profilen
Inspiratören som sa ifrån Redan under studietiden bestämde sig Åsa Sebelius för att arbeta med flerspråkiga elever. I dag undervisar hon Grimstaskolans nyanlända elever samtidigt som hon utbildar kolleger på andra skolor i språkutvecklande arbetssätt. – Jag är lärare för att jag tycker om människor, säger hon. Ett ihärdigt höstregn förvandlar Väl lingby till en dyster plats denna dag. Ett stenkast från centrum ligger Grimsta skolan, vars blekblå fasad tycks smälta samman med den grå himlen. Ingången är dold bakom byggnadsställningar, men där innanför står Åsa Sebelius med ett varmt leende och vaken blick. – Välkommen! Att ta emot unga människor som för första gången kliver in i en skola i S verige är vad hennes jobb går ut på. Hon är lärare i förberedelseklass och ansvarar tillsammans med två kolleger för skolans nyanlända elever i årskurs 1–9. Hennes klassrum ligger en trappa ner och just nu övar sex elever på att följa instruktioner. På tavlan står vad de ska göra. Men vad betyder höstfärgade papper? – Är grå en höstfärg? Himlen är ju grå. – Nej, titta på träden, de är gula, röda och bruna!
Eleverna är ivriga att ringa in ordets betydelse och Åsa Sebelius indikerar när de är på rätt spår. – Ja, vi brukar tänka på träden och bus karna när vi talar om höstfärger i Sverige. Lektionen tar slut och eleverna försvinner ut på rast. Sedan ska de iväg till andra lektioner. Organisatio nen är flexibel, målet är att eleverna så snart som möjligt ska ha lektioner med sina o rdinarie klasser. Steget in i ämnesundervisningen kan vara både skrämmande och svårt för den som bara varit en kort tid i Sverige. Då finns Åsa Sebelius och hennes kolleger som stöd. – Min roll blir att peppa. Samtidigt är det tufft, det är ingenting jag försöker sopa under mattan. Vi hjälps åt så att de inte känner att de är ensamma. Åsa Sebelius gjorde valet att arbeta med
flerspråkiga elever redan under sin VFU. I dag bygger en stor del av hennes under visning på genrepedagogik, något som hon kopplar till sin egen skolbakgrund. – Jag hade lätt för mig och behövde inte plugga förrän i nian. Jag hade noll studieteknik och hela min självbild av att vara duktig i skolan försvann då. På gymnasiet klarade jag mig på att jag var verbal, men det var fortfarande ingen som lärde mig studieteknik.
Efter gymnasiet lade hon planerna på att bli författare eller psykolog på hyllan och startade eget företag som sömmer ska. Åtta år och fyra barn senare be stämde sig Åsa Sebelius för att plugga på universitetet, trots allt. – Jag läste webbdesign och var med och startade ett IT-företag. Men det var inte min grej att mäta allt jag gör i pengar. Så småningom började hon på Lärarhög
skolan och läste inriktningen matematik i samspel med svenska. – Jag vet inte varför men plötsligt bör jade jag göra tankekartor. Då gick det lätt och jag fick bra betyg. Jag tänkte att jag kan ju det här, det är bara ingen som har visat hur man gör. Lärarutbildningen gav en h elhetssyn på språket och matematiken. Åsa Sebelius valde dessutom att bredda sina kunskaper genom att läsa svenska som andraspråk och NO. Hon tog snabbt till sig genrepedagogiken, som går ut på att explicit undervisa om de språkliga drag som eleverna behöver behärska i vissa givna sammanhang. – Jag har själv undrat vad som hade hänt om någon lärare hade visat det för mig. Då kanske jag hade haft ett bättre självförtroende och blivit psykolog. >> LÄRA #5/2014
23