Life Science Sweden nr 6 2013 by Life Science Sweden

# 6 18 juni 2013

BIOTECH

sid 7

Amerikanska Novavax har lagt bud på Isconova.

MEDTECH

sid 12

Accelerator gör Synthetich MR till eget bolag.

PHARMA

sid 13

Immune och Epicept är på jakt efter en svensk vd.

”Vi inom industrin måste tänka om och göra det möjligt för vården att delta i prövningar.” HELENA LOMBERG, SENIOR KONSULT INOM KLINISKA PRÖVNINGAR

FORSKNINGEN, AFFÄRERNA OCH MÄNNISKORNA I N T E R V J U

UPPDRAG: RÄDDA STORBRITANNIEN POLITIK. Det har gått 18 månader sedan David Cameron presenterade Storbritanniens life science-strategi. Parlamentsledamoten George Freeman, tidigare investerare inom life science, är regeringens rådgivare. Han är övertygad om att Storbritannien nu håller på att skapa det ekosystem som alla länder egentligen behöver. Sid 10 S T A T L I G A

”SP:s nya institut slår undan fötterna på oss som redan finns på marknaden”

Projektet som ingen vill äga

CARL-MAGNUS ANDERSSON, DUPONT CHEMOSWED OM SATSNINGEN PÅ SP.

Sid 6

VETENSKAP

Studieresultat presenterades selektivt KLINIK. Pharma-

MAX IV HALVVÄGS MEN FRAMTIDEN ÄR OVISS KOMMUNEN TVINGAS TILL PANIKBESLUT ALLA VÄNTAR PÅ REGERINGEN SOM DUCKAR

Sid 4-5

apl.se

A N S L A G

Hållbar affärsutveckling och grönare läkemedel.

lundensis avslutade sin fas II-studie och meddelade marknaden att resultaten var positiva. Vad som inte framgick var att åtta av nio parametrar saknade signifikans, bland annat det primära effektmåttet. Sid 20

288 fall av TBE rapporterades in förra året.

IDÉ. Umeåforskare försöker kartlägga hur kroppen reagerar mot viruset för att kunna designa möjliga antiviraler. Proteinet viperin kan bli grunden för ett nytt läkemedel. Sid 18

INTRO

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Redaktion

Ledare

Chefredaktör Ingrid Heath ingrid.heath@idg.se 08-453 61 80 twitter.com/ingrid_heath

Det satsas miljarder – men allt faller platt

en 16 maj hölls ett seminarium i Sveriges Riksdag med titeln ”Vill Sverige ha en life science-industri?”. Kristdemokraterna och Lif var arrangörer och tanken var nog att provocera fram lite action från politikerna. Och Förstakammarsalen var visserligen fullsatt, men antalet politiker i salen gick bokstavligt talat att räkna på ena handens fingrar. I stället blev det ytterligare en branschintern redogörelse av bekymmer. Men en bild från eftermiddagens alla presentationer lever kvar. Lars Adlersson, vice ordförande för Sweden Bio, lyckades tydligt visa hur snedvridna insatserna är i olika delar av innovationskedjan. Forskare och innovatörer ses som hjältar och omgärdas av mängder av stödfunktioner. De stora läkemedels- och medicinteknikföretagen ses i stället som giriga skurkar och möts av landsting och TLV som alla är ständigt skeptiska. Samtidigt är det just de stora företagen som förväntas föda innovatörerna. Glappet mellan svensk innovationspolitik och sjukvårdspolitik är med andra ord både märklig och störande.

serna faller alla satsningar platt. Ända sedan miljonerna till Scilifelab offentliggjordes i höstas har jag stött på muttrande missnöje från övriga forskare och företag. På sidan 4 väntar läsning om alla turer kring Max IV i Lund. Och på sidan 6 kan du läsa om den oro som finns för att SP:s projekt efter Astra Zeneca kommer att slå ut redan befintliga bolag eftersom de sponsras med 150 miljoner i statliga anslag. I alla dessa fall finns det argument för varför satsningarna görs, men i avsaknad av ledarskap gror hela tiden frågorna och missnöjet. Det blir omöjligt att värdera vilka av insatserna som verklingen bidrar till ett bättre life science-klimat och vilka som görs enbart för att några varit duktiga på att skrika högt vid rätt tillfälle. Som det ser ut i dag dras alla satsningar med samma diffusa ifrågasättande från kollegor. Och det i sig är inte bra för svensk life science.

Nyhetsredaktör Ingrid Helander ingrid.helander@idg.se 08-453 64 13

”I avsaknad av ledarskap gror frågorna.”

Riksdagsseminariet resulterade i ett upprop som ett trettiotal personer i branschen skrev på med huvudpoängen att alla ska ”bjuda in och medverka till dialog”. Budskapet är ofarligt och därmed också tandlöst. Och det blir så smärtsamt uppenbart att Sverige står och stampar. På morgonen samma dag ledde jag ett samtal som Engelsk-Svenska Handelskammaren stod bakom. Diskussionen handlade om skillnaden mellan svensk och brittisk innovationspolitik, och särskilt fokus låg på den life science-strategi som premiärminister David Cameron lanserade för 18 månader sedan (läs mer på sidan 10). Deras strategi innehåller klassiska satsningar på forskning, men de har också bestämt sig för att i princip organisera om hela sjukvården eftersom den måste bli en fungerande slutkund för innovationer. Målet är ett nytt ekosystem, och alla förändringar som görs koordineras från Office for Life Science. Man har helt enkelt tillfört ett tydligt ledarskap till de satsningar som görs. Kontrasten mot den svenska förvirringen blir stor. Här görs också satsningar, men hela kedjan är långt ifrån med. Och eftersom regeringen misslyckas med att samla sig över departementsgrän-

F O R S K N I N G E N FORSKNINGEN. Om man ska tro Anders Ekblom, Astra Zeneca, som framtidsspanade på Lyckad läkemedelsutveckling så håller alla de profetior som gjordes om individualiserad medicin för tjugo år sedan

A F F Ä R E R N A

Storbritannien gör säkerligen inte allting rätt, och deras första uppföljning visar att även de har problem med delar av genomförandet. Men de har åtmistone en plan som går att begripa.

AFFÄRERNA. Kris behöver inte betyda slutet. Artimplant, Ortivus och Doxa har

Reportrar Patrik Ståhl labb.lifescience@idg.se

Korrektur Lotta Kempe lotta.kempe@idg.se

Layout Måns Klockar mans.klockar@idg.se

Börsanalytiker Klas Palin klas.palin@redeye.se

Marknad Marknads- & Försäljningschef Jonas Lindholm jonas.lindholm@idg.se 08-453 62 90

Annonsförsäljning Camilla Junesjö camilla.junesjo@idg.se 08-453 60 26

Annonsförsäljning Fredrik Svensson fredrik.svensson@idg.se 08-453 60 46

Redaktionsrådet

O C H

på att slå in nu. Och det krävs nya kompetenser på FoU-avdelningarna. Biostatistiker bör känna sig träffade.

Webbredaktör Anna Sundström anna.sundstrom@idg.se 08-453 62 83

M Ä N N I S K O R N A

alla tampats med ekonimiska svårigheter. Men nu har Artimplant fått till ett avtal med Tiller som kan bli vändningen, Ortivus har vunnit en stor europeisk upphandling och Doxas nyemission blev övertecknad.

J U S T

N U

MÄNNISKORNA. Maj var mötenas tid. Vi gick på så mycket branschträffar vi kunde, och kameran var ofta med. Gå in på www. lifesciencesweden.se/mingel för att spana vilka andra som var där.

Eugen Steiner, partner Health Cap Eva Sjökvist-Saers, vd, APL Rickard Bergström, vd, EFPIA Jan Hellqvist, Nordenchef, TFS Yvonne Mårtensson, vd, Cellavision Mathias Uhlén, professor, mikrobiologi, KTH Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid LTH Ylva Williams, vd, Stockholm Science City

Särtryck Marie Söderqvist, marie.soderqvist@idg.se, 08-453 60 22 Fotografier (om inget annat anges) Matton, iStock Annonsmaterial 08-453 60 66, annons@idg.se Prenumerationsservice 08-799 62 47, lifescience@pressdata.se eller www.lifesciencesweden.se/prenumerera. 11 utgåvor kostar 1495 sek exkl moms.

Life Science Sweden ägs av IDG International Data Group AB och grundades 2002, då med namnet Biotech Sweden. Inom life science ger IDG ut tidningarna Life Science Sweden samt The Scandinavian Life Science Industry Guide. Ansvarig utgivare: Ingrid Heath Förlagschef: Fredrik Agrén, fredrik.agren@idg.se Vd: Christer Björkin, christer.bjorkin@idg.se Postadress: 106 78 Stockholm ISSN: 2001-4937 Tryck: Pressgrannar, Linköping 2013 Life Science Sweden är officiell medlemstidning för Sweden Bio.

Denna produkt är producerad med miljöcertificerade tryckfärger och tryckt på miljömärkt papper. Pressgrannar AB uppfyller EUs miljökrav.

VWR har under sina 160 år i branschen bistått kunderna genom en kombination av styrka, vision och innovation via sitt väletablerade distributionsnät som når tusentals specialiserade labb och produktionsenheter världen över. VWR gör mer än att bara tillhandahålla laboratorieprodukter – vi möjliggör framsteg inom världens viktigaste forskningsområden. Vi erbjuder mer än bara hög produktkvalitet, vi ger den bästa servicen och kundanpassade lösningar för lagerhantering och produkanskaffning.

Just nu har vi 92 kampanjer OGF GTDLWFCPFGP RÁ ƃGT ÀP produkter i vår tidning hits. Den ƂPPU WPFGT ƃKMGP 'TDLWFCPFG RÁ|XÁT YGDUKFC Gäller tom 31 augusti 2013 Beställ direkt på UG XYT EQO eller kontakta kundservice: MWPFUGTXKEG"UG XYT EQO

Tel: 08-621 34 20

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

4 NYHETER

Bygget av Max IV i Lund har kommit halvvägs och i färdigt skick ska acceleratorn bli världsledande. Men hittills har miljardprojektet kännetecknats av ekonomiska oklarheter och bristfällig kommunikation och än är långt ifrån alla bitar på plats. DEN 22 NOVEMBER 2010 sat-

tes spaden i jorden och i dag har bygget av Max IV nått halvvägs. I dag står själva huskropparna för etapp ett på plats och i maj började man installera den tekniska utrustningen till den första acceleratorringen. Vägen hit har varit slingrig och projektet har kantats av en rad motgångar. Så sent som den 30 maj i år tvingades kommunfullmäktige i Lund i all hast att klubba igenom ett avtal som reglerar rätten till tomten Max IV byggs på, ett avtal som man tidigare haft invändningar emot. Marken ägs av Lunds kommun och i ett avtal från 2010 mellan

Lunds universitet och fastighetsbolaget som bygger Max IV, ML4, fastslogs att bolaget skulle få rätt till tomten i 60 år senast den 30 april i år. Var inte avtalet underskrivet då hade ML4 rätt att dra sig ur projektet. Men datumet kom och gick utan att kommunen skrev under något avtal, detta trots att man redan sommaren 2012 hade tagit fram ett förslag till ett sådant. Frågan verkar inte ha varit särskilt prioriterad av Lunds kommun och kommunledningen säger sig inte känna till avtalet. – Jag vet inte med vem ML4 tecknade det första avtalet eller med vem de har fört diskussioner. Det avtal som sedan förhandlades

”Vi kunde ha varit mer uppmärksamma och följt projektet noggrannare.” PER ERIKSSON, REKTOR VID LUNDS UNIVERSITET

fram var inte politiskt förankrat. Jag kan bara konstatera att här har förhandlingarna inte fungerat som de ska, säger Mats Helmfrid, (M), kommunstyrelsens ordförande i Lund. För trots att det var ett så stort avtal mellan tre parter och mycket pengar inblandade träffades aldrig kommunen, Lunds universitet och ML4 och stämde av detta på ledningsnivå. – Det borde vi ha gjort, vi borde ha haft en bättre dialog mellan parterna. Om vi gör något liknande igen måste vi ha bättre insikt hela vägen, fortsätter Mats Helmfrid. Avtalsförslaget som togs fram förra sommaren innehöll ett antal synpunkter från kommunen. Bland annat ville man förkorta tiden för ML4:s nyttjanderätt från 60 till 40 år. Men den sista maj i år klubbades alltså avtalet igenom i ursprungligt skick i kommunfullmäktige. – Vi bedömde att det viktigaste nu är att Max IV kan fortsätta att byggas utan störningar, säger Mats Helmfrid. Kan inte betala Men turerna kring Max IV slutar inte där. Forskningsanläggningen, som har en budget på nästan fyra miljarder kronor, ﬁnansieras med både statliga och privata medel. Vetenskapsrådet är den största ﬁnansiären och har gått in med drygt 700 miljoner kronor i projektet. Resten av de hittills beviljade 967 miljoner kro-

FOTO: KENNET RUONA

Miljarder utan Per Eriksson, Lunds universitet.

Mats Helmfrid, Lunds kommun.

norna kommer från svenska lärosäten, Vinnova, Region Skåne och Wallenbergsstiftelsen. Men Region Skånes del, 135 miljoner kronor, har varit låst sedan 2010 när investeringsavtalet skrevs under. Anledningen är att nuvarande lagstiftning inte tillåter att regionen skriver av kostnaden på ﬂera år. – Som det ser ut i dag har vi ingen möjlighet att betala ut pengarna. Det skulle innebära att vi måste ta kostnaden för utbetalningen på ett år, vilket skulle få förödande konsekvenser för regionens ekonomi, säger Harald Lindström, ansvarig för strategiska investeringar på Region Skåne. Hoppet står nu till att den kommunala redovisningslagen skrivs om så att Region Skånes pengar kan betraktas som en regional investering i en statlig infrastruktur, jämförbar med vägar och järnvägar, vilket inte är fallet i dag. Med

en sådan lösning skulle regionens investeringskostnad kunna skrivas av på 25 år. Region Skåne har vädjat till regeringen att få till stånd en sådan omskrivning, men ännu inte vunnit något gehör. – Om Region Skånes pengar inte betalas ut kommer det att få en väldigt stor inverkan på hela projektet, säger Ingmar Persson, professor i kemi vid SLU och ordförande i användarföreningen för Max lab. Som ordförande representerar han cirka 900 forskare från hela världen som i dag använder Max IV:s föregångare, Max lab. Men att det krävs en lagändring för att Region Skånes pengar ska kunna betalas ut borde inte ha kommit som någon överraskning, enligt Harald Lindström. Han anser att det stått klart för alla redan från början under vilka omständigheter ﬁnansieringen kan ske. – I efterhand hade jag kunnat

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

: r e g ä s Pennaytt spara. Dags 1)

Modell KM-DU53Y1E (526 liter) i jämförelse med MDF-U53V, vid inställt värde -80°C, 23°C omgivningstemperatur, tom frys, 230V 50Hz,vid elkostnad €0.12/kWh. Aktuell energiåtgång och besparing är beroende av olika förhållanden.

På Max IV i Lund kommer forskare inom bland annat läkemedelsutveckling att kunna studera partiklar, proteiner och strukturer med stor precision. Briljansen, intensiteten i det ljus som alstras, blir 1 000 gånger intensivare än i motsvarande existerande anläggningar. Om allt går enligt plan är tanken att Max IV ska invigas den 21 juni 2016.

styrning önska mig en tydligare formulering i avtalet, men det fanns ingen vilja från övriga parter att vara tydligare, säger han. De övriga parterna var Lunds universitet, Vetenskapsrådet och Vinnova. En annan möjlighet är att Max IV ombildas till bolag och att Region Skåne investerar i bolaget. Men det tycker inte Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet och ansvarig för Max IV-projektet, är någon bra idé. – Med en sådan lösning är det svårt att försäkra sig om att de pengar man investerar inte försvinner in i projektet. Om man går in som ägare i bolaget kan man inte spåra sina pengar och om vi på sikt vill omvandla Max IV till ett europeiskt forskningskonsortium är det staten som ska äga det, inte privata ﬁnansiärer. Vi känner oss inte trygga med att bolagisera, säger han. Vädjar om lösning Inte heller Christoph Quitmann, direktör för Max IV och ansvarig för den operativa ledningen, tycker att en bolagslösning är det bästa alternativet. – Jag tror inte att det är någon idealisk lösning att skilja Max IV från akademin, men om det är vad regeringen vill gör vi naturligtvis det, säger han. Den 17 maj lämnade Per Eriksson in en skrivelse till regeringen där han vädjar om en snabb lösning på problemet. – Det här är prioriterade frågor

Spara pengar: G Den mest energieffektiva 700 liters -86°C frysen G Upp tilll 55% reduktion av energiåtgång 1) G Upp tilll SEK 50.000 besparing i kostnader över en 10-års period 1) energikostnader G Mindre e värmeavgivning till omgivande lokal Minimall miljöpåverkan G Reduce erar koldioxidutsläpp Reducerar G Låga G P GWP-värden (Global Warming Potential)

F A K T A

Så ska Max IV fungera En elektronkanon producerar elektroner som accelereras till nära ljusets hastighet i en 250 meter lång linjäraccelerator. Magneter böjer av elektronernas bana av och synktronljus bildas. Med hjälp av det energitäta ljuset kan forskare undersöka hur atomer och kemiska föreningar ligger i olika material och hur de beter sig under skiftande betingelser. Intensiteten i synktronljusstrålen, briljansen, kommer att bli 1 000 gånger intensivare än i dagens anläggningar. KÄLLA: MAXLAB.LU.SE

och vi ligger på regeringen, men som jag har förstått det är man rädd för följdeffekter om man skulle skriva om redovisningslagen, säger Per Eriksson. Läget är med andra ord låst och nu väntar alla på besked från Rosenbad. Men därifrån är det tyst och när Life Science Sweden söker Peter Honeth, statsekreterare på utbildningsdepartementet, för en kommentar hänvisar han till Lunds universitet. Tillbaka på ruta ett. Bilden av Max IV som ett jätteprojekt med många viljor och otydlig riktning förstärks av den kritik som Riksrevisionen förra sommaren riktade mot Lunds universitet för hur man skötte projektet. Bland annat ansågs projektledningen vara bristfällig, organisationen otydlig och uppföljningen av hur pengarna användes för dålig. Riksrevisionen saknade till exempel rutiner för hur ansvar och befogenheter regleras. – Vi har tagit till oss av kritiken och åtgärdat det Riksrevisionen bad oss om, säger Per Eriksson.

Riksrevisionen meddelar dock att man kommer att fortsätta följa utvecklingen av Max IV. I färdigt skick bedömer alla inblande, från projektledning till användare, att Max IV kommer få en ovärderlig betydelse för framtida forskning. Det säger också Ingmar Persson från användarföreningen, men han hade önskat att projektet skötts bättre. – Det ﬁnns ganska mycket att anmärka, varför man inte har kollat upp vissa saker på förhand till exempel. Sedan hade jag gärna sett bredare kompetens i styrelsen, gärna med erfarenhet av att bygga upp en sådan stor anläggning. Då hade man kanske kunnat undvika vissa misstag, säger han. Men Per Eriksson, som är huvudansvarig för projektet, håller inte med om kritiken. – I det mesta har det fungerat bra. Om man ska vara självkritisk skulle vi kanske ha varit mer uppmärksamma och följt projektet noggrannare, men annars har det fungerat, säger han. | INGRID HELANDER

m Panasonic Eco VIP lågtemperaturfrysar med ga köldmedier minimerar miljövänlig miljövänliga och miljöpå er energiförbrukning, reducerar miljöpåverkan energiförbrukning sparar pengar. Innovativ teknik och Klass IIa medical device MDD-certifiering garanterar säker förvaring av värdefulla forskningsresultat och kliniska prover. Spara nu med våra nya Eco VIP 86°C Lågtemperaturfrysar

LabRum AB SOLNA STOCKHOLM LabRum AB MEDICON VILLAGE LUND Tel: 08- 50 55 78 00. mail@labrum.se www.LabRum.se

NYHETER

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Krönika HELENA LOMBERG

Självrannskan krävs i branschen

liniska prövningar fortsätter att minska i Sverige men också i övriga Europa. I sin senaste rapport ger Lif förslag på åtgärder som ska vända trenden. Men det saknas en dimension: självrannsakan. Vi inom industrin måste tänka om för att göra det möjligt för vården att delta i kliniska prövningar. Det saknas självkritik och det är bråttom. I Astra Zenecas gamla lokaler i Södertälje håller SP Process Development på och bygger upp sin verksamhet.

Dagligen konfronteras jag med problematiken. Jag ser exempel på alla orealistiska krav som ställs på vårdpersonalen inför deltagande i en klinisk prövning. ”En uppförsbacke som ter sig oöverstiglig och när man tror sig nått krönet syns nästa backe”. Resan börjar med ett stort antal kontakter med representanter från diverse grupperingar som representerar läkemedelsföretaget. Först ut är ”feasibility-gruppen”, med krav på ifyllandet av förundersökningsformuläret på minst tio sidor. Med rätt svar inbokas ”site selection-besöket” där prövningsställets förutsättningar att genomföra studien granskas. Oftast är det ett komplext protokoll med så avancerad design och teknik att många frågor tar lång tid att besvara. Nästa fas, med en ny kontaktperson, är det juridiska kontraktet med en text som inte ens jag förstår. Men det ska skrivas under och jurister kopplas in. Sedan gör ”start-uppgruppen” entré. Det blir stor förvirring på prövningsstället. Vem av alla dessa personer är den primära kontakten? Till slut är allt klart och man har fått studien godkänd från berörda myndigheter. Då först dyker monitorn upp, som ska stödja och kvalitetsgranska studiens genomförande. Men först ska personalen utbildas i studieprotokollet och det komplicerade webbaserade patientformuläret eCRF. En hel dag går åt till utbildning, minst. I tillägg måste aktuell personal genomgå en utbildning för att erhålla ett IATA-certifikat, ett bevis på att man vet hur studieproverna ska hanteras och skickas. Detta krävs trots att man är sköterska med stor vana att hantera blodprover. Till det kommer en tidsbegränsad webbaserad GCP-utbildning. Nu pustar vårdpersonalen ut och ser krönet på uppförbacken. Äntligen kan man börja med patientrekryteringen. Nej, då kommer nästa dråpslag. Sponsorn kräver att en prövare ska finnas tillgänglig dygnet runt under hela prövningstiden. Det kravet ställdes för en fas III-studie med indikationen diabetes. Då backade prövningsstället ur. Det görs insatser för vården. Ett exempel är samprojektet mellan Västra Götalandsregionen och Gothia Forum som syftar till att öka möjligheten att bedriva klinisk prövning inom primärvården. Primärvårdssköterskan Irene Svenningson är en av eldsjälarna i projektet. Vi har tillsammans rest runt i regionen. Jag har pratat GCP för entusiastiska sköterskor och läkare. Tillströmning av deltagare har varit stor och frågorna många. En nyfikenhet och vilja att vara delaktig i framtagandet av nya läkemedel har varit påtaglig och engagemanget stort. Men vad hjälper det om kraven från sponsorn blir oöverstigliga trots stödjande insatser från samprojektet.

Helena Lomberg är egenföretagare och senior konsult inom kliniska prövningar.

”SP slår undan fötterna” Regeringens satsning på ett processutvecklingsinstitut i Södertälje väcker irritation i branschen. Institutet snedvrider konkurrensen och slår ut mindre aktörer, säger kritiker. STATEN HAR hittills sat-

sat 100 miljoner kronor på SP Process Development, SPPD. Institutet ska ta tillvara kompetens och utrustning i Astra Zenecas gamla lokaler i Södertälje. Men ﬂera CRO- och CMO-företag är kritiska och menar att SP snedvrider konkurrensen. Enligt Carl-Magnus Andersson på CMO-bolaget Dupont Chemoswed är det framförallt det faktum att SP erbjuder API-tillverkning som slår mot marknaden. – Vi ska göra ett projekt tillsammans med SP där de ska hjälpa oss att utveckla en av våra processer, och det är bra, det hjälper hela branschen framåt. Men när de samtidigt säger att de ska tillverka enligt GMP så slår de undan fötterna på oss eftersom de med sitt statliga stöd kan erbjuda det betydligt billigare än oss andra. Chemoswed är del av en den stora globala koncernen Dupont, men kritiken kommer också från mindre företag. Uppsalabaserade Oncotargeting grundades 2008

och har sedan dess vuxit till 20 anställda. – En signiﬁkant del av vår omsättning kommer från att vi hjälper företag med processutveckling. Vi hjälper till att utveckla och optimera processer från tidig fas, precis det som SPPD går in och gör nu, säger företagets vd Fredrik Lehmann. Han anser att den förstudie som ligger till grund för SP-institutet innehåller stora felaktigheter. – Det ﬁnns i dag CRO:er och CMO:er som hjälper utvecklande bolag hela vägen från idé till färdig produkt. Om SP hade gjort sin omvärldsanalys korrekt hade de sett att den marknaden är väldigt överetablerad. Billig politisk poäng För första gången sedan företaget startade ser Oncotargeting nu en nedgång i antalet offertförfrågningar inom just processutveckling, samtidigt som deras övriga affärsområden har en fortsatt tillväxt.

– Man tar en billig politisk poäng när man räddar jobb i Södertälje på det här sättet. Men konskevensen blir att andra företag som verkar på den här marknaden får skära ner, säger Fredrik Lehman. Kartellbildning olagligt På SPPD är man förvånad över kritiken. – Vi har försökt att undvika att hamna i direkt konkurrens med etablerade företag, säger Magnus Larsson, vd på SPPD. Tanken på att de ska undvika vissa områden, till exempel API-tillverkning, ställer han sig mycket frågande till. – Man kan inte sätta sig ner med ett par aktörer och komma överens om att dela upp marknaden, det blir kartellbildning och det är olagligt, säger han. Magnus Larsson anser också att oron för en snedvriden konkurrens är obefogad. – Den delen av vår verksamhet som är kommersiell ska skötas på kommersiella villkor, vi får inte använda pengarna till att sänka priser eller snedvrida marknaden. Pengarna ska använ-

das till forskning och till att starta upp verksamheten, de sponsrar inte den kommersiella delen alls. Men Fredrik Lehman på Oncotargeting tycker det är att förenkla bilden. – Det är ett ickeargument. Om jag fick 100 miljoner till andra forskningsprojekt som mina forskare skulle kunna ägna sig åt när vi inte är fullbelagda så skulle jag självklart ha betydligt fler anställda och kunna växa mer expansivt, säger han. För att hjälpa svensk life science hade Fredrik Lehman hellre sätt att pengarna använts till att stötta faktiska läkemedelsutvecklingsprojekt. – Det är där bristen finns, det finns alldeles för få läkemedelsprojekt som drivs från Sverige, bristen är inte på CRO-sidan. Men Magnus Larsson på SP håller inte med. Han konstaterar i stället att de mött en stor efterfrågan av tjänsterna under den första tiden. – Jag tror inte vi hade fått det gensvaret som vi fått om det inte var för att vi erbjuder något som inte funnits tidigare. | INGRID HEATH

PIP-skandal kan ske igen Parallellt med PIPrättegången arbetar EU med de nya medtech-reglerna. LÄKEMEDELSVERKET och Socialstyrelsen gick nyligen ut med rekommendationen att kvinnor som opererat in PIP-implantat bör ta ut dem i förebyggande syfte. – Vi har tidigare gått ut och förbjudit att operera in PIP-implantat, så nu fokuserar vi på de kvinnor som bär på dem, säger Vendela Schnittger, läkare och kli-

nisk utredare på Läkemedelsverket. PIP-skandalen tog fart under 2010 när en fransk myndighet under en inspektion på Poly Implant Prothése upptäckte att bolaget bytt ut den silikontyp som var godkänd för att använda i implantaten till industrisilikon. Efter detta uppmande den dåvarande EU-kommissionären John Dalli tillsynsmyndigheterna i EU-länderna att göra ﬂer inspektioner på företag för att öka säkerheten

på medicintekniska produkter. Men enligt Vendela Schnittger är det svårt att förebygga liknande situationer framöver. – Det som bolaget ägnade sig åt var uppsåtligt bedrägeri. Ingen lagstiftning eller regelverk hade kunnat skydda mot eller förhindra detta. I Marseille pågår nu en omfattande rättegång mot företaget bakom PIP-implantaten. 5 000 kvinnor har anmält ägaren och kräver ersättning. Parallellt ar-

betar EU med en förordning för medicintekniska produkter, men vad det får för påverkan på branschen är svårt att förutspå, menar Vendela Schnittger. – Det man kan se är att regelverket för medicintekniska produkter alltmer börjar likna det för läkemedelsutveckling med centrala registreringar för kliniska studier, krav på evidens och biverkningsrapportering. Men det pågår ännu förhandlingar, säger hon. | ANNA SUNDSTRÖM

NYHETER 7

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Novavax bud i lägsta laget Det amerikanska vaccinbolaget Novavax har lagt ett bud på Isconova. Men budet imponerar inte på Redeyes analytiker. BUDET SOM Novavax har lagt på det svenska adjuvansbolaget Isconova värderar bolaget till 195,7 miljoner kronor. – Det här är precis vad vi vill, att gå vidare mot att bli ett stort vaccinbolag. Det innebär också att vi kan utnyttja adjuvanstekniken maximalt, säger Isconovas vd Sven Andreasson. Styrelsen i Isconova har rekommenderat aktieägarna att acceptera budet, vilket är förväntat enligt aktieanalytikern Klas Palin på Redeye. – Jag ser inget skäl till att det ska bli någon ﬁght över

Sven Andreasson, vd Isconova.

detta. Det är nog ett väl förankrat beslut, säger Klas Palin. Han är dock inte så imponerad av själva aktiebudet på 195,7 miljoner kronor, men tror att uppköpet är positivt för Isconova. – Budet känns som i lägsta laget, men affären kan nog bli en bra resa för Isconova. Det har inte varit så många uppköp av svenska bolag på Stockholmsbörsen på sistone, så det är positivt att det nu verkar finnas ett intresse, säger Klas Palin. Isconova utvecklar teknikplattformen Matrix M, en adjuvans som ska stärka effekten och förlänga varaktigheten i befintliga vaccin och vaccin som är under utveckling. Adjuvansen ska också göra att mängden antigen i vaccinerna kan minskas vilket ska innebära färre biverkningar. Isconova har i dag flera avtal med stora läkemedelsbolag såsom Pfizer, Genocea, Johnson and Johnson och deras dotterbolag Crucell i Ne-

derländerna. Genom samarbetena ingår Isconovas vaccinadjuvans Matrix M i kombination med vaccin mot bland annat influensa, malaria och genital herpes. – De samarbeten som pågår kommer att fortgå som vanligt. Vi har avtal med dessa företag och de avtalen kommer vi att fullfölja. Dessutom kommer vi säkert teckna nya avtal framöver, säger Sven Andreasson. Behöver adjuvans Novavax har i dag avtal med US department of health, BARDA, för vaccinutveckling med en budget på upp till 179 miljoner dollar. Bolaget har i dag fyra stora projekt under utveckling, bland annat ett humant rabies-vaccin och är också ett av de bolag som kommit längst i utvecklingen mot den nya fågelinfluensan H7N9. – De behöver ett potent adjuvans till sina projekt. Tidigare har de provat flera adjuvans från olika leverantörer och vill hellre ha en inhouse-resurs, säger han. Vad innebär ett förvärv för Uppsalakontoret och de 23 anställda?

En affär mellan Isconova och Novavax är positivt för Isconovas utveckling, men budet är lågt, menar Redeyes analytiker.

– Vi har tidigt gått ut och talat om för våra anställda att detta inte innebär några större förändringar för dem. Snarare betyder det att det kan komma nya möjligheter. Vi kommer att ha kvar kontoret i Uppsala, säger Sven Andreasson.

Om förvärvet genomförs är nu upp till aktieägarna. Novavax har erbjudit aktieägarna i Isconova nya aktier i Novavax. Går köpet igenom, som Isconovas styrelse rekommenderar, kommer bolaget att bli ett helägt dotterbolag till Novavax.

– Vi räknar med att publicera prospektet under juli. Anmälningstiden öppnar den 13 juli och avslutas den 5:e augusti, då ser vi hur det går, säger Sven Andreasson. | ANNA SUNDSTRÖM |INGRID HELANDER

ENDAST FÖR DIG SOM ÄR PRENUMERANT! *

Life Science Sweden Executive – rapporten som gör ditt jobb enklare!

#5 EXECUTIVE 25 APRIL 2013

Månadens case atering Juridisk uppd g sla an la el tu Ak rer Månadens affä läkemedel da än dk go Nya sluten be Senaste TLVe

E: Jan Borg om

MÅNADENS CAS

av Premacur Shires uppköp

re Privata sparaen förutsättning

idé från re lyckats ta en Jan Borg, vd a har Premacu ts av Shire. ital eller anställd har företaget köp Premacure. Helt utan riskkap n till fas II. Nu med Genentech. ersitet hela väge en patenttvist och vard från det Linköpings univ Har in tillverkningen via en dust med tihar licensierat Vi i nu just Resan har gått r Insmed. De har

aget istället. Den pågå t amerikanska föret i en patentfas II-prövning till en förlikning och Huddinge. det? digare tvingats som gör att Linköping, Lund ntech och Ipsen Linköpings Hellström vid tvist mot Gene tillväxt. – Professor Ann rat projektet? Harvard sitt IGF-I för längd Lois Smith vid de inte får sälja har ni finansie kunde och Hur kning hjälp rsitet med k grans unive sk n tillväxtfak t det själva och efter en juridi samband mella vi arbetar – Vi har finansiera till Shire Men upptäckte ett till oss eftersom vanlig ögonre och när vi sålde de licensiera ut ROP som är en g av privata spara haft någation. torn IGF-I och födda barn. helt annan indik ägare. Vi har inte hos för tidigt inte med en var vi runt 140 komplikation personligen tror vaskulariseapitalister, jag de här barnen y riskk styi ra er? med att e Näthinnan hos rar lister vill sitta k Hur hittade Shir ska och de riske lsen akpå det. Riskkapita da att sälras inte som den n började vi i styre blinda. Jag har en tydlig agen t – För två år seda att syn eller bli på partrelsen och de r Vi hade inte få kraftigt neds rbetspartners när jag arinom en viss tid. r tivartivt leta efter sama avv Ann Hellström da ktad takta kontakt ko inställninggj g ja projektet h jag blev konta ble genom rent detek och P ko långt med den S ience Park i s Scie neringmöten och r B ellius arfull möjliga kkommit så här forsk hand en anmed betade på Berze Vi det ns . mma ckten bete. Till slut fanns bedöma upptä er med. Vi har arbetat tillsa idigt en. e en ssion samt disku o, unihjälpte till att de temp med t deras som vi inled t tillsammans förse alla och respektera ao att na ersia- företag de att komm i sökte om paten rävan e rag uppd t tidsk gerad ard som fick i de varit helt enga md eu- Det är enorm som krävs i en due k versitetet i Harv de lyckockså 6 miljoner information som det vidare. Men n ngsdelen. Vi har ng ing ring det med den jättarna har kommersialisera år tröttna- liseri ra fas II och III, ess. De stora dilligence-proc FFP7 för att slutfö det. Efter ett par ha. Tilln FP ro från ades inte med vi måste matc ett par europeiska de med dem resurser som sammans med lsa lls över och prata har vi tills ska ge- stora tre av dem, och r erfrån som de vi och åkte bud komm emin ett ka vi om na att försö de d inom akad dels os- slut bad diagn . vi partners,, ett och fick rättigheter vann ade en med grund d och dels udier ud tud Shires erbjudand istället. 2006 nomföra stu ostika som sialisera själva diagn klar m utvec om so tikföretag som Premacure nu? bolaget. gen. Vad händer med del av behandlin d n de acure kan bli en g? ing har sålt Prem först som bola – Premacure Hold acure Vad gjorde ni markanden, räckte arbetar kvar i Prem kla fi s redan på inisk data så det till Shire, och jag F--II finn F-I ke- IGFmed Shire utvec – Vi hade då prekl ns särlä fick mma det? Vi till för att tillsa har ni löst på Harvard. urr h hur hu delat ut pengar behandling I-stufrån Lois Smith har som Vi fas e. en IGF-I r vidar ktet och påbörjade Vårt patent gälle just nu hur fram hos för ti- proje och – V medelsstatus terar oner dos disku likati fram vi få komp a, och ygga nter för att på markk- ägarn err fför att föreb nter die med 14 patie finns patie n 5 som ut. att se Det barn. tiden ska vi kunde visa s- digt födda ls els längdtillväxt. säkerhet. När mede öka Läke att e för a svar tyckt naden används e illll en ill fått exakt samm få ttill r över å g gå e ku occh vi kund k e och ä kt ett räckt det kett d verke

Hur började

RAPPORTEN KOMMER TILL DIN INKORG VARJE MÅNAD

*Är du redan prenumerant? Maila oss på: prenumeration@lifesciencesweden.se

Lista över aktuella anslag g där du lätt hittar de som är relevanta för dig eller ditt företag att söka just nu. Juridisk uppdatering pp g där vi kortfattat går igenom de regelförändringar som påverkar din verksamhet. De senaste g godkända läkemedlen i Sverige och Europa. De senaste subventionsbesluten från TLV, både av förbrukningsartiklar och läkemedel. Den senaste månadens viktigaste affärer i branschen. Ett inspirerande p case: branschkollegor berättar kortfattat om med- och motgångar som du kan lära dig av.

www.lifesciencesweden.se/exec LIFE SCIENCE SWEDEN – all bevakning du behöver

NYHETER

Krönika JONAS EKSTRAND

Alla vill undvika Svarte Petter

åfallande ofta tycks många verksamheter av alla de slag primärt fokusera på att slippa sitta med Svarte Petter när spelet är slut. Att låta någon annan ta notan är att vara framgångsrik. I ett helhetsperspektiv är det kanske inte alltid så lyckat. Den gångna vintern var hård i Kungliga Huvudstaden; de kostnader staden sparade på att inte ploga och sanda gångbanor transfererades raskt via ambulans till landstingets ortopedkliniker. Gipstillverkarna hade en lysande säsong. En bekant har en dotter som under fem års tid haft ont i magen. Saken har utretts kors och tvärs av primärvården utan att diagnos har kunnat fastställas. Ett utökat test i privat regi pekade tydligt mot glutenintolerans. Problemet löstes med eliminationsdiet. Primärvården sparade visserligen några tusenlappar för fem år sedan genom att inte testa brett, men totalkostnaden i form av lidande med mera blev hög. En nära släkting till mig går på Warfarin. Med undermålig kontroll ledde detta såklart till en stroke och sjukhusvistelse. En hög nota på många sätt. Warfarin är ju som bekant ett gammalt råttgift med sina för- och nackdelar. Vi skulle behöva något nytt. Men det är svårt att göra medicin, det mesta går käpprätt åt skogen. Mycket tänk och en massa blod (närkontakt med lyktstolpar är den disträe forskarens vardag), svett (finansiärens) och tårar (forskarens significant other) krävs för att konklusivt visa att man varit på fel spår igen. Och igen. Läkemedelsforskaren är sannerligen en härdad själ som kan avverka ett helt yrkesliv utan att egentligen, statistiskt sett, lyckas någon gång. Det krävs ett stort mått av mod och entusiasm för att hålla ångan uppe och gå iland med den uppgiften! Den stora drivkraften för många är naturligtvis vetskapen om att det man gör potentiellt kan leda till stor nytta för både medmänniskor och samhälle (det är i alla fall så man får lägga upp det när mamma frågar vad man ”egentligen” presterat på jobbet). Lyckligtvis vet vi ju alla att det faktiskt går vägen ibland med resultatet att säkrare och mer effektiva mediciner kommer ut på marknaden. Om det nu vore så väl att nya läkemedel verkligen tas upp på marknaden. I Sverige är det lite si och så med det nuförtiden. De som bestämmer prioriterar generika före nya, dyrare men effektivare preparat. Konsekvensen av en sådan politik behöver i längden inte resultera i att samhällets kostnader blir lägre, snarare tvärtom. Läkemedelsindustrin undviker i högre grad Sverige med konsekvensen av färre arbetstillfällen i en bransch som står för en femtedel av landets nettoexport. Vi kommer också att som patienter få hålla tillgodo med ålderdomliga läkemedel, de nya preparaten kommer inte att säljas här. Vi får nog vänja oss vid Svarte Petters goda sällskap.

Jonas Ekstrand, tf vd Sweden Bio.

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Hoten ska hanteras Hittills har det saknats samordning hos polisen för att bekämpa trakasserier från djurrättsextremister. Men nu tar Rikskriminalpolisen tillsammans med Säkerhetspolisen ett bredare grepp för att komma tillrätta med problemet. I FÖRRA NUMRET AV Life

Science Sweden skrev vi om djurrättsextremism och hur forskarna krävde tuffare tag från polisens sida. I dialog med justitiedepartementet har representanter från bland annat universiteten i Umeå, Uppsala och Lund samt från Astra Zeneca lagt fram förslag på tre åtgärder de anser skulle underlätta för forskarna. Överst på listan står en nationell samordning. – Det är inte bara läkemedelsindustrin som pressas utan även kött- och pälsindustrin, så det behövs verkligen en samlad kraft mot extremisterna, säger Thomas de Neergaard, säkerhetschef på Astra Zeneca och en av dem som haft kontakt med justitiedepartementet. Bättre rutiner Och önskemålet om en nationell samordning har branschen på sätt och vis fått gehör för. På eget initiativ har polismyndigheterna börjat se över sina rutiner för hur de arbetar med extremism och har identiﬁerat ett antal problem som de nu jobbar med att åtgärda. Vilka åtgärder det handlar om är polisen förtegen om, men Håkan Wall som är talesman på Rikskriminalpolisen, intygar att en kraftsamling är på gång. – Vi kommer inte att ar-

beta nationellt mot det här men Rikskriminalpolisen kommer i samarbete med Säkerhetspolisen att stå för underlag och stötta de lokala polismyndigheterna i arbetet mot extremister. Arbetet är pågående och vi har ännu inte slagit fast ansvarsfördelningen, men det kommer att bli bättre uppstyrt, säger han. Hamnar hos närpolisen Fredrik Hammarström är före detta polis och driver i dag bolag inom säkerhetsfrågor, bland annat för läkemedelsindustrin. Han arbetade med att kartlägga djurrättsaktivister hos Stockholmspolisen mellan 2007-2008 och tror inte att det räcker med samordning från polisens håll. – Problemet för de regionala polismyndigheterna i dag är att djurrättsextremisterna arbetar organiserat över länsgränserna, men brotten är av ringa art och hamnar därför hos närpolisen, säger han. De andra önskemålen från forskarna, att upprätta en brottskod för anmälningar som kan relateras till djurrättsaktivism och att utöka lagstiftningen kring kontakt- och besöksförbud, saknar i dag åtgärder. Frågan om brottskod är svår, menar Håkan Wall,

Håkan Wall, Rikskriminalpolisen

som inte tror att det ger en rättvis bild av brotten. – Det är svårt att sortera in gärningsmän under rubriker, är det misshandel går det ju under en brottsrubricering och likaså med hot eller skadegörelse, säger han.

ger Håkan Wall. Thomas de Neergaard är ändå positiv till att polismyndigheterna tar tag i den nationella samordningen och är övertygad om att någon form av kategorisering av brotten så småningom kommer att tas fram. – Får de en nationell samordning på plats kommer det automatiskt att leda till att en brottskod för den här typen av brott tas fram. För att få en överblick måste de se omfattningen av problemet, säger han.

Kategorisering önskvärt Men enligt Fredrik Hammarström kan det ﬁnnas andra sätt att föra statistik på. Bland annat tillämpar polisen i valperioder ett system med pop up-fönster där polisen kan ange om brot| ANNA SUNDSTRÖM ten har politisk anknytning till brottsrubriceringar som hot, våld och ska4 NYHETER degörelse. – Det systemet kan också innebära en belastning för verksamheten om det dyker Hot som vardag upp en massa pop upfönster varje gång en polisman ska registrera ett brott, men vi tittar på olika alternativ. Statistik är också en liten del av det totala informationsunderlaget, säLife Science Sweden nummer 5. Life Science Sweden Nr 5-2013 www.lifesciencesweden.se

Utdrag från djurrättsaktivisternas webbsidor. ”Ansökaren XX (boendes på X X) har lång erfarenhet som djurplågare."

”Man kan tycka att studera just dem skulle ge mer än att mörda och plåga oskyldiga kaniner men det tycker uppenbarligen inte XX.”

Life Science Sweden Nr 5-2013 www.lifesciencesweden.se

”As you let the

animals suffer we let you suffer.”

”We know how to ﬁnd you and we will attack! We won't ask nicely anymore.”

”XX plågar hundratals djur som de

sedan säljer. Ägaren XX har varit väldigt mån om att hålla företaget från rampljuset men nu är det nog.” ”Vi lyckades ta oss under

byggnanden med hjälp av ett kryphål och därifrån skapade vi en väg in i byggnaden genom att borra oss in genom golvet.”

Flera av de hotade forskare k vi pratat med beskriver kontakterna med djurrättsaktivister inte bara som hotfulla utan också som mycket tidskrävande. En forskare tycker inte att det är forskarnas uppgift att ta diskussionen utan skulle hellre se att myndigheterna klev in med upplysningar. – Här tycker jag att det är viktigt att Läkemedelsverket som myndighet går in och informerar om varför det ﬁnns djurförsök. Vi som jobbar med läkemedelsutveckling vill ägna oss åt just det och inte åt att ta de här diskussionerna.

”...plågar djur

i forskningens namn, ljusskygga som de är, har verkat i skuggorna allt för länge och det är dags att alla får veta vilka det är som dödar tusentals djur varje år på de mest plågsamma och sadistiska sätt.”

”This time it was

just a new color for your posh silver audi. But you never know what we'll think of next.”

Nu kräver forskare tuffare tag mot djurrättsextremisterna Bilbränder, hembesök och hotfulla telefonsamtal är r inga ovanligheter för forskare som använder djurförsök. Men inom polisen saknas det samordning för att bekämpa trakasserierna och nu har både akademi och industri tröttnat och vill se tuffare tag. I HÖSTAS FÖRSÖKTE djurrätts-

aktivister tända eld på en bil tillhörande en chef på Astra Zeneca Sverige medan bilen stod parkerad på uppfarten till dennes bostad. Under 2011 sattes också bilar i brand för ytterligare två chefer och två andra på företaget ﬁck sina bilar målade med blodröd färg. En av dem ﬁck också sitt hus målat i rött. Life Science Sweden har gått djurrättsaktivisternas igenom hemsidor och den hotfulla och hatiska tonen är uppenbar. Personer som arbetar med djurförsök på svenska företag eller vid universitet hängs ut med foto, namn, telefonnummer och hemadress. Aktivisterna uppmanar därefter sina anhängare att ta kontakt med personerna för att förmå dem att

sluta med djurförsök. k I vintras intensifierades kontakterna i samband med att Astra Zeneca beslutat att flytta de hundar bolaget fött upp för forskningsänk damål i Sverige till andra forskningsanläggningar i bland annat England. Thomas de Neergaard är säkerhetschef på Astra Zeneca och arbetade tätt med polisen vid hundarna. av transporteringen – Det var viss turbulens vid vår anläggning för hunduppfödning, men även vid flygplatserna i samband med transporten. Det uppstod ett flertal händelser som rubriceras som brott, men det pågår förundersökningar och är sekretessklassat så jag kan inte säga något om det nu, säger han. Som stort bolag hamnar Astra Zeneca ofta i skottlinjen, men det

Forskarna berättar

Life Science Sweden har talat med forskare och ledare på ett tiotal forskningsbolag och institutioner som blivit utsatta för hot och trakasserier. Här är några av deras kommentarer.

”Vi har levt med det rätt länge, men för många är det riktigt jobbigt.”

är långt ifrån bara de som har problem med djurrättsaktivister.

Forskarna väljer tystnad Efter att ha pratat med ett tior tal forskningsbolag och ett ﬂertal forskningsinstitut som någon k gång blivit utsatta för djurrättsaktivister förstärks bilden av att aktik visterna håller koll på hela Forskningssverige och att det inte bara är tomma hot. Forskarna vi pratat med vittnar om såväl hotfulla telefonsamtal och mail som om förföljser och i vissa fall besök av djurrättsaktivister i hemmet. Men av rädsla för att elda på hoten ännu mer väljer de ﬂesta drabbade att hålla tyst. På vissa håll i landet har forskarna blivit uppmanade av den lokala polisen att inte k prata om hoten från djurrättsaktivister, särskilt inte med media. k – När man jobbar med forskning på djur får man räkna med att folk blir engagerade och att det är känslor med i bilden som de vill få utlopp för. Det är dock ett dilemma att prata om det. Man vill

”De jobbar ofta utifrån utländska servrar, vilket försvårar polisens arbete.”

ju inte trigga fram mer aktivism, k säger en anställd på ett forskningsbolag som vill vara anonym. Det faktum att Astra Zeneca, som tidigare stått i centrum för aktivisterna, nu håller på att avveckla mycket forskning gör att andra nu kan hamna i fokus. Brun Ulfhake är professor i anatomi vid k Karolinska institutet och är verk-

”Det är ett dilemma att prata om det. Man vill inte trigga fram mer aktivism” ANONYM FORSKARE PÅ ETT BOLAG

”Det är svårt att rekrytera folk till de djuretiska nämnderna. Det är en utsatt roll att ha.”

samhetschef för komparativ medicin och har jobbat övergripande djurförsöksverksamheten med där i över 20 år. Han vittnar om k att deras kontakt med djurrättsaktivister varit mindre hotfull på senare år, men samtidigt undrar han om det kommer att vara lugnt så länge till. – Astra Zeneca som stort företag har varit mer utsatta på senare tid. Och när de nu lägger ner allt mer forskning i Sverige tror jag att blickarna kan rikta sig mot oss i stället, säger han.

Primatforskning hotad Den forskningsdel som varit mest utsatt på KI-området har varit Astrid Fagraeus Laboratoriet där universitetet utövar försök på primater. Primatförsöken övertogs när forskningen vid Smittskyddsinstitutet ﬂyttades över till Karolinska institutet och handlar främst om hjärnforskning och utvecklingen av vaccin mot hiv. Här har det gått så långt att forskningen kan komma att läggas ned vid Karo-

”Vi har haft Säpo här och har en deal med lokaltidningar att inte skriva om händelser. Ju mindre som skrivs desto bättre. Det skadar bara forskarsamhället, som att kasta fotogen på elden.”

Brun Ulfhake, Karolinska institutet.

linska institutet på grund av uppmärksamheten från aktivister. – Jag tror inte att primatförsök kommer att ﬁnnas i EU så länge till. Det har varit så mycket besvär med djurrättsaktivister kring aporna, så jag tror att EU snart kommer ﬂytta den forskningen till länder där man har mindre insyn och där myndigheterna inte är lika toleranta mot aktivister, vilket är synd då risken för att aporna får det sämre ökar, säger Brun Ulfhake.

”Sverige ska vara det land som har flest angrepp, men kanske inte de våldsammaste.”

Inget stöd för de utsatta Hur man som enskild forskare och företag väljer att hantera hoten och trakasserierna skiljer sig åt. På Karolinska institutet och Astra Zeneca har man nolltolerans mot hot mot anställda och alla trakasserier polisanmäls. Men i dag finns det ingen som kan svara på hur vanliga de här brotten är. Fram till 2004 höll Säkerhetspolisen koll på hur många brott som var kopplade till djurrättsextremism varje år, men när ansvaret för brotten flyttades ut till länsnivå försvann överblicken. Eftersom det heller inte finns någon enskild brottskod för djurrättsextremism är det omöjligt även för den som vill att r få en överblick. Statistik från början av 00-talet visar att nivån åtminstone då låg relativt konstant på runt 300 anmälda brott per år. Men polisanmälningarna är ofta slutsteget, innan det går så långt är det för många forskare i dag en vardag där det ingår att vara uthängd och hotad. I dag finns inget stöd för forskare som jobbar på k mindre bolag och som blir kontaktade eller uthängda på internet a djurrättsaktivister. – Är man tillräckligt gammal och har varit med om det mesta är det kanske en sak. Men för de yngre forskarna eller företagarna borde det finnas stöd, säger en vd. På senare tid har forskningsbolag, institutioner och universitet varit i nära dialog med polisen med hopp om att få en bättre samordning av brott som kan koppr las till djurrättsaktivister. Nu verkar det som att det är ändring på gång. Säkerhetschefen Thomas de Neergaard har varit med i dialogen från Astra Zenecas sida. – Vi har haft en bra dialog med justitiedepartementet och polismyndigheterna och har lagt fram förslag på hur vi skulle vilja se hur arbetet med djurrättsextremister hanteras framöver. Polisen har också tillsatt en arbetsgrupp i vilken bland annat Rikskriminalpolisen ingår och vad jag förstår fortgår det arbetet tills de hittar en modell som kan presenteras inom den närmsta tiden, säger han.

”Man är ju uppmärksam det finns alltid med i medvetandet.”

för den nya produkten ett visst antal år, sa Geoffrey McDonough, vd för Sobi. Thomas Lönngren, tidigare chef för EMA och nu senior konsult på NDA, beskrev det som ett samhällsproblem att många vårdsystem är så försiktiga. – Flera läkemedel kommer inte att få genomslag eftersom vården inte hinner upptäcka dem. Ta omeprazol som exempel, det tog sex år efter marknadsgodkännandet innan det

Investerare och FoU-bolag pratade utmaningar på Bio Equity som arrangerades av Biocentury.

gick att fullt ut visa behandlingens värde. I dag är risken att nya behandlingar aldrig får bevisa sig. Även alternativa ﬁnansieringar av FoU diskuterades. – Vi har lärt oss att det kostar en miljard euro och tar tio år att ta en innovation

till marknaden. Ny statistik säger att det kostar två miljarder euro och det tar 16 år. Vi måste anpassa våra affärsplaner och vara tydliga med det när vi pratar med investerare, sade Werner Lanthaler, vd på Evotec. | INGRID HEATH

in att på k stri för blir att e till och dra – sign säg

b som nisa opin verk rymm rekomm samban och de ytte

möta betar

”Jag brukar anmäla, men oftast händer det inget mer med anmälningarna.”

Europeiska investerare och life sciencebolag möttes i maj när Bioequity 2013 hölls i Stockholm. Fokus i debatterna låg på finansiering och nya affärsmodeller. tationer präglades det 14:e Bioequitymötet av diskussioner om de förändringar som sker på marknaden. Bland annat hur branschen kan möta den ökande presssen från sjukvården i olika länder. – I vissa fall behöver vi sitta ner med representanter från vården i olika länder och skriva avtal redan under utvecklingsstadiet. Länderna måste visa att de är beredda att betala

Statisitk behövs Förslagen handlar framförallt om en nationell samordning av brott

Fokus på affärsmodeller FÖRUTOM företagspresen-

ti tas mäln kring äve av la

Land Försl bete för l

tiv på t vid an oli sam nellt är p styra går nal om brot djur skriv |A

Ha er

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

NYHETER

Styrelsetopparna som tjänar mest Spridningen på arvodesnivåerna i svenska life science-bolag är stor. Det visar en sammanställning Life Science Sweden har gjort. UNDER 2012 tjänade en ordförande i ett svenskt life science-bolag i genomsnitt 324 250 kronor för ett års uppdrag. För ledamöterna är motsvarande summa 152 500 kronor. Arvodesersättningarna skiljer sig markant mellan bolagen och mest tjänar styrelsemedlemmarna i läkemedelsbolaget Meda.

750 000

600 000

470 000 420 000 420 000

400 000 400 000 400 000

350 000

350 000 *250 000 till vice ordf. 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 250 000 250 000

210 000

200 000

200 000 160 000 160 000

160 000 150 000

150 000

200 000 150 000 150 000 150 000

175 000 170 000 120 000 125 000

Marknadsvärdet styr

Där kunde ordföranden Bert-Åke Eriksson inkassera 750 000 kronor för verksamhetsåret 2012 medan övriga ledamöter ﬁck 350 000 kronor vardera. Totalt lägger bolaget 2 850 000 kronor på styrelsearbete under ett år, vilket kan förklaras med bolagets marknadsvärde är omkring 23 miljarder kronor. Men alla styrelseengagerade kan inte räkna med arvoden i Medas nivåer. För mindre bolag som Isconova

75 000

65 000

75 000

85 000 15 000 30 000 0

eda

o Orex

divir

tage

Bio

t men

Bio Karo Develop a k s rolin

vent

Bioin

s rtivu

ex ion ics itrolife ma tech rine Allen erg Der Cellavis iagnost V e Bio Aeroc v i b D t o c e l A M Bou

e Still

l Igg nova dica Isco nsa Me Biotech a H

Ka Arvodet för styrelseordföranden och -ledamöter inom svensk life science varierar kraftigt beroende på bolag. Mest tjänar Bert-Åke Eriksson, ordförande i Medas styrelse, som fick 750 000 kronor i arvode 2012.

och Hansa Medical är de en bråkdel. Men där är också marknadsvärdet på bolagen lägre, 129 miljoner kronor frespektive 92 miljoner

kronor. Lundabolaget Biotech Igg, som har ett marknadsvärde på 23,6 miljoner kronor, ger 30 000 kronor i arvode till sin styrelseord-

förande Margareta Krook medan övriga i styrelsen får 15 000 kronor. Sobis styrelseordföranden Bo Jesper Hansen är an-

ställd i bolaget och får därför inget arvode för sitt arbete i styrelsen. I stället ﬁck han för 2012 8 791 000 kronor i grundlön plus annan

Ordförande

Sob

Ledamöter

ersättning, detta efter en uppgörelse i samband med att Swedish Orphan gick samman med Biovitrum. | ANNA SUNDSTRÖM

Vad händer om din transport inte håller rätt temperatur? Vill du vidga dina vyer? Då kan du söka bidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. Nu utlyser vi bidrag som täcker lönen under 4–12 månader för tjänstgöring i näringslivet för universitetsforskare eller inom högskolan för den som är verksam inom industrin.

Med Optimize Courier får du säkra transporter och personlig service till marknadens bästa pris. Kontakta oss redan idag för mer information.

Läs mer på vår hemsida, www.stratresearch.se eller kontakta Joakim Amorim, SSF, tel 08-505 816 65. Sista ansökningstid är måndag den 9 september kl 14:00.

www.stratresearch.se

VAD HÄNDER JUST NU? mobil.lifesciencesweden.se

Stockhholm-Arlan Sto -Arrlan landa da, 08 da 08-59 -594 -59 594 501 01 10 ww .optim www miz izeecou couri rie ri ier.c er.com r.ccom m ops p @optim @op optim mize izec iz zzeecou co ri co rier.s r.see

DAVID KOPF Instruments – Världsledande tillverkare av stereotaktiska instrument

• Stereotaktiska ramar • Elektrodhållare • MRI Instrument • Spinalinstrument • Huvudhållare

• Öronpinnar • Manipulatorer • Borrar • Kapillärdragare • Med mera…

Tel: 08-766 57 15 www.agnthos.se

NYHETER

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Driver fram ett nytt ekosystem Intervju: För 18 månader sedan lanserade Storbritannien sin genomgripande life science-strategi. George Freeman är parlamentsledamot för de konservativa och även särskild rådgivare till regeringen kring life science. Med en bakgrund som investerare inom life science hjälper han nu till att stöpa om den brittiska vården. Vilka delar är viktigast i er life science-strategi? – Nyckeln är att den är bred och angriper frågan från många håll samtidigt. Målet är att skapa ett nytt fungerande ekosystem, och det kräver ﬂera parallella spår. Vi har satsningar på den tidiga akademiska forskningen. Därefter uppstår tomrummet när små företag inte lyckas ﬁnansiera sin utveckling och för att möta det har vi skapat en katalysfond. På nästa nivå, i själva vården, gör vi förändringar inom NHS som organiserar all vård i Storbritannien. Tidigare har deras data om vårdresultat bara används internt, men nu öppnar vi upp så att industrin kan ta del av dem också. – Även satsningen som vi gör internationellt är viktig, där har vi vårt Life Science Investment Office som reser runt och informerar om våra satsningar och även hjälper internationella investerare som är intresserade av brittisk life science. Vilka hinder har ni stött på? – Strategin kräver en enorm omorganisation av vården och det sker inte smärtfritt. Vårt vårdsystem med NHS i toppen har länge varit väldigt centraliserat och politiskt drivet. Politiker har bestämt vilken

vård som ska beställas. Ett sådant system kan vara effektivt för att uppnå vissa mål för folkhälsan, men det blir inte särskilt öppet för innovationer. – Det vi gör nu är att ﬂytta makt från politikerna och låta klinikerna i större utsträckning bestämma vilken vård som ska bedrivas. Det här är en historisk förändring inom NHS, och syftet är bland annat att få vården att snabbare köpa och använda nya tekniker och behandlingar. Vi vill skapa en symbios mellan vården och life science-industrin. Varför då? – Vi kommer aldrig att lösa de ökande kraven på produktivitet som NHS står inför om inte vården blir bättre på att nyttja innovationer. Det gäller rakt igenom, från it, teknik, diagnostik och behandlingar. Vi kommer heller aldrig att lyckas attrahera och behålla den globala life science-industrin om inte vårt vårdsystem blir bättre på att använda innovationer. Branschen har egna problem med produktivitet och liknande, hur mycket är det politikens uppgift att hjälpa till? – Politiken har en enorm påverkan på förutsättningarna för den här bran-

”Vi vill skapa en symbios mellan vården och life science-industrin.”

schen. Sektorn verkar i gränslandet mellan vård, industri och akademi. Politiker styr akademin via forskningsanslag, vården via de regelverk och budgetramar man sätter upp och branschen påverkas av skatter och liknande som politiker bestämmer över. Ska det fungera krävs det en aktiv politik. – Det har setts som lite anmärkningsvärt att en konservativ regering väljer en så här aktiv strategi för att underlätta för en industri, sedan Margaret Thatcher finns en tradition som är skeptisk mot aktiva näringspolitiska åtgärder. Men den här regeringen vill ha en aktiv branschstrategi för hälsoområdet. Vad ligger bakom den förändrade attityden? – Vi har en koalitionsregering som ska hantera konsekvenserna av en historisk finanskris. Den ska få Storbritannien på fötter med en hållbar ekonomisk tillväxt samtidigt som den ser att vi befinner oss mitt i ett globalt race där vi tävlar om varje investerat forskningspund. Vad måste branschen göra? – De håller redan på att omorganisera sig, alla bryter upp sina strukturer på ett eller annat sätt. Här har Astra Zenecas och GSK:s förändringar varit tydligast. Jag tror inte på att det finns en bra lösning som alla bör följa, men vi ser att det finns ett par utmaningar som är gemensamma oavsett hur man väljer att som företag strukturera sig. Det är för att möta dessa utmaningar, som till exempel att man har bra tillgång till

George Freeman hjälper till att stöpa om den brittiska sjukvården.

vården, som vi bygger om vårt ekosystem. Det finns en ständig dragkamp för staten att inte betala onödigt mycket för medicinska behandlingar, samtidigt som det stryper en industri om budgeten görs för tight, hur ska politiker förhålla sig till det dilemmat? – Det är en spänning, men man måste tänka långsiktig. Här tog man beslutet att NHS budget inte skulle påverkas av den 25 procentiga kostnadsbesparing som annars gällde för alla offentliga utgifter. – Det gäller att komma ihåg att när dagens vårdsystem och NHS grundades på 40-talet dog män i genomsnitt i 60-årsåldern och den vanligaste orsa-

ken till för tidig död var hjärtattack i 50-årsåldern. Forskning har nu lett till att få dör i hjärtattack och män lever i genomsnitt till 80-årsåldern. Inte nog med att vi lever längre, vi kräver också mer vård i den senare delen av livet. Allt det här gick inte att förutspå när vårdsystemet byggdes upp, men nu måste vi tänka annorlunda och innovationer som förbättrar diagnostik

och behandling är enda lösningen. Vad är din bild av svensk life science? – Det är tydligt att Sverige är ett fortsatt starkt life science-kluster i Europa. Dels har ni starka företag, men även Karolinska institutet är en viktig del, liksom forskningsklimatet på sjukhuset. |INGRID HEATH

F A K T A

LIFE SCIENCE-STRATEGIN Life science-strategin presenterades i december 2011 av Storbritanniens premiärminister. Planen är en tioårsplan som ska säkra att Storbritannien är en stark life science-nation. Planen omfattar hela kedjan från tidig forskning till vård, även finansierings- och prissättningsfrågor ingår. I ettårsuppföljningen konstaterade man att de flesta förändringar initierats, men att de största utmaningarna är att förändra vården.

Welcome to Stockholmsmässan!

Should we share our patient journals in the cloud? Can we game our way to better health?

What happens when doctors can download our DNA?

Join the Conversation

at Digital Health Days, Stockholm August 21-22

Healthcare is about to change radically. It will affect people, society and business models. It will affect you. Join the thought leaders for two days of visionary seminars, deep discussion and hands-on workshops. We promise there’ll be plenty of time to discuss and interact. Register at www.digitalhealthdays.se

Will we spend more on prevention or on cure? Will patients choose to call their doctor on Skype?

When can Artiﬁcial Intelligence diagnose us?

Digital Health Days – where ICT meets life science and healthcare to shape the future

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

12 BRANSCHKOLL B I O T E C H

Blickar mot Europa

kommer att vara kvar på Aktietorget och ansöka om företagsrekonstruktion. Det beslutades vid en extra bolagsstämma i slutet av maj. Företagets styrelse hade tidigare lagt fram förslag om att likvidera bolaget, men vid stämman tog bolagets framtid en ny vändning. I stället för att likvideras kommer Creative Antibiotics att ansöka om företagsrekonstruktion vid Umeå tingsrätt. Detta efter att vissa av företagets fordringsägare satt sig emot en ordnad avveckling av bolaget. Handeln med bolagets aktier på Aktietorget är dock stoppad.

UMEÅBOLAGET

Med mer pengar i kassan ska bioteknikbolaget Episentec ta sina kemikalier utanför Sverige. Stockholmsbaserade bioteknikbolaget Episentec ska nu ta sitt koncept med kemikalier och reagens till biosensorer, Label enhanced SPR, till den europeiska marknaden. Fokus ligger på användare av biosensorinstrument inom biokemisk forskning, framför allt inom läkemedelsutveckling. – Vår produkt ökar känsligheten vid mätningar med

DET

Anders Hanning, vd.

biosensorer, vilket betyder att man kan mäta både lägre halter och mer speciﬁkt vid exempelvis läkemedelsscreening, säger Anders Hanning, vd för Episcentec. Det i dag två man starka bolaget håller som bäst på att rekrytera en säljare för att lansera sitt koncept i Europa. Marknadslanseringen har möjliggjorts efter en, enligt bolaget, lyckad ﬁnansieringsrunda som inbringar kapital från Almi Innovationsbron, ett antal privata investerare och tidigare ägare. Hur mycket pengar det rör sig om vill dock inte bolaget uppge. Behöver ni mer externt kapital framöver? – Det återstår att se, eventuellt kan vi behöva genomföra en kompletteringsrunda om ett år, men det får vi se då, säger Anders Hanning. Episentec grundades 2010

Nya bud för Creative Antibiotics

Allenex säljer Anamar INVESTMENTBOLAGET Allenex säljer innehavet i portfölj-

av forskare med erfarenhet av utveckling och tillämpning av biosensorer. Bolaget har sin bas i Stockholm och

har utvecklat ett koncept med kemikalier och reagens för användare av biosensorinstrument.

bolaget Anamar, som är inriktat på kroniska ledsjukdomar. Försäljningen uppgick till 1,7 miljoner kronor. Köpare är huvudägaren Koncentra Holding. Allenex blir därmed fullt fokuserat på transplantation och bolagets innehav, cirka två procent av kapitalet i Anamar, är redovisningsmässigt upptaget till noll. Under de senaste åren har Allenex knoppat av Pharmacolog, Likvor, Novahep, Recopharma och Ortoway. Tidigare har onkologibolaget Oncolog Medical gått i konkurs, liksom Biovator och Bioresonator.

M E D T E C H

Medtech-bolag tar in kapital EPISURF MEDICAL, med fokus på ledskador, har tagit in 50 miljoner kronor före emissionskostnader i en riktad emission. Aktiehedgefonden Rhenman Healthcare Equity är nu näst största ägare i bolaget. Utöver denna emission ska bolaget ta in ytterligare 20 miljoner i en fullt garanterad företrädesemission. Med emissionerna ser bolagsledningen att verksamheten är fullt ﬁnansierad med den rådande affärsplanen. Bolaget inleder nu förberedelser för en

Investmentbolaget Accelerator rensar i sin portfölj och knoppar av ett av sina dotterbolag. Samtidigt tar man in nytt kapital. INVESTMENTBOLAGET

ﬂytt från Stockholmsbörsens tillväxtlista First North till Stockholmsbörsens huvudlista.

Det här är vårt största kommersiella genombrott hittills, nu kan vi nå ut brett på den nordiska marknaden.” ENZYMATICAS VD MICHAEL CHRISTENSEN, OM AFFÄREN MED ACTAVIS.

Accelerator knoppar av röntgenbolag Accelerator renodlar sin verksamhet och knoppar av dotterbolaget Synthetic MR. I samband med avknoppningen genomför man en nyemission om cirka tio miljoner kronor under det tredje kvartalet 2013. Emissionen görs med företräde för befintliga aktieägare. Kapitalet ska användas för att i första hand för att hitta samarbetspartners för en internationell marknadslansering av företagets programvara Symri för magnetröntgenkameror. – Synthetic MR befinner sig i ett skede med potential för en mycket positiv värdeutveckling. Avknoppningen av Synthetic MR är nästa steg i renodlingen av Accelerator. Den tydliggör de värden som finns i Synthetic MR och ger bo-

laget bäst förutsättningar i dess utveckling till ett framgångsrikt medicintekniskt bolag, säger Maria Wrethag, vd för Accelerator, i ett pressmeddelande. Som ett led i avknoppningen har styrelsen i Accelerator tidigare meddelat att man kommer att göra en utdelning till aktieägarna. Beslut om denna fattas vid en extra bolagsstämma under hösten 2013 och efter utdelningen är planen att lista Synthetic MR på handelsplatsen Aktietorget. Programvaran Symri säljs i dag för kliniskt bruk i Europa, men målet är att den ska säljas som ett tilllägg till ﬂer internationella MR-tillverkares kameror och system. Under 2012 ingick Synthetic MR ett utvärderingsavtal med en av de globalt ledande MR-tillverkarna.

BRANSCHKOLL 13

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

P H A R M A

De letar Sverige-vd Fusionsaktuella Immune och Epicept fortsätter de svenska etableringsplanerna. Nu börjar jakten på en Sverige-vd.

Daniel Teper, vd på Immune, och Robert Cock, vd på Epicept.

LEDARNA FÖR DET israeliska läkemedelsbolaget Immune Pharmaceuticals och amerikanska Epicept har varit i Sverige vid ett ﬂertal tillfällen den senaste tiden. Anledningen är en förestående Sverigeetablering av de fusionsaktuella bolagen. Vid det senaste besök i slutet av maj berättade de hur etableringen och jakten på en Sverige-vd går. – Vi har träffat och pratat med ett par kandidater men än så länge är inga beslut tagna, säger Daniel Teper, vd för Immune Pharmaceuticals. Bolagen arbetar fortfarande med fusionsprocessen och mycket fokus har lagts på att ta fram en proxy för aktieägarna. – Aktieägarna kommer att rösta för eller emot Im-

munes köp av Epicept i juni och godkänns förvärvet kommer fusionen att äga rum först efter sommaren. Då kommer vi att ta tag i Stockholmskontoret ordentligt, säger Robert Cook, vd för Epicept. I november lade det israeliska läkemedelsbolaget Immune Pharmaceuticals bud på amerikanska Epicept Corporation. Budet värderar Immune kombinerat med Epicept till 75 miljoner dollar och accepterar ägarna får de cirka 20 procent av aktierna i det sammanslagna bolaget om affären går i lås. När fusionsprocessen avslutas kommer Epicepts notering på Stockholmsbörsen att behållas och namnet på det sammanslagna bolaget blir Immune Pharmaceuticals.

Meda dementerar uppköp SPEKULATIONERNA går varma om det indiska läkeme-

delsbolaget Sun är på väg att köpa upp svenska Meda eller inte. Det är inte första gången Meda spås bli uppköpt eller sammanslaget med något annat läkemedelsbolag. Nu säger dock bolaget ifrån och dementerar alla sådana rykten. Meda har tidigare inte kommenterat spekulationer men väljer nu att göra ett undantag och meddelar att det i dagsläget inte förs några diskussioner om att gå ihop med andra läkemedelsbolag. Vidare säger bolaget att de i fortsättningen inte kommer att kommentera liknande rykten igen.

323 MILJONER DOLLAR KOSTADE ASTRA ZENECAS UPPKÖP AV OMTHERA PHARMACEUTICALS, SOM UTVECKLAR FISKOLJEBASERADE BEHANDLINGAR AV BLODFETT.

KLINISKA 17 PRÖVNINGAR FÖR MEDTECH

SEPT

SÅ MÖTER DU HÖGRE REGULATORIS A KA KRAV A

Inom EU pågår arbetet med ett nytt direktiv för medicinteknik och kraven på klinisk evidens kommer att öka. Samtidigt efterfrågar sjukvården allt mer kliniska data inför sina köpbeslut. Välkommen till en dag som uppdaterar dig om gällande och kommande regelverk och som hjälper dig att navigera smart bland framtidens ökande krav.

SEMINARIET TAR UPP FRÅGOR SOM: Vad händer inom EU och vad innebär EU-kommissionens förslag på nytt regelverk för medicinteknik? ● Det här gäller idag – vilka studier måste göras? ● Kliniska studier som en del av din marknadsintroduktion ● Så genomför du rätt studier till rätt pris ● Att samarbeta med vården - så tänker universitetssjukhusen ● Vad kan medicinteknikföretag lära av läkemedelsföretag? ●

SAVE THE DATE!

DATUM:

17 SEPTEMBER

TID:

12.00-18.00

PLATS:

7A ODENPLAN STOCKHOLM

ANMÄLA L N OCH MER INFORMATION A HITT TAR DU PÅ lifesciencesweden.se/klinmed

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

14 BÖRS

Presenteras av:

LIFE SCIENCE-AKTIER 5 I HETLUFTEN

Uppdaterad 4 juni

Guide till Redeye rating Ledning En viktad analys av faktorerna historik, branscherfarenhet, marknadskommunikation och motivation A

Bioinvent

Cellavision

Moberg Pharma

Neurovive

Sectra

Ny vd för Bioinvent blir Michael Oredsson, i dag vd för Probi. Tillträde inom sex månader. Hans bakgrund från det kommersiellt drivna Probi tror vi kan vara ett plus i en organisation där det redan finns ett starkt fokus på det vetenskapliga. Det finns dock alltid en risk för att de två världarna krockar. Hos Probi har han levererat ett antal avtal, en erfarenhet som kommer vara en tillgång för Bioinvent. Det blir dock en utmaning att lyckas återskapa förtroende och framtidstro för bolaget i marknaden efter det senaste årets alla bakslag.

Q1-rapporten blev som väntat svag, men elasticiteten i kostnadsmassan överraskade positivt. Även Q2 ser ut att bli svagt och mycket talar för att 2013 blir ett mellanår. Den underliggande efterfrågan för bolagets produkter upplever vi är intakt och nya konkurrenter/tekniker lyser fortsatt med sin frånvaro. Cellavision har lyckats kroka arm med de fyra stora spelarna inom hematologiområdet. Vi bedömer bolaget som bra positionerat och räknar med en bättre utveckling under andra halvåret. Aktien känns attraktiv på nuvarande nivåer.

Bolagets ledning har skämt bort marknaden med att överleverera på sina mål för framför allt Nalox. Försäljningen i Q1 var svag, men resultatet höll trots det ihop. Redan Q2 förväntas bli klart bättre när kundintresset för att behandla nagelsvamp stiger under sommaren. I den kliniska portföljen har det gått trögare och enda kvarvarande kliniskt projekt är MOB-015, för behandling av nagelsvamp. Studien är fullrekryterad och fas II-resultat väntas nästa år. De kliniska motgångarna har satt viss press på aktien och tagit ned förväntningarna på projektet.

Neurovive är sedan april noterat på Stockholmsbörsens Small cap-lista. Bolaget utvecklar läkemedel baserat på den kända molekylen cyclosporin-A. Bolagets forskare har funnit att cyklosporin har egenskaper som innebär skyddande och minimering av skada på frisk vävnad vid olika traumatiska tillstånd. En Europeisk forskarinitierad fas IIIstudie pågår inom indikationen ichemisk reperfusionsskada och bolaget hoppas på resultat i slutet av nästa år. Nyligen har en mindre fas II-studie inom indikationen traumatisk hjärnskada påbörjats. Bolaget behöver stärka finanserna i år.

Det var ett relativt bra sista kvartal i det brutna räkenskapsåret 2012/13 som Sectra nyligen levererade. Framför allt har bolaget lyckats få till många nya order och orderingången steg med 86 procent för perioden. Positivt är att nedåtgången verkar vara förbi på den viktiga marknaden i norra Europa och USA. Dessa marknader är bolagets viktigaste och där man vill fortsätta stärka positionen. VD Torbjörn Kronander uppfattar vi anlägger en mer aktieägarvänlig strategi framöver där fokus på lönsamhet kommer vara det överordnade målet för verksamheten.

Tillväxtpotential En viktad analys av faktorerna marknadsstorlek, marknadstillväxt, samarbeten, produktdifferentiering och konkurrenssituation B

Lönsamhet En viktad analys av faktorerna stabil vinstutveckling, bruttomarginal, EBIT-marginal och avkastning på eget kapital. C

Trygg placering En viktad analys av faktorerna oberoende av enstaka händelser, finansiell situation, ägarstruktur, konjunkturkänslighet och aktiens likviditet. D

Avkastningspotential En viktad analys av faktorerna fundamental värdering, relativ värdering, marknadsförväntningar, nyhetsflöde/triggers, oupptäckt aktie och insynshandel. E

Bolag

Utv. 3m (%):

Active Biotech

Addvise

Aerocrine

Allenex

Artimplant

AstraZeneca

BioGaia

36%

-9%

43%

-17%

15%

35%

Marknadsvärde/ Aktiekurs (MSEK)

Redeye rating

Betydande nyheter står för dörren med EMAbesked i Q3 i år avseende ett godkännande för laquinimod. Utfallet osäkert, då den ena av två fas III-studier inte uppnådde statistisk signifikans.

3731 / 49,8

42 / 7,75

Kommentar

Bolaget är under utvärdering.

Bolaget uppvisar tillväxt i Q1 drivet av förvärv, men den underliggande efterfrågan var svag. Speciellt går det trögt för affärsområdet labb där konjunkturläget sätter press. Tillväxten hackade under första kvartalet, vilket tillfälligt pressar aktien. Bra ledning, finansiering och framgångar att inkluderas i ersättningssystem talar för bättring under Q2.

1700 /11

Spekulationerna om snabb tillväxtökning, driven av Conexios produkter, ligger bakom en hög aktivitet i aktien. Q1-rapporten var dock inget imponerande dokument och nådde inte våra estimat.

377 / 3,13

Avtal med Tiller på gång, vilket tänder en gnista av hopp för detta eviga förhoppningsbolag. Finanserna behöver dock förstärkas relativt omgående, men är det möjligt ännu en gång?

26 / 0,05

Aktien går bra med hjälp av ett ökat investerarintresse för läkemedelssektorn. Köpet av Omthera Pharmaceuticals är i linje med Soriots strategi att genomföra en rad mindre förvärv.

421718 / 337

Rapporten för Q1 var solid. Nya avtal med bland annat Nestlé ger bränsle till aktien som når nya toppnivåer. Frågan är vad bolaget ska använda kassan på 375 mkr till?

4171 / 241,5

Utv. 3m

Bolag Uppdaterad 7 jan (%):

Marknadsvärde; Aktiekurs (MSEK)

Redeye rating

Biotage

Boule Diagnostics

Bringwell

-2%

-8%

-1%

200 / 2,7

CellaVision

ChronTech Pharma

C-RAD

Diamyd Medical

Dignitana

Elekta

Ellen

Elos

Vetenskapliga instrument och förbrukningsvaror. Q1-rapporten var som väntat svag och nuvarande budgetsituation i USA och EU gör att även 2013 kan bli tufft. Intressanta produkter på väg ut.

622 / 8,9

Instrument och förbrukningsvaror. Q1-rapport visade på sjunkande försäljning och resultat. Försäljningen var svag i EU och Latinamerika, men höll ihop på den amerikanska marknaden.

179 / 38

390 /1,51

Bolaget är under utvärdering.

Egenvård och näringstillskott. Omstrukturering fortgår och Q1-rapporten visade på stigande lönsamhet. Exportsatsning verkar bära frukt. Skulle må bättre av en lägre skuldsättning.

D E

Kommentar Se 5 i hetluften i toppen av uppslaget.

-16%

-60%

-8%

308 / 12,9

Bolagets DNA-vaccinprojekt inom hepatit B och hepatit C köps ut av en ägargrupp, kvar blir utveckling av injektionsnål. Svårt se potential för bolagets kvarvarande verksamhet.

18 / 0,1

Utvecklar och säljer produkter och system för positionering, tumörlokalisering och strålbehandling. Kassan har nyligen förstärkts för att finansiera mer offensiva satsningar.

247 / 15,5

Bolaget har nyligen listats på First North. Fokus är att utveckla nya läkemedel inom diabetes. En nyemission står för dörren för att stärka kassan med ytterligare 20 mkr.

26 / 2,6

195 / 18,5

Bolaget är under utvärdering.

38168 / 99,7

72 / 1,28

Episurf Medical

71%

287 / 47,5

424 / 59

Utvecklat DigniCap som används för att begränsa håravfall i samband med cytostatikabehandling och är godkänt i EU. Kliniska studier ska genomföras för en lansering i USA. Större Life Science-bolag som är fortsatt hett hos investerare. Förväntningarna på tillväxten är höga och det finns inget större utrymme för besvikelse i rapporter på denna punkt.

Bolaget är under utvärdering.

Se 5 i hetluften i toppen av uppslaget. Bioinvent

Bolaget är under utvärdering.

Probiotika och kvinnohälsa. Potential att visa svarta siffror för 2013, men bolaget kan behöva genomföra ytterligare en emission för att komma på fast mark rent finansiellt. Q1-rapporten visar på stark tillväxt för medicinteknikverksamheten som uppvisar en kraftigt förbättrad lönsamhet. Likviditeten i aktien är svag och gör det svårt att agera. Ortopedi. Bolaget går nu in i den kritiska kommersialiseringsfasen. Kassan fylldes nyligen på men det kommer förmodligen att behövas mer pengar. Mycket bra utveckling för aktien i år!

Exini

61 / 5,55

Utvecklar och säljer system för medicinskt beslutsstöd. Den japanska marknaden är där man nått längst i samarbete med Fujifilm RI Pharma. Avtal för en andra produkt i Japan står för dörren.

Genovis

11%

63 / 3,79

Bolagets enzymer för utveckling och kvalitetskontroll av antikroppsläkemedel börjar få visst fäste på marknaden. Q1-rapporten visar på fortsatt stark tillväxt, men från låga nivåer.

BÖRS & EKONOMI

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Bolag

Utv. 3m (%):

Getinge

Global Health Partner

Hansa Medical

Immunicum

Isconova

Kancera

Karo Bio

Karolinska Development

Meda

MedCap

MedCore

Medivir

Marknadsvärde/ Aktiekurs (MSEK)

31%

-3%

24%

-18%

14%

15%

17%

-21%

Redeye rating

Medicinteknik. Ett kraftigt omstruktureringspaket har sjösatts som ska få upp lönsamheten inom affärsområdet Infection Control. Q1 rapporten tillförde inget nytt.

46926 / 196,9

377 / 5,7

Q1-rapporten indikerade att vinden äntligen vänt för bolaget, med både stigande omsättning och resultat. Investerare har vågat sig tillbaka till aktien som gått starkt i år.

Bolaget är under utvärdering.

Partnern Alere smyglanserar bolagets diagnostiska metod för svår sepsis. Klinisk studie inledd med huvudprojektet IdeS, resultat väntas mot slutet av året. Svag finansiering.

91 / 4,09

Bolaget utvecklar cancervaccin och noterades framgångsrikt i april. Längst framskridna projekt är INTUVAX där en mindre fas I/II-studie pågår på patienter med njurcancer.

129 / 9,35

Styrelsen rekommenderar aktiebud från Novavax Inc på 15,46 kronor vid budtillfället, en premie på 27 procent. Budet känns lågt och ligger långt från noteringspriset på 58 kronor.

152 / 12,2

Innovativ forskning i tidig utvecklingsfas. Bolaget har som målsättning att få fram en läkemedelskandidat för projektet ROR innan året är slut. Finanserna är svaga.

40 / 1,24

Läkemedelsutveckling. VD Per Bengtsson är på väg att omvandla den eviga pengaförstöraren till en kassaneutral enhet. Förväntade avtal drar dock ut på tiden. Tidig, men intressant forskning.

198 / 0,4

Läkemedelsutveckling/Investmentbolag. Avtal och studiedata har gjort aktien till en välförtjänt kursvinnare hittills under 2013. Dock en bit kvar till introduktionskursen på 40 kr.

1262 / 26

Läkemedel. Aktien har utvecklats bra under 2013 i takt med att förväntningarna på Dymista ökat. Därtill ger ryktena om ett nära förestående bud extra bränsle till aktien.

25721 / 85,1

Medicinteknik/Investmentbolag. Välskött, men osynligt, bolag där Bure nyligen gick in som storägare. Intressanta förvärv har fått fart på aktien den senaste månaden.

256 / 2,11

15 / 2,93

Kommentar

Försäljningen fortsatte i Q1 att utvecklas svagt och bolaget visade förlust för perioden. Det finns ett finansieringsbehov som tillfälligt lösts genom aktieägarlån.

Bolaget är under utvärdering.

Läkemedelsutveckling. Trots inlämnande av tillståndsansökan i Japan, USA och Europa inom det heta området hepatit C, går aktien svagt på börsen. Passiv ledning.

2186 / 68,5

Utv. 3m

Bolag

(%):

Marknadsvärde; Aktiekurs (MSEK)

Redeye rating

-13%

-4%

Neurovive

Oasmia Pharma

-6%

Orexo

-17%

Ortivus

PledPharma

-17%

18%

Probi

-3%

Raysearch

399 / 20,8

Marknadsansökan inlämnad i Ryssland för Paclical mot äggstockscancer, ovisst om tid för EU-ansökan. Ny studie inom bröstcancer inledd. Veterinärprodukten Paccal Vet utvärderas av FDA.

998 /12,2

Viktiga nyheter står för dörren. Besked från FDA avseende ansökan för Zubsolv väntas i juli samt att en partner tillkännages för projektet. Därtill väntas fas II-data för OX51.

1718 / 57,25

Tillväxt och minskad förlust i Q1. Lanserar MobiMed Emergency för att expandera marknaden från ambulansen och ta klivet in på akutmottagningarna.

69 / 3,3

Fulltecknad emission ger finansiering för att genomföra fas IIb-studie med PledOx. Trög patientrekrytering för projektet oroar något. Resultat från mindre hjärtstudie väntas i Q3.

264 /12,05

VD Michael Oredssons förestående övergång till grannen Bioinvent spär på spekulationer i marknaden om ett uppköp. Tf vd blir Gun-Britt Fransson. Q1-rapporten var riktigt hygglig.

392 / 41,9

Q1-rapporten var bra. Det var framför allt verksamheten i Europa som utvecklas starkt. Både egen direktförsäljning och från partners går bra. Uppsidan för aktien är trots det begränsad.

1011 / 29,5

Se 5 i hetluften i toppen av uppslaget. 15%

Sectra

-9%

Stille

SOBI

-8%

Vigmed

27%

Vitrolife

Xvivo Perfusion

373 / 34,5

VÅR PORTFÖLJ Maj blev ännu en bra månad för portföljen. Bäst har det gått för Probi, dels genom en bra rapport för Q1 och dels av tilltagande spekulationer om att bolaget kommer bli uppköpt. Active Biotech har fått förnyat förtroende, då aktien kommit ned till attraktiva kursnivåer. Bioinvent är det bolag som får lämna plats då vi ser risk för att de stora nyheterna dröjer till nästa år.

Bolag

Kurs vid årsskiftet

Aktuell kurs (31/5-2013)

Sedan årsskiftet

Active Biotech (in 27 maj)

50,25

50,75

Astrazeneca (in 24 jan)*

310

341,9

10,30%

Cellavision (in 24 april)

13,4

13,1

-2,20%

Moberg Pharma

37,3

34,5

-7,50%

Medivir (in 25 feb)

84,75

70,5

-16,80%

Orexo (in 13 mars)

52,75

8,10%

Probi (in 24 april)

37,3

12,60%

Xvivo (in 18 jan)

20,2

21,3

5,40%

Portföljavkastning *justerat för utdelning

9,80%

Kommentar Se 5 i hetluften i toppen av uppslaget.

2274 / 57,25

För den som tror på ledningens förmåga att få upp tillväxt och lönsamhet framstår dagens värdering som attraktiv. Q1 var dock inte övertygande, men lönsamheten går i rätt riktning.

35 / 7,35

10893 / 40,4

Bolaget står inför viktiga studieresultat under hösten vilket fått aktien att lyfta. Registrering och lansering väntar under 2014. Bolaget skulle må bra av en renodling.

Bolaget är under utvärdering.

Medicinteknik. Sprunget ur Becton Dickinsons gamla verksamhet i Helsingborg har detta bolag smugit sig in på börsen efter att ha tagit in 50 mkr från marknaden.

207 / 6,1

Bra Q1 med en underliggande tillväxt på 20% samtidigt som marginalen förbättras. Bolaget har nu levererat tillväxt 41 kvartal i rad, vilket välförtjänt gett bränsle för aktien.

1239 / 62,5

Medicinteknik. Bolagets revolutionerande teknik kan komma att lösa problemet med organbrist inom transplantationsvården. Ett FDA- godkännande är vad markanden nu går och väntar på.

Se 5 i hetluften i toppen av uppslaget. Moberg Pharma

Kommentar

421 / 21,5

Klas Palin är analytiker på Redeye.

Noteringsvägen öppnas upp igen et har slagit gnistor om biotekniksektorn i USA det senaste året och index har tillryggalagt en fantastisk utveckling. Nasdaq Biotech Index har de senaste tolv månaderna ökat med över 45 procent. Tändande gnistan till rallyt, när vi tittar i backspegeln, får anses vara Gileads köp av Pharmasset vid årsskiftet 2011/12. Affären var vid tidpunkten ordentligt ifrågasatt på grund av den höga prislappen. Gilead-aktien har dock därefter haft en enastående utveckling och mer än dubblats, då marknaden övertygats om storheten i deras projekt inom det heta hepatit Cområdet. Inledande var intresset från

investerare koncentrerat till de större bolagen, men den senaste tiden har vi sett ett ökat intresse från investerare att vilja bredda sig mot även de mindre. Detta har skapat goda förutsättningar för nya bolag att ta sig till börserna. Enbart senaste veckan har bolag som Epizyme, isrealiska Kamada, Portola och holländska Prosensa noterat sig och fler står på tur. Till skillnad från början av året har villkoren inte behövt justeras ned, utan erbjudandena har blivit fulltecknade på de utannonserade nivåerna. Därtill har introduktionerna varit framgångsrika och vi har sett aktiekurserna stiga jämfört med noteringspriset.

Detta är extremt positivt för branschen att det ljusnar för börsintroduktioner och denna väg nu öppnas för att ta in kapital och även en möjlighet för vissa investerare att använda börsen för en exit. Tyvärr är inte situationen lika ljus i Europa där vi hittills haft relativt få bolag som noterats och det är lite symptomatiskt att europeiska och israeliska bolag söker sig till USA för notering. Vi känner oss dock ganska trygga i att den utveckling vi sett för branschen, med ökat intresse från investerare, är här för att stanna och att vi till slut även får vår del av kakan i Europa, även om det kan komma perioder med vinsthemtagningar.

16 TEMA

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

LOGISTIK

Nya regler ökar Spridningen av falska läkemedel och en allt mer global läkemedelsmarknad har fått EU-kommissionen att styra upp regelverket kring distributionen av läkemedel. Med ett nytt GDP-direktiv hoppas nu kommissionen att vägen mellan läkemedelsbolag och användare ska bli säkrare. UNDER 2011 ANTOGS ett direk-

tiv i den europeiska unionen som skulle hålla falska läkemedel borta från marknaden. Detta efter att allt ﬂer förfalskade läkemedel upptäcktes inom EU och att förfalskade läkemedel nådde patienter via legala återförsäljare. Som ett led i införandet av direktivet om förfalskade läkemedel publicerade EU i mars en ny och utökad guide, GDP, för god distributionssed, av läkemedel för människor. Den nya GDP-guiden ska vara införd i alla partihandelsled

senast den 8 mars 2013. – Tidigare har fokus i GDP varit på kvaliteten på läkemedel, men nytt denna gång är att det är tydligare fokus på att förhindra att falska läkemedel kommer in i den legala distributionskedjan, säger Anders Bonnert, läkemedelsinspektör på Läkemedelsverket. Databas för partihandel För att få bättre kontroll på partihandlare har EU-kommissionen gett den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i uppdrag att

upprätta en publik databas över dessa. EMA har för detta ändamål utökat den tidigare EudraGMPdatabasen för tillverkare till att även omfatta partihandlare. Databasen har också döpts om till EudraGMDP. Databasen med partihandlare kommer fortlöpande att uppdateras av läkemedelmyndigheterna i EU:s medlemsländer. Metoden är inte ny för Läkemedelsverket, som sedan ett par år tillbaka använt databasen för tillverkningstillstånd som uppdateras efter utförda inspektioner av

läkemedelstillverkare, menar Anders Bonnert. – Men nu innebär riktlinjerna att systemet ska tillämpas också för partihandlare, och det är en nyhet för alla medlemsländer, säger han. Högre krav på spårbarhet För att förhindra att falska läkemedel når ut i den legala distributionskedjan har kravet på spårbarhet stärkts i det senaste GDP-direktivet. Detta ska ske genom så kallade säkerhetsdetaljer på varje läkemedelsförpackning, men de tekniska lösningarna för märkningen är fortfarande under utredning och inga beslut är fattade. – I produktled har EU deklarerat att det ska gå att spåra ett läkemedels härkomst och för det ﬁnns olika sätt. Bland annat har olika typer av kodning varit uppe på ta-

peten, men än är inga system fastslagna. EU-kommissionen ska publicera regler om säkerhetsdetaljer under 2014, säger Anders Bonnert. Men det är inte bara företag inom tillverkning och partihandel som ska systematiseras i en databas, även distributörer som transporterar läkemedel och medicinska varor kommer att behöva styrka sin tillförlitlighet. För även om det numera är mycket fokus på falska läkemedel handlar GDPdirektivet till stor del om att säkra kvaliteten på det som fraktas och att anpassa sig till säkerhetskraven inom till exempel ﬂygindustrin. Efter terroristattacken den 11 september 2001 har säkerheten kring ﬂygindustrin ökat konstant. Och nyligen har säkerheten skärpts ytterligare. Sedan april i år skall man som avsändare på en

LOGISTIK 17

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

säkerheten ”Alla parter som är inblandade i försörjningskedjan ska täppa till riskerna.” GEORGE COLEMAN, WORLD COURIER

George Coleman

Anna Lundén

flygfraktsförsändelse vara godkänd av Transportstyrelsen som känd avsändare. – Om man inte har en känd avsändarstatus kommer flygbolagen att behöva genomföra vissa säkerhetskontroller som till exempel att röntga godset, säger Geroge Coleman, kvalitetschef på distributionsbolaget World Courier som nischat sig på life science-industrin och som fraktar mycket varor med flyg.

George Coleman berättar att det är viktigt att skriva avtal med sina transportörer för att kunna säkerställa att transportören kan leva upp till alla krav och riktlinjer som ﬁnns gällande transport av läkemedel. I och med att läkemedelsindustrin blir allt mer globaliserad krävs, förutom längre och mer riskfyllda transporter, även användandet av ﬂer parter och leverantörer för läkemedelsbolagen. Att teckna avtal

med sina viktiga leverantörer, där även transportörer bör vara inräknande, är numera ett krav genom det nya GDP-direktivet. Vidare berättar George Coleman att det i grund och botten handlar om god kommunikation mellan läkemedelsbolag och transportör och att bristande kommunikation kan orsaka många onödiga problem för läkemedelsbolagen. – Även om vi har ett nytt EU-direktiv att rätta oss efter så är riskerna med en transport desamma som tidigare. Direktivet har dock blivit tydligare med att alla parter som är inblandade i försörjningskedjan skall täppa till dessa risker, säger han. Dessutom kräver GDP-direkti-

vet numera att läkemedelsbolagen gör en ordentlig riskanalys av sina transportrutter. George Coleman understryker att det är bra att ha en handlingsplan och en proaktiv inställning inför de problematiska situationer som kan uppstå. – Vad händer exempelvis om produkter genomgår en tullkontroll i Brasilien? Vilken handlingsplan ska vi ha om det blir en ﬂygförsening i Indien? Hur ska vi se till att bevara produktens temperatur när förpackningens kvaliﬁceringstid passerat?, mycket kan hända på vägen, säger han. Anna Lundén är utbildare på utbildningsbolaget Key2Compliance och beskriver sin roll som

den som förklarar hur företagen ska jobba efter regelverken som myndigheterna sätter upp. I stora drag tycker hon att det senaste regelverket mest handlar om att klargöra tidigare riktlinjer men framför allt att de numera ställs som krav och inte en önskan. – Nu är det tal om är juridiskt bindande krav och inte frivilliga åtaganden från företagens sida, säger hon. Ansvaret hos ägaren Hon ser bland annat att transporten av läkemedel i större grad har lett till försämrad kvalitet på produkterna och detta på grund av att ansvarsförhållandet har varit otydligt. – Nu är det glasklart. Det största ansvaret ligger hos den som äger produkten. I första skedet är det läkemedelsbolaget som utvecklar produkten, sedan går ägarskapet över till partihandlare och därefter till den som säljer läkemedlet till allmänheten. Hon understryker att även transportbolaget har sitt ansvar, men att läkemedelsbolaget eller partihandlaren alltid bär huvudansvaret. | ANNA SUNDSTRÖM

Elenore på kundtjänst.

Visste du, att vi erbjuder individuellt anpassade transporttjänster för era tidskritiska och temperaturkänsliga produkter? Vill du veta vad det innebär för er? Ring Elenore. World Courier levererar till världens alla hörn, dygnet runt, alla dagar om året.

2010 World Courier är först med att tillhandahålla fullständigt GxP godkända premium transporter till företag inom Life Science industrin.

KØBENHAVN: +45 32 46 06 80 | HELSINKI: +358 9 8700 3300 | OSLO: +47 63 94 62 00 | STOCKHOLM: +46 8 594 414 80

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

18 FoU TBE

TBE-läkemedel inom räckhåll Den som drabbas av TBE blir inte bara sjuk. Mer än en tredjedel av de smittade får bestående besvär. Än så länge finns ingen bot, men svenska forskare kan vara det första TBE-läkemedlet på spåren. TROTS ATT ALLT FLER svenskar vaccinerar sig mot TBE, fästingburen hjärninflammation, ökar antalet som blir sjuka. Förra året rapporterades 288 fall till Smittskyddsinstitutet, vilket är den högsta noteringen hittills. För att få klarhet i varför fler smittas har Smittskyddsinstitutet inlett ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete med ett antal svenska universitet. Tillsammans ska de undersöka samspelet mellan sjukdomsspridning, fästingförekomst och vilda däggdjur. Globalt sett är TBE-problemet ännu större, med mer än 10 000 smittade per år. Det är framför allt i Centraleuropa, Baltikum, Ryssland och på Åland smittorisken är som störst. Men fortfarande är den bakomliggande sjukdoms-mekanismen oklar. – I dagsläget finns det inte så mycket forskning på vad som sker i kroppen i samband med TBE-infektion. Man vet inte om symtomen beror på TBE-viruset eller på kroppens immunsvar vid infektion, säger Sara Gredmark Russ, forskare vid Karolinska institutet.

Studerar immunförsvaret Hon och hennes medarbetare studerar hur immunsvaret ser ut vid TBE-infektion och har bland annat sett att cytotoxiska T-celler, CD8 T-celler, är aktiverade. Det är också CD8 T-cellerna som känner igen vissa delar av TBE viruset, så kallade epitoper, när det presenteras av antigenpresenterande celler. Hittills har gruppen hittat en sådan epitop, men målet är att hitta ﬂer och med hjälp av denna kunskap designa exempelvis antivirala eller biologiska läkemedel mot TBE. I dag ﬁnns inga läkemedel att ta när man väl har blivit infekterad utan endast vaccin i före-

byggande syfte. – Med ett biologiskt läkemedel skulle man kunna hämma vissa CD8 T-celler och därmed minska immunsvaret vid infektion, säger Sara Gredmark Russ. Liten kunskap TBE-viruset hör till gruppen flavivirus som också innehåller bland annat hepatit C-virus, West Nilevirus och det virus som orsakar denguefeber. För den som har smittats av viruset följer en inkubationstid på cirka en vecka och därefter klassiska influensasymtom som feber, huvudvärk och påverkan på de vita blodkropparna. Efter det är man symtomfri i någon vecka innan man åter kan insjukna, men då i meningit eller encefalit, det vill säga hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation, som kan ge förvirring och även medvetslöshet. Man kan också få andra neurologiska symtom som förlamning. I det läget har man dock inte längre något virus kvar i blodet utan det har gått vidare till nervsystemet och infekterat hjärnvävnaden. Men vad som sker i det centrala nervsystemet vet man väldigt lite om eftersom man inte regelmässigt undersöker cerebrospinalvätskan för annat än diagnostik av infektionen. – Eftersom viruset orsakar ett immunsvar med aktivering av Tceller och NK-celler kan immunsvaret, lika väl som själva viruset, ligga bakom sjukdomssymtomen, säger Sara Gredmark Russ. Symtomen varierar i allvarlighetsgrad, där äldre personer ofta drabbas värre. Förutom att den som blir smittad kan bli svårt sjuk får cirka 30 procent bestående komplikationer i form av neurologiska besvär och koncentrations-

F A K T A

SÅ SPRIDS TBE TBE sprids via fästingar när de suger blod från ett smittat djur eller en smittad människa. Viruset finns i fästingens spottkörtlar. I Sverige finns smittan från Skåne i söder till nordligaste Uppland och Dalarna. De flesta smittade finns i Stockholms län, med koncentration till områden utmed Mälaren och Östersjön. Borrelia sprids också via fäs-

tingar när de suger blod och orsakas av en grupp borreliabakterier. I Sverige smittas varje år cirka 10 000 personer). Infektionen yttrar sig som en ringformad rodnad på platsen för fästingbettet. Infektionen kan utvecklas vidare med symtom från centrala nervsystemet. Nyligen publicerad forskning visar att ett borreliavaccin kan finnas på marknaden 2018.

KÄLLA: SMITTSKYDDSINSTITUTET, VÅRDGUIDEN

Olika TBE-stammar ger olika grader av allvarlig sjukdom. Den svenska varianten hör till den lindrigaste.

Sara Gredmark Russ, forskare vid Karolinska Institutet.

Anna Överby Wernstedt, forskare vid Umeå universitet.

svårigheter. För dessa finns som sagt inget läkemedel, men forskaren Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet kan vara ett sådant på spåren. Även hon studerar hur kroppen försvarar sig mot TBE och har identifierat ett antiviralt protein, viperin, som har god effekt på viruset. Viperin har visserligen upptäckts av andra, men det är Anna Överby Wernstedt med kollegor som har identifierat dess antivirala egenskaper mot TBE. – Vi har sett att viperin är mycket aktivt mot TBE och det skulle i framtiden kunna utgöra grunden för ett antiviralt läkemedel mot TBE, säger hon.

Vid de ﬂesta virusinfektioner drar kroppens försvar med interferonsignalering igång, vilket i slutänden leder till frisättning av antivirala proteiner och andra signaleringsmolekyler som kan bekämpa viruset. TBE-viruset hämmar dock denna signalering med hjälp av proteinet NS5, ett polymeras som är verksamt vid virusreplikationen. Viruset gömmer sin replikation inne i cellens membran, vilket leder till att cellen inte upptäcker viruset och att alarmsignalerna inte kan startas i tid. Först när cellen är full av virus startar inferferonsignaleringen och ett av de antivirala proteiner som frisätts vid den försenade sig-

naleringen är viperin. Ett läkemedel baserat på proteinet skulle alltså kunna bekämpa TBE-viruset efter infektion, men innan viruset hunnit orsaka skada. Avgörande är dock att ge läkemedlet i tillräckligt god tid, vilket är en utmaning eftersom de flesta som blir sjuka söker läkare sent i infektionsprocessen, när viruset redan har infekterat nervcellerna. – Förutom TBE är viperin också aktivt mot andra virus som denguefeber, West Nile, hepatit C och influensa, och skulle kunna fungera även mot dem. Krävs mer forskning Men innan ett viperinbaserat läkemedel kan finnas på marknaden återstår en hel del forskning. – Först måste vi lista ut exakt hur viperin fungerar, säger Anna Överby Wernstedt. Klart är att proteinet slår ut replikationen hos TBE-viruset, men mycket mer än så vill Anna Överby Wernstedt inte berätta i dagsläget eftersom hon har ett manuskript som beskriver just viperinmekanismen för bedömning hos tidsskriften Cellular Microbiology. – Vi väntar på reviewsvar och hoppas att artikeln publiceras snart. |INGRID HELANDER

Let our team of experts help deliver your promises! Biopharm/Clinical Trial Logistics • Worldwide coverage 24 hours a day, 365 days a year • Qualiﬁed packaging & temperature monitoring for all ranges: < – 150 o C – 78o C – 25 to – 15o C + 2 to + 8o C + 15 to + 25o C • Replenishment of dry ice & storage in required temperature during transit • Consultation of rules, customs documentation and dangerous goods • Our experienced staff will closely monitor each shipment from collection to delivery in order to ensure that packages arrive in perfect condition CONTACT:

Head ofﬁce Stockholm-Arlanda, Sweden: +46 (0)8 594 501 10 info@optimizecourier.se / www.optimizecourier.com

20 FORSKNING OCH UTVECKLING

innoGUARD Innovativ svensk design

innoGUARD – en serie dragskåp som sätter en ny standard för skyddsventilerade arbetsplatser. Moderna, innovativa och kompletta dragskåp som överträffar de krav som myndigheter och marknaden ställer. Omgående leverans!

Åtta av nio mål utan signifikans Pharmalundensis kol-studie visade positiva resultat, kommunicerade bolagets vd. Men för det primära effektmålet uppnåddes ingen statistisk signifikans. Godtagbar kommunikation, konstaterar Aktietorget. LUNDABOLAGET Pharmalunden-

sis utvecklar en läkemedelskandidat mot kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, och brukar annonsera om sina nyemissioner i dagspress. Nyligen publicerade bolaget resultaten från sin fas II-studie med läkemedelskandidaten Iodocarb, som baserar på jodkol. Bolaget presenterade resultaten som positiva, men medger samtidigt att man inte nådde statistisk signifikans på alla effektmått. Enligt bolagets vd Staffan Skogvall beror detta på studiens storlek. – Det är en statistisk lag att ju färre patienter som finns i en studie desto ”starkare” effekter krävs för att man skall uppnå statistisk säkerhet. Totalt utvärderades medelvärdena på nio parametrar som representerar lungfunktion, arbetskapacitet och patientens livskvalitet i studien. Samtliga nio parametrar gav bättre resultat för jodkolgruppen än placebo. En parameter var statistiskt säkerställd och ytterligare tre parametrar var på gränsen till säkerställda, kommenterar Staffan Skogvall via epost och fortsätter: – Detta bedöms som mycket lovande då det normalt brukar krävas ett mycket större antal patienter för att kunna påvisa en statistiskt säkerställd effekt. Inte signifikant Den studerade substansens huvudsyfte var att uppnå förbättrad arbetskapacitet på testcykel för patienterna. Blev resultatet för det primära effektmåttet signifikant?

– Det var en tendens till förbättring som dock inte var statistiskt säkerställd, kommenterar Staffan Skogvall. En annan parameter undersök-

Vi kan erbjuda innoGUARD i flera olika modeller: innoGUARD Value – standardmodell i grundutförande innoGUARD Ultimate – högprestandamodell innoGUARD Isotope – strålskydd innGUARD HAciR – resistens mot kraftigt oxiderande ämnen och höga temperaturer. innoGUARD Value PP – hög beständighet mot syror

08-590 962 00

www.ninolab.se

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

tes med frågeformuläret St Georges Respiratory Questionare, en metod som ifrågasatts av andra kol-forskare i sammanhanget eftersom den inte används vid så här små studier. – Vi håller naturligtvis med om att det krävs större kliniska studier för att fastslå vilken medicinsk roll jodkol kan få i framtiden. Samtidigt skall man inte underskatta den fantastiska prestation det är att ta ett prekliniskt forskningsprojekt in i klinik, och uppnå säkerställda statistiska förbättringar på kol-sjukas lungfunktion redan i första studien, kommenterar Staffan Skogvall. På Aktietorget, där Pharmalundensis är listat för aktiehandel, har man sett över kommunikationen kring studiens positiva resultat och kommit fram till att den är godtagbar. – Vi säger inte att det är bra, men det passerar, säger Jonas Myrdal, marknadsövervakningschef på Aktietorget. Tidigare fått kritik Av studiens totalt nio effektmått är det ett som visar signifikant positivt resultat och tre som nästan uppvisar signifikans. Återstående fem effektmått, varav ett är det primära, når inte signifikans. Räcker det för att deklarera studien som positiv?

– Vi har bedömt uttalandet utifrån de förutsättningar som gäller för studien och den övriga information som lämnas. Men även om vi tycker att formuleringen är godtagbar så innebär det inte den är bra, säger Jonas Myrdal. Det är inte första gången Pharmalundensis kommunikation granskas av Aktietorget. I slutet av januari ﬁck bolaget kritik för

Staffan Skogvall

att ogrundat ha anklagat Astra Zeneca för kurspåverkan och kommit med personangrepp mot bland annat Astra Zenecas styrelseordförande Leif Johansson. Och ny kritik ﬁck de i samband med den senaste kvartalsrapporten där statliga forskningsﬁnansiärer beskrivs som "vetenskapens dödgrävare” och där Vinnova kritiserades för att inte ha beviljat bolagets anslagsansökning. – Aktiemarknadsinformation ska vara relevant för bedömning av bolaget och dess aktie. Det är därmed sällan rätt forum för mer personliga åsiktsyttringar eller inlägg av debattkaraktär. Härtill är det - ur ett förtroendeperspektiv - viktigt att tonen är neutral, seriös och måttfull. I delårsrapporten gick bolaget enligt vår uppfattning över gränsen i dessa avseenden och vi har tydligt klargjort detta för bolaget, säger Jonas Myrdal. På kritiken från Aktietorget svarar Staffan Skogvall att han planerar att skriva en bok som utförligt beskriver utvecklingen av jodkol till färdigt läkemedel. – Det är möjligt att de aktuella synpunkterna skulle platsa bättre i ett sådant forum. |ANNA SUNDSTRÖM

EU-direktiv för ökad transparens går framåt EU:S FOLKHÄLSOUTSKOTT rös-

tade i slutet av maj ja till EU-kommissionens förslag på ny förordning för kliniska prövningar. I stora drag syftar förslaget i sin nuvarande form till att öka kravet på öppenhet kring resultat från kliniska prövningar och även att minska den byråkratiska processen kring ansökningar om kliniska prövningar inom EU. Eftersom det är en förordning innebär det också mindre tolkningsfrihet

för enskilda medlemsstater och regelverket ska på så vis bli mer harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Enligt det nya direktivet ska data som genereras vid kliniska studier göras fullt tillgänglig i en EU-databas och data från studier innan direktivet träder in föras in i offentliga register. Sponsorer som inte följer dessa regler ska straffas med böter. Förslaget på den nya förordningen går nu vidare till EUparlamentet och återupptas i höst.

LABB 21

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

Konfokalmikroskop med avancerade funktioner LABRAM HR Evolution är anpassat för analyser i både mikro- och makroskala och klarar av konfokal bildtagning i både två och tre dimensioner. Konfokalmikroskopet lanseras av företaget Horiba med målet att kombinera hög prestanda med intuitiv enkelhet. Labram HR Evolution kan, förutom till normal Raman-spektroskopi, även användas för fotoluminiscens, TERS (tip en-

hanced Raman Scattering), samt andra hybridmetoder. Instrumentet erbjuder hög spatial och spektral upplösning, och är kompatibelt med ett brett spann av laservåglängder. Bland annat kan upp till tre detektorer monteras i systemet, vilket gör att det våglängdsspann som kan analyseras kan ökas från 200 nanometer till 2 100 nanometer. Detta är praktiskt vid ka-

Kassettsystem för kliniska test av HIV 1 och 2

Konfokalmikroskopet Labram HR Evolution från Horiba är en automatiserad plattform som bland annat erbjuder bildtagning över breda våglängdsområden.

rakterisering av varierade provmaterial med hjälp av till exempel fotoluminiscens. Mikroskopet är till stor del automatiserat, vilket gör

Ny serie precisionsvågar för laboratoriet DEN NYA 321 LS-serien av vågar kan användas för en lång rad olika ändamål. Vågarna är tillverkade av det Schweiziska företaget Precisa och uppges uppfylla alla krav på internationella standarder som ﬁnns. De analytiska vågarna ﬁnns som brukligt med en kåpa som skyddar mot omgivande miljö. Vågarna styrs med

hjälp av en inbyggd kontrollpanel med fem knappar, och en tydlig display visar de kommandon som ska utföras i en logisk följd. Instrumenten har hög kvalitet och lång livslängd, de tillverkas för hand och kan enkelt lagas av företagets tekniker vid behov. Vågarna inkorporerar ett självkalibreringssystem som

Precisionsvågarna i 321 LSserien från Precisa är handbyggda med mycket höga kvalitetskrav.

bland annat kan programmeras för kalibrering vid en bestämd tidpunkt. Andra tillbehör och ﬁnesser är bland annat ett USBgränssnitt för dataöverföring och en analysmjukvara att installera på en extern dator. Det går även att köpa till en signallampa, en streckkodsläsare eller en extra display.

det enkelt och ergonomiskt att använda med hjälp av den medföljande mjukvaran Labspec 6. En rad olika bildtagningstekniker ﬁnns inte-

grerade i plattformen, och med dessa kan bland annat mappning över stora våglängdsområden göras på ett effektivt sätt.

Snabbt test av mikrober i vatten REAL-TIME Microbial Sys-

tem for Water (RMS-W) är en ny plattform som detekterar och kvantiﬁerar närvaron av kontaminerande mikroorganismer och inerta partiklar i vatten. Traditionellt kräver metoder för vattentestning att prover samlas in och prepareras, och att testresultaten sedan låter dröja något. Med RMS-W, som nu lanseras av företaget Instant Bioscan och presenteras av svenska Miclev, genomförs hela testproceduren i stället i ett svep. Detta fungerar genom att systemet hela tiden suger in prov, och kräver sedan varken nya eller inga ytterligare reagens och ingen interaktion från användaren. Testresultaten genereras och presenteras i realtid i form av en beräkning av den totala

mängden kontaminerande mikroorganismer och inerta partiklar som ﬁnns i provet, samt sparas för senare analys. RMS-W-systemet kan installeras med uppkoppling mot nätverk för kontinuerlig övervakning av vatten eller kan konﬁgureras som ett fristående portabelt eller bänkplacerat instrument för analys av olika prover.

RMS-W från Instant Bioscan och Miclev är ett nytt system som tillåter kontinuerlig och omedelbar kvantiﬁering av kontaminerande mikroorganismer i vatten.

Bärbar Ramanspektrometer IDRAMAN MINI är en mi-

Patrik Ståhl I det här numret har vi fokus på ett flertal snabba och bärbara testmetoder. Det första är ett kassettbaserat system för detektion av förekomsten av HIV 1 eller HIV 2 i patientprover. Därtill finns ett mobilt instrument för kontroll av förekomst av högkvalitativt DNA i forensiska prover. En station för kontinuerliga mätningar av vattenkvalitet samt en handhållen raman-spektrometer utgör två ytterligare sätt att verifiera innehållet i olika prover. Vi tittar dessutom på en ny serie schweiziska precisionsvågar, samt en avancerad automatiserad plattform för konfokal bildtagning.

nimalistisk handburen Raman-spektrometer som för sin storlek har bra prestanda. Instrumentet som utvecklats av Ocean Optics är tänkt att kunna användas för bland annat identifiering och verifiering av prover. Enheten kan hållas i handen och har en robust konstruktion för att kunna ge snabba och korrekta Raman-analyser av allt från kemiska och explosiva ämnen ute i fält till kvalitetskontroll och certifiering av provtagningsrutiner i labbet. IDRaman mini är inte mycket större än en smartphone, väger 330 gram och drivs av två stycken AA-batIDRaman mini är en portabel Raman-spektrometer som får plats i handflatan och har en inbyggd 2,8 tum pekskärm.

terier. Mätningarna kan bland annat utföras med hjälp av en stråle som scannar en bred provyta. Detta ger fördelar vid mätningar på vätskor, och framför allt fasta prover som har ojämn form. Scanningsfunktionen (ROS – Raster Orbital Scanning) använder en lägre energi än hos jämförbara stationära system och riskerar därför inte att skada provet. De ﬂesta prover kan på detta sätt identiﬁeras på mindre än nio sekunder. IDRaman mini styrs via en inbyggd 2,8tums pekskärm i färg.

GEENIUS HIV 1/2 Conﬁrmatory System har utvecklats för att ge ett enhetligt svar på närvaron av HIV 1 eller HIV 2 i ett prov, samt kan göra skillnad mellan dessa två olika virusstammar. HIV 1 är den stam som upptäcktes först och är mest virulent. Automatiserad storskalig analys av kliniska prover är ett oerhört viktigt område på stark frammarsch där forskningsresultat inom life science äntligen kan börja omsättas till patientnytta. Instrumentet är utvecklat av Bio-Rad och bygger på ett kassettsystem där varje patientprov får en unik kassett. Femton mikroliter blod, eller fem mikroliter serum eller plasma sätts till kassetten tillsammans med andra reagens, och analysprocessen tar totalt runt 30 minuter innan man kan utläsa provsvaret i form av en serie band på patientkassetten.

Kvalitetskontroll för forensiska prover PARADNA-PLATTFORMEN bygger på en relativt enkel idé som nu har gjorts användbar för en bredare användarkategori. Instrumentets funktion går ut på att kontrollera kvaliteten på DNA-prover, i första hand prover som hämtats in för forensisk analys från till exempel en brottsplats. Paradna har utvecklats av LGC Forensics men lanseras nu brett av Life Technologies. I stället för att skicka samtliga prover från brottsplatsen till analyslabbet kan man nu på plats, eller på den lokala roteln, avgöra om ett prov innehåller DNA av tillräckligt hög kvalitet för att det ska vara värt att utföra en mer avancerad analys nedströms. Paradna-plattformen har plats för analys av fyra prover samtidigt. Provet topsas med hjälp av ett speciellt munstycke, vilket sedan förs ned i en kassett och bryts av. I kassetten ﬁnns övriga reagens som behövs för analysen, vi får förmoda att detta är PCR-reagens. Efter cirka 75 minuter kan resultaten utläsas på den display som Paradna har kopplats till, och rätt prover kan skickas vidare för nedströms analys.

BRANSCH

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

MINGEL 30 MAJ

Lyckad Läkemedelsutveckling I slutet av maj hölls den femte upplagan av Lyckad Läkemedelsutveckling. Runt 280 personer fick under heldagen på Grand Hotel i Stockholm bland annat ta del av framtidsspaningar för läkemedelsutveckling och diskussion om öppenhet kring kliniska data från talare som Anders Ekblom, Astra Zeneca, Lill-Inger Larsson, Glaxosmithkline och Christian Schneider, CAT. FOTO: INGRID HELANDER

BRANSCH 23

Life Science Sweden Nr 6-2013 www.lifesciencesweden.se

JOBB& KARRIÄR Toppjobb, utmärkelser och stipendier. Här kan du se vem som fått vad och hålla koll på det senaste branschsnacket.

Marcus Schindler ska leda forskningen på Astra Zeneca

1. Ulrika Warpman Berglund, Karolinska institutet, och Peter Brandt från Kdev Explorat. 2. Eva Hermansson och Helena Wicktor, AbbVie, och Ann-Marie Jernsell från Bristol-Myers Squibb. 3. Ingela Hägglund, Oasmia, Monica Frumarie, M5 Consulting, och Eva Nordström, Oncopeptides. 4

4. Anders Ekblom, Astra Zeneca, och Gunilla Ekström, Karolinska Development. 5. Marie Blad, A+ Science, och Peter Asplund, Quintiles. 6. Arezou Zargari, Index Pharmaceuticals, och Mats Jarekrans, Vinnova. 7. Niklas Lindberg, Norma, Sverre Bengtsson, PCG, och Anna Lindblom, Apodemus. 8. Malin Lundgren, Pro Saludis, och Christian Schneider, EMA.

9. Anna Törner, Scandinavian Development Services, Lena Wikinsson, Dilafor, och Fredrik Henell, Synphora. 10. Anna-Karin Maltais, Eurocrine Vaccines, Karoline Ekstrand, Karolinska Institutet Science Park, och Ulrika Assargård, Sofus. 11. Paul Alhadeff, Zelibra, och Karin Ekberg, Umecrine Mood.

12. Gunilla Lundmark, Pharmanest, Eva Nordström, Oncopeptides, och Gunilla Ekström, Karolinska Development.

Bolagets forskningsanläggning i Mölndal utanför Göteborg blev nyligen utsedd till ett av företagets tre globala R&D-centra. Den första maj i år tillträdde Marcus Schindler som ny chef för forsknings- och utvecklingsavdelning inom hjärt-, kärl- och metabola sjukdomar. När han började arbeta på Astra Zeneca i maj förra året kom han närmast från en tjänst som forskningschef på det brittiska bolaget Prosidion, som forskar på nya behandlingar av diabetes och fetma. Som forskningschef på Adtra Zeneca ska Marcus Schindler underhålla utvecklingen av bolagets portfölj inom kardiovaskulära och metabola sjukdomar, men huvudfokus är att bygga plattformar för samarbeten utanför företaget. – Vi måste bli bättre på att samarbeta med företag och akademi och stärka våra kunskapsbaser på de terapiområden vi verkar inom. Det ska jag skapa grunderna för, säger han. I Marcus Schindlers arbete ingår också att identifiera starka läkemedelssubstanser som har god potential att lyckats i klinik i stället för att fokusera på att driva så många projekt som möjligt vidare till nästa kliniska fas.

HAN BASAR ÖVER INKUBATORERNA Christian Berger blir ny ordförande i branschorganisationen för Sveriges inkubatorer och forskChristian Berger ningsparker, SISP. Han kommer närmast från posten som vd på den Linköpingsbaserade företagsinkubatorn LEAD och har tidigare arbetat som inkubatoransvarig på Jönköpings Science Park och Norrköpings Science Park.

PROBI-VD TILL BIOINVENT Michael Oredsson blir ny vd för forskningsföretaget Bioinvent i Lund. För närvarande är han vd för probiotikaföretaget Probi Michael och kom- Oredsson mer att tillträda sin nya tjänst senast om sex måna-

Marcus Schindler

– Vi har lärt oss att det är bättre att ha en bra behandling i stället för att komma tvåa på en marknad med ett preparat som är snarlikt det som kom först. Sin nya tjänst beskriver Marcus Schindler som ett symtom på de stora kulturella förändringar som pågår på Astra Zeneca just nu, där bolaget vill anta en ledarstil som går allt längre ifrån den processorienterade läkemedelsutvecklingen och i stället är mer lik ett litet biotechbolag. – För mig som kommer från ett litet bolag är det ett ypperligt sätt att använda mina kunskaper från biotech-sfären fast nu i ett stort bolag med de möjligheter som finns där, säger Marcus Schindler.

der. Förutom positionen på Probi har han även haft ledande befattningar inom läkemedelsoch bioteknikindustrin och bland annat arbetat inom Pharmaciakoncernen, samt varit vd för det australienska bolaget Biosignal och norska Nutripharma.

JOHAN JÄRTE NY I ICT-STYRELSEN Vårdbolaget International Clinical Testing, ICT, har rekryterat Johan Järte till styrelsen. Han tar plats som Johan Järte ledamot och blir agerande medicinsk rådgivare. Johan Järte är utbildad läkare med stor erfarenhet från life science-industrin. Närmast kommer han från vd-posten på branschorganisationen Sweden Bio och är i dag fristående konsult.

NY ORGANISATION FÖR SCILIFELAB Scilifelab har stöpt om

sin organisation och slår ihop Stockholmsoch Uppsalanoden. Mathias Uhlén blir director med ansvar för de båda noderna och Kerstin Lindblad-Toh, som tidigare ansvarade för Uppsalanoden, blir co-director. Scilifelabs styrelse består i dag av ordförande Göran Sandberg, professor i växtfysiologi och verkställande ledamot av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, samt nio ledamöter som representerar landets största universitet.

NYTT I SWEDEN BIOS STYRELSE Branschorganisationen har valt in fyra nya ledamöter i sin styrelse, som förstärks av Anders Ekblom från Astrazeneca, Jan Erneberg från GE Healthcare, Yvonne Mårtensson från Cellavision, och Ulrika Slåne från 3:e AP-fonden. Styrelsen leds av ordföranden Akbar Seddigh, som också är ordförande i medtech-bolagen Elekta och Ortivus.

C/O PRESSDATA BOX 610 832 23 FRÖSÖN

PÅ GÅNG Har du tips till kalendariet? Maila till ingrid.helander@idg.se

17 september Kliniska prövningar för medtech Under en halvdag på 7A Odenplan i Stockholm kommer bland annat frågor om nya EU-regelverk och samarbeten med sjukvården att tas upp. lifesciencesweden.se/klinmed

30 JUNI-7 JULI

21-23 AUGUSTI

11-12 SEPTEMBER

17-19 SEPTEMBER

25 SEPTEMBER

8 OKTOBER

Almedalsveckan Visby almedalsveckan. info/1100

Swedish American Life Science Summit Stockholm salss.com

Bioprocess International Boston ibclifesciences.com

3-4 SEPTEMBER

Swedish Business Conference On Infection Prevention Umeå biotechumea.se

Biotechnica Hannover biotechnica.de

21-22 AUGUSTI

Introduction to Quantitative Pharmacology and PK/PD München lakemedelsakademin.se

Digital Health Days Stockholm digitalhealthdays.se

ELRIG Drug Discovery Meeting 2013 Manchester elrig.com

12 SEPTEMBER

Big Data in Pharma Boston big-datapharma.com

Park Annual 13 Göteborg goteborgbio.se

17-20 SEPTEMBER

14-15 OKTOBER

2 OKTOBER Hälsoekonomikonferens Stockholm swedishmedtech.se

Nordic Life Science Days Stockholm nlsdays.com

Thermo Scientiﬁc HERAfreeze HFUT-serien, -86°C

Thermo Scientiﬁc Pico/Fresco Mikrocentrifuger

Thermo Scientiﬁc Barnstead Vattenreningssystem

Thermo Scientiﬁc HERAtherm Inkubatorer

Köp en Thermo Scientiﬁc HERAfreeze 949litersfrys till priset av en 815liters-frys

25% rabatt på Thermo Scientiﬁc Hereaus Fresco och Piko Mikrocentrifuger

Thermo Scientiﬁc Barnstead Smart2Pure komplett vattenreningssystem till 25% rabatt

Spara 25% när du köper en 100l eller 180l Thermo Scientiﬁc HERAtherm Advanced Protocol inkubator

15% Extra utrymme!

Spara 25%