LÄRA Stockholm 4 2012

LÄRA

#4/2012 STOCKHOLM

Karin Andrén

Nyfiken närvaro Mindre lärarresurser på friskolorna | Näringsriktig skolmat nytt lagkrav Genrepedagogiken höjde resultaten | Spännande föreläsningar på Sett

b-e-r-g.se

utbildningsförvaltningen

Vi erkänner.

Vi curlar.

Om vi ska vara helt ärliga så curlar vi så mycket vi bara orkar. För vi vet att trygga lärare ger trygga elever. Vi vet också att inspirerande lärare skapar nyfikna elever. Och när nyfikenheten väl är i rullning och den positiva spiralen startar, då är det bäst att vara påläst.

Men det är inte hela sanningen. Vi utmanar oss själva och våra pedagoger att hela tiden bli bättre, utvecklas och alltid ha ett finger i luften för att hålla koll. Och allra helst ligga steget före. Just därför curlar vi.

Och vi älskar det.

Vi har såklart inte oändliga resurser, men vi i Stockholms stad lägger ner mycket energi på att ge dig som pedagog så många redskap och insikter som möjligt för att göra din vardag lättare, roligare och rikare. Ett av dessa redskap är Skriftserien som du säkert redan är bekant med. Där hittar du högkvalitativa rön och fördjupningar från den senaste forskningen, ofta från kolleger i staden. Vill du själv inspirera Stockholms pedagoger att utveckla sin undervisning är du varmt välkommen att bidra med nya teman och fler insikter. Det är så vi jobbar – tillsammans.

Beställ ditt exemplar utan kostnad redan idag på stockholm.se/skriftserien



bl

e a 20 ar k n s et in en is v Sv Pr g av i n h is

Pu

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

11

STOCKHOLM #4/2012 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Medverkande skribenter: Eva Andersson, Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Mikael Lindberg, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Katarina Lycken Rüter, Pernilla Rönnlid, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

illustration: MARCUS OAKLEY / woo agency

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, ­Stockholm, 2012.

ISSN 1654-7330.

Upplaga: 16 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen

12

Sju Stockholmsrektorer har genomgått Rektorslyftet vid Uppsala universitet. ”Oerhört värdefullt”, säger Birthe Ahl-Källqvist.

FOTO: ulrica zwenger

34

30

Sverige har fått en ny mässa om IT och digitala lärresurser i skolan. Vi rapporterar utförligt från Settmässan i Kista i april.

FOTO: robert blombäck

Grafisk form: b-e-r-g.se

16

”Läraryrket måste återprofessionaliseras om inte den svenska skolan ska tappa mark ytterligare. Jag tycker att man ska renodla det pedagogiska uppdraget i stället för att ständigt lägga till nya arbetsuppgifter.” Det säger Lars Strannegård, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, i en längre intervju.

FOTO: robert blombäck

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

Läraren Christer Ekdahl, Gärdesskolan, brinner för att ge eleverna medborgarkunskaper i kemi ­­­— helst genom laborationer.

Dessutom ...

Omslag: Läraren och lärarcoachen Karin Andrén fotograferad av Robert Blombäck.

Stöttning i stället för rödpenna

4

Satsning på Strindberg till hösten

21

Hallå där, Eija Kuyumcu

9

Lärarcoachen — en nyfiken speglare

22

Mindre lärarresurser på fristående gymnasier 10

Gröna tisdagar på Sofia skola

26

Enkät: Vilket är ditt bästa sommarlovsminne?

Nytt lagkrav på näringsriktig skolmat

28

Indiskt Stockholmsbesök inom Global Citizen 14

Nämnd & Nytt

40

Krönika: ”Låt eleverna möta fler åsikter!”

Serie: ”Livets hårda skola”

40

Sista ordet

43

Skolor med bra resultat ska premieras

13

15 20

LÄRA #4/2012

3

Stöttning i stället för rödpenna TEXT: Annelie Drewsen FOTO: Ulrica Zwenger

Sedan Knutbyskolan i Rinkeby år 2004 började arbeta med genre­pedagogik i alla ämnen har resultaten förbättrats dramatiskt. Nu blickar man framåt.

Den pedagogiska grunden är lagd och planen är att bygga upp ett genre­ pedagogiskt centrum på skolan.

4

LÄRA #4/2012

LÄRA #4/2012

5

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Det är viktigt att läraren förklarar, modellerar och stöttar med frågor tills eleverna klarar av att skriva på egen hand. Här specialpedagog Fabrice David tillsammans med Bashir Osman (närmast) och Serik Zhumanov.

Föregående uppslag: Läraren Christina Maelan och Abdurrahim Hamurcu.

S

kolbyggnaden gör inte mycket väsen av sig där den ligger, inbäddad mellan några trevåningshus. Men det som sker på skolan är känt långt utanför Rinkeby. Varje år kommer lärare från hela landet på studiebesök och Utbildningsradion har varit här och filmat.

En trappa upp sitter eleverna i klass 6A tysta i sina bänkar. De är i slutskedet av sitt arbete om Stormaktstiden och ska skriva en biografi om en känd person från epoken. Klassens l­ ärare Christina Maelan står framme vid tavlan.

– Vad är en biografi? frågar hon.

Flera elever räcker upp handen.

– När man berättar om en person.

– Vad är det man berättar?

– Om händelser i livet.

I dialog med eleverna bygger Christina Maelan upp strukturen för en biografisk text på tavlan. Först orienteringen där man får svar på vem, vad och när. Därefter de viktiga händelserna i personens liv i kronologisk ordning.

Födelsen först, döden sist. Avslutningsvis ska det finnas en kommentar.

De senaste veckorna har eleverna arbetat enligt den cirkelmodell för undervisning som genrepedagogiken bygger på. Den låter eleverna steg för steg bekanta sig med ämneskunskaper, studera textförebilder och skriva gemensamma texter. Nu har klassen kommit till det sista steget, att skriva en text på egen hand.

Christina Maelan ber eleverna berätta vad som kännetecknar språket i biografin, som är ett slags historisk faktatext. I snabb takt spottar de ur sig språkliga drag: – Preteritum!

– Tredje person!

– Nominalgrupper!

– Tidsomständigheter!

6

LÄRA #4/2012

För den oinvigde kan det verka lite väl teoretiskt, men eleverna har arbetat på detta sätt sedan första klass och är bekanta med begreppen. När fotografen undrar vad en nominalgrupp är kan de snabbt ge ett exempel: ”en grön bil med fyra däck”. Detta är ett av målen med pedagogiken, att eleverna ska kunna prata om språket de möter.

Ett annat mål handlar om likvärdigheten.

Alla elever, oavsett var de bor eller vilka deras föräldrar är, har rätt till en likvärdig utbildning. Genom en explicit undervisning ska de få den kunskap och de språkliga verktyg de behöver för att klara sig i skolan och samhället. Ingen elev ska behöva lista ut på egen hand vad som krävs för att lyckas.

Tydligheten märks överallt. På flera ställen i klassrummet finns mål för olika moment uppsatta på väggarna. Intill dem finns mängder av uttryck och språkliga drag som är centrala i genrepedagogiken.

Det har blivit dags för eleverna att arbeta på egen hand. Christina Maelan delar ut en pla”Vad är en biografi?” frågar Christina Maelan och får många händer i luften. Längst fram Maha Al-Khameesi, Mansor Isamil (till vänster) och Khalid Hiyabu.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

neringsmall för hur texten ska vara uppbyggd, som eleverna får fylla i genom att hämta relevanta fakta från andra texter. Sorlet stiger i klassrummet. Först gäller det att välja en intressant person. Blir det drottning Kristina, Axel Oxenstierna eller kanske Karl XII? Idil Jama Warsame och Sahur Abdi har kom-

mit i gång och söker fakta till orienteringen.

– Jag vet inte vilket år han föddes …

– Ta reda på det då, uppmuntrar Christina Maelan, som har kommit för att se hur det går.

Vid en annan bänk sitter två elever och funderar på ordningen. Döden har visst hamnat före en annan händelse. Med några pilar rättar de till sitt misstag. Kronologisk ordning skulle det ju vara!

I ett mindre rum intill klassrummet sitter en handfull elever och läser koncentrerat.

Genom en explicit undervisning ska eleverna få den kunskap och de språkliga verktyg de behöver.

Specialpedagog Fabrice David håller sig i bakgrunden och är noga med att inte ge eleverna svaren. I stället stöttar han dem genom att ställa frågor.

– Har ni strukit under något? Har ni diskuterat med varandra vilka fakta som är viktiga?

Läraren har en framträdande roll i genrepedagogiken. Det är han som visar, förklarar, modellerar och stöttar eleverna tills de klarar av att skriva på egen hand. Eftersom mycket handlar om språket kräver det att alla lärare känner till vad som kännetecknar det egna ämnets texter. Vad är det som skiljer en naturvetenskaplig text från en historisk?

När lektionen är över förklarar Christina Maelan att hon upplever genrepedagogiken som ett stöd i sitt arbete.

– Den har hjälp mig som lärare. Man känner att man får alla med sig när man förklarar så >> LÄRA #4/2012

7

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

I dag får nio av tio elever på Knutbyskolan godkänt på de nationella proven i svenska.

På bilden Fuad Alii (närmast), Abdurrahman Hamurcu och Bashir Osman.

>> mycket hela tiden. Det är skönt att ha det att

luta sig emot när jag ska lära eleverna och jag vet att jag gör rätt.

Hon får medhåll av Fabrice David: – Det är en humanistisk syn på språkutveckling. Vi stöttar i stället för att ta fram rödpennan. Den formativa bedömningen är inbyggd.

De båda lärarna säger att genrepedagogiken finns med i allt de gör i dag. Den utgör en stomme för allt lärande på skolan. Men att ta sig hit tog tid.

– Det var några tuffa år i början, säger Christina Maelan, som kom till skolan 2006, precis i början av satsningen.

Då hade en lärare på skolan nått ovanligt goda resultat i sin klass och man bestämde att genre­pedagogik skulle bli en modell för hela skolan. Läraren var Britt Johansson, som senare blev projektledare för det som skulle kallas Knutbyprojektet.

Med facit i hand kan man säga att satsningen har varit lyckad. I dag får omkring 90 8

LÄRA #4/2012

När språk och ämneskunskaper integreras får eleverna en ordentlig skjuts i rätt riktning.

procent av eleverna godkänt på de nationella proven i svenska. På flera delprov ligger skolan över riksgenomsnittet. Lektionerna och rasterna präglas av ett lugn som inte fanns för tio år sedan, på den tiden då bara hälften av eleverna nådde målen på de nationella proven.

Vad är det som gör att genrepedagogiken ger resultat? Britt Johansson tror att det har att göra med stöttningen.

– Läraren ska ge eleverna de verktyg de behöver och stötta tills de verkligen kan. Det funkar inte att säga ”läs mer böcker” och tro att eleverna ska räkna ut allt på egen hand.

Genrepedagogik beskrivs ofta som en modell för elever med svenska som andraspråk, som här på Knutbyskolan. Men Britt Johansson ser inga sådana begränsningar, utan som ett sätt att organisera en effektiv undervisning.

– Det är lika intressant ur ett ämnes- som ur ett andraspråksperspektiv. Genretänkandet hjälper eleverna in i ett mer vetenskapligt tänkande, vilket underlättar förståelsen

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Cyklisk modell för olika text­typer genrer som har identifierats i utbildningssammanhang, till exempel förklaring och argumentation. Varje genre uppvisar en struktur och språkliga drag som hänger ihop både med dess syfte och med sammanhanget den förekommer i. En genre likställs ibland med en texttyp.

i ämnena. Det är något de bär med sig hela livet.

Britt Johansson talar om att accelerera lärandet. När språk och ämneskunskaper integreras får eleverna en ordentlig skjuts i rätt riktning.

– Eleverna tycker att det är jättekul!

Barn vill kunna saker, få känna sig kompetenta.

Centralt inom genrepedagogiken är begreppet stöttning, som handlar om att läraren ger stöd tills eleven självständigt klarar av att lösa en uppgift.

Undervisningen organiseras enligt en cyklisk modell, där eleverna gradvis får bekanta sig med en genre

Rektor Lena Hellström (till vänster) och projektledare Britt Johansson välkomnar genrepedagogiken.

Annelie Drewsen

bättre och det skulle vara intressant att göra en ny utvärdering. Det är glädjande att en skola tar ett sådant initiativ och att skolledningen står bakom och genomför projektet trots motgångar.

Vad innebär det att genrepedagogiken är forskningsbaserad?

Framgången stavas inte enbart genrepe-

dagogik. Skolans rektor Lena Hellström har varit mån om att skapa ordning och reda även på andra områden och beskriver i dag skolan som något av en idyll.

Hon märker att intresset för genrepedagogiken ökar, kanske på grund av större fokus på olika slags texter i den nya läro­ planen.

Nu inleds fas två av Knutbyprojektet, där målet är att bygga upp ett genre­ pedagogiskt centrum på skolan som både kan vara stöd för andra skolor och driva egen utveckling av genrepedagogiken.

– Andra skolor kan få näring av vår genrepedagogiska praxis. Vi skulle också vilja ordna symposier och kongresser, berättar Britt Johansson. n

samtidigt som de tillägnar sig relevanta ämneskunskaper.

Målet är att eleverna till sist ska kunna skriva texter inom genren genom att medvetet använda sig av ändamålsenliga språkliga mönster och strukturer. n

HALLÅ DÄR ...

Foto: Marilyn Martin-Jones

Genrepedagogik är en modell för undervisning som ursprungligen kommer från Australien. Den bygger på den systemisk-funktionella grammatiken, som sätter relationen mellan språkets form och funktion i fokus.

Den pedagogiska tillämpningen bygger på ett antal

… Eija Kuyumcu på Språkforskningsinstitutet som 2007—08 gjorde en omfattande utvärdering av Knutbyprojektet.

Vad visade utvärderingen?

– En majoritet av lärarna var väldigt entusiastiska och stöttade tanken på att skolan måste förändra sitt arbetssätt. Sedan fanns en del lärare som inte tyckte om mallarna. Bland eleverna fanns de som ville jobba som tidigare, men majoriteten var nöjda och tyckte att de kunde hänga med bättre i undervisningen.

– Resultaten på de nationella proven sjönk de första åren, men sedan gick de uppåt. När jag var på skolan nyligen tyckte jag mig se en yrkesstolthet och professionalitet hos lärarna som jag inte sett där tidigare. Nu tror jag att alla kan tillämpa modellen

– Det är framför allt tre olika forskare som har påverkat pedagogiken.

Michael Halliday utvecklade den systemisk-funktionella lingvistiken, som var utgångspunkt för ett antal aktionsforskningsprojekt i Sydney där man undersökte skrivuppgifter i skolan. Man fann sex olika basgenrer.

Utifrån det skapades cirkelmodellen för undervisning och lärande, där Lev Vygotskijs tankar om hur barn lär sig finns med. En annan forskare som har påverkat genrepedagogiken är Basil Bernstein, som förespråkade en synlig pedagogik.

Vilken kritik finns mot genrepedagogiken?

– Det handlar framför allt om att modellen är strukturell och normativ. Det finns en risk att lärarna ser strukturen som huvudsaken och inte tillämpar de fyra faserna i cirkelmodellen. n Annelie Drewsen

Rapporten ”Utvärdering av Knutbyprojektet — genrebaserad undervisning i en F—6-skola” publicerades våren 2011 och finns att ladda ner på pedagogstockholm.se/knutbyrapporten.

LÄRA #4/2012

9

LÄRARRESURSER

Friskolor satsar minst på lärare Det är stora skillnader i lärarresurser mellan gymnasieskolorna i Stockholm. Några av de mest prestigefyllda kommunala gymnasierna har låg lärartäthet, men ännu sämre är det bland ett antal vinstdrivande fristående skolor. Flera av dessa har dessutom en mycket liten andel behöriga lärare. Över hälften – 53 procent – av Stockholms gymnasieelever går i dag i fristående skolor. Hur bra är friskolorna? Och hur påverkar deras expansion de kommunala skolorna och samhället i övrigt? Frågorna debatteras.

Att jämföra betyg räcker inte, eftersom betygsinflation är ett tilltagande problem. Ett alternativt mått på kvalitet är i stället lärarresurser.

Skolverkets statistik för 2011–12 visar på stora skillnader mellan Stockholms gymnasier när det gäller lärartäthet och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, för enkelhetens skull kal�lade behöriga. De kommunala skolorna ligger i genomsnitt bättre till än friskolorna när det gäller båda variablerna.

Ungefär 85 procent av lärarna i Stockholms kommunala gymnasier är behöriga, att jämföra med 62 procent av dem på friskolorna. Om man bara ser till skolor med över 300 elever så finns det inget kommunalt gymnasium som har mindre andel behöriga lärare än friskolornas genomsnitt.

Längst ned på listan finns fristående skolor med många yrkeslärare, en kategori som är undantagen från kravet på pedagogisk högskoleutbildning. Men långt ner ham10

LÄRA #4/2012

nar även flera av de större friskolorna med högskoleförberedande program. Thoren Business School (TBS), Viktor Rydberg och John Bauer tillhör de sämsta.

Vad gäller lärartäthet så går det 7 lärare per 100 elever på kommunala gymnasier, att jämföra med 6,4 på fristående skolor. I botten ligger en rad av de större friskolorna, bland dem TBS som enligt Skolverket har 4,9 lärare per 100 elever.

Henric Malmvall, rektor på TBS, säger att Skolverkets statistik inte stämmer och att han genom nyanställningar har höjt andelen behöriga lärare till 82 procent sedan siffrorna samlades in i höstas.

– Det är svårt att hitta behöriga lärare i ekonomiämnena. Och det är också klart svårare i matematik och naturvetenskapliga ämnen än i samhällskunskap och historia.

TBS har, enligt Henric Malmvall, studiemotiverade elever som inte är så krävande. Därför kan lärarna undervisa något fler timmar i veckan, och därför kan lärartätheten bli lägre.

– Eleverna får de resurser som krävs för att de ska nå målen och få jobb eller kunna studera vidare, säger han.

På John Bauer är 65 procent av lärarna behöriga.

Enligt Anders Mebius, utbildnings- och kvalitetschef på JB Education som driver John Bauer, är det framför allt svårt att hitta behöriga yrkeslärare. Yrkeslärarna är undantagna från kravet på att fast anställda lärare från 2015 måste vara behöriga. Ändå säger Anders Mebius att han inte kan garantera att John Bauer kommer att klara det kravet.

– Vi är absolut inte nöjda.

Vi stöttar medarbetarna internt så att de fullgör sin lärarutbildning.

John Bauer ligger även illa till när det gäller lärartäthet med 5,4 lärare per 100 elever.

– Vi försöker använda de skattemedel vi får så effektivt som möjligt. Vi har landat i den här bemanningen, men vi måste se över om verksamheten kanske har blivit för effektiv, säger Anders Mebius.

Intagningspoängen till John

Bauer i Stockholm är generellt låga. Det betyder att man får många lågpresterande elever som behöver mycket lärarstöd. Frågan är om de får det. Skolinspektionen kritiserade nyligen en rad andra John Bauer-skolor för de mycket låga kunskapsresultaten.

– Vi presterar under de genomsnittliga meritvärdena och det är ett problem.

Vi tittar på hur vi ska kunna förbättra resultaten. Vi har bland annat utbildat elev-

hälsoteamen när det gäller elever med behov av särskilt stöd och vi kommer kanske att anställa fler specialpedagoger, säger Anders Mebius. Även ett antal kommunala skolor har låg lärartäthet, bland dem flera av de mest prestigefyllda, till exempel Kungsholmens gymnasium/ Stockholms musikgymnasium. Rektor Annica Tengbom Ödén förklarar att skolans elever är så högpresterande att lärarna klarar av upp till 32 elever i varje klass.

Det förekommer att en enskild lärare ska lämna omdömen eller sätta betyg på över 300 elever. Finns det en risk med det, kanske till och med ett rättssäkerhetsproblem?

– Absolut inte, säger Annica Tengbom Ödén. Vi har strategier, som ämnessamverkan och medbedömning, för att det ska bli säkert.

Blir inte det tufft för lärarna?

– Jo, det är ingen önske­ situation. Men vi går inte runt ekonomiskt och det får en direkt betydelse för lärar­ resurserna. Lärarlöner är ju den största utgiften.

Just detta faktum, att lärar­ lönerna är skolans största utgift, ligger enligt forskningen bakom de fristående skolornas slimmade lärar­resurser.

Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skriver i antologin ”Konkurrensens konsekvenser” att friskolor som drivs i form av aktiebolag ökar vinsten bland annat genom att spara på lärare.

Arne Bernroth betonar också

att John Bauer hittills inte har delat ut någon vinst till det riskkapitalbolag som äger koncernen.

– De pengar som skolorna hittills har genererat har gått till att täcka underskott i andra skolor och framför allt till expansion. Det är så företaget skapar värde, säger han.

Henric Malmvall på TBS håller inte heller med om att vinstmotivet slår mot lärarresurserna.

– Det är förenklat. Vi måste gå med vinst och ha en sund ekonomi, men vinsten får aldrig bli på bekostnad av eleverna. Det är så hård konkurrens i Stockholm att man måste vara attraktiv för dem, annars finns man inte kvar.

Men enligt Jonas Vlachos visar forskningen att minskad lärartäthet både inom grundskolan och högskolan påverkar undervisningen negativt.

– Det finns inget skäl att tro att det inte är likadant på gymnasiet, säger han.

För att en skola ska fungera med få lärare får eleverna inte vara krävande. Jonas Vlachos förklarar att det finns två grupper av elever som kräver förhållandevis lite resurser: de ambitiösa och de oengagerade. Att skolor som har många elever i den senare kategorin har låg lärar­täthet är särskilt allvarligt, menar han.

– Den typen av skolor får ju större intäkter eftersom

De fristående skolorna hän-

visar ofta till att den fria konkurrensen skulle slå ut de dåliga skolorna. Men den fria konkurrensen fungerar sannolikt inte särskilt bra på skolmarknaden, menar Jonas Vlachos. De mått som finns för jämförelser, till exempel betyg, är inte likvärdiga, vilket gör det svårt för elever att göra rationella val.

Dessutom, säger Jonas Vlachos, skiljer sig samhällets intressen från individens.

– Samhället vill ha skolor som ger elever den kunskap som är viktig för den framtida samhällsutvecklingen.

Det finns förstås elever som lockas av kunskap, men många vill bara trivas och få så bra betyg som möjligt.

Och skolorna behöver inte tillfredsställa samhället utan bara eleverna – det är ju de som väljer.

– En lösning vore att skolpengen baserades på de utgifter som en skola faktiskt har haft för sina elever. Då skulle man få bort de aktörer som bara är ute efter maximal vinst, säger Jonas Vlachos. n Katarina Bjärvall

Antal elever

skolpengen justeras uppåt för svaga elever. Om de intäkterna inte omsätts i resurser upphävs hela den kompensatoriska tanken med skolpengen, säger han.

Vad gäller andelen behöriga lärare kan det enligt Jonas Vlachos vara så att de fristående skolorna är bättre på att identifiera människor som är rätt för läraryrket utan att ha formell utbildning.

– Men det kan också vara så att de vill rekrytera dem som har en osäker position på arbetsmarknaden och därför accepterar sämre arbetsvillkor.

Antal lärare per 100 elever

Är det så? Den frågan passar JB Educations Anders Mebius vidare till sin chef, koncernens vd Arne Bernroth.

– Nej, vi skapar inte vinst så. Vi sätter samman grupper så att vi utnyttjar lärarna optimalt. Det är en förklaring till att vi lyckas hålla antalet lärare nere.

Lärare med pedagogisk högskoleexamen (%)

LÄRARRESURSER

Stockholm totalt

73,6

6,7

36 385

Stockholm kommunal

85,0

7,0

17 133

Stockholm fristående

62,4

6,4

19 252

Huvudman

Heltidstjänster

Storstäder totalt

76,1

6,7

70 684

Storstäder kommunal

85,1

7,2

35 905

Storstäder fristående

65,2

6,1

34 779

Kommunala skolor Globala gymnasiet

94,3

5,1

546

Sthlms hotell- och restaurangskola

93,1

7,5

582

Kista gymnasium

91,7

7,8

311

Östra Reals gymnasium

90,6

5,5

1 174

Enskede Gårds gymnasium

89,4

9,6

549

Frans Schartaus gymnasium

88,5

6,5

682 1 153

Blackebergs gymnasium

88,1

5,5

Kärrtorps gymnasium

87,6

5,5

1 213

S:t Eriks gymnasium

87,3

8,0

1 288

Norra Reals gymnasium

87,3

6,7

1 002

Farsta gymnasium

86,2

7,5

765

Ross Tensta gymnasium

84,9

8,4

718

Thorildsplans gymnasium

84,7

7,6

1 180

Spånga gymnasium

84,2

7,3

626

Brännkyrka gymnasium

82,6

9,0

640

Kungsholmens gy/Sthlms Musikgy

81,6

5,2

1 251

Södra Latins gymnasium

79,6

7,1

1 095

Bromma gymnasium

74,3

5,6

911

Fristående skolor Kunskapsgymnasiet Globen

87,2

5,3

506

Jensen Gymnasium Västra

85,2

5,6

603

Mikael Elias gy, Stockholm

84,6

4,9

519

Cybergymnasiet Odenplan Norr

78,6

5,0

1 032

Vittras gy på Södermalm

78,4

4,8

480

NTI-gymnasiet Stockholm

78,2

5,1

743

Jensen gymnasium Norra

75,6

5,4

907

Atleticagymnasiet

74,4

5,5

418

Didaktus Liljeholmen

73,1

5,9

481 865

Jensen gymnasium Södra

71,7

5,1

Klara Södra gymnasium Sthlm

67,4

5,2

354

Viktor Rydberg gy, Odenplan

65,7

6,3

365 1 008

John Bauergymnasiet, Stockholm

64,9

5,4

Viktor Rydberg gy, Jarlaplan

60,6

7,1

451

Thoren Business School Sthlm

59,5

4,9

409

Kulturama gymnasium

56,3

7,6

593

Rytmus — musikergymnasiet

53,4

9,0

474

Fryshusets gymnasium

52,8

9,8

681

Nackademins gymnasium City

52,0

5,0

422

Hantverksakademins gymnasium

35,0

8,7

434

Engelska gymnasiet Södermalm

34,2

5,7

702

Tabellen omfattar alla skolor med fler än 300 elever. Källa: Skolverket.

LÄRA #4/2012

11

illustration: woo / marcus oakley

Rektorslyftet

” Värdefullt få höja blicken” — Som rektor står du ofta mitt i vardagen med akuta saker som ska lösas på plats. Rektorslyftet påminde mig om det viktiga i mitt jobb — det var oerhört värdefullt, säger Birthe Ahl-Källqvist, rektor på Kämpetorpsskolan i Älvsjö.

Hon är en av sju Stockholmsrektorer som genomgått Rektorslyftet vid Uppsala universitet. Hon har redan flera idéer om hur kunskaperna ska omsättas i verklighet på den egna skolan.

Rektorns pedagogiska ledarskap har stor betydelse för att en skola ska bli framgångsrik, det visar flera studier som gjorts de senaste åren. Den 12

LÄRA #4/2012

nationella satsningen Rektorslyftet startade hösten 2011 och ska bidra till att rektorerna får den spetskompetens som behövs för att synliggöra och driva de pedagogiska frågorna på skolan. ­Därigenom ska elevernas möjligheter att nå målen öka.

För Birthe Ahl-Källqvist blev fortbildningen också en chans till nätverkande.

– Vi fick en jättefin stämning i vår studiegrupp och jag träffade rektorskolleger från hela landet. Det var ingen prestige utan alla gav varandra idéer, tips och utbytte erfarenheter. Jag tror att kursledarna också tyckte att vi var en rolig och engagerad grupp att jobba med.

Utbildningen ägde rum vid fyra tillfällen under perioden september till mars, med en variation av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och inlämningsuppgifter.

– Man behandlade bland annat pedagogiskt ledarskap, de juridiska förutsättningarna för att leda en skola och de nya läroplanerna, säger Birthe Ahl-Källqvist.

Vi fick också en historisk tillbakablick över rektorsrollens förändring, vilket var intressant.

Föreläsningen om förändringar i skollagen och rektors utökade ansvar av Skollagskommitténs sekreterare Lars Werner var särskilt matnyttig, säger hon.

enkät

Vilket är ditt bästa sommarlovsminne?­ Zabina Engberg, pedagog, Sofia skola

– Han tog upp hur man bör tänka när man läser och tolkar lagtexter, något som blev litet av en aha-upplevelse för mig. Lagtexter kan ju vara ganska stolpiga men varje ord är av stor betydelse.

Den delen var mycket användbar.

Enligt Birthe Ahl-Källqvist var den stora vinsten med utbildningen att de teoretiska resonemangen tydligt knöt an till det praktiska arbetet i skolan.

Hon planerar att föra in vissa delar av kurs­litteraturen, exempelvis gällande bedömning och betyg, som diskussionsunderlag för arbetslagen på skolan.

Och det där ryktet om Rektorslyftsnålen som alla deltagare får efter avlagd examen — hur var det med det?

– Jodå, bekräftar Birthe Ahl-Källqvist.

De höll en fin ceremoni för oss och delade högtidligt ut nålarna. Sedan framhöll de att just våra nålar var litet ärgade. Vi har ju varit med ett tag, om man säger så, säger hon och skrattar.

Alla deltagare fick också författa brev till sig själva, med tankar om vilka utvecklingsplaner de hade för den egna skolan. Birthe Ahl-Källqvist berättar att ett organisatoriskt problem på Kämpetorpsskolan har varit att få tid till möten för pedagogiska frågor. Tidigare funderade hon på kvällsmöten som en möjlig lösning, men en diskussion med en rektor i studiegruppen fick henne på andra tankar.

Rektorslyftet ■■Fortbildningssatsning för rektorer som gått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet ska utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap.

■■Staten står för utbildningskostnaderna medan huvudmannen står för lön under utbildningstiden, resor till internat- och seminariedagar samt kostnader för internat och kurslitteratur.

■■Utbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och bedrivs på avancerad akademisk nivå vid Stockholms universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet, Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola i samverkan.

■■Rektorslyftet startade hösten 2011 och pågår till och med våren 2014.

framtiden att handla om kunskaper om elevers lärande, menar hon.

– Förändringarna från statlig styrning till målstyrning och konkurrensutsättningen av skolan är två stora reformer som förändrat chefsrollen i grunden.

I dag kan du inte bara plocka fram en pärm från hyllan bakom dig och peka på en passande paragraf när dina medarbetare vill ha svar på sina frågor.

Dagens chefer förväntas kunna ge tyd-

— Hon gav mig rådet att anordna halva

studiedagar en gång i månaden för att skapa längre och mer sammanhängande träffar, säger hon. Nu har vi redan börjat samverka med facket om modellen och det känns jättebra. Även staden satsar stort på ledarutveckling, bland annat genom särskilda Chefsdagar och olika typer av utbildningar. Birgitta Elm, chef för utbildningsförvaltningens chefsenhet, ser positivt på att rektorernas viktiga roll har hamnat i fokus. Nyckelkompetensen för skolledarna kommer nu likaväl som i

liga ramar för uppdraget och en stor frihet inom dem, menar Birgitta Elm. Då blir medarbetarna också beredda att göra det där lilla extra, vilket är vad som krävs om Sverige ska kunna få en konkurrenskraftig skola.

– Vår yrkeskår har precis som lärarkåren blivit starkt ifrågasatt från många håll den senaste tiden, säger Birthe Ahl-Källqvist. Att genom Rektorslyftet få möta alla fantastiska skolledare gjorde att jag fick upp ögonen för vilka styrkor vi har.

Det gjorde mig glad. Och motiverad. n

— När vi fjällvandrade och besteg Kebnekaise.

Då fick jag se ett helt annat Sverige och förstod hur fantastiskt vackert och exotiskt det kan vara här. Det blev också ett riktigt äventyr, eftersom vi inte hade rätt kläder. Vi gick på sommaren, men på toppen av fjället mötte vi vintern.

Peter Lilius, IT-samordnare, Matteusskolan — När jag fick en röding i en klar fjällsjö i närheten av Helagsfjället. Vi skulle laga mat efter en hel dags vandring. Jag hade väldigt enkla fiskeredskap. Det var helt enkelt otippat att det skulle nappa. Middagen blev ett fint sommarminne.

Anders Lundevi, gymnasiechef, Brännkyrka gymnasium Gillar att gå upp en — tidig morgon och baka i sommarhuset på Gotland. Det är härligt att få glädja övriga familjen med nybakt bröd. Då känner jag mig nyttig och fri.

Vildan Renqvist, kemilärare, Norra Real — Vår bröllopsresa till Borneo år 2000. Det var en fantastisk miljö där, vacker natur och vänliga och härliga människor.

Och så var vi nygifta. Vi ska åka dit igen tillsammans med våra barn!

Anders Skallström, slöjdlärare, Östermalmsskolan — Sitta och fiska i en eka på Vänern i solnedgången en varm sommarkväll.

Bättre finns inte! Då kopplar jag av fullständigt. Att snickra hos kompisar med kaffe och umgänge är också bra sommarminnen.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Filippa Mannerheim

LÄRA #4/2012

13

Foto: Ulrica Zwenger

GLOBAL CITIZEN

De indiska lärarna Hema Mandanna (i randig tröja) och Sateja Joshi tycker att mycket av det de mött i Stockholms gymnasieskolor känns förvånansvärt bekant. Här tillsammans med eleverna Astrid Ljungh, Blackebergs gymnasium, och Hanan Chamoon, Ross Tensta gymnasium.

” Våra elever ska ut i världen” Tillsammans med 14 av sina elever har de två indiska lärarna Sateja Joshi och Hema Mandanna besökt tre gymnasieskolor i Stockholm. Med sina svenska värdar har de kollat in både slott och klassrum och framför allt tagit reda på förutsättningarna för indiska elever att bedriva universitetsstudier i Sverige.

Det 14 dagar långa besöket är en del av Global Citizen-programmet och ett slags svar på den påhälsning indierna fick av svenska lärare och elever i Bangalore förra året.

Att ha en vänskola och ett partnerskap med skolor i andra länder är inget ovanligt för Sateja Joshi och Hema Mandanna, båda två från Mallya Aditi International School i Bangalore. Deras skola strävar mot globalisering och vill se sina elever utvecklas till trygga och kreativa personer, redo att möta de utmaningar 14

LÄRA #4/2012

som en snabbt föränderlig värld kräver.

Som ett led i den strävan har skolan redan väl etablerade relationer med skolor i såväl Dresden som New York.

Sverige var däremot en vit fläck på kartan – tills en svensk förälder i deras skola föreslog ett utbyte.

– Det var ovanligt för oss att ha utbyte med en skandinavisk stad. Ännu ovanligare, för att inte säga unikt, är det att ha utbyte inte med en, utan med tre skolor, berättar Hema Mandanna. Östra Real, Ross Tensta och Blackeberg är de tre sinsemellan olika gymnasieskolor i Stockholm som ingår i utbytet. Och det är hemma hos de svenska elever som förra året besökte Bangalore som de indiska eleverna nu bor.

– När jag skulle åka till Indien var jag rädd för allt. För familjen, kulturen, för regler, för traditioner – men lika rädd var

jag för de andra Stockholmsskolornas elever, berättar Hanan Chamoon, som går sista året på Ross Tensta gymnasium.

För henne var eleverna på Östra Real lika främmande som de indiska hon skulle besöka och bo hos.

– Sen blev allt toppen. Vi kom inte bara nära indierna, vi kom nära varandra också, berättar hon.

De indiska eleverna och deras lärare har det litet lättare när de nu ett år senare kommer på besök. De känner redan sina värdar.

– Ja, rädd var jag aldrig. Det skulle i så fall vara för kylan, säger Hema Mandanna, som till vardags undervisar i historia och matematik i middle school, ungefär motsvarande vårt högstadium.

– Och att åka ut i skärgården och övernatta, det känns – annorlunda. Det här med att vara ute i naturen, det ingår liksom inte i vår vardag.

I Bangalore äter de ju dessutom annan mat, talar andra språk, har andra religioner, klär sig i andra kläder och har andra intressen. Eller?

– Det är klart att om vi hade kommit från en mindre stad i Indien hade det kanske varit annorlunda, men Bangalore är en storstad och i och med globaliseringen befinner sig alla ungdomar ungefär på samma nivå. De klär sig likadant, pratar likadant, lyssnar på samma musik. I den klass jag hunnit besöka var allt också förvånansvärt bekant. Det som hängde på väggarna, böckerna eleverna läste, hur klassrummet var organiserat, jag uppfattade allt som väldigt likt, berättar Hema Mandanna.

Samtidigt betonar både hon och Sateja Joshi att deras skola inte är någon indisk genomsnittsskola. I Mallya Aditi International School sker all undervisning på engelska och med tydlig inriktning mot fortsatta universitetsstudier.

– Därför ville vi också att vårt besök skulle bli både kulturellt och akademiskt. Vi har besökt ekonomklasserna på Östra Real och vi ska på studiebesök hos Ernst & Young. Där ska vi tala om relationerna mellan EU och Indien, förklarar Sateja Joshi, som själv undervisar sistaårselever i ekonomi och entreprenörskap.

Hon beskriver också att så länge eleverna är små kan undervisningen, liksom

krönika

vad man undervisar i, variera, men ju närmare man kommer universitetsnivå desto mer måste man tänka akademiskt.

– Elever världen över måste veta och kunna ungefär samma saker för att kunna gå vidare till universitetet, säger Sateja Joshi.

Från Mallya Aditi International School

flyger eleverna ut över världen. Många studerar vidare i USA och i England.

– Nu vill vi undersöka möjligheterna för dem att också komma till Skandinavien och Sverige. Vi lär oss för elevernas räkning men också för vår egen, säger Sateja Joshi.

Så mycket inriktning på att studera och jämföra svensk undervisning med indisk har inte de indiska lärarna. Men visst kommer de att besöka några lektioner i bland annat bild och drama.

Tillsammans med de indiska eleverna och de svenska värdarna ska de också hinna med ytterligare några kulturella upptäckter.

– Det är en viktig sak i sig, att vara modig nog att åka iväg till ett ställe där man aldrig varit och träffa helt nya och främmande människor, säger Anna Ståhlberg.

Hon är lärare på Ross Tensta gymnasium och en av dem som besökte Indien förra året, och hon får medhåll av sina indiska kolleger. Att de har rest hit är också ett sätt att agera förebild, att uppmuntra elever att resa ut. Att upptäcka världen och dess skillnader och likheter, skaffa nya kunskaper som kan förvaltas, omvandlas och appliceras på nya områden.

– Vad jag inte visste var hur sammanflätade Norges, Finlands och Sveriges historia är. Och hur förhållandevis lätt det tycks ha löst sig länderna emellan.

Där har vi i Indien, Pakistan och Bangladesh något att lära, säger Hema Mandanna. n Helene Lumholdt

Läs mer om Global Citizen-programmet på pedagogstockholm.se/globalcitizen.

signerat: alice härdin

Låt eleverna möta fler åsikter!

P

å studentmiddagen i trean blommar syrenerna så det sticker i ögonen. Alla är förvånade över hur artiga och prydliga vi kan vara när vi bara vill. Vår mentor håller tal och i slutet berättar hon vilket parti hon röstade på i det senaste valet. Det är högtidligt, vi var äntligen mogna nog att möta den verkliga versionen av henne.

Den med åsikter. Som lärare hade hon inte velat berätta om sitt partival eftersom det skulle ha röjt den så eftersträvade neutraliteten. Men hur neutral kan en lärare vara? Hur neutral bör en lärare vara?

Neutralitet är ett luftslott – från den gamla svenska neutralitetspolitiken till SVT:s ovinklade reportage. Det är omöjligt. Varje urval är ett val och ett bortval, varje betoning är ett extra fokus och varje metod har vinnare och förlorare. Det är omöjligt och dessutom inte alltid önskvärt. För att skolans verksamhet ska fungera över huvud taget måste vissa saker vara obestridliga: värdet av demokrati och laglydighet till exempel.

Ingen lärare behöver försöka förhålla sig neutral till det.

Men hur mycket mer ska en lärare ha åsikter om? Eller rättare sagt: hur mycket mer ska hon visa?

För att verka neutral och vara neutral är inte samma sak. Jag pratade för några dagar sedan med en gymnasielärare om värderingsövningar. Han förklarade hur viktigt det är att aldrig uttrycka sina åsikter om vad som är rätt och fel utan i stället ställa rätt slags frågor till eleverna. Det vill säga de frågor som leder fram till rätt slags rätt.

Det är viktigt att ge eleverna ett forum där de inte blir rättade och tillsagda, men för att rätta någon måste man ha rätt. En åsikt är bara en åsikt. Skolan utgör, trots sin segregation, en ovanlig sammansättning av åsikter. Senare

i livet hamnar de flesta i kompisgäng och arbetslag som i stort delar samma världsbild. När vi söker på Google anpassas resultaten för att passa oss. Vi hör om andra synsätt men kan inte förstå, de är för långt bort.

Skolans åsiktsflora är en styrka. Varför inte framhäva den? Varför inte göra den till en upplivande injektion, låta eleverna möta fler åsikter och reagera på dem?

Kanske för att vi inte vill hjärntvätta våra barn, säger någon. Kanske för att eleverna måste få ta ställning själva, säger en annan. Men jag och mina vänner ifrågasatte våra lärare långt före studentmiddagen. Och att eleverna förväntas kunna argumentera för sina ställningstaganden gör det väl ännu vettigare för lärare att också göra det ibland?

Källkritik blir ett allt viktigare inslag i undervisningen. Samtidigt finns det ingen källa som eleverna använder mer än sina lärare. För att kunna ifrågasätta den källan måste det finnas bakgrundsinformation – om varför läraren alltid vill ha muntliga redovisningar, varför halva terminen går åt till antiken eller kanske till och med hur läraren ställer sig i en viss fråga. Lite oftare kunde elever få se bortom den putsade fasaden. Det som finns där behöver de tåla.

Så tycker jag. Men det är ju också en av de stora fördelarna med att vara krönikör: man får ha hur mycket åsikter man vill.

Alice Härdin studerar på Politices kandidatprogrammet i Uppsala och är lärarvikarie

LÄRA #4/2012

15

Samtalet

” ­Låt lärarna få ­undervisa!”

— Lärarna har fått alldeles för många arbetsuppgifter. De måste kunna ägna sig åt det de brinner för och är experter på: att undervisa sina elever.

Det säger Lars Stranne­gård, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, som menar att en särskild elevvårds­ enhet på varje skola borde ta hand om frånvaro, mobbning och föräldra­kontakter.

TEXT: tomas bannerhed FOTO: ulrica zwenger

16

LÄRA #4/2012

L

äraryrket måste återprofessionaliseras om inte den svenska skolan ska tappa mark ytterligare, menar Lars Strannegård.

– Jag tycker att man ska renodla det pedagogiska uppdraget för lärarna. I dag dignar de under alla krav på dokumentation och olika administrativa uppgifter.

Lars Strannegård är företagsekonom och har bland annat givit ut eller medverkat i böckerna ”Flipp eller flopp – om misslyckandets dynamik” (2003), ”Den omätbara kvaliteten” (2007), ”Ledarskapsboken” (2009) och ”Organisering” (2011). Han forskar framför allt om organisation och ledarskap och känner väl igen utvecklingen inom läraryrket från både organisationsteorin och andra yrkes­ områden.

– Det är en typisk avprofessionalisering som vi ser inom läraryrket. Förutom att administrationen ökat upplever kåren en alltmer ­diffus kravbild från flera intressenter med delvis motstridiga intressen: stat och kommun, skolledning, föräldrar och elever. Lärarna ska skapa världens bästa skola, bygga värdegrunder och vara representativa marknadsförare av skolan, men när de tvingas bidra till kringaktiviteter som inkräktar på det pedagogiska uppdraget berövas de också möjligheten att utöva sin profession på bästa sätt. Den här avprofessionaliseringen leder ofelbart till att yrket blir mindre attraktivt, löneutvecklingen försämras och statusen sjunker – samtidigt som arbetstiden regleras allt hårdare.

– Dessutom ska lärarna motverka mobbning – utan att veta hur långt deras ansvar sträcker sig eller vad de kan förvänta sig av föräld-

rarna. Hur ska en högstadielärare över huvud taget kunna hålla koll på mobbning? Läraren har en viss klass under en lektion, ­sedan tar någon annan över. Man har ingen som helst överblick över relationerna mellan eleverna eller vad de har för sig på rasterna. Och om man skulle vilja ge kvarsittning: vem ska ta hand om de eleverna? Läraren slutar själv klockan halv fem, ska hon offra en timme av sin egen tid för att någon har misskött sig – på bekostnad av förberedelserna inför nästa dags lektioner?

Lars Strannegård återkommer flera gånger till de särskilda elevvårdsenheter, La vie scolaire, som finns i den franska skolan.

– Det är en utmärkt modell som vi borde utreda om den kan fungera i Sverige. De här enheterna ansvarar för sådant som ligger utanför det rent pedagogiska uppdraget: frånvarorapportering, mobbning, föräldrakontakter.

Elever som kommer för sent till lektionerna måste till exempel anmäla sig hos La vie scolaire.

Du kallar till och med utvecklingen inom den svenska skolan för ”organisatoriskt vansinne”?

– Alla initiativ som avleder lärarna från det de kan bäst måste karakteriseras på just det sättet. Lärare är varken utbildade kuratorer ­eller barnpassare. Deras profession är att kunna sitt ämne och förmedla dessa kunskaper till eleverna. Det bästa sättet att återprofessionalisera yrket är att plocka bort arbetsuppgifter i stället för att ständigt lägga till nya. Lärarna ska inte behöva ägna sig åt att kontrollera elevernas närvaro. Det är helt fel tänkt!

Varför har det blivit så här?

– I grund och botten handlar det om de avregleringar och införandet av new public

samtalet

Alla initiativ som avleder lärarna från det de kan bäst måste karakteriseras som organisatoriskt vansinne.

management som har pågått sedan 1980-talet – helt enkelt ett slags ”marknadisering” som har förstärkt den ekonomiska styrningen av allt fler samhällsfunktioner, inte minst inom skolan. Ofta finns det en inneboende spänning mellan managementtänkandet och professioner som läraryrket. Lärarnas kompetens ligger i att undervisa elever och inte i att sälja sin skola på en marknad där föräldrarna kan välja bland konkurrerande utbildningsanordnare.

– Men i dag litar huvudmännen inte på att lärarna sköter sitt jobb tillräckligt bra, utan det införs hela tiden större effektivitetskrav och fler och fler administrativa kontrollsystem. Även universitetslärarna utvärderas mycket mer i dag än för tio år sedan. Läkare likaså.

Men är det inte bra att kvaliteten kontrolleras?

– Visst, men om det bara leder till en massa dokumentation och avrapporteringar för sakens skull, och om lärarna inte tillförs motsvarande resurser, så får vi ett problem. I stället för att avlasta dem och låta dem blomma ut som de experter de är, påförs de arbetsuppgift efter arbetsuppgift i någon sorts missriktad strävan efter effektivisering. Vad man då har glömt bort är att all verksamhet inte tjänar >> LÄRA #4/2012

17

samtalet

>>

Den lärare som känner att arbetsgivaren litar på henne och låter henne disponera sin tid gör ofta ett bättre jobb.

på att effektiviseras på det här sättet – särskilt inte om det tar sig uttryck i att en lärare plötsligt förväntas stå på en mässa och marknadsföra sin egen skola. På vilket sätt har lärarna kompetens för det? Vad det snarare leder till är en allvarlig auktoritetsförlust.

Har inte rapporteringsskyldigheterna trots allt kommit till för att främja elevernas lärande?

– Det är en sak att ha stämpelklockor och blanketter på LKAB eller SKF men en helt annan att organisera lärares arbetstid. Den lärare som känner att arbetsgivaren litar på henne och låter henne disponera sin tid gör ofta ett bättre jobb. Visst, det kan också leda till att man någon gång måste sitta uppe till klockan tre på natten för att förbereda morgondagens lektion, men det är liksom inget att tjafsa om. En lärare som får förtroende att lösa sin uppgift efter eget huvud gör det generellt bättre än den som känner sig övervakad och därmed förminskad.

– Den rationella styrkontrollen har fått allt större utrymme i skolan, och då är det liksom upp till bevis som gäller: ”Hur många timmar har du lagt på förberedelser nu? Behöver du verkligen så mycket tid för det? Då är det bättre att du deltar i skolans utvecklingsarbete och åker ut på en säljmässa och delar ut tabletter!”

Offentliga arbetsgivare ser i dag tyvärr människor mycket mer som marionetter där den rationella styrfilosofin får råda på bekostnad av den normativa.

Vad leder det till?

– En alienering inför arbetet. Lärare är inte kuggar i ett maskineri. Görs de till det så minskar självkänslan och yrkesstoltheten och vi kommer att få se fler och fler lämna lärar­ banan och söka sig till andra verksamheter där de kan utvecklas i sin profession. I stället måste vi återprofessionalisera läraryrket, det är det enda sättet – att arbetsgivaren börjar lita på folk igen. Man måste kommunicera tydligt, från lärarutbildningen och framåt i karriären, att lärarna är kompetenta personer med sunda värderingar. ”Vi litar på att du gör ditt jobb!” Lärare är inte svarvare av kastrull­ bottnar vid ett löpande band utan professionella, högkompetenta pedagoger.

Men är inte statens styrning och alla utvärderingar och återrapporteringar bra för likvärdigheten?

– Det skulle man kunna tro, men det är inte alls säkert. Skolsystemet är ingen kontrollpanel där man kan ratta och styra olika grejer utifrån rationella modeller. Det är ett mycket, mycket mer komplicerat system än så. Samtidigt kan man ju inte backa från till exempel friskolereformen nu, det går inte.

18

LÄRA #4/2012

Det här franska systemet med särskilda elevvårdsenheter som du lovordar — finns det någon forskning som visar att det leder till ett bättre lärande?

– Inte vad jag har sett, men det finns ju en grundläggande tanke inom nationalekonomin att ökad arbetsspecialisering leder till ökad effektivitet och tillväxt, det vill säga att man ska göra det man är bra på. Och när man nu har högutbildade och specialiserade lärare som kan sitt ämne och kan pedagogik, varför ska de då kvacka som säljare på en mässa eller ägna sig åt att motverka mobbning eller föra bok över elevernas frånvaro?

– Enligt den franska modellen får lärarna inte släppa in en elev som kommer för sent, utan eleven måste gå till elevvårdsenheten som då tar fram sina listor: ”Du har ju varit sen till fem lektioner den här veckan. Vad är det som händer? Har du problem hemma? Är det någon som är taskig, någon som mobbar dig?” Det blir en kontrollfunktion som fångar upp skolsociala problem. Blir det kvarsittning så sitter eleverna på La vie scolaire, som naturligtvis har en tät dialog med lärarna. På så vis får man en sammanhållen bild av varje elev.

Och framför allt avlastas ju lärarna. De slipper jaga folk och säga till eleverna att de ska ta av kepsen. Har man keps får man gå till La vie scolaire och lämna in den.

Vilken är den viktigaste ledaregenskapen i ­dagens skola?

– Integritet. Att man tror på och står upp för det man är satt att göra, att man har en förmåga att försvara och positionera sig själv och sitt eget ämne, sin profession.

Talar du om skolledarpositionen eller lärarna?

– Lärarna i första hand. Deras ledarskap är minst lika viktigt som rektorernas. För skolledarna handlar det om att skydda lärarna och ge dem möjlighet att utöva sin profession, visa tilltro och tillit till att de gör det de ska.

Många förordar ett synligt ledarskap i dag. Vad innebär det egentligen?

– Att man som chef inte ska krypa in på sitt kontor utan vara den som entusiasmerar medarbetarna, få dem att verkligen kunna bedriva sin profession. I bästa fall tar skolledaren hand om all synlighet – all utåtriktad verksamhet – och fungerar som buffert för lärarna så att de kan ägna sig åt det pedagogiska. Handlar synligheten i stället om att alla ska visa upp skolan så gynnar den inte elevernas lärande.

– Skolan ska över huvud taget vara försiktig med att okritiskt köpa olika modeller från näringslivet. Många företagsmodeller handlar

samtalet

ytterst av ett kommersiellt bolag som ligger bakom de här rankningslistorna.

På 1980-talet var den svenska skolan bäst i världen. Vad är det egentligen som har hänt?

– Ett kortfattat svar är new public management. Vi har haft för stor tilltro till de privata företagens metoder och att de skulle kunna användas för att styra offentliga organisationer. I Sverige har vi varit för snabba med att haka på globala förändringstrender och okritiskt infört olika typer av avregleringar. Marknadstänkandet har släppts fritt utan att det har funnits någon kvalificerad beställarkompetens. Resultaten av detta paradigmskifte har på sina håll blivit rent bisarra – helt enkelt för att det funnits för liten tilltro till professionen, till det specifika yrkeskunnandet.

För inte så länge sedan hade civilingenjörer och lärare ungefär samma lön. I dag skiljer det omkring 9 000 kronor i månaden.

– Ja, och det är enormt mycket. Det visar också hur mycket läraryrket har tappat i attraktionskraft. Lönen är ju ändå ett kvitto på hur ens arbete värderas i samhället. Lärar­ lönerna måste höjas radikalt om inte Sveriges ställning som kunskapsnation ska hotas på sikt. Egentligen borde nästan ingen i dagens kunskapssamhälle ha mer betalt än en riktigt kvalificerad lärare.

I dag råder ju konkurrens på skolmarknaden.

Hur får man lärarna att känna stolthet över att jobba i en kommunal skola i Stockholms stad?

ju om att öka intäkterna, och de är helt enkelt inte applicerbara på skolan.

Du har också riktat kritik mot ”mäthysterin i dagens samhälle”. Om man ser till skolans värld, varför är det inte bra där?

– Därför att man inte kan, eller ens bör, mäta allting. Risken är dels att innehållet i under­visningen anpassas efter själva mät­ instrumentet, dels att kvantifiering och jämförelser leder till en icke önskvärd likriktning inom hela utbildningssektorn. Ju mer man mäter, desto mer lika blir skolorna. Det gynnar egentligen ingen.

– På Handels tillmäts internationella rankningslistor allt större betydelse, vilket successivt har omformat hela våra utbildningar, vilka studenter vi tar in – det bästa är om vi kan rekrytera dem som gör snabbast möjliga lönekarriär efteråt – och till och med vilken forskning vi ska satsa på. Detta bestäms alltså

Skolan ska vara försiktig med att okritiskt köpa olika modeller från näringslivet.

– Jag tror att det viktiga är att den enskilda läraren kan vara stolt över sitt arbete och hur hon utför det. Det där koncerntänkandet hör liksom inte hit, det är ännu ett tecken på hur det offentliga försöker anamma näringslivets tankemodeller. Man kan inte styra personalen genom en påbjuden samhörighetskänsla inom Stockholms stad, det måste komma under­ ifrån, starta i självkänslan och i själva professionsutövandet. Medarbetarna måste själva känna att de utför ett arbete i världsklass. Får de sedan ett kvitto på det i lönekuvertet så ökar självkänslan ytterligare och det blir en positiv spiral. Det är Finland i ett nötskal!

Vilka är de största utmaningarna för 2010-talets svenska skola?

– Att öka professionskänslan för lärarna och göra lärarutbildningen mer attraktiv. En viktig förutsättning för detta är högre löner. Men man kan inte börja med att höja lönerna, man måste börja i professionen, genom att renodla lärarens pedagogiska uppdrag. Friheten att utforma sitt eget arbete är viktig för lärares professionsutveckling, liksom möjligheten till ett rikt samarbete med engagerade kolleger. n LÄRA #4/2012

19

lönerörelsen

Skolor med bra resultat premieras Fördelningen av löneutrymme mellan olika skolor ska bli rättvisare – och det ska ske genom att olika skolor får olika stort löneutrymme (det vill säga den ”pott” för löneökningar som en skola tilldelas). Det kan låta märkligt, men det finns en högst relevant förklaring.

– Vi ser att det finns en skillnad i löneläge mellan skolor som inte kan förklaras av exempelvis lärarnas erfarenhet eller skolornas måluppfyllelse. Medianlönen kan skilja mer än 3 000 kronor mellan olika skolor. För att kunna få löneskillnader som är ordentligt motiverade, det vill säga bygger på skillnader i måluppfyllelse, vill vi styra löneutrymmet, säger utbildningsförvaltningens personalchef Astrid Norderfeldt.

Utbildningsförvaltningen vill ge större löneutrymme till skolor som lyckas väl. På samma sätt ska lärares skicklighet märkas i lönekuvertet.

Hon konstaterar att förslaget kanske är kontroversiellt eftersom det kan innebära att en del skolor tilldelas ett lägre löneutrymme. Men det är å andra sidan inte rimligt att fortsätta i samma spår. Ett system där varje skola får ett lika stort löneutrymme i procent innebär att skolor med ett högre löneläge får ett större utrymme att fördela, vilket gör att löneskillnaderna mellan skolorna ökar ytterligare.

lan skolor, men skillnaderna ska vara motiverade.

Utjämningen av löneskillnader som inte har sin förklaring i objektiva kriterier ska bedrivas parallellt med premiering av skolor som lyckas väl med att öka elevernas måluppfyllelse.

Under 2011 fick fyra grundskolor i Stockholms stad – Alviksskolan, Mälarhöjdens skola, Nytorpsskolan och Bagarmossens skola – extra löneutrymme.

Skolorna valdes ut utifrån uppnådda resultat, med hänsyn tagen till socioekonomiska förutsättningar. Försöket fick stor uppmärksamhet och togs väl emot.

Utbildningsförvaltningen vill nu ta steget vidare och ge större löneutrymme till fler skolor som lyckas väl.

Grundskoledirektör Håkan Edman påpe-

kar att lönepåslaget bara är en liten del av den totala lönen. Även den som får ett relativt litet påslag kan landa på en lön som är betydligt högre än någon annans.

– Och vi pratar inte om att vissa skolor inte ska få några påslag alls, det handlar om kanske en procent som vi vill använda för fördelning. Det kommer att ta många år att jämna ut de skillnader på 10–12 procent som finns i dag, men det är ett angeläget arbete.

Det får gärna finnas löneskillnader melFoto: Ulrica Zwenger

Rättvisare fördelning av löneutrymme mellan olika skolor och premiering av de skolor som uppnår bra resultat. Det är två av utbildningsförvaltningens målsättningar vid årets löneförhandlingar.

­— Lönen kan vara en extra motivationsfaktor och en del i erkännandet av ett väl utfört arbete både för skolor och enskilda lärare – det gagnar i slutänden eleverna. Vi bör även arbeta vidare med den individuella lönesättningen. Man ska inte behöva bli skolledare för att göra lönekarriär inom skolan. Vi vill ju inte att skickliga lärare ska sluta vara lärare, säger Håkan Edman.

– Arbetet med att hitta en lönemodell som bidrar till ökad måluppfyllelse är naturligtvis lika angelägen inom gymnasieskolan. Vi har grundskolans modell som utgångspunkt och anpassar den efter gymnasieskolans förutsättningar, säger gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg.

– Vi vill samarbeta med de fackliga ­organisationerna både med ­utjämning av omotiverade skillnader och vid premiering av skolor som uppnår höga ­resultat, säger Astrid Norderfeldt. Alla vill självklart få chans till så stora löneökningar som möjligt, men jag tror att det finns en förståelse hos medarbetarna om de vet varför en annan skola eventuellt får mer. n Eva Andersson

20

LÄRA #4/2012

STRINDBERGSÅRET

Nya ingångar till August I höst tar utbildningsförvaltningen klivet in i Strindbergsåret, stadens satsning till minne av nationalskalden som dog för 100 år sedan. En ny webbplats produceras där det mesta utgår från kortnovellen ”Ett halvt ark papper”.

Den kommer också att läsas in på många av de språk som talas i Stockholms skolor.

– Med den här satsningen vill vi ge alla elever i staden, från årskurs 1 till och med gymnasiet, tillgång till ett av Strindbergs verk. Unikt är att eleverna får samma material att arbeta med oavsett ålder, säger Elisabeth Söder, projektledare vid Medioteket.

Webbplatsen kommer att innehålla lärar­handledningar med vägledning för användande av digitala verktyg, bland annat med tips på upplägg för eget skapande i de olika årskurserna, till exempel blogg, film, dikt och musik.

Elisabeth Söder påpekar att ”Ett halvt ark papper” kan tolkas och upptäckas på många olika sätt.

– Tanken är att man ska kunna välja ingångar helt fritt. På webbplatsen kommer alla att ha tillgång till exempelvis ­foton, ljudfiler och ordlistor samt historiska dokument via Stockholmskällan. Dessutom kommer vi att lägga upp många bra länkar, säger hon och fortsätter: – Vissa lärare kanske vill använda en lektion, medan andra vill arbeta med ­novellen under en längre tid.

Som ett extra stöd kommer ”Ett halvt ark papper” att bli tillgänglig på många olika språk. Modersmålslärare har fått uppdraget att läsa in novellen på respektive språk. Den svenska inläsningen görs av skådespelaren Johan Rabaeus. Novellen kommer också att teckentolkas av Tommy Fransson.

Elisabeth Söder hoppas att novellen ska inspirera eleverna till många olika

tolkningar; arbeten som i sin tur kan ­publiceras på webbplatsen.

– Vi vill ge både lärare och elever en mer nyanserad bild av allkonstnären Strindberg. Dessutom vill vi slå ett slag för ökad språkanvändning, utnyttjande av digitala möjligheter och ett varierat arbetssätt i klassrummet, säger Elisabeth Söder.

– Vi har redan fått bra respons på Strindbergssatsningen och också fått en rad spännande samarbetspartner, bland andra Stockholms stadsteater, Stim, Webbstjärnan och Liljevalchs. n Agneta Berghamre Heins

Webbplatsen etthalvtarkpapper.se kommer att finnas tillgänglig i början av september 2012. Kontakta Elisabeth Söder på Medioteket, 08-508 33 822, för mer information om projektet ”Ett halvt ark papper”.

LÄRA #4/2012

21

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

nekifyN ­eralgeps 22

LÄRA #4/2012

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

Lärarcoachen Karin Andrén ser sig som en reflektionspartner. Tillsammans med sju kolleger besöker hon grundskolor i Stockholm och hjälper lärare att sätta i gång tankar kring sin egen undervisning.

Nyfiken speglare­ Text: Ingela Ösgård

Foto: Robert Blombäck

LÄRA #4/2012

23

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

S

jälv är Karin Andrén lågstadielärare och har större delen av sitt yrkesliv undervisat på Skarpnäcks skola i Kärrtorp. Hon har också gått flera kompetensutbildningar i matematik och för några år sedan deltog hon i ”Den röda tråden i matematik”. Där fick lärare genom ett lesson study-inspirerat arbetssätt tillsammans filma och studera sin egen undervisning inom ett speciellt matematikområde.

– Att så gå på djupet i en fråga blev v­ äldigt givande. Alla vi pedagoger som deltog, från förskola till gymnasieskola, undervisade dessutom inom samma områden i matematik, ­berättar hon.

Intresset för arbetssättet förde henne vidare och genom Lärarlyftet deltog hon i den första kursen i learning study vid Stockholms universitet under ledning av professor Inger Eriksson. Våren 2011 blev hon dessutom klar med sin magisteruppsats om barns och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap.

Karin Andrén har också handlett lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Men det var framför allt de senaste årens erfarenheter som handledare

24

LÄRA #4/2012

Vi kan till exempel komma överens om att jag ska titta på hur läraren agerar för att få elevernas uppmärksamhet.

i lesson study som sporrade henne att söka tjänsten som lärarcoach förra våren.

– Det är både roligt och otroligt lärorikt att handleda lärargrupper som diskuterar sin undervisning och hur man får eleverna att förstå.

Hon påpekar att det finns många likheter mel-

lan att vara handledare och att vara coach: också handledare har ett coachande förhållningssätt, det handlar inte bara om att ge konkreta råd och tips. På samma sätt finns det utrymme för en lärarcoach att bidra med egna konkreta erfarenheter och bolla en del tips.

– Men det är inte fråga om att peka med hela handen. Den lärare jag coachar får själv fånga upp det som känns angeläget, oavsett om idén kommer från mig som coach eller från läraren själv, betonar hon.

Sjöängsskolan är den tredje skolan Karin Andrén besöker sedan starten i höstas. Tillsammans med en kollega coachar hon lärarna i mellanstadiets arbetslag.

Här har lärarna velat ha hjälp med ledarskap och med undervisningen i matematik och kring läsförståelse. Hon har arbetat med

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

”Den lärare jag coachar får själv fånga upp det som känns angeläget”, säger Karin Andrén, här tillsammans med läraren Jon Laneborg på Sjöängsskolan i Älvsjö.

Lärarcoacher ■■Hösten 2011 startade utbildningsförvaltningens treåriga projekt med lärarcoacher i grundskolan.

■■Åtta lärarcoacher med lång erfarenhet av undervisning och kollegialt stöd har utsetts och får en grundläggande coach­ utbildning. Att vara lärarcoach ska också ses som ett led i lärares karriärvägar.

■■Varje coachuppdrag varar i cirka sex veckor då två coacher besöker skolan två dagar i veckan.

En dag i veckan samlas alla coacher i möte med bland annat gemensam utvärdering, fortsatt utbildning och inläsning. Resten av veckan undervisar de flesta lärarcoacherna som vanligt på den egna skolan.

■■Hittills ingår 40—50 lärare och ett tiotal skolor i satsningen. Nästan alla coachningar har behandlat allmän didaktik, ämnes­ didaktik och ledarskapet i klassrummet.

■■På pedagogstockholm. se/lararcoacherna kan du läsa mer om coacherna. Där finns också en ansökningsblankett för de skolor som vill ha coachning.

fyra lärare och snart ytterligare två som alla har fått individuell coachning. Två dagar i veckan är hon på skolan och har samtal och är också med på en del av lärarnas lektioner.

– Många gånger handlar det om att lärarna vill ta upp för mycket och då gäller det att snäva in och försöka fokusera ett speciellt område. Vi kan till exempel komma överens om att jag ska titta på hur läraren agerar för att få elevernas uppmärksamhet.

Annan coachning kan handla om vilket ämnes­innehåll som läraren lyfter fram i sin undervisning. Karin Andrén betonar att det, oavsett ämne, är viktigt att läraren förklarar ord och begrepp.

– Det är mycket vi tar för givet att eleverna förstår, trots att de kanske inte gör det. Det kan gälla vardagliga ord som ”knytkalas” eller namn på olika verktyg i slöjden. Eller begrepp inom matematiken; ett ämne som ju också innehåller mycket språk. Där kan jag som coach efter en lektion förstärka att det var bra att läraren tog upp ett visst ord eller begrepp, alternativt få i gång ett samtal om vikten av att förklara om jag sett att det fattas.

Att vara nyfiken, att vara närvarande i stunden, att vara samtalspartner, att kunna spegla den lärare man coachar och inte minst att kunna vara tyst och lyssna. Det är egenskaper som är viktiga för en lärarcoach, betonar Karin Andrén.

– Som coach tycker jag att jag har lyckats om en lärare säger: ”Vad många bra tankar jag har tänkt i dag”. Allt som är förankrat i en själv får mycket större kraft.

Jon Laneborg är en av de lärare på Sjöängsskolan som har fått hjälp av Karin Andrén.

Han har 27 elever i sin årskurs 6.

– Att kunna sätta mig ner och bolla mina tankar med någon annan känns fantastiskt bra. Inte minst eftersom det är jag själv som bestämmer vad vi ska fokusera.

ger sig in i diskussioner om småtrubbel mellan eleverna.

– Bland annat har jag börjat hejda eleverna strax utanför klassrummet, förklara att rasten är slut och vad jag förväntar mig att de ska göra när de kommer in i klassrummet.

Han har haft flera timslånga samtal med Karin Andrén och berättar att hon har fått honom att tänka annorlunda och gett honom nya infallsvinklar på sin lärarroll.

– Som lärare är det lätt att hamna i samma gamla hjulspår, vilket även gäller förhållandet till vissa elever. Genom coachningen har jag lärt mig att prioritera vissa saker i mitt agerande och att utmana eleverna i klassrummet; tala om för dem vad jag förväntar mig av dem och få fler att vara aktiva.

Jon Laneborg berättar att han var orolig för att samtalsämnena inte skulle räcka till när lärarcoacherna först kom in i bilden.

– Men mellan samtalen har jag hela tiden kommit på nya saker att ta upp och testa. Nu känns det som om jag skulle kunna fortsätta en halv termin till, säger han.

Karin Andrén tycker att lärarna är modiga och generösa som vill bli coachade.

– Samtidigt tror jag att det här är nödvändigt och något som måste byggas in i systemet.

Om vi nu har bestämt oss för att svensk skola ska inriktas mer på undervisning. n

Bland annat har Jon Laneborg bett att Karin

Andrén ska titta på inledningen av hans lektioner.

– Jag har känt att det är väldigt rörigt innan lektionen kommer i gång. Rastkänslan sitter i hos eleverna och jag har haft svårt att få dem med mig. Men när vi tillsammans pratat igenom lektionsstarten efteråt har hon fått mig att fundera över små detaljer som jag inte lagt märke till tidigare.

Genom coachningen känner Jon Laneborg att han har blivit tydligare och inte lika lätt

Ibland kombinerar Karin Andrén och Jon Laneborg coachningen med en promenad i Örby slottspark som ligger intill Sjöängsskolan.

LÄRA #4/2012

25

Foto: marc femenia

HÅLLBAR UTVECKLING

”På andra skolor bara pratar man, men här har de faktiskt gjort något”, säger Sarah Ansar på Sofia skola, där det numera bara serveras vegetarisk mat på tisdagarna.

26

LÄRA #4/2012

HÅLLBAR UTVECKLING

Gröna tisdagar tack vare elevförslag Korv Stroganoff i all ära men nog är det härligt att variera med en vegetarisk lasagne. Det tycker både elever och personal på Sofia skola. Kocken är också med på noterna och på tisdagsluncherna är det numera enbart vegetariskt som gäller.

En elev i årskurs 9 klev in på expeditionen hos Annika Hedås Falk, rektor på Sofia skola.

– Kan vi inte ha köttfri måndag här på skolan? frågade hon.

Annika Hedås Falk tyckte att det lät som en bra idé.

– Om jag som rektor har makten att ändra och göra något för miljön så är det klart att jag ska göra det, säger hon. Ändå dröjde det ett tag innan hon satte idén i verket. Hon började i en annan ände.

– Vi har ett eget kök på skolan och det är vi väldigt glada för. Men köket var klassiskt organiserat och lite tråkigt. Jag beslutade mig för att rekrytera en riktig kock till skolan, en kock med ambitioner och visioner när det gäller ekologiska produkter och god och hälsosam mat, berättar hon.

Nu är kocken Johan Björklund på plats sedan ett år. Och när hans satsning på salladsbord, smaskiga röror och vegetariska alternativ varje dag hade satt sig, var det dags att väcka liv i elevönske­ målet om köttfria måndagar.

– När jag frågade honom vad han tyckte sa han bara ”det är klart vi ska ha det”.

Med hjälp av elevrådet fick han veta vad eleverna tyckte och tänkte om maten.

– Att eleverna har en dialog med skolans kock är värdefullt. Att de blir lyssnade på och att deras kunskaper och idéer tas till vara. Får man inflytande tar man också ansvar. Det märks så tydligt på våra elever, säger Annika Hedås Falk.

Ett resultat av dialogen blev att det som började med köttfria måndagar redan efter några veckor omvandlades till Grön tisdag.

— Vi har en handbollsprofil på skolan och de har sin träningsdag på måndagar. De tyckte inte det var så bra med just köttfri måndag. Då ändrades det till tisdagar, berättar Sarah Ansar.

Hon går i nian och är med i elevrådet och hade inte tänkt på möjligheten med en köttfri dag tidigare.

– Men det känns bra. Nu är man med och påverkar. På andra skolor bara pratar och pratar man, men här har de faktiskt gjort något. Det känns bra att veta att det vi gör, gör skillnad, säger Sarah Ansar.

Visst har en del varit tveksamma till Grön tisdag. Många tror till exempel att vegetarisk mat inte mättar lika mycket som kött. Därför plussar Johan Björklund ofta på med lite extra tillbehör till tisdagslunchen.

– Jag var rädd att man kanske inte skulle bli riktigt mätt av bara vegetariskt, men det blir man, säger Vendela Lindén som går i årskurs 9. Även Ikram Asry hyste en viss skepsis inför de gröna tisdagarna.

– Att det har en positiv effekt att äta mer sunt vet ju alla redan. Men jag är köttätare. Skulle jag inte få äta kött på

hela dagen? Det oroade jag mig för. Men faktum är att nu märker jag knappt av det, säger hon.

För henne har SO-ämnet fått en ökad betydelse efter införandet av Grön tisdag.

– Jag har börjat tänka mer på sambandet och förstå hur man tär på miljön när man äter kött, säger hon.

Nu ska skolan kanske också börja med sopvägning. Mest mat slängs de dagar när det serveras favoriträtter. Ögat orkar mer än magen helt enkelt.

– Sopvägning låter som en intressant idé. Att vi slänger den godaste maten – det går nog att ändra på, säger Ikram Asry.

Rektor Annika Hedås Falk har funderat på hur hon ska gå vidare med miljöarbetet på skolan. Tanken på Grön flagg har funnits där.

– Men vi måste välja vad vi ska satsa kraft och energi på. Man kan inte bara hoppa på en massa projekt som man inte klarar av att fullfölja. Så här långt väljer vi att satsa på små förändringar som ändå gör skillnad, säger Annika Hedås Falk. n Helene Lumholdt

Köttfri måndag är en del av ett internationellt nätverk som bildar opinion för att minska köttkonsumtionen i Sverige och globalt. Grön flagg är en utmärkelse för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Se www.hsr.se/gronflagg för mer information.

LÄRA #4/2012

27

SKOLMÅLTIDER

Näringsriktig skolmat nytt lagkrav I Stockholms stads skolor serveras uppemot 65 000 måltider dagligen.

Nya riktlinjer om skolmåltiderna är ett steg på vägen mot en skolmat i världsklass.

Foto: helena karlson

Det klagas ofta på skolmaten. I våras larmade Svenska Dagbladet om att maten inte är tillräckligt näringsrik och startade en skolmatskoll. Men Linn-Linn Thun, kostchef på utbildningsförvaltningen sedan tre år, tycker att skolmaten har oförtjänt dåligt rykte.

– Alla har sin egen uppfattning om skolmåltider och tänker kanske tillbaka på sin egen skoltid, som kan ligga många år tillbaka i tiden. Det är synd för det görs så fantastiskt myckLinn-Linn Thun. et i dag.

Ofta pratar man bara om själva maten och helheten glöms då bort, menar LinnLinn Thun.

– Det är ett otroligt jobb som ligger bakom måltiden som presenteras och det är många krav på den. Skolmåltiderna är ju en jätteverksamhet. Det ska erbjudas näringsriktiga måltider, finnas kunskap, god mat, trevlig miljö och sedan är det hela processen när man köper in maten, den ska hanteras, vara säker, inte bli dålig och så själva tillagningen. Det är viktigt att inte glömma helheten. Samtidigt finns det alltid 28

LÄRA #4/2012

sådant man kan förfina och förbättra inom alla områden.

Enligt den nya skollagen, som gäller sedan juli 2011, ska skolmaten vara ­näringsriktig. Tidigare har det inte funnits något krav på vad maten ska innehålla, bara att den ska vara kostnadsfri.

– Det är bra att det står i skollagen, det blir en annan tyngd när det är lagstiftat, säger Linn-Linn Thun.

Sedan i april gäller nya riktlinjer för måltider inom stadens kommunala grundskolor. De gäller för alla måltider skolan erbjuder. Fritidshem och öppen fritidsverksamhet ska följa samma riktlinjer.

– De ger en vägledning om en lägsta accepterad nivå, om en grundplattform där man tydliggör vad som är vår utgångspunkt, säger Linn-Linn Thun, som påpekar att riktlinjer för skolmåltider är ovanligt i Sverige.

– Majoriteten av Sveriges kommuner har inte riktlinjer som styr skolmåltiderna.

Enligt utbildningsförvaltningens riktlinjer ska skolorna följa Livsmedelsverkets råd och rekommendationer om näringsinnehåll. Ekologiska och vegetariska livsmedel ska öka, liksom säsongsanpassningen av matsedlarna och arbetet med svinn i matsalsmiljön där varje skola får hitta en modell för sitt arbete.

– Eleverna ska bli medvetna om att val och livsstil påverkar miljön. Och vi pratar mycket om att vi ska visa vilken mat man mår bra av att äta varje dag och som främjar hälsan på lång sikt.

De matlagningsmetoder som används ska bidra till en hälsosam kost.

– Vi uppmuntrar till exempel köken att jobba mer med ugnsteknik än att steka maten, berättar Linn-Linn Thun.

I de nya riktlinjerna blir skolmåltiden också en del av den pedagogiska verksamheten.

– Skolmåltidspersonal och pedagoger kan jobba tillsammans, till exempel om mat från olika länder och om miljö­ frågor.

Många skolor arbetar redan efter de nya

riktlinjerna. Sedan knappt tre år har personal inom skolmåltidsområdet erbjudits olika utbildningar – i näringslära, ledarskap, säker mathantering, livsmedelshygien, livsmedelslagstiftning, service och bemötande, praktisk matlagning och sensorik (hur vi upplever maten med alla våra sinnen).

– Vi tänker mycket på helheten. Det ena är inte viktigare än det andra, säger Linn-Linn Thun.

Läs en längre intervju med Linn-Linn Thun på pedagogstockholm.se/skolmaltiden där hon berättar mer om skolmåltider.

”Skolmat i världsklass” är ett utbildningspaket över två års tid, där skolmåltidspersonal får kunskap om alla delar som rör skolmåltiden. Majoriteten av skolorna i Stockholm har valt att delta.

Så småningom kommer resultaten av de nya riktlinjerna att märkas i den dagliga verksamheten.

– I riktlinjerna talas det mycket om hur man med små, enkla medel kan jobba med miljön i matsalen. Och skolorna ska utvärdera sina skolmåltider och jobba med säsongsanpassning. Det ska också finnas matråd med elever på varje skola.

Den hittills största nationella studien av svensk skolmat från Karolinska institutet visar att färre än hälften av de 191 skolor som undersöktes följer en näringsberäknad matsedel. På Stockholms skolor ser det olika ut. För att underlätta arbetet kan de kommunala grundskolorna använda receptbanken ”Menytjänst” som finns sedan i höstas. Där finns 1 000 näringsberäknade recept som följer Livsmedelsverkets rekommendationer.

– Man kan välja att plocka recept och bygga ihop sin matsedel, men det finns också färdiga matsedlar för skolorna.

Det är ett sätt att möta den nya lagen och leva upp till kraven, berättar Linn-Linn Thun.

I och med det nya lagkravet på att skolmaten ska vara näringsriktig, ska Skolinspektionen granska att kommunerna kontrollerar maten. Under våren har därför Skolinspektionen gjort telefonintervjuer med knappt 100 skolor om system och rutiner för att säkerställa att måltiderna är näringsriktiga. Resultatet är inte klart ännu.

Det finns inte tillräckligt med forskning för att konstatera något samband mellan just skolmåltider och elevprestationer, konstaterade Maria Lennernäs, professor i beteendeinriktad mat- och måltidskunskap, i rapporten ”Lunch och lärande – skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet”. Men forskning visar ändå på ett tydligt samband mellan ätande och lärande. En hungrig människa blir rastlös.

– Det är klart att maten är viktig. Att äta är ju ett av de grundläggande mänsk-

Foto: marc femenia

SKOLMÅLTIDER

Stockholms stad går i bräschen. Sedan april i år gäller nya riktlinjer för måltider inom stadens kommunala grundskolor.

liga behoven, säger Linn-Linn Thun.

Alla vet att när vi är hungriga blir vi lätt irriterade och tappar koncentrationen.

Eleverna ska kunna ha fullt fokus på det de ska göra i skolbänken. n Pernilla Rönnlid

Matavfall blir drivmedel Kommunfullmäktige har beslutat att alla verksamheter i staden senast år 2015 ska ha möjlighet att samla in matavfall. En handlingsplan för hur det ska gå till kommer att tas fram under 2012. Redan nu pågår dock arbetet med en mer miljövänlig hantering av matavfall på skolorna.

– När vi bygger om ett kök ser vi till att det finns en avfallskvarn så att man kan ta hand om maten. Att samla in med avfallskvarn underlättar mycket för personalen. Det är en arbets­miljöfråga, man slipper släpa runt på tunga säckar och hantera all mat som slängs och måste tas om hand, säger Lotti Hammar, som arbetar med lokalfrågor på uppdrag av ut-

bildningsförvaltningen och har varit med i stadsledningskontorets arbetsgrupp för insamling av matavfall.

Alla skolor ska kunna hantera matavfall. Avfallet samlas antingen in i säckar som förvaras i kylda soprum, eller så mals det ner i en avfallskvarn och lagras i en tank i anslutning till köket. Avfallet skickas sedan till ett reningsverk där det omvandlas till biogas som används till drivmedel.

Lotti Hammar ser också ekonomiska vinster med att hantera matavfallet mer miljövänligt.

– Det blir lägre sophämtningsavgifter. Det kostar ju att installera avfallskvarnar och tanken ska tömmas, men det blir ett plus på slutet. n Pernilla Rönnlid

LÄRA #4/2012

29

Foto: robert blombäck

DIGITALT LÄRANDE

Grundskoledirektör Håkan Edman ser Settmässan som ett led i Stockholms stads satsning på digitalt lärande. Här tillsammans med skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) vid hennes invigningstal.

” Målet uppfylldes med råge” Sverige har fått ny mässa om IT och digitala resurser i skolan. Besökarna strömmade till Kistamässan den 25—26 april när Sett arrangerades för första gången.

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad är en av medarrangörerna.

Drygt 2 500 besökare per dag kom till Sett, som är en förkortning för Scandinavian Educational Technology Transformation.

Målet är att bli en skandinavisk motsvarighet till Bettmässan i London – en plattform för erfarenhetsutbyte och inspiration i arbetet med IT och digitala resurser i skolan.

På mässgolvet fanns montrar där enskilda skolor, kommuner och teknik­ företag visade upp vad de gör. Dessutom ordnades ett 30-tal seminarier per dag. Återkommande teman var en-tillen-satsningar, surfplattor och sociala ­medier i undervisningen. Flera föreläsare lyfte fram hur viktigt det är att arbeta med källkritik med eleverna, som hämtar mycket information från nätet.

30

LÄRA #4/2012

Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulstaskolan, gick på flera seminarier och antecknade flitigt.

– Bland montrarna passade jag på att lära mig om Landguiden och Learnify och kikade lite på vad de pysslar med i Ystad. Medioteket hade också en fin monter.

Inför nästa år hoppas hon på att fler sko-

lor visar upp hur de jobbar med IT. – Det finns även andra aktörer som jag saknade, till exempel Talboks- och punktskriftsbiblioteket, skoldatateken och Webbstjärnan.

I utbildningsförvaltningens välbesökta monter stod Helene Derkert och berättade om vilka webbresurser som finns för lärare.

– Alla känner inte till att de kan använda Webbmatte och Stockholmskällan, sa hon och tog fram sin smarttelefon för att visa att Stockholmskällan numera finns även som app.

Med hjälp av telefonens gps plockar den fram historiska bilder från området man befinner sig i.

– Perfekt på en stadsvandring i Gamla stan! Det går också att ta egna bilder och ladda upp, förklarade Helene Derkert.

Håkan Edman, grundskoledirektör och ordförande i utbildningsförvaltningens IT-råd, ser mässan som ett led i stadens satsning på digitalt lärande i skolan.

– Vi har flyttat fram positionerna och lagt en strukturell grund med trådlös uppkoppling och datorer till alla lärare. Vi har också satsat på lärarnas kompetensutveckling genom Pim. Nu gäller det att gå vidare och se på själva lärandet och hur vi kan använda de digitala redskapen.

Till skillnad från många andra arrangemang riktade sig Settmässan direkt till lärare och skolledare, något som Håkan Edman hoppas ska komma eleverna till del i slutänden.

– Genom att vår personal får mer kunskaper kommer de i större utsträckning att använda digitala verktyg.

– Vi har heller inte gått in ekonomiskt i mässan, utan vårt åtagande var att det skulle komma minst 500 besökare från Stockholms skolor. Det blev ungefär dubbelt så många. Dessutom kom många av föreläsarna från Stockholm. Och skolorna har själva bekostat anmälnings­ avgiften, säger Håkan Edman.

Charlotte Dingertz och Claes Johannesson, som projektlett utbildningsförvaltningens deltagande i mässan, kunde känna sig mer än nöjda när de summerade årets upplaga.

– Fantastiskt att mässan blev en sådan succé redan första året! säger de. Både leverantörer och besökare har gratulerat till ett lyckat initiativ. Lärare och skolledare var nöjda med många bra och inspirerande föreläsare som får dem att fortsätta sitt arbete med IT i skolan. Även Håkan Edman är mycket nöjd med hur mässan blev.

– Vi ville skapa en mötesplats för lärare och skolledare och samtidigt visa upp vad som händer inom det digitala lärandet i våra skolor. Det målet uppfylldes med råge, konstaterar Håkan Edman, som hoppas att mässan ska locka ännu fler nästa år.

Då ordnas Sett den 17–18 april. n Annelie Drewsen och Tomas Bannerhed

Foto: robert blombäck

DIGITALT LÄRANDE

”Fantastiskt att mässan blev en sådan succé redan första året”, säger Claes Johannesson, en av projektledarna som höll i utbildningsförvaltningens deltagande.

Samarbete om giftmord Bibmeet är ett forum för biblio­tekarier att dela med sig av idéer och erfarenheter. Det ordnades för andra gången på Settmässan. Under två timmar hölls en rad presentationer om allt från e-böcker till estradpoesi. Ordningen på framträdandena lottades fram av en digital enarmad bandit och alltsammans filmades för att läggas ut på nätet.

Ingrid Bergenudd, bibliotekarie på Kärrtorps gymnasium, berättade hur hon arbetar med informationssökning.

– Det finns en allmän uppfattning att eleverna är så bra på datorer, men det stämmer inte alltid. En del vet inte ens att man kan skriva mer än ett ord när man söker.

Enligt Ingrid Bergenudd kan även enkla sökningar ställa till problem för eleverna. Därför är det viktigt att de får undervisning av lärare och bibliotekarier.

– Det räcker inte att visa, eleverna måste göra det själva.

Sofie Nilsson, bibliotekarie på Blackebergs gymnasium, beskrev ett samarbete mellan

biblioteket, svenskan och kemin som handlar om giftmord i litteraturen. Eleverna läser om olika litterära giftmord och får sedan i uppgift att ta reda på mer om giftet som har använts samt ta ställning till om det som händer i boken är trovärdigt.

Katarina Lycken Rüter, lärare på Östra Real, berättade om hur hon frigör mer tid för samtal och reflektion i klassrummet genom att filma föreläsningar och lägga ut på Youtube. Elever kan sedan se på filmerna när de vill i lugn och ro, ibland flera gånger eller tillsammans med en förälder.

– Det är precis samma fördelar som en bok har, men jag kan göra en mer engagerad gestaltning med ljud, bilder och tonfall, konstaterade Katarina Lycken Rüter inför en förtjust publik.

Bibmeet arrangerades av Medioteket och skolbibliotek.se i samarbete med Sett­ mässan. n Annelie Drewsen

”Starta i mindre skala” Stockholmsrektorerna Fredrik Boström, Mattias Boström och Mikael Kaspar har höjt kunnandet och användningen av IT på sina respektive skolor. På Sett talade de inför andra skolledare om vad man bör tänka på när det gäller IT och utvecklingsarbete.

De tre rektorerna menar att IT kan bidra till att förenkla skolans arbete och höja resultaten. För att lyckas måste man skapa en god grund och utbilda hela personalen.

– Utveckling handlar om att flytta hela organisationen framåt. För oss har Pim 3 varit en lägstanivå som alla ska klara

av, förklarade Fredrik Boström, rektor på Vällingbyskolan.

När grunden väl är lagd gäller det att stå fast vid det nya och inte jobba i parallella system. Inga pappersutskrifter av information som finns på nätet, med andra ord. Därefter kan man satsa på mindre projekt för att se vad som fungerar.

I stället för att söka generella lösningar bör man starta i mindre skala. Att testa någonting är ofta gratis. När det är gjort kan man se om det är värt att satsa på i hela skolan.

Mattias Boström, rektor på Högalidsskolan, berättade om ett misstag han

själv gjorde på en tidigare skola. Planen var att skaffa ny teknik till en liten grupp intresserade lärare först, för att sedan gradvis låta hela skolan få samma teknik. Men ett bra erbjudande gjorde att han köpte in utrustning till all personal på en gång. Resultatet blev badwill för den nya tekniken och oanvänd utrustning.

– Satsa i stället på små projekt och följ planen. Om det ger resultat skapas ett sug hos andra på skolan att följa efter. n Annelie Drewsen

LÄRA #4/2012

31

DIGITALT LÄRANDE

”IT berikar undervisningen” Till sist ett exempel på pedagogiskt datorspel för äldre elever.

– Global Conflict är ett spel som bygger på fakta och låter spelaren åka till Jerusalem som journalist för att rapportera om konflikten, sa Ulf Jämterud och visade ett klipp.

Dramatisk musik, animerade scener från Jerusalems gator och en och annan explosion bidrog till gestaltningen av en verklig konflikt.

Se Ulf Jämteruds webbplats digitalkompetens.nu för mer information. n Annelie Drewsen

Foto: robert blombäck

Foto: robert blombäck

I religionsämnet är heliga skrifter på nätet en tillgång, men det går även att besöka virtuella kyrkor, följa gudstjänster eller surfa in på muslimska modebloggar.

Dessutom finns flera religiösa Youtubekanaler. Nätet bjuder även på många ingångar till diskussioner om etik. Ulf Jämterud visade en amerikansk sajt där det går att köpa sperma. En rad sökkriterier låter köparen välja allt från hårfärg och utbildning till nationalitet på donatorn.

– Man kan fråga om det är en mänsklig rättighet att skaffa barn. Är det etiskt försvarbart att det går att shoppa könsceller på detta vis?

Ulf Jämterud, lärare på Bromma gymnasium, inledde sin föreläsning med att berätta varför han använder IT i undervisningen.

– IT berikar undervisningen. Den ökar motivationen, kreativiteten och samarbetet och gör undervisningen mer relevant för eleverna.

Han ser IT som ett verktyg både för den lärarledda undervisningen och för elevernas eget lärande, men också som utgångspunkt för reflektion. För att illustrera detta bjöd Ulf Jämterud på en kavalkad av digitala resurser som han själv använder sig av.

Surfplattorna är på väg in i Stockholms skolor på allvar.

Läraren Jessica Zetterström, Skanskvarnsskolan i Årsta, var en av dem som besökte premiärupplagan av Settmässan.

Skolwebb 2.0 på gång En del i utvecklingen av Skolwebben handlar om att göra lärandet synligt. Det har funnits behov av ett bättre verktyg för planering och doku­mentation i Skolwebben. Verktyget blir i höst tillgängligt för omkring 10 000 ­lärare i stadens skolor. Det har tagits fram i samarbete med Essingeskolan, som också är en av utbildningsförvaltningens inspirationsplat32

LÄRA #4/2012

ser på området Bedömning och betyg. Processen för individuella utvecklings­planer har varit utgångspunkten i arbetet för läraren Malin Åkerblom och hennes kolleger på Essingeskolan.

Erika Isaksson, projekt­ ledare för Skolwebb 2.0, visade hur det nya verktyget fungerar. Läraren kan enkelt och snabbt lägga upp en planering. Den kan göras synlig

för alla Stockholmslärare eller bara för skolan, eller inte alls.

– Förhoppningen är att lärarna delar med sig så att vi får en bank av planeringar som Stockholmslärarna har att tillgå, säger Erika Isaksson.

Läraren kan redigera planeringen och koppla ut den till alla elever som ska ha tillgång till den. I takt med att eleven lär sig ska det också göras syn-

ligt i verktyget i Skolwebben där lärare, elever och föräldrar kan se samma innehåll. På så sätt kan föräldrarna följa elevens utveckling längs vägen mellan utvecklingssamtalen. Tanken är att lärare, elever och föräldrar inför utvecklingssamtalen ska vara på samma nivå genom att de har tillgång till samma bakgrundsinformation. n Annebritt Ullén

DIGITALT LÄRANDE

”Låt eleverna utmana apparna” – Bli inte fröken som gör som ni alltid gjort. Skollagen och läroplanen ger stöd för att använda modern teknik i undervisningen. Så det är bara att köra, säger Lena Gällhagen, IT-pedagog och skolutvecklare i Nacka kommun.

Men när man får surfplattor i skolan behöver man också tänka efter, menar hon.

– Ge eleverna relevanta, skolrelaterade uppgifter!

Utgå från eleverna och låt dem vara delaktiga. Eleverna är duktiga på att utmana ap-

parna, på att gå utanför det som apparna är tänkta för.

Lena Gällhagen tycker att man ska använda sig av surfplattans fulla potential och ger exempel på appar som gör undervisningen mer lustfylld för eleverna. Hennes elever skapar serietidningar i Comic Strip, klipper in sig själva i handlingen i Puppet Pals, stjärnmärker artiklar med Nationalencyklopedins app. De skapar serier med matteuppgifter till sina kamrater i Strip Designer, ut-

vecklar kreativiteten i Buildo Museum och gör musik med hjälp av Garageband. Eller så sänder de nyheter live ut till hela världen med hjälp av Bambuser.

– Surfplattan gynnar problemlösning och samarbete.

Och eleverna arbetar längre med sina uppgifter än de annars skulle ha gjort.

Lena Gällhagen är fascinerad av hur intensivt nioåringar kan jobba med exempelvis Sock Puppets, en app där

man spelar in repliker till animerade sockor.

– Hur många muntliga framställningar som helst, därför att lusten finns där!

Men man får inte glömma att prata med unga elever om vad man kan hitta på Internet. Och lära dem att ta reda på om man får använda materialet i sina framställningar. Innebörden av Creative Commons är bra att känna till. n Annebritt Ullén

”Mobilen snart föråldrad” – E-post kommer att bli vad fax är i dag, det vill säga tungarbetat och hopplöst omodernt. Fasta telefoner är snart ett minne blott. Att ringa är över huvud taget tungt och ineffektivt. Därför kommer surfplattan att konkurrera ut mobilen.

– Floran av apparater kommer inte att behövas så länge till, eftersom den infor-

mation vi vill åt kommer att vara åtkomlig på vilken apparat som helst.

Framtiden handlar om att dela resurser och om gemensamma satsningar. Svaren på våra frågor kommer att komma från oväntade håll, förutspår Aron Solomon och avslutar med en uppmaning till rektorerna om att vara lite mer ”besvärliga”. n Annebritt Ullén Foto: robert blombäck

Aron Solomon, entreprenör och pedagog från Toronto i Kanada, reflekterade över skolutveckling och innovationer.

Han inledde med att ställa den retoriska frågan: ”Hur kunde världen utvecklas så mycket som den gjorde innan vi fick de standardiserade proven?”

– Utbildningssektorn är usel på att berätta vad den åstadkommer men den har blivit mycket bra på att förmedla data, menar Aron Solomon.

Aron Solomon menar att alla problem på skolans område egentligen har att göra med en generellt dålig förmåga att planera. I stort sett alla skolor har svårigheter med schemaläggning. Man kan jämföra med hur väl flygplatser och sjukhus ofta fungerar.

– Vi har hållit på med undervisning så länge. Eleverna sitter i bänkar på samma sätt som de alltid gjort och de får i stort sett samma slags uppgifter som de alltid fått. Skolor designas för att tillgodose statens behov, lära människor följa lagar och se till att barnen inte råkar illa ut.

– Vi utbildar för ett industrisamhälle som inte längre finns och tror att vi måste förbereda eleverna för det genom att ge dem sinnesbedövande tråkiga uppgifter. Men tekniken har redan totalt förändrat vad ett klassrum kan vara.

Och förändringar sker snabbt. Aron Solomon gav några exempel:

”Snart klarar vi oss med en teknikpryl. Surfplattan kommer att konkurrera ut smarttelefonerna”, menade Aron Solomon, Kanada, under sin föreläsning.

LÄRA #4/2012

33

profilen

Kemiläraren Christer Ekdahl på Gärdesskolan gillar att laborera. Här med eleverna Nathalie Enman (till vänster) och Ellen Miöen.

34

LÄRA #4/2012

profilen

” Jag är fruktansvärt ­påläst” TEXT: Pernilla Rönnlid

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Att ge eleverna medborgarkunskaper i kemi är målet för kemiläraren Christer Ekdahl. Med laborationer, helst varje lektion, vill han kittla eleverna och väcka deras intresse. Som innovatör i laborationer åker han runt och inspirerar landets kemilärare med nya laborationer.

Ä

r det så viktigt det här med kemi? Frågan kom från en pappa som ringde Christer Ekdahl för många år sen. Hans dotter skulle ha kemiprov ­dagen därpå.

– Jag svarade att boken du läser är kemi, utan kemi hade du inte kunnat hålla i den.

Och matlagning är också kemi. Du har ju kemi överallt, berättar Christer Ekdahl, lärare i kemi, fysik och matematik på Gärdesskolan.

Pappan insåg att hans dotter skulle läsa på.

Christer Ekdahl brinner för kemi, och kanske främst för laborationerna, som är stommen i hans undervisning.

– Det laborativa inslaget är jätteviktigt för mig. Jag försöker laborera så hårt det går och ha en laboration eller demonstration varje lektion. Om du ser och hör så kommer du ihåg det som står i boken på ett helt annat sätt.

Genom åren har han samlat på sig över 600 laborationer. En del hittar han i utländska tidningar och anpassar till eleverna, men många av dem har han skapat själv. Mycket av inspirationen får han på sina morgonpromenader med Marone, hans bruna italienska tryffelhund. Då hinner han fundera. Just nu grunnar han på hur han ska visa eleverna att vatten är tyngst och har sin högsta densitet vid plus fyra grader.

Egentligen ville Christer Ekdahl forska i kemi.

Han började läsa kemi i Lund och sökte till Lärarhögskolan, men mest för att han ville till

Stockholm. Och han hoppades på att om han gick lärarutbildningen skulle det bli lättare att komma in på forskarutbildningen. Men på sin praktik hamnade han på en skola i Skärholmen. Han hade aldrig stått i en kateder. Handledaren skulle prata om stödytor och tyngdpunkt och hans sätt att undervisa fick Christer Ekdahl att tänka om.

– Han hade så roligt och eleverna hade fantastiskt skoj. Han stod på katedern och de fick rita ytan som han stod på. Då tänkte jag att kan man överleva på det sättet kanske det här är något att satsa på.

Trots, eller kanske tack vare, ett misslyckat experiment, började han intressera sig för kemi redan under uppväxten. Han hade köpt experimentlådan ”Den lille alkemisten” och under ett experiment med natronlut tryckte han ner korken för långt i flaskan. När han försökte få upp den blev det övertryck och en stråle av vätskan sprutade rakt upp i ögat. Men han hann blunda, det blev bara frätskador på ögonlocket, och händelsen fick honom att inse att kemi var spännande. Att se vad som hände vid en kemisk reaktion lockade.

Intresset fortsatte. Ӏr det bara jag och Chris-

ter som ska prata kemi?” sa kemiläraren på realskolan och när Christer Ekdahl tog studenten blev han uppmanad att läsa kemi.

Han gick ut Lärarhögskolan 1974. Efter ett läsår i Skärholmen och tio i Hagsätra är han sedan 1985 på Gärdesskolan. När skolan >> LÄRA #4/2012

35

profilen

Christer Ekdahl Aktuell: Har fyllt 67 men vill gärna fortsätta jobba som lärare.

Gör: Adjunkt på Gärdesskolan. Undervisar också en liten grupp i fördjupningsmatte. Arbetar halvtid som projektledare på Kemilärarnas resurscentrum vid Stockholms universitet, kommer att fortsätta där till hösten. Sitter med i styrgruppen Euso — European Union Science Olympiad.

Bor: Lidingö.

Familj: Fru och två söner, 40 och 34 år.

Gillar: Det mesta som gör livet trevligt.

Ogillar: Människor som inte står för vad de gör.

På lediga stunder: ”Frågar du min fru så jobbar jag.” Åker till landet, en fäbodvall i Västerdalarna. Löser korsord.

Läser: Facklitteratur, debattartiklar, Håkan Nesser, Henning Mankell, Jo Nesbø, Michael Connelly.

Lyssnar på: Bra rock’n’roll, gammal klassisk New Orleans-jazz spelad av danska jazzorkestrar.

Bästa lärarminne: ”När en av mina elever var bäst i Sverige i European Union Science Olympiads tävling i naturkunskap 2010/11.”

Vid det nationella provet i kemi förra våren var ingen av hans 73 elever underkända. ”Då var jag nöjd med mitt jobb.”

>> ­byggdes om var han med om att konstru-

era kemisalen tillsammans med arkitekten.

Ett tag hade Christer Ekdahl planer på att bli skolledare. Men så ringde Liber förlag och frågade om han ville skriva läromedel. Det blev en kemi­serie – Spektrum Kemi – där han har gjort laborationerna och lärarhandledningen. År 2005 var han den förste högstadie­ läraren som fick Svenska kemistsamfundets Gunnar Starck-medalj för ”framstående peda­gogisk verksamhet på kemins område”.

Samma år började han också på halvtid som projektledare på Kemilärarnas resurscentrum vid Stockholms universitet. Här kan Sveriges kemilärare få råd. Christer Ekdahl är innovatör i nya laborationer och åker landet runt och håller kurser.

– Det är förbaskat roligt! Du jobbar dels med 13–14-åringar, dels med dem från 25 upp till 60. De äldre är lite mer receptiva. Är du entusiastisk, som jag vet att jag är, kan du entusiasmera även de lärare som tyckte att kemi var jättetråkigt i grundskolan.

36

LÄRA #4/2012

Varje månad skickar han ut en ny laboration till 686 lärare runtom i landet. Han skriver också ett nyhetsbrev till kollegerna på Gärdesskolan och några till på andra skolor, där han förmedlar nyupptäckta kunskaper i kemi. Och om kollegerna frågar om råd kan de få allt från en enstaka laboration till en hel lektion.

Christer Ekdahl menar att kunskapsnivån hos dagens lärare måste bli högre för att statusen i yrket ska kunna höjas.

– Ju högre utbildning hos lärarna, desto mer kan de förmedla. Som lärare måste man kunna mycket mer än eleverna. Man ska inte ligga med näsan alldeles ovanför vattenytan utan kunna ge dem kunskap från olika synvinklar och kittla eleverna varenda lektion.

Varje gång eleverna går ut ur ett klassrum ska de kunna mer än när de gick in.

I ett så abstrakt ämne som kemi är det viktigt

att eleverna får en grund, och Christer Ekdahl ser det som sin uppgift att ge dem medborgarkunskaper i kemi.

– Från grundskolan ska man få med sig en bas. Gå in på en bensinstation och titta hur mycket kemikalier du kan hitta i hyllorna där.

Du behöver ha ett hum om vad det är i dem.

Egentligen tycker han inte att hans pedagogik är så speciell. Han tycker att det är roligt att undervisa och han får eleverna att känna sig sedda, både i undervisningssituationen och utanför. Ögonkontakt, ett ”god morgon” till alla elever han möter. Medlen är små men effektiva.

– Alla ska känna sig uppskattade. Jag stöttar dem på alla tänkbara sätt och försöker få alla elever att plocka något russin ur kakan. Mjölkar man en liten stund så får man rätt svar. Och då växer de lite grand. Jag tror inte att alla kan lära sig allt, men alla kan lära sig något. Detta ”något” ska åtminstone kunna ge dem ett G i betyg.

Han försöker att inte krångla till undervisningen. Facktermer hoppar han gärna över och använder i stället laborationer och demonstrationer för att väcka intresset.

– Kan du din Karlfeldt, han var mas precis som jag, så skrev han i en dikt om att tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin. Du ska ha ett språk där du pratar med eleverna som det passar dem. Än i dag har han nytta av de laborationsförberedelser han gjorde i början av yrket på 70-talet.

– Jag är så fruktansvärt påläst att det ser ut som om det är spontant. Då tycker eleverna att det är roligare och det gör att de lär sig mer.

Du måste veta exakt vad som ska hända, vilka frågor och följdfrågor du ska ställa.

”Jag försöker få alla elever att plocka något russin ur kakan”, säger Christer Ekdahl. Både han och eleverna — här Max Emitslöf och Therese Engberg — gillar de laborativa inslagen i undervisningen.

profilen

Om du ser och hör så kommer du ihåg det som står i boken på ett helt annat sätt.

När Christer Ekdahl började som lärare för snart 40 år sedan var han tuff i katedern.

– Jag förväntade mig att alla skulle kunna få en femma. I dag accepterar jag att alla inte gillar kemi. Men alla ska kunna lite, även om de inte gillar det.

Tidigare var han också tuffare med betygs-

sättningen. Han kunde sätta en etta utan att skämmas och dra ett streck också. I dag stöttar han de elever som misslyckas på ett helt annat sätt.

Få vill bli kemilärare i dag. Intresset för naturvetenskap har minskat och att fånga elevernas intresse för naturämnena ser Christer Ekdahl som en viktig del av arbetet. Att entusiasmera dem så att de förhoppningsvis läser vidare.

När han började som lärare hade han tre mål – att skriva läromedel, att jobba på universitetet och att minst tio av hans elever skulle disputera i något NO-ämne. Alla tre är uppfyllda. I dag har 16 av hans före detta elever disputerat, den första i kemi, den siste i onkologi.

– Där kanske jag har lagt grunden. Jag vill ge ett större intresse till dem som är predestinerade att läsa vidare i kemi. Alla behöver inte få ett jätteintresse, men du ska kunna locka dem där det är tänkbart att de vill mer.

I april fyllde han 67. Men pensioneringen får gärna vänta. Christer Ekdahl vill fortsätta undervisa, skriva kemiböcker och fundera ut nya laborationer. n LÄRA #4/2012

37

VI VAR DÄR

Konferens som lärresurs Först ser de flesta i publiken lite ut som fågelholkar. Mycket intresserade och fascinerade, men dock fågelholkar.

Arbetet om fraktaler, som gymnasisten Karel Lang från Katedralskolan i Åbo presenterar på den första nordiska veten­skapliga konferensen för gymnasister, innehåller avancerad matematik och programmering. Det här är svårt.

Men åhörarna, elever och lärare från Blackebergs gymnasium i Stockholm, Katedralskolan i Åbo och Mustamäe Gümnaasium i Tallinn, är vana vid intellektuella utmaningar. De har samlats för att presentera och ta del av en rad olika forskningsprojekt som genomförts av gymnasister på de deltagande skolorna.

Och när Karel Lang avslutar med att visa en animerad film som visualiserar fraktal­beräkningarna och programmeringen, hörs ett förtjust sus bland det dryga 70-talet deltagarna.

Konferensen hölls på Vetenskapens hus

— Vi har i flera år haft en konferens i Tallinn där våra elever presenterar sina projekt och rapporter för varandra. Men denna nya konferens ger ju möjlighet att diskutera med studenter från andra länder – och på engelska.

– Eleverna får erfarenhet av att kondensera sitt forskningsresultat till postrar, att översätta rapporterna till engelska och att också presentera och diskutera dem på engelska. Och då inser många hur viktigt det är med språkkunskaper! Efter att ha deltagit i Stockholm har flera av mina elever sagt att de kommer att ta sina engelskkurser på större allvar framöver …

De medverkande gymnasieskolorna har alla nära samarbeten med närliggande universitet. Eleverna får i sina forskningsprojekt handledning både

av sina gymnasielärare och av forskare från akademierna.

– Ibland kunde handledarna tycka rätt olika, säger Fredrik Bjernulf, elev på Blackebergs gymnasium. Och då måste man själv ta ställning. Vilka synpunkter vill jag ta fasta på? Det har jag lärt mig mycket av. Och så har jag förstås lärt mig väldigt mycket om hur man lägger upp, genomför och redovisar olika slags undersökningar.

På konferensen delade Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, ut pris till de bästa postrarna. Juryn utgick i sin bedömning från de krav man brukar ställa för naturvetenskapligt arbete: att det finns en tydlig frågeställning, en metod som undersöker den, ett resultat som ger svar på frågeställningen och rimliga slutsatser. Dessutom måste centrala källor anges.

Första pris gick till två elever på Blacke-

bergs gymnasium, David Ahadpour och Joakim Pejer. Ärofullt för dem, och för deras lärare, och dessutom 200 euro till pristagarna.

Nästa år hålls en ny nordisk natur­ vetenskaplig konferens för gymnasister, då i Tallinn.

– Vi hoppas självklart kunna ge nästa års deltagare en lika innehållsrik och engagerande dag som den vi nu fått i Stockholm, säger Vello Rus. n Katarina Lycken Rüter

illustration: lotta grönkvist albinsson

den 2 maj och var alltså den första i sitt slag. Den var frukten av ett nära samarbete mellan universitet och gymnasieskolor i Sverige, Finland och Estland.

Syftet är att lyfta fram redan väl utveck­ lade naturvetenskapliga kurser och projekt på gymnasienivå till en ny nivå.

Som dagens moderator Agneta Norén, forskare vid Stockholms universitet, sa i sin inledning: god naturvetenskaplig forskning handlar också om god kommunikation – forskare emellan och ut till en större allmänhet.

Detta är något som Leena Arvanitis, en av de lärare från Blackebergs gymnasium som arrangerat konferensen, understryker.

– Att få visa upp sin forskning, att få diskutera den och få synpunkter och nya infallsvinklar av andra – det är en oerhört viktig del av det naturvetenskapliga arbetet. Vill vi ge våra elever möjlighet att utveckla sitt naturvetenskapliga tänkande och förhållningssätt är denna typ av konferenser fantastiska lärresurser.

Vello Rus från Mustamäe Gümnaasium i Tallinn håller med.

38

LÄRA #4/2012

Foto: Ulrica Zwenger

VI VAR DÄR

Vinn biobiljetter!

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

Lugnets skola i Hammarby sjöstad har byggts för en flexibel lokalanvändning där lärandet står i centrum.

2. När startade Rektorslyftet?

1. Hösten 2009.

X. Hösten 2010.

2. Hösten 2011.

”Bygg för lärande!”

Inbjudande entréer, en gemensam träffpunkt mitt i skolan, förvaringsutrymmen för att möjliggöra flexibel lokalanvändning — och bygg så att det känns att det är en plats för lärande!

Det var några av de förslag som kom fram när projektet ”Skolbyggnation för ett växande Stockholm” bjöd in till seminarium om skolans fysiska miljö och hur den påverkar lärandet och känslan av trygghet.

Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) inledningstalade och berättade att Stockholm växer kraftigt. Inflyttningen är stor och allt fler familjer väljer att skaffa ett tredje barn. Bland de nya skolor som ska byggas togs nyligen det första spadtaget för Lugnets skola i ­Hammarby Sjöstad. De nya skolorna anpassas efter grundskolans stadier och byggs för F–6 eller F–9.

På seminariet delade ett 50-tal elever, föräldrar, lärare, administratörer och skolledare från sju av Stockholms grundskolor med sig av sina egna upplevelser och synpunkter. Innan det blev dags för grupparbete hade tre personer gett sitt perspektiv på skolan och den fysiska mil-

1. Hur många av Stockholms gymnasieelever går i fristående skolor?

1. 33 procent.

X. 43 procent.

2. 53 procent.

jön. Arkitekten Magnus Jansson talade om förutsättningarna när man planerar en skola. Konsulten Kajsa Asplund från Psykologifabriken gav en beteende­ vetenskaplig vinkel på skolans miljö och hur vi människor påverkas av vår omgivning. Anna Söderberg delade med sig av sina erfarenheter som rektor i samband med ombyggnaden av Husbygårdsskolan.

— Resultaten från seminariet ska användas i ett nystartat arbete med att ta fram ett funktionsprogram för grundskolor, säger Thomas Eriksson, projektledare för ”Skolbyggnation för ett växande Stockholm”. Funktionsprogrammet ska ligga till grund för planeringen av nya skolor men kommer även att påverka vid ut- eller ombyggnad.

– En första version av programmet beräknas vara klar att testas till hösten och då kommer seminariedeltagarna att bjudas in till ett andra seminarium av totalt tre. De får då se hur deras idéer har använts och kan återigen komma med synpunkter på de konkreta förslagen, ­säger Thomas Eriksson. n Mikael Lindberg

3. Vilket är det nya lagkravet på skolmaten?

1. Att skolmaten ska vara kostnadsfri.

X. Att eleverna ska erbjudas frukost.

2. Att skolmaten ska vara näringsriktig.

4. Vad är Bibmeet?

1. En internationell mässa för bibliotekarier.

X. En nätförening för skolbibliotek inom EU. 2. Ett forum för bibliotekariers utbyte av idéer och erfarenheter.

5. Vad handlar Karin Andréns magisteruppsats om?

1. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

X. Lesson study-inspirerade arbetssätt.

2. Barns och ungas livsfrågor.

Skicka din tipsrad senast den 29 juni till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

Vinnare i förra numret blev Ann Ardelius, Hässelby Villastads skola, Maria Sturén, Tillhandahållaravdelningen, och Marita Svahn, Grimstaskolan. Rätt tipsrad var 1, 1, 2, 2, 2.

LÄRA #4/2012

39

Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se notiser

linus wallin: Livets hårda skola

Ny språkförskola i Stockholm Utbildningsnämnden har beslutat att inrätta en ny språkförskola i Bromma för barn med grav språkstörning. Det innebär att antalet platser i stadens språkförskolor ökas från 24 till 32. I språkförskolan integreras språkträning och behandling i den pedagogiska verksamheten.

Arbetet i språkförskolan kommer att bedrivas i samarbete med landstinget som bidrar med logopeder.

— Det är bra att vi nu kan erbjuda ännu fler språkförskoleplatser eftersom dessa barn behöver en god förberedelse inför skolstarten, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Ny elitlärarutbildning planeras En elitutbildning för lärare håller på att tas fram av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Bakgrunden är den kritik som riktats mot den statliga lärarutbildningen, och Svenskt Näringsliv menar att en lärarutbildning i toppklass är grunden för att vi ska kunna konkurrera i kunskapssamhället. Utbildningen kommer att ha höga inträdeskrav, lämplighetstester och tydliga examenskrav. Att komma in och ta sig igenom utbildningen ska vara förknippat med hög status. Planen är att kunna ta emot 300 studenter per år. Handelshögskolan i Stockholm är en av förebilderna och finansieringen ska pengar från näringslivet.

Under nio år har över tvåhundra elever i Malmö följts i det som kal�las Bunkefloprojektet. Effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet (45 minuter per skoldag) hos elever i årskurs 1—9 studerades. En grupp elever fick idrottsundervisning fem dagar i veckan plus extra motorisk träning. 96 procent av dessa elever klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet till gymnasieskolan jämfört med 89 procent i kontrollgruppen. Skillnaden märks framför allt bland pojkarna.

Stora utmaningar de kommande tre åren Under åren 2013—2015 väntas antalet barn i förskoleålder och elever i grundskolan öka kraftigt. Det kräver att fler skolor byggs och att de som redan finns utnyttjas så effektivt som möjligt. Fler elever gör att behovet av förskollärare och lärare är stort. Fler än 1 000 förskollärare och lärare i de kommunala skolorna går dessutom i pension de närmaste tre åren. Till detta kommer kraven på lärarlegitimation och behörighet. I dag är cirka 83 procent av lärarna i den kommunala grundskolan behöriga och cirka 62 procent i de fristående grundskolorna.

Mer idrott i skolan ger bättre betyg Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan, utvecklar motoriken och ger bättre skolresultat, visar en unik studie vid Malmö högskola.

40

LÄRA #4/2012

återinvigde den genom att spela Mamma Mia. Alla klappade takten och några vågade sig på att sjunga.

Benny Andersson berättade hur han hade smitit in i aulan för att spela på just denna flygel, varje håltimme och varje lunchrast. Ofta blev han utkastad av förbipasserande lärare.

— Men det fanns några stycken som tycktes förstå vad det betydde för mig att få spela. Övar man tillräckligt på det man vill bli bra på så går det inte att stoppa.

När kören hade framfört ett Abba­ medley fick Benny Andersson ett häfte med minnen från sin skoltid.

Södra Latin delade ut Tranströmerstipendium Vid vårterminens slut delades det nyinstiftade Tranströmerstipendiet ut på Södra Latin. Nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer, var själv en gång elev på skolan. Syftet med stipendiet är att uppmuntra elever i årskurs 2 på Södra Latin att skriftligt på det svenska språket formulera tankar, känslor och stämningar med klarhet, enkelhet och precision.

Benny Andersson spelade på Grimstaskolan — Estetiska ämnen är viktiga både för inlärning och för att kunna visa kunskap, säger Grimstaskolans biträdande rektor Marita Svahn.

Skolans kulturvecka inleddes med att Benny Andersson signerade den renoverade flygeln och

Rektorslyftet Sju rektorer har genomgått Rektorslyftet vid Uppsala universitet.

Utbildningen är inriktad på det pedagogiska ledarskapet för att förbättra elevernas möjlighet att nå de nationella målen. De sju rektorerna från Stockholms stad är: Svante Lööf, Enskedefältets skola, Karin Langlet, Gubbängsskolan, Heidi Hård af Segerstad, Hökarängsskolan, Birthe Ahl-Källqvist, Kämpetorpsskolan, Eva Jugas, S:t Eriks gymnasium, Deirdre Olsson, Bagarmossens skola, och Nina Jonsson, Södermalmsskolan.

Nya webbplatser för Stockholmsskolor Ett flertal skolor är nu klara med sina nya webbplatser som är gjorda i det nya webbverktyget. De

flesta av dem har varit testskolor i arbetet med att ta fram en gemensam lösning som motsvarar de högt ställda krav som numera ställs på skolors webbplatser.

Exempel på hur det kan se ut får du om du besöker dessa skolors webbplatser: Björnboda-Sörgårdsskolan, Blackebergs gymnasium, Blommensbergsskolan, Bredängsskolan, Brännkyrka gymnasium, Enbacksskolan, Frans Schartaus gymnasium, Hökarängens skola, Johannes skola, Kvarnbackaskolan, Lugnets skola, RH-gymnasiet, Skarpnäcks skola, Sjöstadsskolan, Sjöängsskolan, Sturebyskolan, Södermalmsskolan och Södra Ängby skola.

Behovet av nya e-tjänster utreds För att kunna erbjuda god service behöver utbildningsförvaltningen se över behovet av nya e-tjänster.

E-tjänsterna har hittills främst varit tillgängliga via datorer. I dag behöver e-tjänsterna kunna användas även via till exempel smarttelefoner och surfplattor. Utredningen ska också identifiera vilka e-tjänster som kräver inloggning med e-legitimation och vilka som inte gör det. Arbetet med att ta fram nya e-tjänster måste synkroniseras med utvecklingen av bland annat elev­ registersystem, skolornas webbplatser, Skolwebben och Fronter.

Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

HALLÅ DÄR ...

Hur känns det?

– Bra. Vad ska du göra närmast?

– Riva hönshuset på landet för att ge plats åt gäststuga och förråd. Innan dess ska jag dra ur ett antal handsmidda spik som kanske kan dryga ut pensionskapitalet – de är efter­traktade på Blocket. Planen är att vi ska bo på torpet i trakterna kring Söderköping halva året. Och jag tänker inte ägna mig åt några extraknäck!

Vad har varit mest ­spännande?

– ÖGY-utredningen (Översynsgruppen för gymnasial yrkesutbildning) och gymnasie­

utredningen under ledning av Anita Ferm då jag arbetade med yrkes- och lärlingsutbildning i den nya gymnasieskolan. Jag skrev då också en promemoria om de fem olika introduktionsprogrammen.

Inom ÖGY i slutet av 1980-talet genomförde vi en försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning som gav motsvarande dagens gymnasiekompetens.

Den blev mycket populär trots att man samtidigt kunde välja den tvååriga yrkesutbildningen.

– Under arbetet med Anita Ferms gymnasieutredning träffade jag folk från olika branscher och lärare och elever i olika kommuner ute i landet.

Jag blev nöjd med resultatet av utredningen, men det är ett problem att allt färre söker till yrkesprogrammen. Det borde ha framkommit tydligare att man kan bli högskolebehörig även på yrkesprogrammen.

– De skärpta kraven i gymnasieskolan kan komma att leda till fler avhopp till yrkesprogrammen vilket gör att det kan ta fyra år att komma igenom gymnasiet i stället för tre år. Uppmaningen att alla ska läsa på högskola har fått genomslag på allvar nu. Ur ett medborgarperspektiv är det bra att alla läser teoretiska ämnen. Något som är positivt är att även yrkeselever nu kan gå vidare till högre utbildning på yrkeshögskola. n

Jan Aili, rektor, Matteusskolan.

Jörgen Alm, administrativ chef, uppdragsavdelningen.

Johnny Berndtsson, verksamhetsstrateg, ledningsstaben.

Per Hansson, rektor, Bromstensskolan.

Jonas Hemström, applikationsförvaltare, uppdragsavdelningen.

Raija Ikonen, rektor, Enbacksskolan.

Per Jansson, analytiker, tillhandahållaravdelningen.

Madelene Kling, rektor, Spånga grundskola.

Amelia Krzymowska, jurist, administrativa avdelningen.

Anton Nilsson, applikationsförvaltare, uppdragsavdelningen.

Mattias Nordh, rektor, Sundbyskolan.

Bengt Olsson, rektor, administrativa avdelningen.

Malla Taipale, rektor, Hjulsta ­skolor.

Berit Öhrn, rektor, Vasa Real.

Vi gratulerar

IB School South Stockholm i fint sällskap Som enda skola i Sverige har IB School South Stockholm kommit med i boken ”The Guide of Excellence 2012”. Boken ges ut av The University of Cambridge och är en sammanställning av särskilt högklassiga skolor världen över, från grundskolor till universitet.

— Anledningen till att vi kommit med i boken tror jag är att vi är en liten skola med många nationaliteter, en kommunal verksamhet som står öppen för alla. Trots detta lyckas vi få ett så bra resultat, säger rektor Karin Henrekson Ahlberg.

I boken presenteras IB School South Stockholm som en skola som erbjuder en internationell utbildning i toppklass på engelska och som ger Stockholmseleverna tillgång till de främsta universiteten i världen.

Ett fåtal skolor från varje land har möjlighet att komma med i boken. Man kan inte anmäla sig för att bilden tillhör stockholms stadsmuseum

… Björn Johansson som har gått i pension efter att ha jobbat med skolfrågor sedan 1977, senast med gymnasiefrågor vid ledningsstaben.

Han började som syo i olika grundskolor, därefter har det mest handlat om gymnasieskolan.

På nytt jobb

För ett mer tillgängligt intranät Vårt intranät ska bli bättre. Informationen ska vara korrekt, aktuell och målgruppsanpassad. Struktur och innehåll ska underlätta för medarbetarna att hitta information och stöd och det ska vara enkelt att informera om styrande beslut. Därför finns ett nystartat nätverk bestående av redaktörer från alla avdelningar. Dessutom pågår utbildningar, både i verk­ tyget Episerver och i att skriva för webben. Arbetet är också en grund för stadens nya intranät som kommer under 2013.

Kontakta din avdelnings huvudredaktör om du har frågor om informationen på intranätet.

Du är också välkommen att kontakta kommunikationsfunktionen på info.utbildning@stockholm.se.

Då och nu Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor ...

Då flickor i bomullsklänning och pojkar i slips och kavaj, små vuxna! 1960-talets avslutningar med körsång och blåsorkester och allvarliga lärare. Föräldrar längs klassrumsväggar som stolta såg sina barn ta emot betyget. Annorlunda? En del, men längtan efter sommarlovet är densamma.

LÄRA #4/2012

41

Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

komma med utan måste bli rekommenderad för att sedan granskas av universitetet i Cambridge.

— Vem som rekommenderat oss vet vi inte och Cambridgeuniversitetet uppger inte det. Det är lite spännande. Det kan vara någon av våra tidigare elever. Vi har studenter som går där nu och som gått på vår skola, berättar Karin Henrekson Ahlberg.

Klastorpsskolan på Webbstjärnans topp 100 Sajten www.klass5p.se är gjord av klass Piloten 5 på Klastorpsskolan.

Den är en av årets 100 bästa bland 2 000 sajter i tävlingen Webbstjärnan. Grundskole- och gymnasieelever tävlar i webbpublicering genom att göra webbplatser av valfritt skolarbete. Tävlingens syfte är att utveckla användningen av Internet i skolarbetet. Eleverna får kunskaper i att publicera innehåll och sprida meningsfulla budskap, lära sig hantera ett webbpubliceringsverktyg och skriva webbanpassat. De får även kännedom om upphovsrätt, yttrandefrihet och integritet på nätet. Bakom tävlingen står .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).

Bästa semesterläsningen Tips från utbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning En dåres försvarstal av August Strindberg

Historietter av Hjalmar Söderberg

”Vad skall man tänka om denna kvinna, som ber för en kanin, men torterar sin man med ett leende på läpparna?”

Den starkt självbiografiska romanen ”En dåres försvarstal” är Strindbergs hätska uppgörelse med Siri von Essen och ett försök att rentvå sig från anklagelserna om att ha blivit sinnessjuk. ”En förfärlig bok”, tyckte författaren själv i sitt förord. Säkerligen så för de närmast berörda, men för oss läsare är det litterär fest.

August Strindberg skrev romanen på franska och lät aldrig publicera den på svenska. Den orsakade ändå stor uppståndelse i Sverige och utnämndes till ”den hemskaste bok som Strindberg och följaktligen någon svensk författare någonsin skrivit”. Nu i ny pocketutgåva med förord av Märta Tikkanen.

Det var ganska länge sedan jag läste denna novellsamling av Hjalmar Söder­berg. Men den har på något sätt stannat kvar i minnet. Det jag minns bäst är stämningarna och Stockholmsskildringarna. Bäst minns jag novellen Pälsen.

Novellen handlar om doktor Henck, som man får följa under julafton när han går till sin vän, häradshövdingen Richardt, för att låna pengar. Hencks rock förstörs och Richardt lånar honom sin päls.

Henck bjuder in Richardt till julmiddag. När han kommer hem, förväxlar frun honom med Richardt. ”Doktor Henck fick rätt i sin förmodan, att hans hustru skulle ge honom ett älskvärdare mottagande, då han var klädd i päls, än hon eljest brukade göra. Hon smög sig tätt intill honom i tamburens mörkaste vrå, lindade armarna om hans hals och kysste honom varmt och innerligt. Därefter borrade hon huvudet i hans pälskrage och viskade: — Gustav är inte hemma ännu.

— Jo, svarade doktor Henck med en något svävande röst, medan han med båda händerna smekte hennes hår, jo, han är hemma.”

Tomas Bannerhed

Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke Lästips

Unga flyktingar berättar om uppbrott Ulrika Jepson Wigg beskriver i sin bok ”Nytt land och ny skola: berättelser om att bryta upp och börja om” (Liber förlag) vad det innebär för unga människor att bryta upp från sitt hemland och börja om i ett annat land. I boken har författaren låtit flyktingarna själva berätta om sina erfarenheter. Skolans viktiga roll för elever som har flytt från ett annat land behandlas också i boken.

Ulrika Jepson Wigg är forskare vid Cehum (Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik), Stockholms universitet.

Mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

För alla som älskar fantasy, brittisk 1800-talslitteratur och vill läsa en bok som räcker länge.

Den handlar om maktspel och korruption, spöken och magiker, passion, svartsjuka och ond bråd död.

Magin är en konstform som sedan länge fallit i glömska i England och inte längre praktiseras, men som fortfarande studeras teoretiskt. I centrum för handlingen står två magiker — den omständliga, tillbakadragna Gilbert Norrell och hans elev, den karismatiske Jonathan Strange.

Boken är en uppvisning i minutiöst genomförd historisk fiktion blandad med fantasy och kryddad med bitsk brittisk social komedi. Stilen liknar Jane Austens vilket gör att den känns autentisk och den är full med fotnoter som hänvisar oss läsare till en hel värld av fiktiva referenser. Även om det är en bok jag verkligen älskar rekommenderar jag den inte utan förbehåll. Har du en förkärlek för spänningsromaner i snabbt tempo är denna bok inget för dig.

Men har du tålamod med historiens inledning kan en helt ny värld öppna sig och då kommer du att sörja över att historien tog slut alltför snabbt.

42

LÄRA #4/2012

Camilla Lidman

fascinerande, smärtsamt dokument med magnifika porträtt av indianer.

Monika Sidén

Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown Varför inte en klassiker till sommarens hängmatta? Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee är en förkrossande, fruktansvärd och fängslande bok. Den skildrar hur USA under åren 1860—1890 koloniserade de vidsträckta indianterritorierna mellan Mississippi och Kalifornien.

Boken beskriver bland annat hur hövdingarna Cochise och Geronimo gäckar fienden i ett kvartssekels gerillakrig i Arizona och hur hövdingarna Crazy Horse och Sitting Bull vid Little Bighorn besegrar general Custers Seventh Cavalry.

Modiga män som till slut tvingas ge sig för övermakten och låta sig förpassas till reservat.

Boken skildrar en verklighet som är långt ifrån den som beskrevs i barndomens indianböcker. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee är ett

Agnetha Styrwoldt-Alfheim

Om Gud av Jonas Gardell Är Gud en god och förlåtande mysfarbror man kan vara förtrolig med?

Eller en lagstiftande patriark som löser kosmiska problem? Eller en avundsjuk krigare som kräver blodsoffer och att människor ska kasta sig ned på ansiktet om de vistas i hans närhet medan blixtar och dunder bryter ut? Ja, i gamla testamentet är Gud allt detta och lite till. Men hur funkar det, kan han vara både god och elak på samma gång?

Jonas Gardell reder objektivt ut begreppen i jakten på vem den kristna guden egentligen är. Vi får reda på Guds ursprung, hur han lånat egenskaper av andra gudar under historiska skeden och hur han formades till den Gud vi ser honom som i dag. Lika spännande om man är troende, ateist, sökare eller bara nyfiken på att veta mer.

Martin Trokenheim

Den hemliga historien av Donna Tartt En thriller, men framför allt ett mörkt relationsdrama med karaktärer som förändras och utvecklas och känns så verkliga att de kunde kliva ut ur boken. 20-årige Richard från en småtrist håla i Kalifornien börjar studera på ett college på Amerikas östkust. Där fascineras han av den lilla slutna intellektuella elitgrupp av studenter som läraren Julian valt ut för sin kurs i grekiska. Mot alla odds lyckas Richard bli en av dem. På nätterna testar de riter från den grekiska mytologin och försöker uppnå dionysisk extas med hjälp av droger och alkohol i skogarna i omgivningarna.

Men de passerar en gräns och tappar kontrollen över konsekvenserna.

En berättelse om skuld och vad den gör med individer och grupp.

Annebritt Ullén

Glad sommar!

sista ordet: THOMAS PERSSON

Löneskillnader ska ha saklig grund

O

m fyra år har 1 400 skolledare och lärare gått i pension i Stockholms stad, och inom de närmaste tio åren kommer elevantalet att öka med cirka 27 000. Vi behöver rekrytera – men också värna om de lärare som i dag finns i våra skolor.

Det är viktigt att få unga människor att vilja välja läraryrket och att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för lärarstudenterna. Staden deltar till exempel i en pilotverksamhet där några skolor prövar en modell med högre koncentration av lärarstudenter och de möjligheter det skapar. Vi behöver också på olika sätt uppmuntra och påverka ungdomar när de gör sina utbildnings- och yrkesval.

Inom utbildningsförvaltningen och stadens skolor finns stora möjligheter att göra karriär. Vi har nästan 200 arbetsplatser och kan därmed erbjuda många spännande utmaningar genom byte av arbetsplats. Stockholms stad ger även möjligheter till karriärutveckling för lärare. Karriärvägen kan se ut på olika sätt: genom att bidra inom lärarutbildning eller VFU, som mentor under introduktionsåret eller som lärarcoach, som forsknings- och utvecklingssamordnare eller på någon annan centralt placerad utvecklingsbefattning. Det finns också möjlighet till olika karriärvägar på skolorna.

Alla dessa alternativ handlar ytterst om att lärarna ska kunna utvecklas i sin

profession och om att förbättra elevernas lärande. Utbildningsförvaltningen håller även på att ta fram förslag på en karriärväg som undervisande lärare, där man kan meritera sig genom skicklighet i det dagliga arbetet med eleverna.

Jag räknar med att utbildningsnämnden kommer att fatta beslut om karriärvägar under sommaren 2012. En viktig förutsättning – statens arbete med en så kallad karriärreform – är dock ännu inte på plats och vi behöver invänta den innan vi kan avsluta vårt eget arbete.

Inom utbildningsförvaltningen pågår också ett arbete med att öka lönespridningen för lärare. I dag finns det betydande löneskillnader mellan skolor som inte har någon saklig grund. Det är något som många borde ha gemensamt intresse av att rätta till. Skolledare behöver fortsätta arbetet med att säkerställa att de skickligaste lärarna har en lön som åtminstone ligger runt 40 000 kronor per månad. När vi har genomfört löneöversynen för 2012 kommer en utvärdering att göras som ska ligga till grund för hur vi bör gå vidare kommande år.

Till sist vill jag passa på att önska alla medarbetare en härlig sommar!

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #5/2012

• Vi följer med den bloggande lärarcoachen Janna Scheéle under en dag på jobbet.

• Nu är de första skolorna klara med sina nya webbplatser.

• Vad utmärker en riktigt bra lärare — som eleverna ser det?

• Rapport från den internationella skolkonferensen The Stockholm Summit 2012.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 28 september.

LÄRA #4/2012

43

b-e-r-g.se

Du trodde du fått nog Tänk om, för i höst dyker gubben upp igen. På armeniska, bokmål och en massa andra språk som herr August aldrig hört talas om. Ett novellprojekt som vänder sig till både grundskole- och gymnasieelever. Nog om det.

Sajt. Ljudspår. Filmer. Lärarhandledningar. Johan Rabaeus.

Och Ett halvt ark papper förstås. Paketerat och klart att användas.

Till dess önskar vi en trevlig sommar!

utbildningsförvaltningen