LÄRARROLLEN
– Kunskapen sitter i oss och inte i vad vi har för verktyg. Lärarna försöker vara moderna med hjälp av verktyg som datorer, men de borde i stället försöka vara moderna genom att förstå hur ungdomar tänker. Att vi är världsvana och globaliserade och har ett entreprenörstänkande. Hur mycket kompis ska en lärare vara? Simon Hedlund och Jonathan Fogelström har erfarenhet av tajta relationer med lärare. De har tidigare gått på ett gymnasium med hockeyinriktning i värmländska Grums. Dit var det många elever som kom flyttande långt hemifrån och det gjorde att lärare och elever kom mycket nära varandra. – Det var en helt annan stämning där, säger Jonathan. De lärde känna oss bättre, som i en familj. En gång öppnade vi dörren till lärarrummet och startade ett vattenkrig med dem, och det tyckte de bara var roligt. Det skulle aldrig hända på Bromma gymnasium, inte en chans. Man skulle bli polisanmäld. – Ja, säger Simon, lärarna i Grums förstod oss. De tog hänsyn till att vi idrottade så mycket. Om vi hade en viktig match kunde vi skjuta upp ett prov en vecka. Det fick vi aldrig på Bromma.
Foto: Robert Blombäck
>>
– Tänk om det var så med träningen? Om du tycker styrketräningen är jobbig kan du hoppa över den! Man kommer inte att kunna slippa jobbiga saker i livet, man måste ta tag i dem. Kan det bli problematiskt om lärarna kommer för nära? Om man har problem hemma kanske man vill slippa tänka på dem i skolan, i stället för att få frågor från en påträngande lärare?
– Det är precis som med vänner, säger Nelly. Om man har en bra kontakt med en lärare vill man berätta, men inte om man tycker läraren är skitjobbig.
Hur mycket ska lärare bry sig om hur eleverna mår privat?
– Mycket! säger Jonathan. Han berättar om en lektion i psykologi som skulle handla om depressioner. Läraren gjorde klart att den som hade personlig erfarenhet av det och därför upplevde det som känsligt inte behövde lyssna. Det var bra, tycker han, men Golpar håller inte med.
Vi har nog alla haft lärare som vi ogillat och som i värsta fall har saboterat vårt intresse för ämnet. De lärarna, vad gör de egentligen för fel?
Foto: Robert Blombäck
– De skämmer ut en inför klassen, säger Jonathan. – De jobbar med bestraffning, säger Simon. Då slutar det med att man inte vågar säga någonting.
Nelly Lindblom: ”Om läraren suger kan läxorna vara det som räddar en.”
Jonathan Fogelström: ”En del lärare favoriserar vissa elever. De blir omtyckta av dem som blir favoriserade men inte av andra.”
– De har ett annat syfte än att vi ska lära oss, säger Golpar. Till exempel att vi ska sköta oss, passa tider, ha en fin handstil eller följa Skolverkets regler. – De är okunniga och otydliga, säger Nelly. Hon återkommer till läraren vars lektioner kunde urarta i slagsmål. Han hade problem inte bara med gränssättning, han hade också ett talfel, berättar hon. – Han pratade väldigt nasalt, det tog bort elevernas respekt för honom. Får en lärare inte vara udda? Jag tänker på en av mina egna gamla lärare som bodde hemma hos sin mamma fast han var i 50-årsåldern. Från en fest busringde vi hem till honom, något jag skäms för nu. Måste man ha perfekt familjeliv, perfekt röst och vara en perfekt mänsklig skapelse för att vara lärare? Ungdomarna har inget riktigt svar. – Det är en utsatt roll, konstaterar Golpar. – Ja, det är just det. En del elever utnyttjar svagheter, så en lärare måste ha skinn på näsan, säger Nelly. Golpar säger att lärare som har en viss karaktär kan väga upp svagheter som att de inte kan allt eller slarvar bort elevers prov. Vågar elever säga ifrån om en lärare gör fel? Lärare borde vara tacksamma om elever gör det, menar ungdomarna. Men så är det inte alltid, ofta vågar elever inte ta risken att äventyra betyget. – Vi hade en svensklärare som ofta stavade fel när hon skrev på tavlan. När vi sa till skyllde hon på att ”nu är det för
32
LÄRA #5/2012