REVY Nr. 3•2022 FANTASTISKA VÄNINNOR FRÅN SMUTSIGA NEAPEL MUMINDALEN SOM DU ALDRIG SETT DEN FÖRUT SARA EHNHOLM HIELM / PHILIP TEIR / ULLA DONNER / EDITH HAMMAR / EVA KELA / SOPHIA JANSSON / ANNINA ENCKELL / ROBERT KOCK / JAKOB HÖGLUND
med stöd av utvecklingsprojektet Publiken i fokus på Lilla Teatern, ett treårigt projekt finansierat av Svenska kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder och Konstsamfundet Redaktion: ANSVARIG RED . Janne Strang, RED . Ida Virkkunen och Johanna Welander, LAYOUT Otto Donner, OMSLAGSFOTO Ilkka Saastamoinen Ansvarig utgivare: Jakob Höglund Tryck: Grano Oy 2022 ISSN 2670-3297 Kontaktadress: Lilla Teaterns kansli, Eriksgatan 2, 00100 Helsingfors lillateatern.fi/revy REVY Nr. 3•2022 4 LEDAREN Lilla Teaterns konstnärliga ledare Jakob Höglund 5 UNDER ANNAT NAMN Kända författare med dold identitet 6 ATT TRÄDA IN I HENNE Sara Ehnholm Hielm om Elena Ferrantes underbara väninnor och det partriarkala våldet 10 MITT ÄLSKADE NEAPEL Eva Kela hyllar ”Italiens skithus” där hon tillbringade ett oförglömligt studieår på 90-talet 12 MUMINPJÄS ÅTER PÅ LILLAN Sophia Jansson, Annina Enckell och Jakob Höglund diskuterar hur pjäsen Kris och katastrof i Mumindalen kom till 19 FEM FRÅGOR Till dockdesignern Heini Maaranen 20 FEM FRÅGOR Till musikern och skådespelaren Robert Kock 21 SERIE AV ULLA DONNER 22 BERÄTTELSEN ÄR ALLT Janne Strang om varför vi låter oss luras av teater 24 SERIE AV EDITH HAMMAR 25 KOLUMN AV PHILIP TEIR 28 DUELLEN Peter Kanerva, Lumi Aunio, Cecilia Paul och Rasmus Slätis tävlar i Jesper von Hertzens frågesportsformat 30 HÖSTENS REPERTOAR På Helsingfors Stadsteaters alla scener ENTRÉ 3
UTGIVARINFORMATION Revy är Lilla Teaterns publiktidning utgiven
VÄLKOMNA TILL SPELÅRET 2022–2023! ”Fifi” är Lilla Teaterns ansikte sedan 1949
VÄRLDEN ÄR SÅ STOR, SÅ STOR
EN BIT IN i säsongen bygger Lilla Teatern upp en annorlunda världsordning. Tove Jansson (för övrigt en ofta sedd vän på Lillan i tiderna då min mässing hade mindre patina) sam manfattade under flera decennier träffsäkert samhällets kom plexitet i form av seriestrippar. På tre svartvita rutor pejlade hon livets stora och små bryderier i en aldrig sinande krea tiv ström. Serierna, med en uppsjö färgstarka karaktärer, får för första gången en egen scentolkning i Kris och katastrof i Mumindalen. Bryderierna, skall det visa sig, är lika aktuella nu som då. När Lillan öppnar upp efter sommarpausen intar alltså världen teatern. Vi samlas för en stund kring scenen, vår samtids lägereld, och det är gott att återigen befinna sig i be rättelsens centrum.
I SKUGGTILLVARON PÅ en bakgata träng er maskrosen genom asfalten mot ljuset, tills en gynnsam vindpust lyfter fröna upp och ut mot havet. Kvar blir det som ohjälpligt slagit rot, oförmöget att rycka sig loss.Detta tänker jag på när jag i höst ser Elena Ferrantes älskade skildring av vä ninnorna Lenú och Lila föra in en fläkt av Neapel i teatersalongen här på Georgsgatan 30. Kvarterslivet, tillgivenheten och vardagsgnabbet mellan grannar. Vänskap, sällan okom plicerad; kärlek och rivalitet, ofta kvävande. Ferrante skildrar människoöden i en klassinramad tillvaro där framtiden verkar utstakad, och väger livets möjligheter och begränsningar mot vårt eget ansvar att aktivt välja väg här i världen.
LEDARE
Trevlig teaterhöst! •
NEAPEL
FÖRE DET ÅKER vi på solsemester till Italien i Riikka Oksanens utsökta regi. Med stor ensemble bjuder Lillan till en helkväll i Neapel och en resa genom Elena Ferrantes älskade roman kvartett. Finlandspremiär för Min fantastiska väninna väntar den femtonde september.
”’Dans? När Jorden kanske går under?’ frågade Mumintrollet. ’Men älskling, det är ju först på söndag’, Snorkfröken.”svarade Jakob Höglund är Lilla Teaterns konstnärliga ledare.
FRÅN TILL MUMINDALEN
KLEEMOLAMIRKA 4
I nför spelåret 1958–59 vände sig Lilla Teaterns dåvarande chef Vivica Bandler till den i särklass mest berömda av Finlands författare Tove Jansson och bad henne skriva en pjäs om Mumintrollen, som skulle beledsagas av musik. Några år tidigare hade Tove gett ut Muminromanen Farlig Midsommar, där ett eldsprutande berg får ett utbrott med katastrofala följder, bland annat i form av en översväm ning i Mumindalen. För att undkomma det stigande vattnet hoppar Muminfamiljen ombord på en jättelik snäcka som driver förbi, men snäckan visar sig vara en flytande teater. Boken blev utgångspunkten för pjäsen Troll i kulisserna – en braksuccé, inte bara i Finland utan hela Norden. Fyra år efter premiären invigdes Lilla Teaterns nuvarande lokaler på Georgsgatan där salongen fick formen av en oval, liggan de snäcka. INFÖR SPELÅRET 2021–22 vände sig den nuvarande chefen till sin dramatikerkollega Annina Enckell och bad om en ny pjäs om Mumintrollen. Även denna Muminpjäs skulle beled sagas av musik men utgå från de svartvita serieteckningarna, dessa något bortglömda skatter med allt från samhällssatiris ka intriger till naturkatastrofer. Tove Jansson påverkades starkt av krig i sina berättelser, och även nu sveper kriser och katastrofer över oss. ”Dansa? När Jorden kanske går under?” frågar Mumintrollet. ”Men älskling, det är ju först på söndag.” svarar Snorkfröken. Och så får det bli. Premiärdatumet till den nydramatiserade pjä sen Kris och katastrof i Mumindalen har skjutits på ett par gånger, men första oktober 2022 är det äntligen dags för Lilla Teaterns andra egna Muminpjäs.
PSEUDONYMER Om hemligavälkändaidentiteter.
ATT FÖRFATTAREN TILL Min fantastiska väninna Elena Ferrante var en pseu donym förstod man senast då hon ald rig syntes eller uttalade sig i offentlig heten. Mysteriet var olidligt och 2016 försökte italienska journalister – ge nom att hänvisa till offentliga beskatt ningsuppgifter – bevisa att perso nen bakom Neapelkvartetten var en känd italiensk översättare vid namn Anita Raja. I oktober samma år dök ett Twitter konto upp med namnet @AnitaRajaStarn som explicit bekräf tade sambandet, men också sade att ”hon aldrig kommer att lystra till nam net Ferrante”. Det kom allt som allt sex tweets, sedan stängdes och försvann kontot lika plötsligt som det uppstått.
NAMNANNATUNDER
Artistnamn, pseudonymer och nomes de guerre är förstås inte ovanliga bland författare. Här presenterar vi några av de mest kända genom tiderna. Anne Rice som blev känd via sina böcker om vampyren Lestat hette egentligen Howard Allen Frances O’Brien, namngiven efter sin förmo dat progressiva far. Hon tog namnet Anne då hon började skolan, och gifte sig senare Rice, men skrev också någ ra erotiska romaner under namnen Anne Rampling och A.N. Roquelaure. Den kanske mest kända litterära pseu donymen måste vara Mark Twain, upphovsmannen till ungdomsklassi kerna om Tom Sawyer och Huckleberry Finn. Samuel Clemens tog namnet Mark Twain från flodbåtarna på Missis sippi. Uttrycket betydde att farledsdju pet var tolv fot, eller drygt 3,5 meter. I det viktorianska England då kvinnor inte i regel publicerades tog Charlotte Brontë namnet Currer Bell som pseu donym för sina tidiga verk. Förlaget hann ge ut klassikern Jane Eyre, liksom Charlottes syster Emilys Wuthering Heights – hon kallade sig Ellis Bell –innan de insåg att författarna faktiskt var kvinnor. I motsats till systrarna Brontë tog upp finnaren och författaren Benjamin Franklin ofta fantasifulla kvinno namn som psudonymer. Bland dem Silence Dogood , Caelia Shortface och Martha Careful , bakom vilka han tryggt kunde idka samhällskritik och bland annat raljera om förlegade patriarkala Författarenstrukturer.tillböckerna om Alice i Underlandet Lewis Caroll var en lärd och aktad forskare vid Ox ford, som inte ville riskera att hans goda akademiska namn Charles Lutwidge Dodgson skulle associe ras med trams. Genom att översätta sina förnamn till latin, och tillbaka till vardaglig engelska, fick han sin kända psudonym. Innan sina litterära genombrott med Animal Farm och 1984 skrev Eric Blair sina memoarer Down And Out In Paris And London om sin svåra uppväxt i obegriplig fattigdom. För att inte familjen skulle behöva skäm mas, tog han den överklassbrittiska pseudonymen George Orwell, som sedan fastnade och blev till ett be grepp – orwellsk. Då Joanne ”J.K.” Rowling ville bör ja skriva deckare utan förväntning ar från Harry Potter fansen, tog hon pseudonymen Robert Galbraith. Ba serad på ett anonymt tips lät tidning en Sunday Times
samköra Rowlings och Galbraiths böcker genom ett data program som lingvisten Patrick Juola utvecklat, som kunde analysera litte rära egenheter hos författare. Rowling Finlandserkände. långvariga president Urho Kekkonen var också en flitig skri bent som publicerats under tiotals pseudonymer, varav man inte är säker på att alla ännu är upptäckta. Bland UKK:s signaturer hittar man namn som Erasmus, Kale Kuolio, Liima tainen, Pekka Peitsi, Sampsa Remu nen, Köpi och Vanha kissa. BUBBLARE : Voltaire, Ayn Rand, Pablo Neruda … Text Janne Strang 5
ATT TRÄDA IN
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. I
Elena Ferrantes napolitanska bokserie Min fantastiska väninna borde ha hetat Min briljanta eller ge nialiska väninna, för Gertrude Steins obesvärade sätt att kalla sig själv geni fick Ferrante att välja den italienska titeln L’amica geniale. Lila och Lenù är båda titelns briljanta väninna för denFörstandra.är de småflickor, födda 1944, som leker med dockor i Neapels slum på 1950 talet. Det patriarkala våldet finns överallt, camorran styr, klassam hället är obönhörligt. Lenù är en duk tig flicka men Lila är bäst i klassen –hon är hutlös, vinner över pojkarna och ger sig aldrig. Men Lilas pappa förbjuder henne att studera vidare. Flickorna försöker ta makten över sina liv genom att läsa och skriva.
Text Sara Ehnholm Hielm Foto Unsplash
PREMIÄR6
V issa berättelser är så starka att de slår sig fram. De kan bli ro maner, teveserier, teaterpjäser – de är ändå lika oemotstånd liga och skoningslösa. Där står de: väninnorna Elena Greco och Raffaella Cerullo, med smeknamnen Lenù och Lila.
HENNE
PREMIÄR 7
Tre säsonger av den utsökt trogna teveserien har hittills visats på RAI/ HBO och den fjärde är på kommande. Allting är med. Som läsare har man hungrat efter att se miljöerna och tids markörerna: kläderna, färgerna, bil modellerna, terroristdåden. Allt det som förändras och allt det som består.
De utkom på svenska året därpå och hittills har bokserien sålt i fem ton miljoner exemplar på 45 språk. Det brutala, enkla, ibland fula språ ket. Känslorna som flödar som ett ut brott. Att utgå från en strukturerad form – och vanställa den.
Våldet blir mer drabbande på teve –det går inte att titta bort. Lenùs berät tarröst ljuder stark och igenkännbar.
JAG HITTADE BOKSERIEN dagen efter att jag flyttat till Rom vid nyåret 2015. Jag minns fortfarande hur det luktade i den labyrintiska, underjordiska bok handeln som hade en enda hylla med engelskspråkig litteratur allra längst in. Hur min hand slöt sig kring boken som om jag funnit en skatt. Hur jag började läsa den samma kväll – och inte kunde sluta. Av någon orsak kän de jag genast igen allt. Jag skaffade direkt de följande ro manerna. Den fjärde försökte jag läsa på italienska men blev tvungen att vänta på den engelska översättning en. Jag skrev om böckerna i Svenska Dagbladet (25.4.2015) och kallade dem då ”slukarlitteratur för vuxna, skrivna med en intensitet som väller över en som lava och en vrede som bränner ner allt i dess väg”.
PREMIÄR8
I EN TUNN ESSÄBOK som utkom 2021, ”In the margins. On the Pleasures of Reading and Writing”, återvänder Fer rante till romanserien. Till hur kvin nor har längtat efter att få ingå i den litterära traditionen: formulerat sig väl i fina meningar, hållit sig inom margi nalerna. Lenùs skrivande och läsan de är just så vördnadsfullt. Medan Ferrantes eget skrivande alstrar en Deras avgörande, komplicerade och innerliga vänskap – som innefattar konkurrens, hat och djupt beroende – utgör den röda tråden som löper genom deras liv.
De växer upp, förälskar sig i oli ka och ibland samma män, får barn, arbetar som författare och journa list och i slakthus, designar skor och kodar datorprogram. Lila stannar li vet ut i Neapel: hon vet vem hon är. Lenù vill bort, flyttar till Norra Ita lien och gifter in sig i en framståen de akademikerfamilj. Hon blir en för fattare som kämpar med att uttrycka i ord vad hon känner och erfar men ändå inte ser klart. Hon är livrädd för Neapel, för att dialekten, smutsen, ka oset, det köttiga och vulgära ska väl la över henne och svepa bort allt hon har kämpat så hårt för att uppnå. Deras avgörande, komplicerade och innerliga vänskap – som innefatt ar konkurrens, hat och djupt beroen de – utgör den röda tråden som löper genom deras liv.
9
ergi ur att vägra följa reglerna skriv na av män. Med kraft, angelägenhet, ursinne insisterar hon på att berätta sanningen. Hela Neapel serien är en kamp mellan dessa två sätt att skriva. (Och det slår mig: jag höll mig heller aldrig inom marginalerna då jag skrev i skolan.)IAdriana Cavareros böcker läste Ferrante om hur kvinnlig vänskap kännetecknas av impulsen att berät ta om sig själv – och av begäret att bli berättad om. Vi berättar vår livshis toria för en väninna, den nödvändiga andra, för att hon ska berätta den till baka för oss. Här föddes idén till böck ernas form och prototyperna för Lila och Lenù: de skriver inte för sig själva, de är inte solipsistiskt låsta inom sina jag som Ferrantes tidigare romanperso ner, utan de skriver om och för andra. Det förekommer ett ord på italien ska, ursprungligen uppdiktat av Dante, som Ferrante använder: inleiarsi – att träda in i henne. I boken sker det öm sesidigt mellan Lila och Lenù som för valtar varandras historier. PÅ TEATERN sker detsamma mellan skådespelare och roll. Och ånyo då vi i publiken möter Lila och Lenù livs levande på Lilla Teaterns scen. Med teaterns medel – minnets, fantasins och drömmens associativa logik – har 1600 romansidor och hittills 24 tim mar teveserie blivit en pjäs. Det är en bragd att sätta upp två personers hela liv – och även flera bifigurers – under ett halvt sekel av italiensk historia. Med barnslig iver ser jag fram emot att träda in i Lila och Lenù igen. Än en gång vill jag höra dem berätta deras historia – som även är min historia. • Sara Ehnholm Hielm är förläggare och kritiker. Det är en bragd att sätta upp två personers hela liv – och även flera bifigurers – under ett halvt sekel av italiensk historia. Med barnslig iver ser jag fram emot att träda in i Lila och Lenù igen. Min fantastiska väninna har premiär på Lilla Teatern den 15.9.2022. Köp biljett här!
PREMIÄR
MITT ÄLSKADE NEAPEL KOLUMN Skribenten som sextonåring med sin italienska bror Massimiliano Pacifico, 14. Halsduken stöder SSC Napoli, det lokala fotbollslaget. Text Eva Kela 10
Bilresan från järnvägsstationen vid Piazza Garibaldi till familjens lägenhet i stadsdelen Fuorigrotta tog en halvtimme. Jag hann använ da all italienska jag behärskade innan vi passerat det första kvarteret, men kunde i stället ta in sta dens puls genom bilfönstret. Vilket liv! Tätt bygg da höghus låg som en bädd framför siluetten av Vesuvius. Jag häpnades över den stora mängden bilar i förhållande till körfältens antal och stor lek. Många låg på tutan medan hela familjer på Vespa sicksackade mellan bilköerna. Väl framme rymdes vår bil in i parkeringsfickan bara om vi först puffade bilen som stod framför oss lite fram åt. På trottoaren möttes jag av ett gäng överfulla soptunnor och en svag stank av avfall som svä vade i värmen. Var hade jag egentligen hamnat? ÅRET VAR 1992 och Neapel hade – och har än idag – ett tvivelaktigt rykte både inom och utan för Italiens gränser. Korruption, maffiavåld och risken för vulkanutbrott har satt sin prägel på föreställningen om staden. ”Italiens skithus” är öknamnet i resten av landet, på grund av smut sen och den eländiga sophanteringen. Mycket av detta beskrivs också i Elena Ferrantes Nea pelkvartett om väninnorna Elena ”Lenù” Greco och Raffaella ”Lila” Cerullo. Den startar på 1950 talet – fyrtio år innan jag kom till staden –men fattigdomen, bristen på bildning och sexis men lärde jag så väl känna igen. Camorrans när varo genomsyrade kulturen också på 1990 talet. Droghandel pågick på öppen gata och kommer sen med lokalt producerade cigaretter, kopie rade varumärken och piratkopior av CD skivor gick het. Vissa gator var nattetid helt vigda för prostitution. Jag skaffade min första Walkman via skolans vaktmästare som hade köpt den av camorran – som i sin tur hade stulit den.
FERRANTE HAR SAGT att Neapel är en kärleks lös stad, men det underskriver jag inte alls. Dess förföriska och älskvärda sida är precis lika på taglig som den farliga och dystra. Neapel är världskänd för sin kultur och konsthistoria, den legendariska pizza Margherita och gästvänlighe ten. Min fantastiska värdfamilj levde ett tryggt medelklassliv i en något så när organiserad stadsdel med planterade palmer och välfung erande service. Varje morgon tog jag lokaltåget la cumana till språkgymnasiet i Pozzuoli längs med strandlinjen av det vackra Tyrrenska havet. Samma hav som Lenú och Lila inte har tillgång till, och som de längtar efter att få uppleva.
Jag hann använda all italienska jag behärskade innan vi passerat det första kvarteret, men kunde i stället ta in stadens puls genom bilfönstret. Vilket liv!
Det här låter inte alls som italienska! tänk te jag då jag som nyanländ sextonårig utbytesstudent hörde napolitanska för sta gången. Min värdfamilj pratade livligt på ett språk som snarare förde tankarna till något slaviskt. Melodin motsvarade inte alls den i italienska schlagerlåtar, sj ljuden var för många och orden så abrupt avhuggna på slutet.
11
UNDER MITT UTBYTESÅR fann jag själv aldrig en fantastisk väninna, trots att jag innerligt le tade efter henne. För flickorna i min klass var jag en blond kuriositet från Norden. Grannska pets flickor och yngre kvinnor följde mig med misstänksamma blickar. Så ställs kvinnor mot varandra i ett patriarkalt system – man förut sätts tävla med varandra och se sina medsyst rar som hot. Även om jag inte fann en flickbästis fick jag en familj att älska och bli älskad av. Familjen Pacifico behandlade mig som sin dotter och vårt förhållande har varat i trettio år. Och napolitan skan – som sedan 2008 är ett officiellt eget språk – låter nuförtiden som italienska i mina öron. Den allra vackraste italienskan. Som den legen dariske napolitanska musikern Pino Daniele sjunger: Napule è tutto nu suonno, e a’ sape tutto o’ munno. Ma nun sanno a’ verità. (ung. Neapel är alldeles som en dröm, och det vet hela världen. Men de vet inte sanningen.) •
KOLUMN
SAMTAL12
KULISSERNABORTOMTROLLI
SERIEN Moomin startade 1954 i Lon donkvällstidningen Evening News och spred sig åren 1954–1975 till över 20 Tecknad serie möter dockteater möter existentialistisk musikal – Jakob Höglunds senaste uppsättning på Lillan spränger åter alla gränser för konstnärligt uttryck och visualitet. Kris och katastrof i Mumindalen lyfter fram de lite rojsigare, mer vuxna och samhällskritiska sidorna av de älskade Mumintrollen.
Text Janne Strang Foto Frida Lönnroos, Otto-Ville Väätäinen
SAMTAL 13
DEN ALLRA FÖRSTA tecknade serien Mumintrollet och jordens undergång ritade Tove Jansson åren 1947–48 för den finlandssvenska vänsterpolitiska kulturtidskriften Ny Tid, där hennes vän Atos Wirtanen var chefredak tör. Den stora massan av Muminseri erna började produceras först flera år senare då en viss Charles Sutton vid brittiska tidningsbolaget Associated Newspapers kontaktade Tove – hen nes Muminböcker var redan kända i Storbritannien – och bad henne börja teckna en daglig strip som ”inte nöd vändigtvis vore riktad till barn”. Sut ton såg att de ”älskvärda figurerna” var perfekta för att i serieform kritise ra ”vår så kallade civiliserade livsstil”.
Lars dotter Sophia Jansson, som via bolaget Moomin Characters förvaltar Toves och Lars konstnärliga arv, ser att Muminserierna spelade en avgörande roll för det internationella kändisskap som mumintrollen åtnjuter idag.
miljoner läsare av 120 tidningar i 40 länder. Tove samarbetade alltid kring serierna med sin bror Lars, som sena re tog över den dagliga produktionen.
SAMTAL14
serierna är en min dre känd sida av Toves författarskap, kanske särskilt för den yngre genera tionen som vuxit upp med de pastell färgade tv programmen. Serien skiljer sig också från det skönlitterära, även
”Att den utkom på så bred front, över hela det gamla brittiska imperiet, var inte alldeles vanligt på 1950 talet. Jag är säker på att det bidrog till och lade en god grund för Mumintrollens senare popularitet på väldigt många sätt”, säger Jansson. PJÄSEN Kris och katastrof i Muminda len liksom dess förlaga är, om inte barnförbjuden så i första hand rik tad till en vuxen publik. Liksom de tecknade serierna genomsyras pjä sen av en speciell slags satir. Tove och Lars angriper en lång rad feno men som småborgerlighet, fåfänga, kändisskap, homosexualitet, kapita lism, hedonism, medierna, psykolo gism, advokater och filosofer m.fl. men aldrig med ett uns av vrede eller bitterhet.Kritiken och samhällssatiren resonerar kanske ännu bättre och mer träffsäkert då den serveras av teck nade, lite klumpiga och naiva, artiga och sympatiska invånare i den ima ginära Mumindalen. Det är den här dolda men vassa eggen som Annina Enckell vid dramatiseringen av pjä sen ville föra över från teckningarna till teaterscenen.”Desvartvita
SAMTAL
om Toves eleganta och roliga satir fö rekommer i båda.” Enckell skrev även manuset till långfilmen Muminfamiljen på Rivie ran (2014), som också var baserad på de tecknade vuxenserierna. Processen att överföra berättelsen från serieru torna till scenen beskriver hon som inte alldeles enkel. ”Serier består av ju av tre fyra bildrutor som utgör en strip, och var je strip utgör en liten berättelse i sig, som kan hoppa i berättandet från en sak eller plats till nästa. För scenen måste man tänka på ett helt annat sätt än i fyra rutor, man måste hitta de långa bågarna.”
15
SOPHIA JANSSON minns väl när Hög lund första gången kom med sin vi sion till henne, och när produktionen ”Att föra dockorna på scen är som att lära sig spela ett instrument. Det tog nästan halva repetitionstiden”
ARBETET MED MANUSET fortsatte långt in i processen, berättar Enckell, då repetitionerna kommit i gång och hon tillsammans med regissören Jakob Höglund fick se vad som fung erade och inte. ”Idén att göra Muminserierna till en teaterpjäs föddes redan 2010 allde les i början av min karriär. Jag kon taktade redan då Sophia, eftersom jag visste att Moomin Characters är noga med hur karaktärerna används. Men det var först här på Lilla Teatern, som ju har en stark historisk koppling till både Mumin och Tove, som det kän des helt Höglundnaturligt.”säger att han i regin in spirerats starkt av de svartvita teck ningarna, som mer än bara texterna beskriver hur karaktärerna skall rea gera och bete sig. ”Jag har flera gånger fått ta fram serieböckerna och visa skådisar att titta nu här, så där ska det se ut.”
tio år senare började ta form var bo laget med på noterna direkt. ”Vi får ju en uppsjö av förslag av olika människor på allt man kunde göra med Toves produktion, men Ja kobs idé var ny, han var passionerad och jag tyckte han förstod andan i se rierna, så det var lätt att gå vidare.”
För Höglund var det självklart att Annina Enckell skulle skriva manuset, men hon tvekade lite inför uppdraget. ”När man arbetar kreativt måste man få vara enväldig, och det här var ju ett ikoniskt, nästan heligt grundmaterial som många har åsikter om. Men jag kände mig faktiskt fri den här gången och samarbetet med Moomin Characters gick alldeles utmärkt”, säger Enckell. Det finns en viss ”rojsighet” och politisk inkorrekthet i de tecknade se rierna som under åren som Mumin trollen riktats främst till barn hamnat i bakgrunden.”Tovesskönlitterära verk har en viss förfining jämfört med serierna, men det finns paralleller vad gäller samhällssatiren, förståelsen av rela tioner och stora existentiella teman. Det var just det lite mer oslipade som vi ville fånga här” säger Enckell, ”och som vi var lite oroliga att inte skulle godkännas.””Föross
SAMTAL16
på Moomin Characters var det tvärtom tacksamt att någon ville ta sig an just den vuxna sidan av Toves uttryck” säger Sophia Jans son. ”Så länge Tove levde vågade man kanske göra mer experimentella gre jer med Mumin och de andra karaktä rerna, men då vi läste manuset var vi överraskade av hur väl Annina lyckats föra över seriernas känsla. En sak som vi reagerade på var mängden karaktä rer som figurerar i pjäsen, hur skulle de få det att fungera, men vi insåg att vi måste lita på Jakob och Annina.”
KRIS OCH KATASTROF i Mumindalen har uppemot femtio karaktärer som figurerar på scenen ”och räknar man med hattifnattarna är de flera hundra”, flikar Höglund in. Publiken gör säkert gott i att glöm ma alla förutfattade meningar om vad dockteater är. Här handlar det om allt från små kramdjur till tre meter höga skapelser med invecklade styrmeka nismer, vilket erbjöd ensemblen en ytterligare utmaning. Dockorna är formgivna av Finlands ledande dock designer Heini Maaranen, som Hög lund också arbetade med under pjä sen Kalevala (ÅST 2019).
SAMTAL 17
FÖRSTA GÅNGEN en Muminpjäs sat tes upp var 1949, och den första på Lilla Teatern, Troll i kulisserna, visa des 1958. Tove Jansson älskade teater världen och hade ett förhållande med Lilla Teaterns dåvarande chef och vi sionär Vivica Bandler, en relation som också gestaltas väl i filmen Tove Ekon från historien är något som in ”Här handlar det om allt från små kramdjur till tre meter höga skapelser med styrmekanismer.”invecklade
”Ofta tänker man på dockteater som barnteater, men definitionen av dockor är väldigt mycket bredare än så. Själv har jag alltid använt olika ting ester på scen som just ”dockor” och att föra dem på scen är som att lära sig spela ett instrument. Det tog nästan halva repetitionstiden” säger Höglund.
SAMTAL
18
spirerat Höglund, och även Lillans en semble.”Som skådespelaren Joachim Wigelius sade, det känns som om vi gör revy på Lillan igen. Man spring er ut och in i kulisserna och smäller i dörrar” skrattar Höglund. Liksom i de gamla Lillanrevyerna är musiken central, och det ensam ma pianot som man ofta använde då återkommer också nu men ”i uppda terad form”. Det är musikern och skå disen Robert Kock som skrivit musi ken, och tillsammans med Höglund utformat de för hans regi och form språk ofta förekommande talkörerna. ”Det är inte en klassisk musikal med hitlåtar för varje scen, utan vi ökar intensiteten genom hela pjäsen mot slutet” avslöjar Höglund. Också Tove Janssons unika teck ningsteknik återkommer i det visuel la svartvita uttrycket, som är planerad av scenografen Sven Haraldsson. En ligt Höglund har scenteknikerna ald rig arbetat så hårt på att framställa en scenografi.”Niförstår vad jag menar då ni ser bakgrunden.”• Lyssna på samtalet på lillateatern.fi/replik Titta in bakom YouTube-kanal.förberedelsernaVideoreportagekulisserna!frånpjäs-påvår ”Man springer ut och in i kulisserna och smäller i dörrar” Kris och katastrof i Mumindalen har premiär på Lilla Teatern den 1.10.2022. Köp biljett här!
VAD GÖR EN DOCKDESIGNER?
Jag designar de olika dockorna efter att ha undersökt texten och pratat med regissören. Till desig nen hör hur dockorna beter sig och vilka tekni ker som används för just den dockan.
HUR BESTÄMMER DU FORMEN PÅ DE OLIKA DOCKORNA?
BLI EN BRA DOCKFÖRARE?
Viktigast för mig personligen är nog när jag läste Vem ska trösta Knyttet? boken under mina svå raste tonårsår, den påverkade mig starkt. Som dockdesigner är det här en chans man får en gång i livet, att få skapa baserat på en annan konstnärs skapelser. Jag har inte gjort Muminfigurer förut och hade aldrig trott att jag skulle få göra det heller, men när jag fick förfrågan var det helt oemotståndligt. •
FEM FRÅGOR TILL
HEINIDOCKDESIGNERMAARANEN
INTERVJU TEXT ANDREA REUTER 19
VAD KRÄVS FÖR ATT SOM SKÅDESPELARE
HUR MÅNGA DOCKOR FINNS DET I FÖRESTÄLLNINGEN?
VAD ÄR DIN RELATION TILL MUMIN FRÅN TIDIGARE?
Toves värld är full av figurer och de måste för stås vara lätta att känna igen. Dessutom ska varje docka ha sitt eget rörelsespråk och det bestämmer materialet, en docka av mjukt tyg kan t.ex. röra sig snabbare och gunga. Eftersom föreställningen är lekfull och bygger på en gemensam process, så ville vi också ha variationer, t.ex. att en dock förare för huvudet och en annan fötterna. Pjäsen bygger ju på serieteckningar, så vi ville också ha tvådimensionella dockor. Man får pröva sig fram.
Ungefär 100 dockor, det beror på hur man de finierar en docka. Jag anser att allting som styrs och görs levande på scenen är en docka. Vi har de igenkänningsbara figurerna som Mumintrollet, men det kan också t.ex. vara en sax som flyger.
En bra dockförare berättar det som ska berättas via dockan och tar inte själv plats, det är dockan som kommunicerar med publiken. Det är också viktigt med en bra rytmkänsla, att kunna kombi nera dockrörelserna och prat. Det kan låta sim pelt, men det kräver övning.
ROBERT KOCK De som följt teatervärlden i Helsingfors under det senaste kvartsseklet har knappast undgått Robert Kocks imponerande gestalt, antingen som skådis och musiker på olika scener, eller bakom dem som kompositör. TEXT JANNE STRANG FOTO SANNI SIIRA På hans långa CV ryms såväl etablerade teatrar som Viirus, Wasa Teater och Svenska Teatern, som de fria grupperna Siriusteatern, Teater 90° och Ensemble Bulleribock med flera. Bland Roberts originalkom positioner märks Memories for life (Viirus), Tragedi (TeaK) och Kalevala (ÅST) för att nämna några.
FEM FRÅGOR TILL
INTERVJU
Under de senaste två åren är det Lillans publik som fått njuta både av Roberts musik och scen konst i pjäserna Män kan inte våldtas, Once, Den besynnerliga händelsen med hunden om natten Nu i höst spelar han i Kris och katastrof i Mumindalen, för vilken han också komponerat original musiken.VipåREVY tyckte det var dags att dra den hårt arbetande doldisen ut i ljuset och laddade kanonen med Fem Frågor: DITT ALLRA FÖRSTA TEATERMINNE? Tistou på Unga Teatern, tror jag. Eller trapporna ner till toaletterna på Svenskis där man kunde rutscha.
20
Inom teatern: Alla som fortfarande jobbar ivrigt och har ett genuint intresse för vad andra gör och för att utveckla sig själva som konstnärer.
VAD VAR DIN SCENDEBUT?
Min scendebut var antagligen när jag och alla an dra knattar i publiken fick komma upp på Lillans scen och uppträda med ”Små grodorna” tillsam mans med Benny Törnroos under en barnfest nån gång på 80 talet, men som professionell skådespe lare debuterade jag som elefanten Hamlet i före ställningen Fyrverkerimakarens Dotter på Svenska Teatern 2005.
FÖREBILDER OCH IDOLER INOM MUSIK OCH TEATER?
Inom musik: Frank Zappa, The Beatles, David Bowie, Kurt Weill med flera.
I ETT ANNAT LIV HADE DU JOBBAT SOM…? Kanske snickare. VAR ÄR DU OM FEM ÅR? Jag önskar att jag om fem år fortfarande står på sce nen som skådespelare och bakom den som kompo sitör. Inte nödvändigtvis samtidigt. •
21SERIE AV ULLA DONNER
BERÄTTELSEN ÄR ALLT Text Janne Strang Illustration Otto Donner KOLUMN22
SAMMA FRÅGA KAN man ställa om teatern. Alla som sitter i publiken vet att personerna på scen bara spelar någon annan, som oftast inte finns annat än i fantasin. Ändå låter vi oss föras bort och våra känslor manipuleras som om det rör de sig om något som verkligen sker. Är det inte irrationellt, och vad säger det egentligen om vår som avsiktlig upp hävning av tvivel – the willing suspension of dis belief: Publiken vet att det de ser på scenen är på låtsas, men de låtsas inte om det. Krasst sagt, medvetet självbedrägeri. NÄR DEN FÖRSTA filmen av bröderna Lumiére, L’Arrivée d’un train en gare de La Ciotat, Ett tåg anländer till stationen i La Ciotat, visades på biografen lär människor i publiken ha rusat ur salen i tron att tågloket verkligen skulle ramma dem. Det gör vi inte idag. Men vi sitter som på nålar och hoppas att mördaren i filmen inte hit tar den lilla pojken som gömmer sig i gardero ben. Kanske får vi en impuls att skrika till ho nom att fly, men vi ringer inte polisen. Däremot gör det märkbart ont i oss när kniven till slut hugger ner den lilla stackaren, och vi känner oss uppriktigt förorättade, precis som Dickens läsare gjorde för Nell snart tvåhundra år sedan. Själv lämnade jag i slutet av 1990 talet visningen av filmen Dancer In The Dark fullständigt bedrö vad och svor att aldrig se en film av Lars von TrierRedanigen.
KOLUMN 23
Aristoteles skrev i sina böcker om drama om detta svårdefinierade självbedrägeri som en viktig komponent i njutningen av teater och för att uppnå katharsis, den känsla av mora lisk rening och välbehag som kommer av att en historia får en värdig och rättvis upplösning. Po eten Samuel Taylor Coleridge var på 1800 talet orolig för hur en modern, upplyst och skeptiskt lagd människa längre skulle kunna njuta av fik tiva berättelser. MEN KANSKE STÄLLER vi frågan fel. Kanske handlar det inte alls om huruvida något är verk ligt eller inte? Kanske handlar det om själva be rättandets kraft och allmängiltighet, vår innebo ende empati och känsla för rättvisa? Det spelar ingen roll om lilla Nell var verklig, det viktiga var den roll hon spelade i dramat som var hen nes fiktiva liv. Det gör varken till eller från att mördaren i filmen egentligen var Daniel Day Lewis, det relevanta är att hans karaktär inte hade moralisk rätt att lyckas med sina syndi ga upptåg.Närvidrömmer är det samma mekanismer i vår hjärna som producerar bilderna vi ser, som när vi med våra egna ögon observerar saker i verkligheten. På samma sätt behandlar och för står vi – skapar vi – förhållandena mellan ka raktärer i en berättelse, vare sig de är människor vi känner och umgås med, ser på tv nyheterna eller läser om i en roman. Verkligheten har ingenting att göra med sa ken. Berättelsen är allt. Välkommen till teatern! •
verklighetsuppfattning?Fenomenetharförklarats
När Charles Dickens 1840–41 skrev på sin roman The Old Curiosity Shop pu blicerade han den kapitel för kapitel i sin tidskrift Master Humphrey’s Clock. I New York samlades folk i hamnen varje vecka för att möta skeppet som kom med tid ningen från England, för att få veta hur det gick för karaktärerna i berättelsen. Det berättas att när Dickens lät sin huvudperson, den föräldra lösa tonåringen Nell Trent, dö i sjukdom alldeles mot slutet av storyn, innan vännerna hann till hennes undsättning, utbröt en tröstlös förtvivlan bland människorna på kajen. Några slängde sig handlöst till marken i uppgivenhet, andra grät hejdlöst och vissa blev så arga att de krossade rutor och vrålade ut sin bottenlösa ilska mot alla och ingen. Dickens kollega Thomas Carlyle skrev ett brev till honom och kallade Dickens för en skitstövel för att ha låtit Nell dö. Nell Trent existerade endast som fiktion, men de känslor som människorna vid båten –och runt om i världen – kände inför hennes sorg liga öde var verkliga. Hur är det möjligt att gå så upp i en icke existerande sagofigurs förehavan den, att ens emotioner totalt hänrycks?
24 SERIE AV EDITH HAMMAR
Under femtiotalet tog Tove Jansson sin samhällsanalys till teatern, ungefär samtidigt som hennes seriestrippar tog fart i England. Som mest publicerades de i 120 dagstidningar. På teatern kunde hon blanda ihop flera berättartrådar. Kri tikerna visste först inte riktigt hur de skulle tolka pjäserna. En bekymrad pappa skriver i Hufvudstadsbladet att alla supande profeter och kraftuttryck inte passar barn. Någons son börjar plötsligt be om ”mahognygroggar” hemma.
MUMINHISTORIERNA
TOVE
KORPAKHELEN 25
F lera gånger under pandemin slog det mig att vi hade behövt Tove Jansson för att tolka det rådande läget. Vi hade ju en perfekt situation för en längre seriestripp: snusmumrikar som gick i protest mot restriktioner, polishemuler som uppmanade alla att hålla tvåmeters avstånd, och krismedvetna filifjonkor som diskuterade i hur många grader man borde tvätta sina munskydd. Tove Jansson brukade ibland säga att hon avskydde po litik, att hon var dömd att vara en asocial konstnär som må lade citroner, men det stämde förstås inte. I sitt blotta väsen var hon radikal och banbrytande. Kanske byggde den falska självbilden på en missuppfattning om att ett politiskt med vetande måste vara förkunnande. Det går att måla citroner och mumintroll och ändå vara djupt samhällsmedveten. Tove Jansson hade en röntgenblick för det kollektiva psyket. Det var också därför hon var svår att placera i vuxen och barnboksfacket. Hon använde sina troll för att visa oss folk som de är mest. Och säg den vuxen som inte hela tiden bär på sitt inre barn.
kretsar mycket kring katastrofer och kommande domedagar, och visar hur man kan dela upp människotyper enligt hur de reagerar i vissa givna situatio ner. På det sättet påminner Jansson om en annan nordisk sa tiriker, filmregissören Lars von Trier. Hans film Melancholia, om planeten som långsamt hotar att ödelägga jorden, är på många sätt väldigt Tovejanssonsk. Vissa blir deprimerade av tanken på katastrofen, andra blir handlingskraftiga.
KOLUMN
Det är en fin nordisk tradition att göra barnkultur som inte förminskar barnet. Tove Jansson skrev för sig själv och sina vänner, som teaterchefen Vivica Bandler. I slutet av femtio talet gjorde Mumin slutligen succé på Lilla Teatern. Och så länge människor finns, så kommer hennes historier att fung era. De visar upp en spegel för oss. •
SAKNADE
”Det går att måla citroner Tovesamhällsmedveten.ändåmumintrollochochvaradjuptJanssonhade en röntgenblick för det kollektiva psyket.” Philip Teir är författare.
Vi har pennor och kritor att skapa fritt med, och böcker att bläddra i. Barnen får också ett lätt mellanmål. Vi öppnar dörrarna cirka en halvtimme innan pjäsen på Lilla Teatern börjar, och avslutar då föreställningen är slut.
VAR ORDNAS BARNPARKERINGEN?
VAD INGÅR I MATERIALET? Stödmaterialet innefattar t.ex. diskussion kring berättel sen, lekar och pyssel utgående från temat eller figurerna.
5 FRÅGOR till Carolina barnkulturproducentWendelin,på Luckan. BERÄTTA MERA OM BOKBIO PÅ LILLA TEATERN! Bokbio är en serie kortfilmer baserade på bilderböcker. Barnen ser en film och tar sedan del av ett pedagogiskt material tillsammans med de vuxna ledarna.
Vi träffas i Lilla Teaterns foajé, själva lekutrymmet bjuder Tekniska Föreningen på. Deras trivsamma klubbutrymme angränsar till foajén så det är lätt både att lämna av och plocka upp barnen.
INFORMATION REPLIK! – KULTUR OCH SAMHÄLLE PÅ LILLA TEATERN REPLIK! är en samtalsserie som lyf ter gäster och teman kopplade till Lilla kussioner,sfär. Replik! förverkligasTeaterns pjäser och intressesomdisevenemangochpod casts. Aktuell info med datum uppdateras på teaterns webbplats och i våra sociala medier. I höst bjuder Replik! på konstnärsmöten och reflek tioner kring aktualiteter från kulturfältet. En av höjd punkterna är temadagen 19.11 kring Tove Janssons serietecknarskap och Lillans pjäs Kris och katastrof i Mumindalen (premiär 1.10 i regi av Jakob Höglund). Först ute är ändå Replik! på Konstens Natt tors dag 18.8 med öppna kvällsrepetitioner av Elena Fer rantes Min fantastiska väninna (premiär 15.9 i regi av Riikka Oksanen). Lillan bjuder också på Mumininspirerat program och pyssel för hela familjen. Väl kommen! BARNPARKERING UNDER TEATERBESÖKET LILLA TEATERNS samarbete med Luckan fortsätter i höst. I samband med utvalda föreställningar erbjud er vi kostnadsfri barnparkering med program på Lil lan, medan du som förälder eller ansvarig vuxen går på teater. Platserna är begränsade och reserveras i förväg för barn i åldern 4–10 år. Programmet varie rar, bl.a. har barnen fått ta del av Bokbio, produce rat av Walhalla och Finlandssvenskt filmcentrum. • Läs mera om datum och anmälning på www.lillateatern.fi.
VAD KAN MAN I ÖVRIGT VÄNTA SIG UNDER BARNPARKERINGEN?
VEM ÄR VÄLKOMMEN ATT DELTA – OCH ÄR DET FAKTISKT GRATIS?
Lilla Teatern, Luckan och Tekniska Föreningen bjuder på barnparkeringen! Målgruppen är barn i åldern 4–10 år, familjens allra minsta har vi inte möjlighet att tillgodose. För att få delta bör minst en ansvarig förälder/vuxen ha bokat biljett till teaterföreställningen. Det finns plats för omkring 10 barn per tillfälle. •
VUORIOJANI 26
TECKENTOLKNING För större grupper (minst 10 personer) kan vi ordna teckentolkning på beställning. Du kan även själv beställa en teckenspråkstolk till vilken föreställning om helst. Vi rekommenderar att du kontaktar oss senast två veckor innan den tilltänkta föreställningen så att vi på bästa möjliga sätt kan förbereda besöket. Vid behov hjälper vi gärna tolken med förberedelserna. SYNTOLKNING Våra föreställningar kan du även följa med hjälp av en syntolk. Du bokar själv tolken samt den utrustning som krävs. Vi rekommenderar att du kontaktar oss senast två veckor innan den tänkta föreställningen så att vi på bästa möjliga sätt kan förbereda besöket. Vid behov hjälper vi gärna tolken med förberedelserna.
FRÅGOR OCH BOKNINGAR: 09 3940 371 | LILLAN@LILLATEATERN.FI TILLGÄNGLIGHET INFORMATION MER INFO: 27
TEXTNING Lilla Teaterns föreställningaregnatextas till både finska och svenska via textningsappen Subtitle mobile. Du kan följa med föreställningen via din egen smarttelefon eller med hjälp av en textningsapparat som du får i vår biljettlucka. Instruktioner för nedladdning och användning av textningsappen hittar du på vår webbplats lillateatern.fi eller i foajén. INGÅNGOCHRULLSTOLSPLATSERTILLGÄNGLIG Vi har två (2) rullstolsplatser för rörelsehindrade i salongen. Platserna ligger i utkanten av rad 8 på parketten och de bokas via biljettförsäljningen på 09 3940 22. Den tillgängliga ingången med hiss hittar du på Eriksgatan 2. För att ta hissen från gatuplan till salongen ring 050 4633 008 eller 050 4216 918 så kommer garderobspersonalen till dörren och tar emot dig. Numret kan nås en timme innan föreställningen börjar. Obs! Med hiss har man endast tillgång till salongens parkett i bottenvåningen, inte till foajén som befinner sig i mellanvåningen. Den tillgängliga WC:n finns i bottenvåningen. Ledsagarens biljett är kostnadsfri. HÖ RSELSLINGA Hörselslingan fungerar på parkettens vänstra sida på raderna 6, 7 och 8.
JÄMNA POÄNG blev det, men det längsta strået i årets Kulturduell drogs till slut av Rasmus Slätis som kammade hem ut märkta 20 poäng.
28
– Och nu till den viktigaste frågan: vem vann, undrade Paul, som berättade att hon hade trauman av frågesport från barndomen.
TEATERNLILLAFRÅGESPORT2022 FRÅGESPORT
– ”Vitsi” det här är ”siisti”, men kanske frågorna var lite för lätta? Fast lite tur hade jag nog, sade Slätis efter frågesporten.
SVARET PÅ DEN frågan blev alltså Rasmus Slätis, medan den yngsta i gänget, Lumi Aunio, blev fyra med 13 poäng.
Andraplatsen delades denna gång av Peter Kanerva och Cecilia Paul som bäg ge fick 18 poäng.
– Helt okej, ingenting att skämmas för, konstaterade Kanerva.
RASMUS SLÄTIS VANN KULTURDUELL!ÅRETS
– Var det rätt? Var det rätt? Herregud! jublade Aunio när hon inledde med att ta en 3 poängare på första frågan.
JESPER VON HERTZENText och frågor Jesper von Hertzen
1 På finska heter han Mikko Mallikas i böckerna och Alfons Jokinen i TV-serien.
1 I samband med den dagen ordnas evenemanget Minnan päivät (Minnas dagar) i hennes hemstad Kuopio.
KULTUR EN KONSTFORM 5 Dess namn kommer från diminutivformen för det italienska ordet för dans.
3 Det finns en hel del termer som förknippas med denna konstform, varav de flesta härstammar från franskan: tutu, relevé, entrechat, grand plié och grand jeté.
2 Karaktären ifråga är en ganska så vanlig svensk pojke i 4–7-årsåldern.
4 Har en pappa som heter Bertil, en låtsaskompis som heter Mållgan, en farmor, en faster och två lite äldre kusiner.
KULTUR EN FÖRFATTARE
1 På originalspråket ryska heter den ’Vojna i mir’.
KULTUR EN ROMAN 5 Översättaren, och professorn vid Åbo Akademi, Barbara Lönnqvist, gjorde år 2017 en ny översättning av denna historiska roman som omfattar ungefär 1 800 sidor.
1 Svensk vida berömd dramatiker och poet med initialerna L. N.
4 Gick i skola i Tammerfors och i Kuopio och studerade på lärarseminariet i Jyväskylä – i alla tre städer finns statyer som föreställer henne.
KULTUR EN PERSON 5 Vann bl.a. följande priser: De Nios stora pris 1980, Aniarapriset 1982, Pilotpriset 1994, Svenska Akademiens nordiska pris 2003 och Bellmanpriset 2012.
4 Romanen utkom år 1869. 3 Handlar bland annat om Napoleons invasion av Ryssland.
2 Var konstnärlig ledare vid svenska Riksteatern 1999–2007 och för Folkteatern i Göteborg 2009–2012.
2 Den 19 mars firar man i Finland jämställdhetsdagen och då flaggar man till hennes ära.
KULTUR EN KARAKTÄR 5 Framträdde första gången i en barnbok år 1972 – på 70-talet utkom sju böcker och totalt har karaktären figurerat i ett trettiotal böcker fram till den sista år 2012.
3 Skapades av den svenska barnboksförfattaren och illustratören Gunilla Bergström.
2 Romanen är en av Leo Tolstojs mest berömda verk.
4 I Finland fick denna konstform sin början år 1922, men den härstammar från de italienska renässanshoven på 1400-talet.
2 Några av världens mest berömda namn inom denna konstform är Rudolf Nurejev, Margot Fonteyn och Anna Pavlova.
PETERRESULTATKANERVA 34443 Sammanlagt: 18 LUMI AUNIO 31333 Sammanlagt: 13 CECILIA PAUL 34434 Sammanlagt: 18 RASMUS SLÄTIS 55442 Sammanlagt: Svaren:20Krigochfred,LarsNorén,MinnaCanth,AlfonsÅberg,balett FRÅGESPORT STORMMIIKAKLEEMOLAMIRKAALEXANDRALEMKELENALAUBE 29
4 Förknippas på ett tragiskt sätt med de så kallade Malexandermorden i Sverige år 1999: förövarna var nämligen interner som spelade i hans teaterpjäs 7:3
5 Föddes med namnet Ulrika Wilhelmina Johnson men är mera känd med ett annat namn.
3 Hennes mest kända verk heter Arbetarens hustru, på finska Työmiehen vaimo
1 Till de mest berömda verken av denna dansform, som kräver mycket styrka och vighet, hör bland annat Svansjön, Nötknäpparen och Törnrosa
3 Avled i januari i fjol i en ålder av 76 år och ihågkoms bland annat för verk som Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud och En dramatikers dagbok
Jakob Höglund fortsätter spränga scenkons tens gränser med denna visuellt mättade mix av musik- och dockteater. Manuset som innehåller upp till femtio karaktärer är skrivet av Annina Enckell och baserat på Tove Janssons ursprungliga Muminserier visar den lite mer rojsiga sidan av Mumindalens invånare, men lämpar sig bra också för andra än vuxna. STORA SCENEN PRISCILLA, AAVIKON KUNINGATAR Premiär 25.8.2022 Musikalernas ökendrottning Priscilla är en explosiv roadtrip med partybuss genom den australiska ödemarken där glitter och damm sköljs ner med odödliga discopärlor som It’s Raining Men, Go West, I Will Survive, Hot Stuff och många fler.
TATU JA PATU HELSINGISSÄ Premiär 7.9.2021 De älskvärda upptågsmakarna Tatu och Patu kommer till storstaden Helsingfors för att hälsa på sin framgångsrika kusin Jori i en fartfylld musikalisk resa genom stan med mycket igenkänning och humor, såväl för betongbarn som kusiner från landet.
LILLA TEATERN MIN FANTASTISKA VÄNINNA Premiär 15.9.2022 Elena Ferrantes Neapelböcker kommer till liv på Lillans scen i April de Angelis dramati sering med regi av Riikka Oksanen. Som de fantastiska, stridbara väninnorna Lenú och Lila ser vi Pia Andersson och Cecilia Paul. KRIS OCH KATASTROF I MUMINDALEN Premiär 1.10.2022
FANNY JA ALEXANDER Premiär 17.11.2022 Ingmar Bergmans självbiografiska släktepos från det tidiga 1900-talets Sverige fortsätter trollbinda publiken. Myter och fantasi kolliderar med den grymma verkligheten i regissör Paavo Westerbergs stjärnspäckade uppsättning på Stadsteaterns stora scen.
Lilla Teatern är en av Helsingfors Stadsteaters fem scener. Vi spelar huvudsakligen på svenska. Här kan du bekanta dig med hela HKT:s repertoar i höst! Priscilla, aavikon kuningatar. Minä valitsin sinut.
SAASTAMOINENILKKASEGERROBERT
30
PÅ SCENERSTADSTEATERNSIHÖST
SENIORISOPPA (I FOAJÉN) Premiär 22.3.2022 Seniorisoppa® består av musik, mingel och minnen. Kom ensam eller i gott sällskap och njut av samvaro och soppa till lunch. Skådespelaren Merja Larivaara uppträder med orkester och gästande skådisar, och bjuder på det bästa från gångna decennier.
MINÄ VALITSIN SINUT Premiär 22.9.2022
Den ordningsamma ekonomistuderanden Elisa från landsorten kommer till Helsingfors och får dela studentlya med bohema litteraturstuderanden Saara. Kärlek uppstår och tolv år senare står paret med barn och bostadslån, då Saara förälskar sig igen. Den träffsäkra nyskrivna samtidsbetraktelsen av Laura Lehtola regisseras av Milja Sarkola.
om mötet mellan den stora och lilla världen, och Irlands fascinerande och komplexa historia. STUDIO PASILA VAARALLISIA SUHTEITA Premiär 28.9.2022 Kyrkan som sponsrar Raili Wahlmans teater kräver bibliska pjäser, och regissören vill gärna ha den motvillige Rauno de Tourvell i huvudrollen som Satan. Genom sexuell och konstnärlig manipulation blandas till slut den professionella ambitionen med äkta emotioner, och denna sanslöst roliga soppa är snart färdig att koka över. CLUB ACT!ONE Stadsteaterns Studio Pasila är också Finlands ledande scen för standup där landets bästa komiker passerar revy varje vecka. Lossa på slipsen och ta en drink med oss efter jobbet! Hela höstens program hittar du på hkt.fi. INFORMATION För mer information om pjäser samt nyheter: Helsingforswww.hkt.fi Stadsteaters kundtjänst: tfn 09 3940 22 Biljetter till samtliga föreställningar går även att köpa på www.lippu.fi STADSTEATERNS SCENER Lilla Teatern, Georgsgatan 30 Stora scenen, Djurgårdsvägen 5 Lilla scenen, Djurgårdsvägen 5 Arena-Scenen, Tavastvägen 2 Studio Pasila, Banmästargatan 5 KÖP BILJETTER:Fanny ja HiljaisetKultalampi.Alexander.sillat. SAASTAMOINENILKKAMANNERHEIMOSAMISEGERROBERT PÅ STADSTEATERNS SCENER I HÖST 31
YSTÄVÄNI PELIKAANI Premiär 12.10.2022 När Emils föräldrar skiljer sig flyttar han med mamma till stan, där han kommer i kontakt med den mystiska grannen herr Hyyryläinen, som visar sig vara en pelikan i människokläder. I mötet mellan de två udda karaktärerna uppstår frågor om vänskap, olikhet, hemlängtan och människans förhållande till naturen.
LOMONOSOVIN MOOTTORI Premiär 2.11.2022 Helsinki Dance premiärföreställningCompanys2022 är koreograf Valtteri Raekallios multimediala dansverk baserad på Antti Salminens experimentella roman. Föreställningen breder sig bortom Lilla scenen, ut i korridorerna och på internet. En central del av verket utgörs av en resa till Spetsbergen sommaren 2022 som utforskar naturen, religionen och vetenskapens förhållanden.
LILLA SCENEN HILJAISET SILLAT Premiär 12.3.2022 Romanen och filmen om Francesca och Robert som finner kärleken hos varandra mitt i livet blev en världssensation på 1990-talet.
Den älskade berättelsen om kärlekens pris kommer nu i en ny adaption för teaterscenen, med fokus på spänningen och magin i mötet och känslornas framväxt.
MUKAVAA (BABYTEATERMATKAA!ILILLA SCENENS FOAJÉ) Premiär 24.8.2022 En föreställning för de allra minsta som beskriver en resa från Sveaborg till Berghäll. Med på resan är konduktören och hans nalle som tillsammans upplever den gungande färjan, de bullrande spårvagnarna och slutligen bussen, som vaggar en till sömns.
ARENA-SCENEN KULTALAMPI Premiär 8.9.2022 Många minns säkert filmen Sista Sommaren (On Golden Pond) från 1981 med ikonerna Kathrine Hepburn samt Jane och Henry Fonda i huvudrollerna? En rörande och klok berättelse om livets skymningstid, om jaget och de andra. Här står tiden stilla och bara storlommens klagande sång bryter tystnaden.
KIVIÄ TASKUSSA I över tjugo år har Martti Suosalo och Mika Nuojua för utsålda läktare spelat Charlie och Jake – och en myriad av andra roller i pjäsen – i den bitterljuva berättelsen
Fler suveräna böcker hittar du på www.forlaget.com Förlaget forlagetm@ForlagetM Förlaget M Toves originalböcker hittar du hos Förlaget! Tove Jansson: Ordets gåva Ordets gåva samlar roliga, vassa, vemodiga och humoristiska citat ur hela Tove Janssons litterära produktion. Boken är stilenligt illustrerad med teckningar ur böckerna och seriealbumen om muminfamiljen. –Sommarbokenjubileumsutgåva Hur gick det sen? Tove Jansson Tove Jansson Tove Janssons Sommarboken fyller 50 år! Jubileumsåret till ära utkommer romanen i en vacker, inbunden nyutgåva. Hur gick det sen? av Tove Jansson fyller 70 år! I denna bilderboksklassiker är Mumin trollet på väg hem till sin mamma men stöter på bekymmer. Jag frågar er, käre läsare, är det någon konst att vara modig om man inte är rädd? muminpappans memoarer
