna etablera utbildningen 2022.

Mångfald och gemenskap Internationaliseringen och mångfalden är ett annat utmärkande drag för Linnéuniversitetet – det räcker med att lyssna i korridorerna för att få det bekräftat. Överallt kan man höra mängder av olika språk från jordens alla hörn och det är både internationella studenter och svenskar med utländsk bakgrund som tillsammans bidrar till denna mångfald.

Gemenskapen bland studenterna är ytterligare ett påtagligt drag.

Campus-kulturen har länge satt sin speciella prägel på studentlivet i Växjö, och i och med den nybyggda universitetskajen finns det numera ett samlat universitetsområde även i Kalmar.

– Linnéuniversitetet är dessutom bra på att välkomna nya studenter, konstaterar Yael Tågerud. Utländska studenter är nästan alltid glada och nöjda över mottagandet. Däremot är vi något sämre på att följa upp och hålla kontakten med dem senare under vistelsen. Det händer att de känner sig bortglömda när det har gått ett halvår. Där har vi en utmaning framför oss.

Att talet om en ”Linnéanda” inte bara är ord utan också fyller en innebörd visas tydligt i att väldigt många medarbetare – på samtliga nivåer – både trivs och stannar kvar.

Linnaeus University Summer Academy (LUSA) En internationell, interkulturell och tvärvetenskaplig sommarakademi som är unik i sitt slag i Sverige och som varje år lockar studenter från hela världen!

Summer Academy pågår från mitten av juli till mitten av augusti. Samtliga kurser ges på engelska, utgår från innovativt tänkande och är workshop-orienterade. Exempel på kurser är Friluftsliv i det svenska landskapet, Energi och hållbar utveckling, Globalisering, politik

och sociala medier samt Utforska hållbara ekosystem i Östersjön.

Tvärvetenskapliga föreläsningar på olika teman en gång i veckan ger tillfälle till att nätverka med samtliga Summer Academy-studenter såväl som med företrädare från näringslivet.

Detta i kombination med ett stort utbud sociala aktiviteter ger dig garanterat vänner för livet från hela världen!

Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet

21

Skapandet av en ”Linnéregion” Regionbildning är och kommer vara ett högaktuellt ämne i Sverige.

Linné­universitetet har haft en avgörande betydelse för att länka samman Kalmar och Växjö till en mer enhetlig region menar Yael Tågerud.

– Att det finns ett gemensamt universitet har inneburit att folk från Kalmar kommun och Växjö kommun naturligt träffar varandra regelbundet på olika nivåer. Den mentala kartan har ritats om. Mycket har förändrats under de här åren, bland annat när det gäller kommunikationerna. Jag minns hur vi en gång kom med tåg från Kalmar och blev strandsatta i Lessebo. Länstrafiken Kalmar kunde inte samverka med Länstrafiken Kronoberg och få fram en ersättningsbuss. Idag är de båda organisationerna betydligt mer integrerade och samarbetar med varandra.

När får vi en gemensam Linné-region?

– Det dröjer nog ett bra tag. Konkurrensen mellan Kalmar och Växjö märks fortfarande och många gränser återstår, säger Yael Tågerud.

Det historiska fotot i Kosta – Linnéuniversitetets tillkomst har tveklöst varit en pådrivande kraft i utvecklingen och samarbetet med regionerna Kalmar och Kronoberg, säger Ylva Dandanell.

Det fanns en medveten strategi från rektor och universitetsledning att etablera kontakter med de båda regionerna och att samordna deras representanter. Framför allt är det en historisk ögonblicksbild som etsat sig fast i Ylvas minne.

– Linnéuniversitetet bjöd in till ett samverkansmöte i Kosta 2013 för att diskutera hur vi tillsammans kunde kraftsamla med anledning av att Familjen

22

Skapandet av en ”Linnéregion”

Kamprads stiftelse hade bildats. Mot slutet av dagen insåg vi att detta var ett historiskt ögonblick. Här stod rektor, prorektorer och vicerektor från Linnéuniversitetet, två landshövdingar och regiondirektörer från Kalmar respektive Kronoberg, två kommunalråd från Kalmar respektive Växjö, två representanter från Svenskt Näringsliv från Kalmar respektive Kronoberg och en gemensam representant från Handelskammaren. Det var troligtvis första gången som företrädare för båda länen fanns samlade på det sättet. Där initierades Linnéregionen!

Hur har stödet för Linnéuniversitetet varit från Kalmar respektive Växjö?

– Jag upplever att stödet från Växjös politiker funnits med hela tiden, fortsätter Ylva. I Kalmar var det något mer tveksamt först, men nu har det vänt och vi har full uppbackning också därifrån.

Hösten 2020 – Linnédialog om fördjupad samverkan Sydöstra Sverige har en rik verksamhet och stor potential att bli mer synlig och värdeskapande.

I oktober 2020 togs ytterligare ett steg i fördjupad Linnédialog. Inbjudna var personer i regionen med en stark vilja att bidra till en mer kraftfull närings- och samhällsutveckling.

Som regionens största kunskapsinstitution, med verksamhet i hela regionen och med en vision att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling, vill Linnéuniversitetet stå till förfogande både som en bred mötesplats och kunskapsnod, för största möjliga värdeskapande!

Skapandet av en ”Linnéregion”

23

Arbete vid Linné­ universitetet innebär många resor mellan orterna. Biblioteks­ personal på väg till sektionsmöte i Växjö november 2019.

En nära och nyfiken region med ett nyttigt universitet Linnéuniversitetets placering och förankring i Småland är något som framhävs i exempelvis mottot ”Linnéuniversitetet ett modernt, internationellt universitet i Småland”, men spelar det någon roll att det ligger just i Småland? Ylva Dandanell ger följande svar: – Ja, det finns något småländskt i närheten och öppenheten. Det är lätt att komma i kontakt med människor, organisationer och företag.

Kalmarmöten Ett av de många samverkansprojekt som universitetet idag är engagerat i är Kalmarmöten, vilket sedan 2018 drivs tillsammans med Kalmar kommun. I Kalmarmöten samlas en mängd aktiviteter som syftar till att synliggöra och förena Linné­ universitetet med invånare och näringsliv i Kalmarregionen. Genom att tillsammans arrangera möten och evenemang skapar vi engagemang, höjd kunskap och ökad dialog mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. Allt för att sätta Kalmar på kartan som universitetsstad och att få studenterna att stanna kvar i regionen även efter avklarad utbildning.

24

Skapandet av en ”Linnéregion”

Byggmästaredagen 2020 hölls på universitetskajen.

Jag tycker också det finns en nyfikenhet och ett entreprenörskap som präglar det småländska och som Linnéuniversitetet är en del av.

Att Linnéuniversitetet är till god nytta för regionen råder det inga tvivel om menar också Lena Swalander.

– Linnéuniversitetet har en himla bredd! Vi utbildar människor inom såväl sjukvård och humaniora som samhällsvetenskap, pedagogik, skola och teknik. Jag upplever därför att vi är ett regionalt universitet som gör skillnad.

Att attrahera studenter utifrån och få dem att stanna efter sina utbildningar är viktigt för arbetsmarknaden och regionens framtid fortsätter Lena.

– Linnéuniversitetet har gott rykte bland studenterna. Vi är kända för bra utbildningar!

Universitetet ett smörjmedel Niklas Ammert beskriver det som att Linné­universitetet varit ett bra smörjmedel i att länka samman Växjö och Kalmar till det som börjar anta konturen av en enda region, den som ibland benämns som Linnéregionen.

Av Linnéuniversitetets runt 2 100 anställda är en tredjedel av personalstyrkan teknisk administrativ personal. Det rör sig om många olika yrkeskategorier och hos oss har vi bland annat:

38 29 18 30 23 46 10 12 60 10 bibliotekarier

ekonomer

HR-partners

IT-tekniker

kommunikatörer

lokalvårdare

samverkans­ rådgivare

studievägledare

utbildnings­ administratörer

vaktmästare

…och många många fler

Skapandet av en ”Linnéregion”

25

Anna Tenje, ordförande i kommunstyrelsen i Växjö vid invigningen av EPIC 2018, ett utbildningsoch forskningscentrum där gymnasieelever, studenter, forskare och näringsliv samverkar.

– Linnéuniversitetet har bidragit till att man börjat släppa på rivaliteten och istället göra saker tillsammans. Den mentala gräns som tidigare gick någonstans i trakterna mellan Lessebo och Emmaboda har luckrats upp.

Nu talas det om Kalmar-Växjö som en framtida gemensam arbetsmarknadsregion, är det realistiskt?

– Ja, men för att det ska bli verklighet är det avgörande att kommunikationerna förbättras. Där finns fortfarande flaskhalsar. När det till exempel gäller tågen bör resetiden Växjö-Kalmar kunna kapas ytterligare och det vore önskvärt med dubbelspår på sträckan Alvesta-Växjö-Kalmar.

Vad kommer att hända framöver med Linnéregionen?

– Vi borde stärka samarbetet ytterligare i regionen, säger Niklas. Just nu är vi inne i en sökande process, där vi funderar på vad vi behöver och vilka plattformar som vi kan skapa tillsammans. Ökad samverkan med industrin Samverkan inom regionen är något som även Jörgen Forss vill se mer av. Institutionen för byggd miljö och energiteknik, där Jörgen arbetar, jobbar aktivt för mer utbyte och samverkan med industrin i regionen.

– Förhoppningen är att industrin ser värdet av både vår utbildning och forskning. I Växjö finns till exempel sedan gammalt en tradition av industriföretag som sysslar med partikel- och avgasrening. Det finns därför många processkunniga ingenjörer i regionen.

Hur lätt eller svårt är det för akademin att få till samarbete med regionens industri?

26

Skapandet av en ”Linnéregion”

– Generellt så är det svårare med de större aktörerna, säger Jörgen.

Att hitta rätt ingångar och få till samverkan med dessa är ofta mer komplicerat. Dessa företag är nationella och kan välja och vraka bland samarbetserbjudanden från universiteten. Men för de något mindre företagen finns oftare ett större intresse och de värdesätter att det finns kompetens att tillgå i närområdet. För deras framtida tillväxt och rekryteringsbehov så spelar Linnéuniversitetet en viktig roll. Där kan vi vara en motor i regionen.

För att ytterligare förstärka möjligheterna att utveckla utbildning och forskning i samverkan med samhället, samt stärka Kalmar och Växjö som universitets- och studentstäder, ingick Linnéuniversitetet 2020 ett långsiktigt och strategiskt partneravtal med Växjö och Kalmar kommuner samt studentkåren Linnéstudenterna. Johan Persson, Kommunstyrelsens ordförande i Kalmar tillsammans med Therese Iveby Gardell och Peter Aronsson från Linnéuniversitetet och Rebecca Esselgren, studentkårens ordförande.

Ett projekt i tiden: biomassa blir vätgas Ett aktuellt exempel på ett reellt samarbete mellan Linnéuniversitetet och industrin är den förstudie som institutionen för byggd miljö och energiteknik gör åt Växjö Energi, VEAB. – Projektet går ut på att framställa vätgas genom förgasning av biomassa. I en framtid skulle det därmed bli möjligt för VEAB att producera drivmedel. Vi har en doktorand som gör sitt examensarbete med det här projektet, berättar Jörgen och hans kollega Michael Strand.

Skapandet av en ”Linnéregion”

27

Universitetet och samhällsuppdraget Ett universitet ska inte vara en isolerad ö utan snarare en motor i samhällsbygget – detta är något som flera av de medverkande i denna skrift återkommer till.

Erika Lagerbielke, som inte bara är professor i glasdesign utan också formgivare och företagare, ser betydelsen i att koppla samman akademi, näringsliv och samhälle genom ledordet samverkan.

– Att den kunskap som genereras här på universitetet kommer till användning i samhället är något som jag personligen brinner starkt för, det är grundläggande. Sedan är det en utmaning att hitta formerna, att skapa mötena med samhälle och akademi.

Behöver universitetet ändra sitt arbetssätt för att hitta de rätta kontaktytorna och samverkansmodellerna?

– Det gäller att både forskare och entreprenörer breddar sina kontaktnät och verkligen träffas, att man lär känna varandra på individnivå, menar Erika. Ett problem idag är att forskare som arbetar med att skapa samverkan inte premieras i sin meritering. Jag tycker att arbetet med samverkan borde vara jämbördigt med forskning.

Normer, värderingar och samhällskontrakt i lärarutbildningen Lärarutbildningen är något som Niklas Ammert varit mycket delaktig i genom åren och som ligger honom varmt om hjärtat. Såväl Kalmar som Växjö högskola hade sitt ursprung i de gamla lärarseminarierna och lärarutbildningen har spelat en betydande roll i båda städerna. Det är därför ingen tillfällighet att dagens Linnéuniversitetet finns med i toppskiktet sett till antalet lärarstudenter.

– Vi brukar ligga femma eller sexa i Sverige. Totalt utexaminerar vi årligen 800 lärare. Det har respekt med sig.

28

Universitetet och samhällsuppdraget

Lärarutbildningen är central i många avseenden menar Niklas.

Förutom kunskapsöverföring så handlar det också om normer, värderingar och samhällskontraktet.

– Det handlar om vad vi signalerar till kommande generationer.

Linnéuniversitetets värdeord nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet genomsyrar hela lärarutbildningen fortsätter Niklas.

– Jag upplever att vi har krympt avstånden och att det finns en närhet i relationerna mellan lärare och student. När det gäller nytänkande har vi till exempel projektet med verksamhetsintegrering där vi avtalar med skolorna att lärarstudenterna kontinuerligt får vara ute i skolorna och ges praktisk träning i mötet med eleverna. Det är till nytta både för studenterna och skolorna och i förlängningen för hela samhället.

Lärarstudenter på verksamhets­integrerad praktik.

Universitetet en naturlig samarbetspartner Linnéuniversitetet har de senaste åren tappat något i rekryteringen av antalet studenter, något som delvis beror på mindre årskullar, men kanske också för att fräschören och glansen som det nya uppstickande universitetet falnat något?

Christina Dahlgren menar att Linné­universitetet de senaste åren har haft mycket fokus på att utvärdera kvalité och att utveckla nya utbildningsprogram men också att formulera och anta nya framtidsvisioner inför 2030, ett arbete som hon menar nu kommer att ge resultat.

– Om tio år tror jag att Linnéuniversitetet i ännu högre grad än idag kommer vara en naturlig samarbetspartner.

Universitetet och samhällsuppdraget

29

Sjuksköterskestudenter under utbildning.

Ylva Dandanell är inne på liknande tankegångar och menar att samverkan är framtidsmodellen nummer ett för Linné­universitetet.

– Det ska vara lätt och utvecklande att jobba med oss. Vi ska vara en självklar partner!

Nyligen presenterades en storsatsning där IKEA och Södra samverkar med Linné­universitetet i ett 300 miljoner kronors-projekt med utbildning och forskning inom det skogliga och skogsindustriella området. Är det ett bra exempel på ny samverkansmodell?

– Ja, det samarbetet hoppas vi kommer att få stor betydelse, dels genom pengatillskottet, men också genom kvalitetsökning i berörda utbildningar och genom innovativa samarbeten inom flera olika delar av organisationen.

Samarbetet var det första stora resultatet av Linnéuniversitetets satsning på fundraising.

– Det är en modell för hur aktörer i vår omvärld kan bidra till en långsiktig kunskapsbildning och kompetensförsörjning även inom andra områden. Att få till samarbetsarenor av den här karaktären samtidigt som vi värnar om den vetenskapliga kvaliteten gör alla till vinnare!

30

Universitetet och samhällsuppdraget

Universitetskajen i Kalmar: I den nybyggda 16 meter långa bildsalen med en takhöjd på hela sex meter arbetar blivande lärare med sina projekt.

Universitetet och samhällsuppdraget

31

Vad händer härnäst?

Avslutningsvis bad vi de intervjuade att försöka sia in i framtiden. Hur utformas framtidens universitet? Vad kan bli bättre? Vad kan utvecklas?

Samverkande kunskapsmiljöer ett måste Ylva Dandanell menar att efter etableringen av framgångsrika spetsforskningsmiljöer är det nu dags för Linnéuniversitetet att ta nästa steg, att utveckla kunskapsmiljöer där forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle är nyckelfaktorer.

– En bärande del i rektor Peter Aronssons framtidsvision är att universitetet blir en reell motor i samhällsutvecklingen, där forskning och kunskapsbildning i väsentligt högre utsträckning kommer till nytta. Men det är också en utmaning. Vi måste ställa oss frågor som, hur utbildar vi idag och kan vi utbilda på nya sätt? Vad är kunskap och vad är kunskap till för?

Men hur stor frihet har ett universitet att förändra sitt utbildningssätt?

– Inom myndighetsramen går det åstadkomma mycket. Vi kanske måste vidga vårt synsätt? Vi kanske kan lära oss av företag och offentlig sektor?

Hur kontroversiella är de här tankegångarna?

– De är delvis kontroversiella, men det är viktigt att ha med de här frågeställningarna i universitetets framtidsplaner och i utvecklingen av kunskapsmiljöer för samhällsutmaningar.

Ett Centrum för ledarskap i Småland!

Det tar tid att bygga relationer, konstaterar Magnus Forslund som när det gäller framtiden för utbildning och forskning inom företagsekonomin önskar sig mer samverkan med det omgivande näringslivet.

– Det som näringslivet efterfrågar är bland annat ledarutveckling och där kan vi bli ännu bättre på att tillgodose deras behov.

32

Vad händer härnäst?

En utmaning för universitetet är att kommunicera med ett regionalt näringsliv som omfattar över 2000 småföretag?

– Med vårt Centrum för ledarskap i Småland försöker vi att bli en arena där akademi och näringsliv möts genom forskning, studentaktiviteter och praktisk ledarskapsutveckling, men vi behöver än mer av plattformar och nätskapande råd för att bli den motor i regionen som vi skulle kunna vara.

Linnéuniversitetet står idag inför ett vägval menar Magnus.

Antingen blir man ett universitet som alla andra eller så nischar man sig och satsar mer på den regionala och lokala kopplingen.

– Jag tror satsningen på det regionala är framtiden, men då måste man också förstå konsekvenserna!

Kulturen kommer att vara viktig Erika Lagerbielke anser att Linnéuniversitetet gör mycket bra saker redan idag men också att det finns god potential att utvecklas ytterligare och till få ett ännu starkare genomslag.

– Framgångskonceptet är att erbjuda relevanta utbildningar i samverkan med regionala aktörer, men också att våga sikta internationellt med hjälp av spetsforskning. Tänk globalt, agera regionalt!

Sedan gäller det att tänka strategiskt. Här tycker jag att de profilerade utbildningarna och forskningssatsningarna inom skog och träteknik och havsforskning är bra exempel, det vill säga de gröna och de blå forskningsområdena.

I det här sammanhanget kan Linné­universitetets ungdom vara en fördel menar Erika.

”Kunskapsmiljö Linné” för att möta samhällsutmaningar Ett av Linnéuniversitetets mål är att samla resurser och kompetenser i kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan med uppdrag att sätta kunskap i rörelse över ämnesgränserna och ta ett mångsidigt grepp om samhällsutmaningarna.

För tillfället finns följande sju kunskapsområden

• Avancerade material • En ifrågasatt demokrati • Hållbar hälsa • Utbildning i förändring • Vatten • Digitala transformationer • Grön hållbar utveckling Ytterligare miljöer kommer att etableras efter hand.

Vad händer härnäst?

33

Akademisk högtid 2020.

34

Vad händer härnäst?

Martin Ullits Dahl och Johanna Thulin.

– Ett ungt universitet kan inte leva på gamla meriter utan behöver söka nya vägar. Här finns möjligheten att bygga upp nya samverkansmöjligheter. Just samverkan tror jag är oerhört väsentligt.

Hur ser du på glaset och konstens roll och funktion i det framtida Linnéuniversitetet?

– Linnéuniversitetet med sin placering i Glasriket har glas som ett profilområde även om det inte har stort genomslag i utbildningen. Det är trots allt ett smalt område. Jag upplever att vi arbetar aktivt med att utveckla konstnärlig forskning och skapa en Linnéprofil vad gäller konstnärlig och vetenskaplig forskning i samverkan.

Finns det någon motsättning mellan konst och vetenskap??

– Nej, konst berikar kunskapsutveckling. Vi får kunskap på många olika sätt, intuitiva och associativa metoder är typiska för den konstnärliga processen. Konst väcker tankar och känslor, konstnärlig utbildning och forskning bidrar till den akademiska helheten. Om vi kan arbeta mer tvärvetenskapligt mellan konst och vetenskap så tror jag att Linnéuniversitetet kan utveckla något unikt.

Att konsten är närvarande på Linné­universitetet är en stark positiv och utvecklande värderingsmässig faktor menar Erika.

– Konst är kulturskapande. Nu kanske jag låter lite som en gammeldags tant, men jag tror att konst och kultur kan utbilda och fostra unga. Det bidrar till att utveckla människor.

Rektor lanserade för några år sedan idén om Linnéuniversitetet som Det kulturella universitetet, Christina Dahlgren är den som idag ansvarar för den fortsatta utvecklingen.

– Kultur och vetenskap i förening är ett spännande samarbete, säger Christina. Kulturen kan bidra med att nå ut med forskningen och hitta nya målgrupper. Och nyttan går också åt andra hållet. Kulturen kan hjälpa oss att se saker på nytt sätt och inspirera oss att ta oss an frågor från ett annat håll.

Kultur och vetenskap brukar beskrivas som två väsensskilda fenomen, men du vill istället belysa likheterna?

– Ja, genom att de båda tittar på samhällsfenomen, undersöker och belyser dem. Kulturen och vetenskapen berör varandra!

Ett konkret exempel på detta är samarbetet med Regionteatern i Kronoberg i form av Performance Lectures, som är en fusion mellan föreställning och föreläsning.

– Detta är en helt ny plattform där forskarna med hjälp av scenkonstens form får möjlighet att förmedla sina kunskaper.

Performance Lectures har blivit en succé och kommer att anordnas två till tre gånger per termin.

Ett annat djärvt och nyskapande sätt att låta kulturen och vetenskapen mötas är att låta en kompositör tonsätta en avhandling.

Vad händer härnäst?

35

– Under den senaste akademiska högtiden (i januari 2020) framförde musikern och kompositören Martin Ullits Dahl ett musikverk baserat på Johanna Thulins avhandling Putting words to child physical abuse: possible consequences, the process of disclosure, and effects of treatment. From children’s perspectives om utsatta barn. Det blev oerhört gripande och ett typiskt exempel på hur ett budskap ibland kan nå fram bättre när vi berörs emotionellt.

Förutom med Regionteatern samarbetar universitet med ett stort antal andra kulturella aktörer, bland dessa finns exempelvis Musica Vitae, Växjö konsthall, Kalmar länsmuseum, Huseby och Kalmar slott.

Tusenårig kunskapstradition med samhällsnytta I den framtidsvision som vicerektor Niklas Ammert målar upp vill han att universiteten söker nya samarbetsvägar med övriga samhället men samtidigt slår vakt om de specifika värden som präglat deras utveckling och kunskap.

– Universiteten står för en tusenårig kunskapstradition i hur man kritiskt hanterar kunskapsutveckling, det är något unikt som vi ska värna om. Men det innebär inte att vi ska isolera oss från det övriga samhället. Utifrån vår starka identitet ska vi bidra med samhällsnytta genom att bland annat samverka med både med näringsliv och med offentlig sektor.

Här nämner Niklas bland annat det uppmärksammade och lovordade samarbetet med IKEA och Södra inom det skogliga och skogsindustriella området, men också samarbetet med Region Kalmar och Kronoberg när det gäller utbildning av sjuksköterskor.

– Vi förser regionen med välutbildad och efterfrågad arbetskraft. Det är bra exempel på samhällsnyttan!

En påtaglig effekt av bildandet av Linné­universitetet är dessutom det stora uppsvinget för forskningen.

– Det har skett en kraftig ökning av forskningsverksamheten under de här tio åren. Antalet forskningspublikationer har ökat dramatiskt, konstaterar Niklas.

Nätbaserade utbildningar allt vanligare Hur ser framtidens utbildningar ut? Ser du några trender?

– De delar av programutbudet som redan nu fungerar bra kommer att förstärkas ytterligare och nya utbildningar som samlar delar från olika ämnen och vetenskapsområden utvecklas. Sedan ser jag också en trend i att nätbaserade utbildningar, ibland kallade distans­ utbildningar blir allt mer efterfrågade. De tekniska möjligheterna gör att nätbaserade utbildningar eller utbildningar där campusmoment och nätbaserade moment kan varvas eller blandas kommer utgöra en allt större del i universitetens utbud framöver.

36

Vad händer härnäst?

Joel Martinsson, doktorand i statsvetenskap och Tobias Bromander är två av medarbetarna inom kunskapsområdet En ifrågasatt demokrati som redan hunnit inviga ett av sina ”verktyg”, podcasten Demokratibyggarna, där lyssnarna kommer att få möta eldsjälar som på olika sätt bidrar till att bygga demokratin.

Vad står överst på din önskelista inför framtiden?

– Förutom önskan om en förstärkning av vårt forskningsanslag, kan jag konstatera att vi i Kalmar nu har vi fått perfekta förutsättningar med de nybyggda husen på universitetskajen, säger Niklas Ammert.

Nu behöver vi rusta upp även i Växjö!

Lugnet efter stormen Efter de skakiga och turbulenta åren efter fusionen med påföljande omorganisationer upplever Mats Sjölin att ett stabilt lugn har infunnit sig.

Universitetskajen – ett stadsintegrerat universitet!

Tanken på en samlad lokalisering i Kalmar föddes redan 2008, dvs 1,5 år innan bildadet av Linné­universitetet. Ledorden var redan då; stadsnära, kommunikationsnära och sjönära. Man tittade på ett antal olika tänkbara placeringar av Linné­universitetet i Kalmar inklusive den plats där det ligger idag. I oktober 2015 togs de sista besluten för placeringen av de nya lokalerna och det första spadtaget

togs i januari 2016. Första inflytt skedde under höstterminen 2018, hösten 2019 var 70% av all verksamhet förlagd till universitetskajen och vid årsskiftet 2020/21 går sista flyttlasset. Invigning av universitetskajen, med pompa och ståt, planeras till den 7-8 maj 2021!

UNIVERSITETSKAJEN I BILDER PÅ NÄSTA UPPSLAG

Vad händer härnäst?

37

38

Vad händer härnäst?

Vad händer härnäst?

39

– Antalet sökande ökade samtidigt som forskningen uppgraderades.

Linnéuniversitetet har lyckats uppnå en stabil position. Nu är vi ett etablerat och vanligt universitet, jämbördigt med övriga mellanstora lärosäten.

Har du några önskemål inför den framtida resan?

– Ja, jag skulle gärna se en decentralisering av makten till fakulteterna. Däremot är jag nöjd med att Linnéuniversitetet reformerade och gjorde institutionerna mindre. Det har varit positivt!

Om att vara relevant för samhället Är då fusionen helt igenom fullbordad? Kan man lägga fusionsarbetet bakom sig och möta framtiden med nya ögon? Nja, nästan. Yael Tågerud menar att det tar en generation innan gamla föreställningar och traditioner helt har försvunnit och Linnéuniversitetet kan sägas vara en helt igenom fusionerad helhet.

– Men vi börjar nu närma oss den punkten!

För framtidens Linnéuniversitet handlar det såväl om att behålla bredden som att samtidigt bli spetsigare och lyckas integrera sig med andra aktörer.

– Vi måste göra oss relevanta för samhället, säger Yael. Och för att vara ett universitet som påverkar samhället måste vi lyssna, vad händer i omvärlden? Vi måste ta intryck av olika branscher. Vad är det som efterfrågas? Vilka utbildningar behövs?

I en framtid med otillräckliga statliga forskningsanslag måste Linné­ universitetet finna nya vägar och bli en kunskapsbank som i ännu högre grad samverkar med det omgivande samhället.

– Som universitet ska vi skapa och förmedla kunskap, säger Yael Tågerud. Vi ska granska och ta fram nya forskningsrön som kommer samhället till del. Här ser jag till exempel vår skogs- och havsforskning som bra exempel. Det småländska entreprenörskapet är ett annat område som vi bör ta fram och dra nytta av.

Stora utmaningar för framtidens miljö- och energiteknik Att vi står inför en stor omvälvning är en bild som delas av Jörgen Forss. Inom hans specialområde, miljö och energiteknik, sker en snabb utveckling som kommer att få genomgripande påverkan på såväl näringsliv som övriga samhälle.

– Koldioxidutsläppen måste ner, och det måste hända nu. En helt ny utsläppslagstiftning kommer och för företagen gäller det att vända på alla stenar för att minska sina utsläpp. De som lyckas anpassa sig kommer bli framgångsrika, de som inte hinner ställa om kommer att fasas ut och försvinna.

Hur ser det ut i dagsläget i vår region?

40

Vad händer härnäst?

– Det är mycket blandat. Vissa aktörer är framsynta, exempelvis Volvo i Braås går före och visar vägen, men det finns också många företag som ligger långt efter och som ännu inte insett allvaret.

Här kan Linnéuniversitetet vara industrins ”nyttiga kompis” menar Jörgen. I hans framtidsvision blir Linnéuniversitetet den naturliga partnern i omställningen till en hållbar produktion.

– Vi ska erbjuda en innovativ kunskapsmiljö. Min dröm är att Linnéuniversitetet ska kunna utgöra ett centrum för förnyelsebar energi och energieffektivisering. Företagen ska se det som självklart att samverka med oss och det ska finnas naturliga ingångar för båda parter.

En ny verklighet kräver ett nytt universitet Hur framtidens universitet ser ut och framför allt vilken sorts framtid som universitetet utbildar studenterna till är en fråga som upptar litteraturvetaren Jørgen Bruhn. Han menar att klimatfrågan och klimatkrisen i förlängningen kommer förändra vårt sätt att leva, vilket kommer att avspegla sig även i forskningen.

– Framtiden är redan här. Världen kommer se radikalt annorlunda ut om tio år. Såväl inom ekonomi som inom kultur och utbildning måste vi tänka nytt.

Så hur tänker du dig framtidens forskning?

– Naturen och kulturen måste mötas på ett helt annat sätt för att klara framtidens utmaningar. Vi måste utbilda studenterna för en ny verklighet!

Linnéuniversitetet i siffror

33 000 registrerade studenter

2 120 anställda

14 000 helårsstudenter (cirka)

294

studerande på forskarnivå

150

utbildningsprogram (examen på grundnivå)

Vad händer härnäst?

41

42

Vad händer härnäst?

På väg in i framtiden Under de första 10 åren har Linné­universitetet etablerats som ett ungt internationellt universitet att räkna med. Arvet med samhällsviktiga professionsutbildningar har utvecklats, liksom strävandena att skapa kraft och koncentration med framgångsrika forskningsmiljöer. Från unika satsningar med profilerade polis- och sjöfartsutbildningar över en bred uppsättning lärarutbildningar med hög kvalitet, psykolog- och sjukvårds­utbildningar till en stark utveckling av tekniska utbildningar, krönt av rätten att ge civilingenjörsexamen som nu startar hösten 2020.

Basen bildas av en bred uppsättning program och kurser i allt från språk och historia över ekonomi och samhällsvetenskap till natur- och miljövetenskap som skapat ett attraktivt och brett universitet med kraft och förmåga att kombinera kunskaper på nya sätt, för livslångt lärande och en hållbar samhällsutveckling.

Vision 2030: vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling växer fram ur de första 10 årens erfarenheter. Utbildningar kombineras med mer konsekvens och fantasi med den excellenta forskningen som byggts både i LNUC och på andra platser. Den hittar fler och nya vägar till att göra nytta i samhället. Samtidigt blir samhällskontakterna ett sätt att få relevant inspiration för hur komplexa samhällsfrågor kan och måste få kunskapsbelysning, både med vetenskapliga och konstnärliga redskap. Nu har vi inrättat Kunskapsmiljöer Linné inom våra styrkeområden just för att frigöra den samlade kraften.

Demokrati, lärande, data, grön och blå hållbarhet, hälsa, data, avancerade material visar vägen framåt.

Detta skapar en framgångsrik och innovativ kunskapsbildning som spelar en avgörande roll för studenternas växt och samhällets utveckling på både regional, nationell och global nivå. Kaxigt? Ja, men något mindre kan vi inte sträva mot med akademiska ideal, samhällets förhoppningar och verklighetens utmaningar som ger vind i seglen framåt.

Detta kan vi bara göra tillsammans.

På väg in i framtiden

43

Från presskonferensen i december 2019 då det tillkännagavs att Södra, IKEA och Linnéuniversitetet skall göra en ny, gemensam och långsiktig satsning på forskning och utbildning. Från vänster: Lars Idermark, dåvarande VD och koncernchef för Södra, Peter Aronsson rektor vid Linnéuniversitetet, Ulf Johansson, Global Wood Supply and Forestry Manager, Ikea of Sweden, Kristina Alsér Linné­universitetets externa råd och Johan Berg, ämnesansvarig för det skogliga området vid Linnéuniversitetet.

Genom nya arbetssätt på universitetet som gör att vi förmår dra nytta av alla våra resurser mer effektivt.

Genom ett starkare samarbete i Sydost. Under vårt första decennium har vi börjat etablera en större Linnéregion i Småländerna. Genom samarbete mellan kommuner och regioner, företag och civilsamhällen så vidgas vyerna och fler möjligheter skapas.

Nationellt genom att fortsätta utveckla vår roll i ett av världens starkaste högskolesystem. Hundratusentals studenter, de flesta från andra delar av Sverige men också tiotusentals från utlandet har under det första decenniet mött varandra och fått skjuts i sin kunskapsbildning här.

Globalt. I vår tid av gränsdragningar är det viktigare än någonsin att Linnéuniversitetet fortsätter att vara en nod till den globala rörelsen som tror på kraften i kunskap, meningsutbyte och samarbete på lika villkor – Upplysningen.

Glädjen och värdet av att samarbeta sprider sig som en upptäckt att vårda och odla för fortsatt framgång, både inom universitetet och med samhällets övriga aktörer.

44

På väg in i framtiden

VISION 2030 – Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.

Människor växer här. Vi är ett internationellt universitet i Småland. Under tio år har vi byggt Linnéuniversitetet till en kreativ kunskapsmiljö.

Nu är vi redo att bygga vidare och förverkliga högt ställda mål i ett klimat som präglas av våra värdeord nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Linnéuniversitetet är en del av samhället.

Vi vill verka i öppenhet för akademisk utveckling och göra avtryck. Vi vill ta ansvar för att utveckla vår breda och djupa kompetens och skapa en bättre framtid för individer och den värld vi delar.

I en akademisk tradition vill vi fokusera på hur nyfiken kunskapsbildning skapar nytta i nära samarbeten, då vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling. Det förhållningssättet kallar vi Linnéandan.

För att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling krävs: • Nyskapande akademisk kunskapsbildning • Hållbar excellens • Kultur och gemensamma arbetssätt

På väg in i framtiden

45

Medverkande

46

Medverkande

Niklas Ammert Professor i historia med inriktning mot utbildnings­ vetenskap och vicerektor med ansvar för utbildning och lärande

Ylva Dandanell Agronomie doktor i livsmedels­ vetenskap och senior rådgivare med ansvar för fundraising

Jørgen Bruhn Professor i litteraturvetenskap och aktiv deltagare i spetsforsk­ ningscentrat Center for Intermedial and Multimodul Studies, IMS

Magnus Forslund Universitetslektor i företags­ ekonomi

Christina Dahlgren Director Artium vid Linné­ universitetet

Jörgen Forss Teknisk doktor i kemiteknik och prefekt vid institutionen för byggd miljö och energiteknik

Erika Lagerbielke Konstnärlig professor i glasdesign men också verksam som oberoende designer

Lena Swalander Lektor i psykologi och prefekt för institutionen för psykologi

Mats Sjölin Professor i statsvetenskap och ledare för kunskapsmiljön ”En ifrågasatt demokrati”

Yael Tågerud Utvecklingskonsult samt samordnare för universitetets kompetensutvecklingsaktiviteter

Medverkande

47

10 år av lärande, nu skapar vi framtiden

172 000 studenter. Så många har passerat genom Linnéuniversitetet utbildningsprogram och kurser under dessa tio år. Bland annat har det utbildats 4 790 lärare, 3 343 sjuksköterskor och 1 104 ingenjörer.

Under samma tid har såväl antalet forskare som forskningsprojekt mångdubblats, och parallellt med detta har Linnéuniversitetet blivit en utvecklande och stärkande kraft inom den region som numera ofta kallas Linnéregionen.

Med denna lilla jubileumsskrift vill vi berätta åtminstone en del av historien om Linnéuniversitetet, både om bildandet för 10 år sedan och om vägen fram till där vi står idag. I huvudsak bygger den på intervjuer med ett antal medarbetare som i de flesta fall varit med under hela resans gång.

Tillsammans har vi inom Linnéuniversitetet vuxit väldigt mycket under dessa tio år. Idag vågar vi därför – utan tvekan – påstå att skeptikerna till fusionen mellan lärosätena i Kalmar och Växjö hade fel och att Linnéuniversitetet är här och bidrar till en bättre värld!