SAMTALET
SAMTALET
”Lärarna sätter tonen i klassen” Jämlika skolklasser är bra för elevernas hälsa, medan stora skillnader i status är skadliga, även för elever med hög status. Det visar sociologen Ylva B Almquists forskning. — Hierarkiska klasser har mer mobbning. Och att se mobbning, och kanske vara delaktig, påverkar hur man ser på sig själv och omvärlden. TEXT: KATARINA BJÄRVALL
L
FOTO: ULRICA ZWENGER
Ylva B Almquist är docent i sociologi vid Stockholms universitet.
12
LÄRA #3/2017
judet av skola ekar genom trapp hallen på gamla Sveaplans gym nasium. Slamrande dörrar i stål och glas, klapprande steg nerför de breda kalkstenstrapporna. Det är ekon från byggnadens tid som läroverk och gymnasium fram till 1987 och kanske också framtidens ljud. Det vita huset vid innerstadens nordvästra gräns – uppfört 1936 och typiskt för funktionalismen – är en av de byggnader som utbildningsförvaltning en spanar på när fler skollokaler behövs. Men än så länge är det universitetsstuden ter som låter, för huset är hemvist för flera institutioner vid Stockholms universitet. På Chess (Centre for Health Equity Studies) arbetar Ylva B Almquist, docent i sociologi, med en rad olika forskningsprojekt. Bland annat ett som utforskar vuxenlivet för barn som omhändertogs av myndigheterna för över 50 år sedan och där framgång i sko lan är en viktig skyddsfaktor. De som klarar grundskolan lever flera år längre än de som inte gör det. Det Ylva B Almquist allra helst fördjupar sig i är statusskillnader inom skolklasser. Varför blir vissa elever mer omtyckta, vilken påver kan har positionen i klassen på personernas liv som vuxna och vad kan lärare göra för att motverka hierarkier?
Vilka personliga ingångar har fått dig att vilja fördjupa dig i det här ämnet?
– När jag var liten hade jag väldigt svårt att förstå samspelet i klassen. Jag hade ett par nära vänner och när de var borta så gav det en sårbarhet. I femman eller sexan började jag koppla de där relationerna till status och se att vissa var mer populära. Den insikten påverka de hur jag såg på mig själv, på omvärlden och på vad jag trodde var möjligt. Sedan när jag kom till högskolan och började läsa sociologi insåg jag att det här är något som mer eller mindre alla tänker på och som det hade gjorts studier på i 50 år. Då kände jag behov av att utforska det. Och nu, med egna barn, blir det aktuellt igen när jag hör hur de pratar om vän nerna i klassen eller förskolegruppen. Relatio ner är centrala i de flesta människors vardag, oavsett hur gamla de är. – Skolan är kanske det största sociala expe rimentet någonsin. Man tar ett gäng barn och sätter dem i ett rum och tänker att de lär kän na varandra och så lär de sig saker. Men alla som har jobbat på en arbetsplats, eller som har haft vänner, vet ju att det inte funkar så. Grup per lever sitt eget liv. Vuxna accepterar inte det, vi har arbetsplatsenkäter och personal representanter och skyddsombud. Medan elever lämnas åt sitt öde. Ja, det är klart att det finns lärare, kuratorer och skolsköterskor, >> LÄRA #3/2017
13