Min bekännelse - jag är pretentiös och skäms för det Till temat skam i Latin Lover skriver jag nu för första gången, och bara att skriva denna text får mig att skämmas lite för snart ska alla få reda på sanningen om mig. Jag har varit pretentiös i många år av mitt liv och det började 2014 i och med tumblr. För mig räckte det inte att posera med chokers och fishnets på sociala medier, alla skulle veta vem jag var och att jag var den coolaste tjejen i Stockholm. Jag kände mig underskattad, för jag upplevde mig själv överlägsen alla andra, jag var ingen fjortis, jag var alternativ. Medan alla jävla orrar i min grundskola hypade Justin Bieber satt jag framför min retro-vibe vinylspelare inköpt på Urban Outfitters och spelade Queen is Dead av The Smiths. Runt omkring mig hängde ljusslingor över alla monsteraplantor och kaktusar som stod i lite så där organiserat kaos i mitt emo-rum och jag njöt av tanken av att vara den där tjejen ingen lade märke till i bakgrunden, jag var fett djup och stolt. Om någon hade frågat mig vad för mu-
sik jag lyssnade på 2015 hade jag fnyst ‘’Äh, du vet ändå inte vem Bob Dylan är” och fortsatt stirra ner i marken på mina svarta birkenstocks. Många år har gått sedan min gyllene högstadietid men ännu kan bruden med runda glasögon 0,5+ i styrka och H&Ms feministtröja hemsöka mig när jag minst anar det. För ett par veckor sedan reagerade jag oerhört starkt när min NAKD-kusin berättade att alla hennes kompisar hade samma platå - Dr Martens som mig och att det var den snyggaste trenden just nu. Återigen befann jag mig i ett pretentiöst dilemma och jag fick ansträngt hålla mig för att inte bli arg över att en så alternativ sko plötsligt blivit inne bland influencers. “Vad fan ska man nu ha på sig?” väste jag nästan, men skammen hann före tack å lov. Detta är bara ett av många tillfällen på senare dagar där jag känt mig demoniserad av mig själv och flickan som lånade pengar av mamma och pappa för
