Fokus Linnéuniversitetet nr 3 2013

Nummer 3 2013

Fokus Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet

MER TID I SKOLAN FÖR LÄRAR­ STUDENTER Sidan 16

Sidan 14

Alltid tid för samtal Sidan 26

Teknik i förskolan Sidan 28

Möbler med mervärde

Fokus Linnéuniversitetet Produktion Kommunikationsavdelningen, Linnéuniversitetet

6

Samarbete bygger broar av tillit

10

Mer tid i skolvardagen

Redaktion Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh Grafisk form Joakim Palmqvist Foto Elin Antonsson, Helena Belfrage, Börje Björkman, Claes Björn, Daniel Blom, Maria Boström Cars, Johanna Hanno/Bildhuset/ TT, Mostafa Hefni/Getty Images, Kenneth Hellman/ Johnér, Caroline Högfeldt Couchér, Nisse Nilsson, Anders Olsson, Johannes Rydström

14

Alltid tid för samtal

Tryck Davidsons Tryckeri AB, Växjö Upplaga 4 000 Adress och telefon 391 82 Kalmar/351 95 Växjö 0772-28 80 00 Internet Lnu.se Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället.

Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som e-tidning.

Beställning av tidningen kan göras till kerstin.broden@lnu.se Har du idéer om vad du skulle vilja läsa om i Fokus Linnéuniversitetet?

Hör av dig till redaktionen.

2

Fokus Linnéuniversitetet

18

Möbler med mervärde

28

Smarta bostäder

Stephen Hwang Rektor

28

Koordinatorer visar vägen

24

Bra undervisning och nära till naturen

älkommen till ännu ett nummer av Fokus Linnéuniversitetet! I detta magasin vill vi berätta mer om den spännande forskning och utbildning som drivs vid universitetet. Vi låter dig ta del av nyheter, visar på bredden i vår verksamhet och förhoppningsvis lyckas vi också inspirera till vidare kontakt och samarbete.

I detta nummer kan du bland annat läsa om vår nya lärarutbildning med verksamhetsintegrerad profil. Nu ska vi låta lärarstudenterna få dubbelt så mycket tid ute i skolvardagen. Utbildningen är ett exempel på hur vi jobbar för att knyta våra utbildningar närmare arbetslivet.

Du kan också läsa om hur vi jobbar för att ytterligare förstärka vår internationella profil. Globala värden är ett av Linnéuniversitetets ledord. Hur kan vi bli ännu bättre på internationalisering i vår utbildning och forskning?

Denna fråga diskuterade vi under internationaliseringsdagen ”Kunskap utan gränser”.

Har du en fråga eller ett projekt där du tror att universitetet kan hjälpa dig vidare? Tveka inte att ta kontakt med oss!

Fokus Linnéuniversitetet

3

Notiser

17 miljoner till utbildningsvetenskap Linnéuniversitetet hade stora framgångar när Vetenskapsrådet delade ut medel till forskning inom utbildningsvetenskap.

– Det är fantastiskt roligt säger Ninni Wahlström, dekan på Fakulteten för samhällsvetenskap. Linnéuniversitetet bedriver framgångsrik forskning inom skola och utbildning och detta innebär att vi kan förstärka våra forskningsmiljöer ytterligare.

Ninni Wahström är även projektledare för ett av de tre projekt inom utbildningsvetenskap som beviljats medel. Projektet ska under en treårsperiod studera läroplansreformer.

I det andra projektet som beviljats medel ska man studera svenska skolreformer under de senaste 60 åren. Det tredje projektet handlar om hur socionomutbildningar i Sverige jobbar för att inkludera antidiskrimineringsfrågor i sin undervisning.

Projekt inom utbildningsvetenskap på Linnéuniversitetet som beviljats medel från Vetenskapsrådet 2013: Ninni Wahlström och Daniel Sundberg, Institutionen för utbildningsvetenskap beviljas medel för ett forskningsprojekt om läroplansreformer. De ska göra en teoriorienterad utvärdering av den svenska läroplansreformen Lgr 11.

Beviljat anslag: 6 914 000 kr

Andreas Nordin, Institutionen för pedagogik, är medsökande i projektet: Vem har styrt skolan? Kommunen, skolan och staten under 60 år av svenska skolreformer i en föränderlig värld Beviljat anslag: 6 478 000 kr

Helene Jacobsson Pettersson på Institutionen för socialt arbete är medsökande till ett projekt om etniska relationer i socialt arbete. I projektet kommer man att studera styrdokument, undervisning och studenterfarenheter inom socionomutbildningen.

Beviljat anslag: 3 740 000 kr

Jonas Jonasson, analfabeten och professor Lindkvist I Jonas Jonassons senaste bok ”Analfabeten som kunde räkna” figurerar en viss Professor Lindkvist vid Linnéuniversitetet. Denne Lindkvist visar sig ha en högst verklig förlaga.

Debutromanen ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” blev en stor succé.

Den har sålts i 6 miljoner exemplar i 30 länder och filmatiseras just nu. Nu är Jonasson tillbaka med ”Analfabeten som kunde räkna”. Den handlar om den föräldralösa flickan Nombeko som växer upp i en fattig kåkstad i Sydafrika. Hon är analfabet men visar sig tidigt ha stora matematiska talanger, som kommer att förändra hennes liv på många sätt.

4

Fokus Linnéuniversitetet

Bland annat hamnar hon i Sverige, där hon förälskar sig i den like matematiskt begåvade Holger. Det är när Holger ska disputera i nationalekonomi som Professor Lindkvist från Linnéuniversitetet agerar opponent. Karaktären har inspirerats av Lars Lindkvist, professor i organisation och ledarskap vid Linnéuniversitetet.

– Jag känner både författaren och framför allt hans pappa sen tidigare. Jonas ville veta hur det går till vid en disputation och få förslag på avhandlingsämne.

Jag hjälpte och sen hamnade jag i själv i boken! Det känns jättekul, säger Lars Lindkvist.

Homofobi påverkar syn på våld i hemmet Ny undersökning vid Linnaeus University Centre for Labour Market and Discrimination Studies visar att stereotyper kring homosexuella män och kring kvinnor, både hetero- och homosexuella, påverkar synen på våld i hemmet.

– Om människor har negativ attityd mot kvinnor eller mot homosexuella tenderar de också att tycka att ”lättare” våld i hemmet är okej, berättar Mats Hammarstedt, professor och forskningsledare vid centret.

Forskarna har låtit över 1000 personer, där merparten var heterosexuella, läsa fiktiva scenarion som handlar om våld i äktenskapsrelationer. Förövarna och offren hade olika kön och sexuell läggning, och det fanns också skillnad på hur allvarlig misshandeln var.

Resultatet visar bland annat att våldet upplevdes som mer allvarligt i ett heterosexuellt förhållande där offret var kvinna och förövaren man. Skillnaden mellan synen på våld i homosexuella förhållanden och våld där en heterosexuell kvinna slog en heterosexuell man var mycket små. När det gällde lindrigt våld betraktades våld inom homosexuella förhållanden som allvarligare än då en kvinna slog en man i ett heterosexuellt förhållande.

Linnaeus Universty Centre for Labour Market and Discrimination studies är en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper. Läs mer på Lnu.se.

Antalet sökande fortsätter öka När ansökningstiden till kurser och program med start våren 2014 stängt stod det klart att Linnéuniversitetet fortsätter att öka antalet totala ansökningar.

Däremot är ökningen inte lika stor som tidigare. Totalt sett sökte mer än 31 200 personer en kurs eller ett program som startar våren 2014 på Linnéuniversitetet. Det är mer än 500 fler än året tidigare. Det gör att Linnéuniversitetet befäster sin position som det sjätte mest sökta lärosätet i Sverige.

– Det känns bra att vi fortfarande ökar antalet sökande med tanke på de minskande kullarna studenter. Det tyder på att vi har ett intressant och bra utbud av utbildningar, säger rektor Stephen Hwang.

De populäraste kurserna sett till det totala antalet sökande var Projektledning I och Psykologi I. Ser man till antalet förstahandssökande toppar Aktie- och värdepapperskunskap och Psykologi I.

Tio i topp kurser med flest sökande totalt

1) Projektledning I 2) Psykologi I 3) Aktie- och värdepapperskunskap 4) Företagsekonomi I – marknadsföring 5) Kost Näring Hälsa 6) Organisationsteori, ledarskap och motivation 7) Företagsekonomi I – organisation och ledarskap 8) Grundläggande Redovisning I 9) Idrottens träningslära, kost för prestation 10) Webbdesign

1 838 1 760 1 707 1 545 1 486 1 376 1 286 1 168 1 130 678

Nyttiga vidareutbildningar inom hållbart träbyggande Att kunna använda teorin och koppla den till sitt yrkesliv är ett av målen i projektet Expertkompetens för hållbart träbyggande.

Hösten 2013 går tre kurser inom ramen för projektet.

Efter första träffen i kursen Klimat- och energieffektivt byggande är deltagarna fulla av tankar och argument. Hur påverkar våra byggnader utsläppen av koldioxid och därmed vårt framtida klimat? Inte mindre är 40% av världens energiförbrukning används i bygg- och konstruktionsbranschen om hela livscykeln för byggnaden räknas med. Genom att exempelvis arbeta

med att förbättra material kan vi påverka hur mycket energi som går åt.

– Det ska bli spännande att läsa nu, och direkt kunna koppla till vad jag gör på jobbet, kommenterade en av kursdeltagarna. Jag läste lite kring de här frågorna i min grundutbildning, men inte så här ordentligt.

När gruppen som ska gå kursen Bärande träkonstruktioner träffades för första gången kunde några deltagare inte närvara. De kommer att kunna ta del av föreläsningarna via videoinspelningar istället.

– Ja, det var ju några år sen man satt i skolbänken, säger Per Nilsson som jobbar på Skanska, en av deltagarna på plats. Men det känns kul att man ordnar det här. Det skulle behövas inom fler områden.

– Jag jobbar med produktutveckling och räknar mycket på olika stålkonstruktioner i mitt jobb, berättar Robert Armerö som rest till Växjö från Linköping för dagens kursstart. Det här med trä är intressant, jag vill vidga mina vyer.

Fokus Linnéuniversitetet

5

”Mycket kan förloras i okunskap och det vill vi förhindra.”

Anna Herbert

Samarbete över gränserna bygger broar av tillit

Text: Maja Rudhe Varje dag kommer människor från Foto: Johannes Rydström krigshärjade länder till Sverige för att söka trygghet och asyl. Med sig har de ofta traumatiska upplevelser. Seminarieserien Ensamkommande flyktingbarn syftar till att bidra till att de här människorna får ett bättre mottagande.

Anna Herbert, lektor i psykologi, är den som arbetar med seminarieserien. Ämnen som berörs är flykt och trauma, PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och kris, interkulturell kommunikation samt interkulturell pedagogik.

– Innehållet riktades ursprungligen till personal som arbetar med ensamkommande flyktingbarn, men kommer i framtiden att breddas till att även omfatta personal som arbetar med nyanlända, berättar Anna Herbert.

Anna Herbert förklarar att det krävs kunskap om var någonstans i sin ”flyktprocess” som barnet befinner sig för att kunna förstå och stödja på rätt nivå. Vid seminarieseriens första träff föreläste hon just om flyktens faser.

– Flyktens faser liknar faser i samband med en traumatisk kris och följer stegen chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Uppgivenhet och brist på framtidstro är vanligt

6

Fokus Linnéuniversitetet

bland människor som har överlevt svåra trauman, likaså är ilska och frustration vanliga reaktioner. Detta kräver väldigt mycket av personalen i termer av förståelse, bemötande samt förmåga att vara medmänniska.

Kunskap bidrar till ökad förståelse och underlättar därför personalens arbete med att bygga upp förtroende och trygghet hos barn som har upplevt extrema trauman. Kunskaper om hur hjärnan fungerar efter traumatisk stress ger exempelvis insikt i varför PTSD kan leda till koncentrationsstörningar, inlärningssvårigheter, ilska och aggressioner.

– Människor som har blivit utsatta för tortyr, förlorat sina familjemedlemmar och upplevt många av krigets övriga fasor hamnar ofta i ett chockartat tillstånd, säger Anna Herbert.

Anna Herbert berättar delvis utifrån egna erfarenheter då hon själv tvingades fly från revolutionen i Iran 1978.

– Jag minns att det kändes som att man var i en bubbla av glas. Jag har själv upplevt matbrist, begränsad rörelsefrihet, skottlossning och att tvingas bedriva skola i en källare. För de barn och vuxna som dessutom måste söka asyl är det inte bara själva flykten som är svår, lika svårt kan mötet med uniformsklädda människor vid gränsen och vistelsen i flyktingförläggningar vara.

Anna Herbert förklarar att reaktionen på flykten kan vara långdragen och att den kan ta uttryck i en stark kärlek

Anna Herbert •• Lektor i psykologi, Fil. dr Linnéuniversitetet

•• Arbetar med kursen Neuro kognitions (Psykologprogrammet) samt med kursen Motivation och beteende (Hälsovetenskapliga programmet – inriktning biovetenskap) vid Linnéuniversitetet •• Arbetar som forskare i Kampradprojektet Toward sustainable ageing •• Föreläser om tortyr och terrorism på Human right-kurser

•• Medförfattare till Interkulturella perspektiv (Lorentz och Bergstedt, Studentlitteratur, Kunskapen och Språket (tillsammans med Bosse Bergstedt, Liber) samt författare till Childhood Abuse, Torture and PTSD (i tyska bokserien Köperlichtkeit in der Schule)

”Jag minns att det kändes som att man var i en bubbla av glas” Anna Herbert

till allt svenskt såväl som i en oerhörd stark hemlängtan.

– Glädje kan bytas till ledsamhet och tvärtom, och det kan vara väldigt svårt att hantera för personal som jobbar med dessa barn. Samtidigt har ensamkommande och nyanlända många styrkor, erfarenheter och kunskaper som är viktiga för oss att ta del av och bygga vidare på. Det är därför väldigt viktigt att bygga broar mellan barn och personal, men också mellan olika yrkesgrupper och mellan

exempelvis kommuner och landsting.

Genom att förmedla kunskap kan vi hjälpa personal i deras bemötande av människor i kris. Vi kan göra ny forskning tillgänglig och skapa bestående nätverk som fungerar som stöd i vardagsarbetet, säger Anna Herbert.

Med seminarieserien Ensamkommande flyktingbarn hoppas hon kunna bidra med kunskap och insikt för att möjliggöra samsyn och samarbete.

– Mycket kan förloras i okunskap och det vill vi förhindra. Tilltro skadas

ofta allvarligt under krig, tortyr och flykt och om vi kan hjälpa till att bygga tillbaka tilltro genom ett gott bemötande är mycket vunnet, säger Anna Herbert.

Seminarieserien är en del av nätverkssamarbetet Interkulturell samverkan. Det initierades i syfte att skapa en dialog kring vilka kompetensutvecklings- och samverkansbehov som finns hos kommuner och andra aktörer som arbetar med etablering och integration. Involverade i samarbetet är, förutom Linnéuniversitetet, även Regionförbundet i Kalmar län, Arbetsförmedlingen samt Länsstyrelsen i Kronobergs och Kalmar län.

– Nätverkets syfte är att hitta former för samarbete för att främja forskning, utbildning och övrig samverkan inom området integration.

Det mångkulturella samhället erbjuder många möjligheter till möten mellan kulturer och individer vilka berikar och tillför nya perspektiv. Samtidigt påverkar olika faktorer möjligheten till inkludering och delaktighet i samhället. Linnéuniversitetets olika ämnen och forskningsinriktningar har viktiga insikter att bidra med där, säger Anna Herbert.

Fokus Linnéuniversitetet

7

”Målet är att läkare ska få mera tid för sina patienter och att äldre med många läkemedel ska få säkra mediciner i rätt doser.”

Tora hammar

8

Fokus Linnéuniversitetet

”Det är inte ett system som kan ersätta läkare utan vara en hjälp för dem.”

Tora hammar

Varnande verktyg ger äldre säkrare medicinering

Genom att använda ett elektroniskt verktyg avsett för farmaceuter skulle läkare kunna bidra till en säkrare läkemedelsanvändning eftersom risken att deras patienter får fel mediciner i fel dos skulle minska.

Tora Hammar studerar och utvärderar i sin forskning ett verktyg som heter Elektroniskt expertstöd, EES, och syftar till att varna i fall det är något i en patients läkemedelsanvändning som skulle kunna vara ett problem.

– Det varnar om det är två läkemedel som inte passar ihop, om det hos patienten finns dubbelmedicinering, mediciner som är direkt olämpliga för patienten, fel dos eller om patienten har ett läkemedel som inte är lämpligt när man har en viss diagnos, säger Tora Hammar.

Studien gör hon tillsammans med Yngve Gustafson, professor i geriatrik och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och som tidigare i höstas sågs i SVT-programmet Sveriges bästa äldrevård, och tillsammans med forskare på Apotekens Service. Tora Hammar intervjuar läkare som i studien använt EES i sitt arbete för att se hur de har upplevt verktyget.

– Läkare har redan extremt mycket egen kunskap, men samtidigt har de begränsat med tid att gå igenom varje patients läkemedel. Det kommer så

mycket ny forskning och rekommendationer att det är i stort sett omöjligt att följa med i allt, säger Tora Hammar.

EES varnar om något i medicineringen kan vara ett problem och har i studien använts av läkare som går igenom äldres medicinering.

– En varning betyder inte att det är en fara utan att läkaren behöver titta närmare på det och sedan göra en egen bedömning. Det är inte ett system som kan ersätta läkare utan vara en hjälp för dem, säger Tora Hammar.

Hon har också tittat på de 180 000 så kallade dospatienter som finns i Sverige. Det är äldre personer som inte klarar av sin läkemedelsanvändning utan därför får sin medicin portionerad i små påsar så att de får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt.

– Jag körde deras läkemedelsanvändning i EES för att se om det gick att se ett mönster. Undersökningen visade att EES varnade hos 76 procent av patienterna.

Den vanligaste varningen var den om att patienten hade två läkemedel som inte passade bra med varandra.

Text: Karolina Ekstrand Foto: Nisse Nilsson

Namn: Tora Hammar Utbildning: Farmaceutprogrammet och masterprogrammet Biomedicinsk vetenskap Gör: Doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linné­universitetet. Placerad på eHälsoinstitutet i Kalmar.

Forskning: IT-stöd för säkrare läkemedelsanvändning.

Disputerar: ”Vi siktar på att jag ska disputera innan nästa sommar.”

Den näst mest förekommande varningen gällde dubbelmedicinering och den tredje handlade om mediciner som inte är lämpliga för äldre personer.

– Jag tror att den här typen av verktyg har en viktig roll att spela för en säkrare läkemedelsanvändning.

Men oavsett om det är EES eller något annat system som ska användas har vi en ganska lång väg kvar att gå för att få ett riktigt bra system i användning, säger Tora Hammar.

Fokus Linnéuniversitetet

9

De får dubbelt så mycket tid i skolvardagen Text: Elin Antonsson Det finns lärarstudenter som inte känner sig redo för lärarrollen när Foto: Claes Björn de tar sin examen. Vid Linnéuniversitetet har man valt ett annorlunda upplägg på utbildningen för att råda bot på detta. Det har resulterat i en helt unik utbildning där studenterna får spendera dubbelt så mycket tid i skolvardagen.

10

Fokus Linnéuniversitetet

”Det blir som learning-by-doing” Cecilia VOn walden, lärare

Vi befinner oss på en skola strax utanför Kalmar. Här går barn på låg- och mellanstadiet och av ljudnivån på skolgården att döma så har de ganska roligt. Lärarstudenterna Björn Nilsson och Sara Holgersson har precis börjat på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6. Deras program är dock inte som vilket lärarprogram som helst, de har en särskild verksamhetsintegrerad profil.

– Vi har föreläsningar och sånt inne på universitetet, precis som alla andra grundlärarprogram, men det som skiljer oss från dem är att vi redan i teorikurserna får komma ut i vanliga skolor och se hur det fungerar, säger Sara.

– Två dagar varannan vecka är vi med i olika klasser på ”vår” skola. Det ger oss chansen att bearbeta våra nyvunna teoretiska kunskaper direkt eftersom vi får ett sammanhang att sätta in dem i, säger Björn.

– Ja, jag märker redan nu att det jag lär mig på föreläsningar och läser i litteraturen påverkar och förändrar hur jag ser på lärarna och eleverna. Det är häftigt att det går så fort! säger Sara.

Både Sara och Björn tycker att det finns flera fördelar med att komma ut i skolvardagen så tidigt som i första kursen.

– Jag tycker att det ger mig massor att vara ute i skolan under tiden som jag pluggar. Jag hinner bygga upp en ordentlig relation till lärarna och eleverna och märker att jag utvecklas jättesnabbt. Till och med mina kompisar tycker att de ser skillnad, säger Björn.

Sara berättar att hon var osäker på vilken åldersgrupp hon skulle välja att inrikta sig mot.

– Jag har velat bli lärare sedan jag var liten, problemet var bara att välja rätt ålder. Nu får jag känna på det med en gång och slipper fundera över om jag valt rätt, säger hon.

Fokus Linnéuniversitetet

11

Nu, några veckor in i utbildningen är hon säker på sitt val.

– Barnen är inte så små men inte heller så stora. De är sig själva, de är ärliga och säger vad det tycker och tänker, säger Sara. Även Björn tycker sig ha hittat rätt.

– Jag har länge funderat på att läsa till lärare för årskurs 7-9 men tror att jag passar bättre som mellanstadielärare.

Det här är en ålder då man kan göra stor skillnad. Eleverna är väldigt medvetna om samhället omkring dem och så tycker

12

Fokus Linnéuniversitetet

jag att man får väldigt bra respons från dem, säger han. Även lärarna på skolorna ser redan nu vinsterna med att studenterna är med i skolvardagen mer kontinuerligt.

– De här studenterna får se så mycket mer vardag. Det blir som learning-bydoing eftersom de är med så mycket och får se oss lärare i olika roller. Det finns så många delar i läraryrket som man behöver se och göra som man inte alltid hinner se under vanliga perioder av verksamhetsförlagd utbildning och som

dessutom kan vara svårt att läsa sig till, säger läraren Cecilia von Walden.

I början av utbildningen handlar de uppgifter som ska lösas i universitetetskurserna mest om observation och analys.

Men snart blir det dags för dem att prova på att hålla sina egna lektioner för att under en period under sista året ta över helt.

– Då blir min roll mer att handleda studenterna efteråt för att vi ska diskutera vad som gick bra och vad som gick mindre bra, säger Cecilia von Walden.

Praktik och teori i symbios Men hur går det här till egentligen?

Finns det inte särskilda bestämmelser för hur mycket verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som ska ingå i ett lärarprogram?

– Studenterna har samma utbildningsplan och samma mål för sin utbildning som studenter på ”vanliga” program har. Det som skiljer är upplägget där alla teorikurser har verksamhetsintegrering på schemat, säger Katarina Herrlin, en av initiativtagarna till programmet.

Verksamhetsintegreringen innebär att studenterna placeras på en skola när de börjar på hösten och följer arbetet där under hela läsåret. Efter ett år så byter de skola så att de får se flera olika arbetssätt.

– Vi tror att de praktiska erfarenheterna som studenterna får i skolorna kommer utveckla och fördjupa deras teoretiska resonemang och att det i gengäld kommer utmana deras praktiska kunnande på ett helt annat sätt än tidigare, säger Katarina.

Just nu är det bara inriktningen mot årskurs 4-6 som har den här typen av profil på sin utbildning men det finns planer på att utöka.

– Utbildningen är idag unik i Sverige. Vi ser det som att alla inblandade; studenter, skolor, universitetet och arbetsmarknaden, vinner på konceptet. Så självklart hoppas vi kunna utöka och erbjuda liknande profiler på de övriga grundlärarprogrammen, säger Katarina.

Text: Carina Sörgårn Foto: Nisse Nilsson

Andreas Svensson representerar Linnéuniversitetet i Forskar Grand Prix Inför en fullsatt konserthuskällare i Växjö i slutet av september vann Andreas Svensson, lektor i Evolutionär ekologi, Linnéuniversitetets deltävling i Forskar Grand Prix. Andreas kommer därmed att representera Linnéuniversitetet i den nationella finalen i Stockholm i december.

Forskar Grand Prix är en nationell tävling som genomfördes första gången 2012. Här tävlar forskare om vem som gör den bästa presentationen av sin forskning på mycket kort tid. Presentationen ska vara så fängslande, inspirerande och pedagogisk som möjligt. Sedan bedömer en jury och publik insatserna för att utse en vinnare. Tanken är att det underhållande konceptet ska locka nya målgrupper än de som vanligtvis är intresserade av forskningsrön.

I en första omgång fick de tävlande tre minuter på sig att

presentera sin forskning, därefter röstade publiken fram sin favorit med hjälp av mentometerknappar.

Sedan fick juryn ge feedback samt avge sina röster.

Sex forskare tävlade i Växjö och Andreas Svensson vann med sitt bidrag, som handlar om parasiter som gör fiskar dumma i huvudet och fiskar som löser sin undergång genom att föröka sig så snabbt de kan. De övriga tävlande var Judy Chow, lektor i vårdvetenskap, Jörgen Forss, forskare inom energi- och miljöteknik, Maria Hedlin, lektor i pedagogik, Eva Kjellander, lektor i musikvetenskap samt Sadaf Salavati, doktorand i data- och informationsvetenskap.

Juryn bestod av Magnus Holm, teaterchef vid Regionteatern Blekinge/Kronoberg, Anja Thorkelsson-Lindahl, kanalchef Radio P4 Kalmar, samt Katarina Hedin, FoU-chef, Landstinget Kronoberg.

Fokus Linnéuniversitetet

13

Prorektor på språng har alltid tid att prata Dialog, kommunikation och samtal är det som driver Linnéuniversitetets prorektor Lena Fritzén. ”Min ambition är att sänka tröskeln för att ta kontakt med oss”, säger hon.

14

Fokus Linnéuniversitetet

Text: Emma Rydh Foto: Johannes Rydström

Lena Fritzén är tio minuter sen men är noga med att meddela det. Hon kommer med Fjällrävenväskan över ena axeln direkt från tågstationen och möten i Kalmar. Hon säger själv att hon ofta är på språng.

– Jag har ofta bråttom och är på väg någonstans, men samtidigt vill jag vara någon som man kan hugga tag i och prata med någon minut, säger hon. Det är viktigt för mig att vara tillgänglig och relationsskapande. Både för studenter, anställda och personer utanför universitetet.

Lena Fritzén pratar engagerat och gärna om sitt uppdrag som prorektor för Linnéuniversitetet. Hennes arbete handlar till stor del om att bygga relationer mellan Linnéuniversitetet och samhället, till exempel med företag och offentlig sektor. Hon har rollen som verksamhetsledare för Familjen Kamprads stiftelse där hon sitter på Linnéuniversitetets mandat i styrelsen. IKEA-samarbetet The Bridge är också en stor och viktig del av hennes uppdrag, liksom samarbeten med Landstingen i Kalmar och Kronoberg. Hon är också ersättare för rektor Stephen Hwang.

– Vi är bra på samverkan, säger Lena Fritzén. Och om det är något vi ska bli ännu bättre på, är det detta. Vi behöver fundera mer, bli tydligare, hitta metoder. Vi har goda förutsättningar, men vi kan komma ännu längre. Jag skulle vilja att ännu fler tog kontakt med oss, vi får aldrig känna oss nöjda.

Tröskeln kan vara hög att ta kontakt med universitetet, menar Lena Fritzén och säger att det är hennes ambition att sänka den tröskeln.

– Ingen fråga är för liten. Det är vår uppgift att kvalificera denna fråga. Vi ska ha en ingång där man känner sig trygg. Internt inom organisationen är vi fakulteter och institutioner men utåt sett är det frågan i sig som är viktig. Vi måste också röra oss i många sammanhang ute, på allt från företagardagar till regionsförbundsmöten. Det är viktigt att vi tar till vara de möjligheter som finns.

”Vi är bra på samverka.

Och om det är något vi ska bli ännu bättre på, är det detta.”

Lena Fritzén

– Jag hade ett samtal nu på tåget hit med en företagare. Han undrade över var hans fråga hörde hemma och undrade om vi kunde träffas någon timme och diskutera. Vi har bokat in en timme i nästa vecka. Just detta tycker jag är väldigt roligt!

Lena Fritzén har varit en av de drivande krafterna i Linnéuniversitetets samarbete med IKEA, ett samarbete som är unikt i världen.

– Jag tycker det är unikt att våga ge sig in i ett så nära samarbete, men att ändå veta var gränserna går. Det handlar om att ha respekt för företagets tempo och rytm och att vänta sig samma respekt tillbaka. Ett universitet går inte i samma rytm. Vi är sega, långsamma och stabila. Vår tradition går flera hundra år tillbaka, den är inte flyktig och ska inte vara det. Kan vi få

andra att respektera våra sega strukturer och samtidigt få dem att rucka lite på den, kan vi komma långt. Det gäller att hitta ett sätt att gå i takt. Vi ska däremot aldrig göra avkall på det som är akademins kärna, den vetenskapliga stringensen och det kritiska tänkandet.

Det finns en eftertänksamhet och en tradition inom akademin som är viktig även för företagen.

Lena Fritzen är i grunden professor i pedagogik. Hennes forskningsområde är professioners samspel för utveckling och förändring, främst i skola, hälsooch sjukvård. Även nu när hennes främsta roll är prorektor, jobbar hon 10% som forskare och handleder tre doktorander.

– Jag var prefekt för en institution i tre år innan jag blev prorektor. Det var ett stort steg att lämna akademin och gå över till ledarskap. Men jag frågade Aktuell: Som en av två prorektorer för Linnéuniversitetet (tillsammans med Bo Bergbäck) Efter jobbet: Gräver i trädgårdslandet, läser skönlitteratur, leker med barnbarnen, lagar mat med bra råvaror.

På nattduksbordet: En novellsamling av ryskan Berberova, ”Kyparen och slinkan”. ”Jag blev tipsad om den av en kvinna jag mötte på tåget mellan Kalmar och Växjö”.

Drömresmål: Precis hemkommen från New York men drömmer om att åka tåg i Transylvanien.

Otippat: Kan stycka en gris och göra korv, sylta och leverpastej.

Fokus Linnéuniversitetet

15

”Jag vill vara någon man kan hugga tag i och prata med någon minut.”

Lena Fritzén

mig var jag gör mest nytta. Och jag använder det pedagogiska perspektivet mycket i min roll. Jag tror på samspel, kommunikation och dialog, det är det som driver mig.

På frågan om vad hon är mest stolt över i sitt uppdrag som prorektor säger hon det strategiarbete som hon ledde tillsammans med Bo Bergbäck i samband med fusionen 2010.

– Det blev bra, det blev vackert och framförallt – det har verkligen använts.

Vi hade hela organisationen med oss.

Det var ett stort engagemang med både ilska och glädje runt detta arbete.

Men nu använts strategin dagligen, jag använder den ständigt.

När det gäller fusionen anser hon att organisationen har landat, och dessutom tagit sig ett steg vidare.

– En person sa till mig för ett tag sedan apropå fusionen: ”Nu pratar vi

Relationsbyggande är en viktig del av Lena Fritzéns uppdrag som prorektor. En av hennes uppgifter är att vara verksamhetsledare för Familjen Kamprads stiftelse. IKEA-samarbetet The Bridge samt samarbeten med Landstingen i Kalmar och Kronoberg är två andra uppdrag.

16

Fokus Linnéuniversitetet

inte om vi och dom längre.” Och så är det. Vi har kommit förbi detta. Till exempel var vi till en början noga med att studenter inte skulle behöva resa mellan orterna. Nu ber studenterna om att få resa, för att få ut det bästa av sin utbildning.

Lena Fritzén ser två stora utmaningar framöver för universitetet. Dels är nya universitet missgynnade när det gäller fasta forskningsmedel. Det gör att forskarna har ett enormt tryck på sig att söka externa forskningsmedel från olika finansiärer.

– Vi är det femte största universitetet utbildningsmässigt, här tar vi ett stort ansvar. De forskningsmedel vi får står däremot inte i proportion till detta ansvar. Detta är en politisk fråga som gäller andra yngre universitet, som Karlstad, Mittuniversitetet och Örebro.

Vi fyra har startat ett samarbete som

kallas Fyrklövern där vi försöker trycka på gemensamt.

– Den andra utmaningen är demografin. Studenttillströmningen kommer att minska framöver. Utmaningen är både nationell och internationell.

Kanske kan betalande studenter vara en del av lösningen?

Lena Fritzéns engagemang för Linnéuniversitetet fortsätter. På det nationella, internationella och framförallt det lokala planet. Nu ska en ny strategi formuleras, för universitetets riktning 2015-2020.

– I det nystartade strategiarbetet jobbar vi för att profilera, fördjupa och förbättra. Vi är bra, men vi kan bli ännu bättre, säger hon och hastar vidare.

Inom ramen för The Bridge har bland annat sommarkursen ”Hem ljuva hem” utvecklats. Kursen vänder sig till studenter som är intresserade av design, produktutveckling, entreprenörskap, hållbar utveckling, produktion och av att få inblick i IKEA:s verksamhet.

Kursen ges för fjärde sommaren i rad sommaren 2014.

Bron mellan akademi och företag The Bridge, samarbetet mellan Linnéuniversitetet och IKEA, är nu inne på sitt fjärde år.

Det har snart gått fyra år sedan IKEAs grundare Ingvar Kamprad först kontaktade dåvarande Växjö universitet och ville inleda ett nära samarbete – ett samarbete som fick namnet The Bridge. De första åren har varit mycket av en uppbyggnadsfas för att finna formerna för samarbetet och för att få igång forskningsmiljön samtidigt som mycket verksamhet bedrivs.

Lena Fritzén är ordförande i det samarbetsråd som inrättats för The Bridge’s utveckling och uppföljning, och hon berättar vad The Bridge egentligen är:

– IKEAs och Linnéuniversitetets samarbetsprogram The Bridge är ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningssamarbete om livet hemma och produktionens villkor. I enkla ordalag handlar det om att knyta ihop ett antal discipliner för att skapa ett bättre liv hemma för den stora allmänheten.

Det handlar dels om vilka grundläggande behov vi har och vilka möbler vi behöver, men också hur vi ska kunna producera dem på ett så billigt och miljövänligt sätt som möjligt.

– Linnéuniversitetet har, genom The Bridge, kunnat inrätta en världsunik IKEAprofessur. Tillsammans med fyra doktorander byggs nu forskningsmiljön kring ämnesområdet Life at Home upp, berättar Lena Fritzén. Och det är denna forskningsmiljö som möjliggör att Linnéuniversitetet planerar att starta en ny, tvärvetenskaplig masterutbildning hösten 2014.

Masterutbildningen kommer att ha ett tvärvetenskapligt perspektiv med teknik, ekonomi och design. Masterutbildningen kommer att ges

Text: Carina Sörgårn Foto: Johannes Rydström

i nära samarbete med företag, och IKEA är ett av dem.

– Det finns också planer på att etablera en företagsforskarskola. Planering för denna pågår, men mycket arbete återstår. Det tar tid att etablera ett forskningsfält, poängterar Lena Fritzén.

Att ett universitet och ett företag arbetar så nära och på så lika villkor är något ovanligt.

Samarbetsrådet, där båda parter har samma mandat, är styrkan i detta samarbete, säger Lena Fritzén.

– Man måste utveckla en respekt för varandras gränser och möjligheter. Det är viktigt att hitta varandras tempo och förstå varför vi är olika. Det har tagit lite tid, men jag tycker att vi har lyckats komma dit.

Fokus Linnéuniversitetet

17

Koordinatorer visar vägen

Text & foto: Linnaeus Technical Centre arbetar för att små och medelstora Helena Belfrage företag ska finna både varandra och akademin för att öka regionens teknikutveckling. De långsiktiga förväntade effekterna är stärkt konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet för teknikföretagen i Linnéregionen.

Genom att ha tekniknoder med koordinatorer placerade ute i regionen kan universitet och företag komma närmare varandra. Koordinatorerna fungerar som dörröppnare mellan lärare/forskare och företagare. På Linnéuniversitetet finns projektledningen som fungerar som nav för Linnaeus Technical Centre (LTC). Tekniknoden i sydost var först på plats, och under hösten 2013 utvecklas fler noder för att skapa bättre täckning i regionen geografiskt.

Genom noderna fångas nya utveck-

lingsprojekt upp för vidareutveckling.

Dessa samarbeten lägger grunden för extern finansiering av forskning inom teknikområdet.

Det finns exempel där noden har stöttat företag i att finna värdefulla kontakter utomlands. Företag har också via noden ”upptäckt varandra” över kommungränserna, och ett uppköp är på gång.

Ett av de arbeten som bär frukt är på Yaskawa Nordic. I samarbete med forskare från Linnéuniversitetet

har företaget kunnat göra fördjupade undersökningar av sin palldelare, en produkt som används vid hantering av gamla lastpallar. Yaskawa arbetar nu om produkten utifrån vad forskarna har redovisat.

– Den här satsningen känns så rätt, säger koordinator Hans Frost.

Men det gör sig inte självt, det krävs arbete för att viktiga nyckelpersoner på företag och inom akademi ska finna varandra i vår region. Alla har ju fulla agendor idag, och det gäller att hinna

Malin Erikson, koordinator Tekniknod väst

Hans Frost, koordinator Tekniknod sydost

Camilla Nordin, koordinator Tekniknod nordost

18

Fokus Linnéuniversitetet

ta ett fågelperspektiv ibland och orka öppna sig för nya kontakter och idéer.

I skrivande stund har vi ett 20-tal olika projekt på gång, allt från seminarier och workshops, till konkreta produkteller produktionsutvecklingsprojekt där forskare eller studenter involverats.

Efter ett seminarium inom systemekonomi och lönsam produktion har företag hört av sig om en mer riktad insats för sin verksamhet. En torsdag i början på oktober besökte Hans Frost från Tekniknod sydost och Tekn. dr Anders Ingwald från Linnéuniversitetet Södra Timber i Torsås.

Företaget söker möjligheter att förbättra sin process, och vill undersöka möjligheterna hur bland annat förbättrad service och underhåll kan bidra till långsiktig lönsamhet.

Tillsammans med vd Benny Svensson och några ur Södra Timbers personal diskuterades utnyttjandegrad av maskiner och processer, samt hur stor del av tillgänglig tid som processen fungerade utan störningar.

Processerna i företaget börjar med inlastning av stock, och förädlas sedan i olika steg till färdig ”bräda”. Efter rundvandring och studiebesök vid de olika processerna enades parterna om att starta ett projekt kring den flaskhals som identifierats i produktionen.

Tekniknod Sydost och docent Pieter Kuiper från institutionen för fysik och elektroteknik besökte i september Luma Metall AB i Kalmar för konkreta diskussioner. Ämnet för mötet var utveckling av metoder och tekniker för kvalitetssäkring vid plätering (yttäckning) av mycket tunna metalltrådar som beläggs med en ledande yta.

Luma Metall AB i Kalmar tillverkar metalltrådar mellan 4-500 μm (ett hårstrå är cirka 30μm). Dessa trådar beläggs med bland annat ett tunt guldskikt. Just denna process vill Luma AB ha Linnéuniversitets stöd för att förbättra kvalitetssäkringen av, det vill säga kontrollera att processen har fungerat som det var tänkt.

Besöket var mycket uppskattat av alla parter, och Luma AB har inlett ett samarbete med Linnéuniversitetet och Pieter Kuiper.

Teknikföretag och studenter knöt kontakter Text & foto: GoTech är en förening som drivs av Helena Belfrage de största teknikföretagen i Växjö med omnejd. Under en dag möttes studenter och företagare i M-husets foajé.

Studenter pratar med Volvo CE från Braås i utställningen på GoTech-dagen.

– Det är viktigt för oss att visa upp vår moderna verkstadsindustri för kommande generationer, säger PerAnders Säll Andersson, från W-tools.

Den bild av industrin som många har är samma bild som deras föräldrar eller mor-/farföräldrar har. Idag är en verkstad kliniskt ren, högteknologisk och beroende av välutbildade människor.

Vi har faktiskt valt att anställa yngre individer vid våra senaste rekryteringar.

Det är enklare för oss att forma yngre förmågor, och en faktor som är viktig i arbetslivet idag är de yngres självklarhet i att hantera datorer, fortsätter PerAnders.

Två GoTech-stipendier delades ut till studenter som gjort bra exjobb.

Båda de belönade exjobben genomfördes med teknisk inriktning på ett av GoTechs medlemsföretag.

Varför är det viktigt för er som företag att vara här idag?

– Vi behöver ha en långsiktig dialog med studenterna på Linnéuniversitetet.

Det är inte alla som vet att det finns en dumper-fabrik med 1 000 anställda alldeles i närheten. Vi kommer ju inte direkt hit med jobberbjudanden, men

det har hänt att vi hittat guldkorn via kontakterna här, berättar Eva Malm, från Volvo CE i Braås.

Hinner man få en bild av en person vid ett möte här i montern?

– Ja, det tycker jag, svarar Annie Fransson, från personalavdelningen på samma företag. Konstruktörer är en stor personalgrupp hos oss, och vi behöver kontinuerligt fylla på med personal. Att då ha pratat lite och fått en känsla för personen gör det alltid lättare när det kommer till jobbdiskussioner framöver. Om en student har tänkt till innan vi möts och har konkreta funderingar kring vad ett exjobb kan handla till exempel så märks det, och det kan vi ta tillvara.

Bland de deltagande teknikföretagen fanns Växjöfabriken, Volvo CE i Braås, Rottne Industrier, Andritz, Micropower, Solyvent Fläkt, Balco, Arcoma och IV Produkt. De inbjudna teknikstudenterna var till exempel blivande maskiningenjörer, industriella ekonomer och energi- och miljöingenjörer. Linnéuniversitetet och GoTech arrangerar dagen tillsammans.

Fokus Linnéuniversitetet

19

”

Vi måste prata om hur vi har det

Det är många som är heltidsarbetande och samtidigt tar hand om en sjuk anhörig. Linnéuniversitetet är en av parterna i ett nytt nätverk för arbetsgivare.

Text & foto: Gun Hjortryd

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), där Linnéuniversitetet är en av parterna, har tillsammans med Anhörigas Riksförbund startat ett projekt och ett nätverk för arbetsgivare. Målet är dels att bidra till ett anhörigvänligare samhälle där den anhörige kan få hjälp och stöd, respekt för sin kompetens och erkänsla för sin insats. Man vill

även öka medvetenheten hos arbetsgivare och visa på vilka vinster det kan ge till verksamheten i form av minskad frånvaro och nyrekryteringsbehov, ökad produktivitet samt stärkt varumärke.

– Vi medverkar i detta projekt för att vi vill skapa förutsättningar till ett anhörigvänligt arbetsliv som i en förlängning ger den anhörige

en bättre livskvalitet, säger Mailis Lundgren, kanslichef vid Anhörigas Riksförbund Fler än 900 000 förvärvsarbetar och är också anhörigvårdare som hjälper, stödjer eller vårdar en äldre person eller en person med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Den närstående kan vara en släkting, vän eller granne. Något som för de allra

flesta upplevs som mycket viktigt och tillfredsställande samtidigt som arbetet är en viktig del i livet, tidsmässigt, ekonomiskt och även socialt.

Det kan vara svårt att få tiden att räcka till.

– Man behöver ha en känsla av tillhörighet och känna sig sedd, säger Charlotte Jonasson Falk, projektledare för Arbetsgivare för anhöriga.

Mailis Lundgren, anhörigas riksförbund.

Elizabeth Hanson, professor vid Linnéuniversitetet och vetenskaplig ledare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Lennart Magnusson docent vid Linnéuniversitetet och verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Charlotte Jonasson Falk, projektledare för Arbetsgivare för anhöriga.

20

Fokus Linnéuniversitetet

Projektet Arbetsgivare för anhöriga är ett samarbetsprojekt mellan Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Anhörigas Riksförbund. Regeringen finansierar projektet och Linnéuniversitetet är en av parterna.

•• Fler än 900 000 personer är förvärvsarbetande och hjälper, stödjer eller vårdar en äldre eller en person med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

•• 1 av 7 ger hjälp, stöd och vård mer än 10 timmar/v •• 1 av 10 har gått ner i arbetstid •• 1 av 20 har slutat jobba helt

Vi mår bra av att vara hjälpsamma men om det blir ett tvång och man kanske måste gå ner i arbetstid eller till och med säga upp sig kan det leda till ohälsa.

Nyare studier från Storbritannien visar att arbetsgivare som stöder vårdare på arbetsplatsen kan hjälpa dem att må bättre och ge dem möjlighet att stanna kvar i arbete – samtidigt som det hjälper arbetsgivare att behålla sin personal. Det förbättrar även företagets varumärke som en attraktiv arbetsgivare.

Det som behövs är ofta enkla flexibla lösningar som inte kostar något och som utgår från varje enskilt fall.

– En ökad förståelse och medvetenhet och en öppen attityd gör att arbetande vårdare känner stöd från sina chefer och arbetskamrater, men även konkreta råd och hjälp som att hitta relevant

”Projektet kommer att ge oss kunskap om hur anhörig­ omsorgen påverkar arbetet och karriären” Elizabeth Hanson, Linnéuniversitetet

information och support från till exempel kommunen, säger Charlotte Jonasson Falk. Det kan också handla om flexibla arbetstider, möjlighet att jobba hemifrån, tillgång till parkering nära arbetet för att kunna rycka ut i akuta situationer eller att få ta emot privata samtal på arbetstid.

När man bestämt sig för att bli en anhörigvänlig arbetsplats startar en process som börjar med ett gemensamt planeringsmöte. Man utgår från att alla arbetsplatser är olika och har olika behov. Därefter genomförs bland annat en nulägesanalys, informationsinsatser för medarbetare och chefer och vi ger stöd i arbetet med implementeringen som kan bestå av till exempel formuleringar i personalhandböcker eller policydokument.

– Vi ser oss som brobyggare och möjliggörare. Vårt

nätverk ökar kunskapen om frågorna och ger kunskapsutbyte mellan medlemmarna samtidigt som det ger oss förutsättningar för att påverka samhällsdebatten, avslutar Charlotte.

– Projektet är både ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Det kommer att ge oss kunskap om hur anhörig­ omsorgen påverkar arbetet och karriären för förvärvsarbetande anhöriga samt hur de insatser som arbetsgivaren genomför bidrar till att underlätta för dem att kombinera arbete och anhörigomsorg, säger Elizabeth Hanson, Linnéuniversitetet, vetenskaplig ledare.

Fokus Linnéuniversitetet

21

Internationalisering ger ökad Internationalisering är något som ska genomsyra hela Linnéuniversitetets verksamhet, på så sätt stärks kvaliteten i verksamheten. Det går att läsa i universitetets internationaliserings­policy. Men vad innebär internationalisering?

Fokus har träffat prorektor Nils Nilsson, som har ett speciellt ansvar för internationalisering, för att reda ut begreppen.

Nils Nilsson

– Linnéuniversitetet har sina rötter i Småland och spelplanen i hela världen. Vi lever alla i en global värld och ekonomi, och vi måste få studenterna bekväma i denna globala omgivning, svarar Nils Nilsson på frågan om varför det är så viktigt med internationalisering. Målet är egentligen att alla studenter vid Linnéuniversitetet ska ses som internationella studenter – även om det blir lite en lek med ord.

Internationalisering innebär inte bara att studenter och lärare åker på utbyte till andra länder. Det innebär snarare att studenterna och anställda ska utveckla ett globalt mindset – det vill säga att förstå och känna sig bekväma i den globala värld som är vår. I det ingår då att ha kompetens för interkulturella möten och att förstå att världen har något att lära oss. Internationalisering blir på det sättet en kvalitetsaspekt i allt vi gör.

Och det innebär också att det är något som alla är inblandade i. Utan internationalisering – ingen hög kvalitet. Det hävdar Nils Nilsson, och han fortsätter:

22

Fokus Linnéuniversitetet

Carl von Linné var en fantastisk internationell nätverkare och Linnéuniversitetet vill verka i samma anda. Ett konkret exempel på detta är det sommaruniversitet som planeras att starta sommaren 2014.

Arbetsnamnet är ”Linnaeus University Summer Academy” och kommer att starta nästa sommar. Nils Nilsson berättar om planerna:

– Ja, vi smyger igång redan nästa sommar i lite mindre skala och till att börja med enbart i Kalmar. Målet är att inom några år kommer att ha cirka 300 studenter. Första året har vi som mål att locka ett 60-tal studenter från hela världen. Sommaruniversitetstanken innebär att det är betydligt mer än ett antal kurser på engelska på sommaren. Det är

ett helt koncept som kan börja redan med att ge hjälp med visumansökan och sedan följer allt kring bo, äta, uppleva och så vidare. Det är lite charter över det om man vill vara med i den internationella konkurrensen som är stenhård.

Utbildningen kan komma att bestå av kurser inom bland annat språk, entreprenörskap, innovation, design, hållbar

kvalitet

Internationaliseringsdagen Kunskap utan gränser Vad innebär det att Linnéuniversitetet ska vara ett modernt internationellt universitet i Småland?

Text: Carina Sörgårn Foto: Nisse Nilsson

utveckling och andra profilområden inom universitetet.

Det kan också bli tal om kurser i svenska för akademiker. Längre fram är planen att kunna erbjuda kurser på avancerad nivå och på doktorandnivå.

– Ett annat exempel på hur vi belyser internationaliseringsfrågorna är den spännande dagen ”Kunskap utan

gränser” (som du kan läsa mer om på nästa sida, reds anm), säger Nils Nilsson. Denna dag arrangerades för första gången i år och målgrupp var studenter och anställda vid universitetet och den gav mycket bra bränsle till vårt fortsatta arbete.

Internationalisering – en del av Linnékulturen. Från ord till handling. Det var temat för en internationaliseringsdag som hölls vid Linnéuniversitetet i slutet av oktober. Linnéuniversitetet ska vara ett modernt internationellt universitet i Småland, enligt universitetets visionsdokument. På internationaliseringsdagen ”Kunskap utan gränser” fokuserades på vad detta innebär för alla som på olika sätt tillbringar sin vardag vid Linnéuniversitetet.

Kunskap utan gränser var en heldag där personal och studenter möttes i diskussioner och i praktiskt arbete för att belysa begreppet interantionalisering. Visioner och handfast arbete i frågan diskuterades och analyserades utifrån olika perspektiv.

Panelsamtal, föreläsningar och seminarier löpte parallellt under dagen och dagen avslutades med en internationell pub på kvällen.

Dagen inleddes med ett panelsamtal där universitetsrepresentanter, inbjudna experter, studentkåren och regionsföreträdare diskuterade kring meningen med och utmaningar för ett universitet med internationella strävanden. Speciellt uppmärksammades frågan kring hur vi kan arbeta tillsammans för att locka de internationella studenterna att stanna kvar och arbeta i regionen.

Under dagen arrangerades dessutom en internationell mässa. Utbytesstudenter från hela världen fanns på plats för att presentera sina hemu-

niversitet. Det var många av Linnéuniversitetets studenter som tog chansen att få reda på mer om hur det är att studera vid dessa universitet.

En av de lite större föreläsningarna höll Helena Thorfinn som talade om personliga erfarenheter av globaliseringens effekter. Thorfinn har skrivit romanen ”Innan floden tar oss”, som blivit en bästsäljare. I romanen vävs frågor om globaliseringens pris, klimatförändringar och extremism ihop med svenska småbarnfamiljers vardagsliv och karriärsträvanden i Bangladesh. ”Innan floden tar oss” är nu obligatorisk på UD:s aspirantutbildning och den diskuteras livligt av biståndsarbetare och inom ideella organisationer.

Internationaliseringsdagen avslutades med en workshop på temat internationaliseringens hur, vad och varför.

Workshopen belyste det globala högskolelandskapet, underliggande ideologier i och önskade utfall med internationaliseringsarbetet, strategier för lärosäten för att sälja sig som ”internationella” samt de utmaningar och möjligheter som internationaliseringsarbetet bär med sig för undervisande, forskande och administrativ personal och för de svenska lärosätena som helhet.

– Det har varit en spännande och givande dag där vi har satt fokus på många viktiga frågor, säger Ingela Åberg, internationaliseringsrådgivare vid Linnéuniversitetet. Nu går vi vidare genom att utvärdera dagen och se hur vi fortsatt kan inspirera och engagera kring frågor om internationalisering.

Fokus Linnéuniversitetet

23

Ordning och reda, bra undervisning och nära till naturen Det gillar Shariful Islam från Bangladesh som studerar på Linnéuniversitetet. Han är en av de 190 studenter som påbörjat sin utbildning i år och betalar för sina studier.

Text: Kia Roman Foto: Johannes Rydström

Shariful Islam är inne på sin andra termin på Linnéuniversitetet. Första terminen läste han engelska men sedan i höstas går han på det engelskspråkiga Marketing Programme.

Trots att han redan läst ämnet i två år i sitt hemland Bangladesh känns allt han läser nytt.

– Standarden på utbildningen går inte att jämföra.

Det är också den främsta orsaken till att jag sökt mig utomlands, säger Shariful.

Han är inte ensam. Många unga som har ekonomiska möjligheter tar chansen att söka till utländska universitet.

Sverige var inte Sharifuls första val. Inte Växjö heller men nu är han väldigt nöjd med båda.

– Jag säger till alla att jag har hamnat i Europas grönaste stad. Det tycker dom låter fantastiskt. Och det är det, säger han allvarligt innan han spricker upp i ännu ett stort skratt.

24

Fokus Linnéuniversitetet

”Standarden på utbildningen går inte att jämföra” Shariful Islam

Det enda han visste om Sverige innan han kom, var att det är ett bra land att cykla i. Ett stort plus för Shariful som har cykling som sitt största fritidsintresse.

– Min mamma var i Sverige för tio år sedan och blev förtjust i landet.

I Bangladesh studerade Shariful på universitetet i Khulna, som ligger i landets tredje största stad med drygt en miljon invånare och 3 000 studenter.

Skillnaden mot Linnéuniversitetet tycker han är jättestor.

– Ordning och reda liksom närheten till lärare och handledare är nog det som är mest annorlunda. Här räcker det med ett mail för att få kontakt, i Bangladesh fick vi försöka fånga läraren efter lektionen för att komma överens om en tid för ett möte. I bästa fall fick man en tid om en vecka eller två. Men den dagen kanske läraren fick annat som var viktigare och kom inte. Och så fick man börja om. Det gjorde att studierna gick framåt väldigt långsamt.

Shariful uppskattar att få eget ansvar för sina studier men med tillgång till lärare när det behövs.

Utbildningen är på engelska men Shariful vill gärna lära sig svenska och har anmält sig till en kurs.

– Jag ska ju leva här i minst tre år. Då räcker det inte att kunna säga tack och jag älskar dig. Än så länge funderar han inte så mycket på livet efter studierna men är tveksam till om han kommer att

återvända till Bangladesh.

Möjligen om situationen i landet ändras.

Allt känns nytt och spännande. Som att bo på campus, ha ett korridorrum och dela kök med människor från flera olika länder. Och att närma sig svenskar och det svenska.

– Jag har faktiskt upptäckt en likhet mellan våra länder, säger han och låter nöjd över att kunna väga upp kritiken mot studierna. Han berättar om hur han klev av tåget första gången i Växjö en sen kväll i januari, utan en aning om vart han skulle ta vägen.

– Genast kom det fram en person som hjälpte mig. Så gör vi också i mitt land, är hjälpsamma mot främlingar, säger han.

Studieavgiftsskyldiga studenter Läsåret 2013-2014 har Linnéuniversitetet 190 studenter som betalar för sina studier.

Cirka 25 har stipendium från Linnéuniversitetet, 5 från Svenska institutet.

Flest studenter kommer från Kina, Pakistan och Iran.

Helårsstudier kostar mellan 75 000 kronor (företagsekonomi) och 260 000 kronor (designprogrammet). Priset grundar sig på statens anslag till universitetet för motsvarande utbildningsplats.

Rekryteringen av betalande studenter sker bland annat via rekryteringskontor i Shanghai, agenter i olika länder, mässor och via sociala medier.

Studenter som betalat in studieavgiften i tid är garanterade bostad.

Fokus Linnéuniversitetet

25

Mer teknik i förskolan

Teknik är ett av de områden som lyftes fram när läroplanen för förskolan reviderades. För att kunna utveckla barns erfarenheter inom teknik, och synliggöra detta område har läraren en viktig roll att fylla.

Men hur ser förskollärarna själva på teknikundervisningen?

Skolverkets egna utvärderingar och skolinspektionens granskning visar att personalen inom förskolan behöver kompetensutvecklas. Att många förskollärare känner ett motstånd när det gäller teknik kopplas ofta till bristande ämneskunskaper, men det är också andra saker som spelar roll, menar forskaren Maria Hedlin.

– De flesta förskollärare är kvinnor, och vi vet från tidigare forskning att det inte är ovanligt att kvinnor har dåliga erfarenheter från sin egen skolgång när det gäller teknik, säger Maria Hedlin.

Jag och min kollega Gunilla Gunnarsson har gjort en studie där vi bland annat tittat på hur förskollärarstudenter förhåller sig till sin framtida uppgift när det gäller teknikundervisning. Förskollärare har en viktig roll när det gäller barns socialisering, och det kan bli problematiskt om lärarens negativa bild av ett ämne överförs till barnen.

Studien gjordes på studenterna i en kurs inom Linnéuniversitetets förskollärarutbildning. Undersökningen behandlade olika aspekter av naturvetenskap och teknik som arbetsområde, och studenterna fick bland annat

26

Fokus Linnéuniversitetet

svara på frågor om sina egna erfarenheter under skoltiden.

– Det vi såg direkt var att teknikämnet stack ut, säger Maria Hedlin. Många tjejer hade upplevt teknikundervisningen som grabbig och att killar särbehandlades på olika sätt. Ofta hade läraren varit en man och teknikämnet hade upplevts som ett utpräglat ”killämne”. De hade känt sig marginaliserade och utanför.

De utvärderingar som gjorts innan har baserats på yrkesverksamma förskollärare, och talar om en rädsla och osäkerhet inför teknikområdet. Maria Hedlins och Gunilla Gunnarssons undersökning tyder dock på något annat.

– Glädjande nog visar vår studie att förskollärarstudenternas dåliga erfarenheter inte verkar ha påverkat dem negativt i deras egna tankar kring teknikundervisning. Tvärtom visade många av svaren i undersökningen på att de ville göra allt för att barnen i förskolan inte skulle få samma negativa upplevelser.

– Kanske beror det på samhällsutvecklingen att man idag inte känner samma osäkerhet inför teknikområdet. Teknik har ju historiskt sett varit ett manligt kodat

Text: Nisse Nilsson Foto: Nisse Nilsson, Mostafa Hefni/Getty Images

ämne, och det har handlat mycket om motorer och maskiner. Men med tanke på att teknik har blivit en allt större del av vår vardag, kan det vara så att en del av den könsrelaterade laddning området haft har suddats ut, åtminstone i det här sammanhanget.

Maria Hedlin

Fil. dr i pedagogiskt arbete.

Hennes doktorsavhandling handlar om synen på kön, och naturvetenskap och teknik inom svensk skolpolitik.

Hon är också författare till boken “Jämställdhet – en del av skolans värdegrund” och “Lilla genushäftet” som används som pedagogiskt verktyg i förskolor och skolor landet runt. 2008 vann hon Kalmar kommuns jämställdhetspris.

Öppna kurser ger många fördelar Innebär globala nätkurser dödsstöten för traditionella utbildningar? Nej, menar Johan Leitet, universitetsadjunkt och programansvarig som ser många fördelar och möjligheter med att ha programmet Webbprogrammerare helt öppet på webben.

Text: Anders Runesson Foto: Liv Ravnböl

Att öppna upp kurser och göra innehållet tillgängligt för alla blir allt vanligare. För programmet Webbprogrammerare finns allt material åtkomligt på webben. Johan Leitet, programansvarig, berättar varför man valt att göra så och vad det ger för fördelar för både universitetet och samhället.

Hur gör ni på Webbprogrammerare?

– Vad jag vet är vi först i Sverige med att öppna upp en hel utbildning. Allt material är fritt tillgängligt. Vem som helst kan titta på föreläsningar, läsa laborationsinstruktioner, göra övningsuppgifter et cetera, utan att behöva logga in i en lärplattform eller registrera sig på en kurs.

Vad är OER och MOOC, och vad är skillnaden?

– OER, Open Educational Resources, är öppna digitala lärresurser som vem som helst kan använda och bygga vidare på. En MOOC, Massive Open Online Course, riktar sig mot att utbilda ett stort antal individer genom användandet av till exempel automatiska prov och/ eller peer review. Webbprogrammerare är alltså en OER, inte en MOOC. Studenter som

”Vår utbildning håller hög kvalitet och vi ska inte vara rädda för att visa upp den för omvärlden” Johan Leitet

inte är registrerade på kurserna kan inte aktivt delta i utbildningen. De kan göra laborationer och övningar, till exempel, men inte få dem bedömda.

Ser ni någon risk att de registrerade studenterna blir färre?

– Vi tror att vår utbildning håller hög kvalitet och då

ska vi inte vara rädda för att visa upp den för omvärlden.

Programmet har ett stort antal sökande varje år och de som inte antas kan nu följa utbildningen ändå. Förhoppningsvis får vi även lättare att hitta just de studenter som passar in på programmet. Ingen ska behöva söka på chans när vi är

helt öppna med vad utbildningen går ut på.

Märker ni något intresse utifrån?

– Vi har redan flera exempel på företag och organisationer som hittat oss på webben och sökt kontakt för att genomföra projekt, vilket kommer våra studenter till godo. Personer i branschen hör av sig med tips på förändringar i till exempel kurser. Intresset är också stort från alumner som tidigare läst utbildningen och vill hålla sig uppdaterade inom området.

Fokus Linnéuniversitetet

27

Möbler med mervärde

Text: Elin Lindkvist Att formge och tillverka möbler av olika slag har varit studenten Lars Foto: Nisse Nilsson Lindströms kall sedan flera år tillbaka. Under andra året på produktions­ designutbildningen på Linnéuniversitetet han äntligen tagit steget och startat det egna företaget Form L. ”Våga satsa på ditt företagande under din studieperiod för du utvecklas otroligt mycket”, säger han.

Med tanke på Lars Lindströms genuina intresse för formgivning och möbler var det inte svårt att välja utbildning med fokus på produktionsdesign. När han för ett par år sedan började studera på Linnéuniversitetet såg han chansen utveckla sig själv och de idéer han burit med sig en tid om starta företag. Med flera års erfarenhet som möbelsnickare och med en utmejslad affärsidé kändes klivet ganska naturligt. Ända sedan tonåren har Lars Lindström haft entreprenörskap i blodet.

– Jag har alltid tyckt att det har varit roligt med företagande, ekonomi och försäljning, säger han.

Genom och tillverka möbler och detaljer till offentligt eller privat bruk vill han skapa saker som ger ett mervärde till den som köper den.

–Inget slit och släng! Jag vill att det ska kännas lite som förr då kunden vill ha kvar sin gamla matsalsmöbel

”Jag trivs bra i Kalmar och vill gärna stanna kvar i regionen framöver” Lars Lindström

eftersom man har skapat en relation till den, säger han.

För att ge ett mervärde till produkten ska Lars Lindström ge kunden en förståelse av de materialval han gjort i processen.

– Lika viktigt att det står en innehållsförteckning i maten vi äter så bör det finnas en förklaring i material­valet i en möbel. På så vis får vi en förståelse av produkten, säger han.

I processen har Drivhuset i Kalmar varit en bra hjälp på vägen.

– Drivhuset har utgjort ett utmärkt bollplank och gett mig modet att ta sista steget och registrera mitt aktiebolag. Även om jag har vetat ungefär hur det fungerar så är det skönt att ha någon att fråga, säger han.

Smart Housing Småland Vision: Smart Housing Småland är en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä.

– Inom EU finns ett uppdämt behov av nya bostäder till lägre kostnad, inte minst på den svenska marknaden. Det finns stora miljöfördelar med

28

Fokus Linnéuniversitetet

att bygga mer med trä- och biobaserade material, vilket vi är bra på i regionen, säger Ann-Charlotte Larsson, prodekan på fakulteten för teknik på Linnéuniversitetet.

– Våra husföretag är dock fast i den konjunkturkänsliga svenska småhusmarknaden och behöver hitta sätt att växa i trähus- och fönsterindustrin.

Det finns stora utvecklingsmöjligheter kring trähus i

Någon särskild marknadsföring har han inte behövt göra hittills. Istället är hans nätverk av olika arkitekter, designers, formgivare och vänner mycket viktiga för honom.

– Det ena uppdraget ledet till det andra så länge man gör ett bra jobb, säger han.

För närvarande hyr Lars Lindström en lokal i Stockholm där största delen

av hans kundkrets finns. Dock skulle han gärna vilja få fler samarbetspartners i Småland exempelvis inom trä, glas och metall.

– Jag trivs bra i Kalmar och vill gärna stanna kvar i regionen framöver.

Det är en bra miljö att leva och verka i, säger han.

Lars Lindström vill gärna skicka med uppmaning till alla företag i

regionen att samarbeta med Linnéuniversitetets designstudenter under studieperioden.

– Vi studenter kan ge värdeful input till företagen och det skulle vara jättekul med ett ännu större utbyte mellan varandra.

– Ett Vinnväxt innovationscentrum kombination med planglas med så kallad transparent intelligens – ett nytt innovationsområde för multifunktionella glasytor, säger AnnCharlotte Larsson.

Hållbar utveckling och bostadsbrist blir en tillväxtmöjlighet, som har god politisk förankring i Småland.

Det handlar alltså om att med ny teknik ta fram nya byggsystem, som ger billigare

bostäder, fler bostäder och ökad tillväxt.

Projektet vann Vinnovas tävling Vinnväxt, och har finansiering säkrad för en tioårsperiod. Arbetet är redan igång med ett flertal delprojekt, och mer väntas.

I projektplanen märks spännande workshops, prototypverkstad för bostadsmoduler, fönster med transparent intelligens, kommersialisering

och utvärdering. Inledningsvis handlar projektet bland annat om att finna förstudie- och affärsutvecklingsprojekt och att arbeta med mötesplatser för intressenter både inom industri och akademi.

– Smart Housing Småland är ett tillfälle att bejaka – en strålande möjlighet för både våra duktiga forskare och företagare, som arbetar med trä och glas på olika sätt. Här

Text och foto: Helena Belfrage

finns möjlighet att realisera idéer som annars riskerar hamna i byrålådan på grund av för lite tid eller resurser, säger Ann-Charlotte Larsson, som också är en av personerna i Smart Housing Smålands processledning.

Fokus Linnéuniversitetet

29

Notiser Torkningstemperaturer påverkar färgen hos nordiska lövträd

Linnéuniversitetet på Bok & Bibliotek

För elfte året i rad fanns Linneuniversitetet med på bokmässan i Göteborg. Årets mässa lockade nästa 100 000 besökare under fyra dagar.

Förutom att möta framtida studenter och andra intresserade fanns ett gediget program med kortföreläsningar i den egna montern.

Bland annat kunde man höra litteraturvetarna Helene Ehriander och Maria Nilsson presentera om sin nya bok om Chick lit, Magnus Eriksson, lektor i kreativt skrivande, som samtalade med författaren Björn Ranelid om språk och skrivande och Ola Kronkvist från polisutbildningen berättade om verklighetens Wallander – mordutredares förhörsteknik.

Linnéuniversitetet fanns också med i andra sammanhang på bokmässan. På Vetenskapsrådets Forskartorg pratade bl a statsvetaren Helen Lindberg om Islamisk etik och kapitalismens anda, Catherine Legrand, professor i marinekologi, om hur vi ska göra för att förbättra tillståndet i Östersjön.

– Bokmässan är en mycket viktig arena för Linnéuniversitetet säger Börje Björkman, kommunikatör på fakulteten för konst och humaniora.

Inte minst för att berätta om åtminstone en del av all den forskning som bedrivs vid universitetet, men också för att träffa blivande studenter och för att knyta kontakter.

Färg och utseendet hos lövträ är en mycket viktig fråga för möbel- och snickeriindustrin.

En utbredd användning av transparant ytbehandling och ett mode som föreskriver ljusa nyanser hos många träslag, gör att avvikelse från idealet får stor ekonomisk betydelse.

Virkestorkning anses generellt vara den process som har störst inverkan på färgen.

I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Stefan Stenudd vilka faktorer som styr uppkomsten av vissa typer av missfärgningar hos björk, bok och ek.

Resultaten visar bland annat att ljushetsförlust och rödfärgning hos björk och bok vid konventionell torkning främst styrs av den temperatur och tid som träet exponeras för i fuktigt tillstånd. Färgförändringen orsakas av naturligt förekommande ämnen i veden och kan uppkomma inom några få timmar. Mörkfärg-

ningen hos ek ökar snabbt när temperaturen överstiger 50°C. Stefan Stenudd är verksam som kategoridirektör för Epoq kök in Elkjøp Nordic AS och industridoktorand på Lövträinstitutet och IKEA Industry.

Information om fler nya avhandlingar finns på Lnu.se.

6 000 000 till Diane Pecorari för forskning om undervisning i engelska bidrar till yrkesorienterad färdighet i engelska. Läs mer på Lnu.se.

Innovationsdag Småland på Linnéuniversitetet Inspiration och tid för kreativa dialoger om regionens innovationsarbete låg i fokus när Innovationsdag Småland samlade 120 engagerade deltagare från akademin, offentlig och privat sektor.

30

Fokus Linnéuniversitetet

Arrangörer var Linnéuniversitetet tillsammans med Regionförbundet Södra Småland och Länsstyrelsen i Kronoberg. På bilden syns en av föreläsarna, Elin Oftedal, Tromsö universitet.

Öppet Hus på Linnéuniversitetet Många besökte Öppet Hus på Sjöfartshögskolan i Kalmar. På programmet fanns föreläsningar och aktiviteter för alla åldrar och intressen. Man kunde till exempel titta på levande robotar, beundra utsikten i Sjöfartshögskolans torn, prata med studenter, göra ett eget typsnitt i lera eller träffa Simon, simuleringsdocka för träning av medicinska besvär.

Populära föreläsningar var bland andra Mats Trondmans om hur gammal man är när man är ungdom och samt Philippe Daudis om konsten att leda andra via konsten att leda sig själv. Projektet ”Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar” fanns på plats under dagen.

– Det är värdefullt för både universitet och allmänhet att mötas en sådan här dag. Vi vill öppna upp universitetet och bjuda in allmänheten att ta del av vår verksamhet, lyssna på intressanta föreläsningar och prova på olika aktiviteter, säger Lena Hansson, projektledare för arrangemanget.

Många av föreläsningarna finns att se i efterhand på Lnu.se.

Gymnasieelever på besök Ett tusental gymnasieelever från Kalmar besökte Linnéuniversitetet under en dag. Gymnasisterna fick prova på livet som student, se sig om i lokalerna, träffa studievägledare och studenter. På programmet fanns informationspass om utbildningar och olika workshoppar samt miniföreläsningar om allt från vampyrer till om det är farligt att stressa.

– Det verkade vara en givande dag för gymnasisterna. De var intresserade och ställde många frågor, säger Martin Ljungberg på universitetets kommunikationsavdelning Dagen var ett samarbete mellan Kalmarsunds Gymnasieförbund och Linnéuniversitetetet.

Världsledande dyslexikonferens

I år anordnade European Dyslexia Association för första gången en konferens i Sverige, och då i samarbete med Linnéuniversitetet. En av årets huvud­ talare var den kände franske forskaren Franck Ramus.

Forskare, lärare och praktiker från hela Europa deltog i den fyra dagar långa konferensen.

Konferensen berörde en rad olika ämnen som på ett eller annat sätt är kopplat till dyslexi, till exempel utvecklingspsykologi, kognitiv neuropsykologi, inlärningssvårigheter och språkvetenskap.

Franck Ramus, senior research scientist vid Le Centre National de la Recherche Scientifique i Paris, talade om sin forskning på den mänskliga hjärnan.

Ramus har tillsammans med sitt forskningsteam återskapat och förbättrat tidigare forskning inom samma fält och gjort stora framsteg. De har bland annat undersökt skillnaden mellan hjärnor hos en dyslektisk person och en person utan dyslexi. Resultaten visade att vissa områden i hjärnan urskiljer sig hos en person med dyslexi, till exempel är hjärnbalken ofta tunnare.

Franck Ramus påpekade att tidigare forskning inte tagit hänsyn till skillnader mellan olika kön och att man undersökt för små grupper av människor för att kunna ge rättvisande resultat.

Fokus Linnéuniversitetet

31

B Avsändare: Linnéuniversitetet, Kommunikationsavdelningen, 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö

Har Fokus Linnéuniversitetet kommit fel eller vet du någon annan som skulle vilja ha ett magasin? Kontakta kerstin.broden@lnu.se

et lackar emot jul och det har varit ett omtumlande år. Januari bar med sig våndan av att färdigställa avhandlingen som jag arbetat med i fem år. I februari var jag tvungen att lämna den ifrån mig.

I mars fick jag boken i min hand, boken jag själv skrivit och jag vågade nästan inte öppna den. Tänk om den var full av fel eller andra kontigheter som jag i min hemmablindhet hade missat.

Ett par veckor senare var det dags för själva disputationen och alla uppmanade mig att njuta av stunden som var bara min. Njuta! Hur tänkte ni nu? På disputationsdagens förmiddag ville jag bara försvinna. Gärna till någon öde ö där det inte fanns några som helst docenter eller professorer som kunde kommentera det jag skrivit, det jag lagt ner min själ i. Men när tidpunkten väl kom upptäckte jag att det var kul, rent av lite euforiskt att sitta där med en

trevlig norrman som opponent och prata om det jag faktiskt kunde. Jag kom ut på andra sidan med ett förnyat självförtroende och väntade på att den stora lättnaden skulle sänka sig över mig. Visst var jag lättad, men i min fantasi skulle jag efter disputationen ligga i soffan, äta praliner och läsa skönlitteratur. Det hade jag inte unnat mig på väldigt länge.

Gick det? Nejdå, hela jag var så inställd på att hela tiden analysera, resonera, fokusera alla -era ni kan tänka er att jag inte kunde vara ledig.

Sommaren kom och jag kämpade hårt med att lära mig vara ledig igen.

Jag tvingade mig att sätta mig på balkongen, där datorn inte befann sig, och läsa deckare. Ungefär var trettionde minut sprang jag in för att kolla mail eller se om jag behövde göra något vid datorn. Lyckan var stor när jag fick korrekturläsa min doktorandkollegas sluttext innan tryck. Äntligen fick jag göra något viktigt!

Efter hand som sommaren fortskred gick det dock längre och längre mellan gångerna som jag sprang in för att kolla datorn och när höstterminen väl började hade jag lärt mig att vara ledig. Det var nästan svårt att komma igång igen. Det var som att ha åkt en jättestor berg- och dalbana i fem år och plötsligt hamna på marken igen. Det var bara att ta allt från början.

Hösten inleddes med mycket undervisning och min egen forskning lade jag lite tillfälligt åt sidan. Jag hade lärt mig vara ledig på helgerna till min sambos lycka och nu när det snart är jul är jag äntligen i fas. Jag tycker det är kul att forska och har tusen idéer som håller på att ta form. Detta är min första jul på många år som jag verkligen ska ligga i soffan, läsa en god bok och äta praliner tills jag spricker.

Eva Kjellander, lektor vid Institutionen för musik och bild.