__MAIN_TEXT__

Page 1

LÄRA

#2/2015 STOCKHOLM

Mohammad Fazlhashemi:

Argumentera mera! Ny kunskap med lärarledd forskning | Kinesiska språket — tecken i tiden Proffsigt ledarskap ger studiero | ”Dags att sluta med handuppräckning”


Foto: björn tesch

I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #2/2015 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Helene Lumholdt, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Ann Turlock och Ingela Ösgård.

22

Ansvarig utgivare: Ann Hellenius.

ISSN 1654-7330.

foto: marc femenia

Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

12

Antalet lärare som forskar om sin egen pedagogiska vardag har ökat stadigt — och resulterat i ny kunskap om elevernas lärande.

Foto: robert blombäck

Tryck: Edita, Falun, 2015.

Många menar att kinesiskan kommer att ta över som dominerande världsspråk i framtiden. Vi har träffat ­Meisang Fredmark som undervisar i kinesiska på tre av stadens skolor och också har skrivit läromedel i ämnet. illustration: mia nilsson

Grafisk form: b-e-r-g.se

26

Hur kan vi förbättra studieron för eleverna? Nya klassrumsobservationer visar att lärarnas ledarskap har en avgörande betydelse.

28

På hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium kan man bland annat utbilda sig till florist. Följ med till blommornas värld!

Dessutom ... Omslag: Professor Mohammad Fazlhashemi fotograferad av Ulrica Zwenger.

Ta med klassen till Skansens djur och natur

4

Lång intervju med Mohammad Fazlhashemi

16

Stort intresse för kollegialt lärande

9

ABC ger stöd i föräldrarollen

32

Behovet av nya lärare ökar kraftigt

10

Enkät: Hur fungerar föräldrakontakterna?

33

Krönika: ”Sluta med handuppräckning!”

13

Så fördelas skattepengarna till skolan

34

Emil Aron, 19, utvecklas enormt på ISSR

14

Nämnd & Nytt

36


DJUR OCH NATUR I SKOLAN

Med klassen på Skansen Text: Helene Lumholdt Foto: Robert Blombäck

En outnyttjad resurs för Stockholms skolor, tyckte Skansenpedagogen Jens Djupa om sin arbetsplats. Han kontaktade utbildningsförvaltningen, som höll med. Nu kan alla stadens grundskolor besöka Skansens djur och natur alldeles gratis.

O

m en angripare klämmer till över en paddas vårtiga rygg utsöndras ett vitt giftigt sekret. En hund som tar ett paddbett vill inte göra det igen. Den kan till och med dö av sitt misstag. Det och väldigt mycket mer får den tredjeklass från Kungsholmens grundskola veta under sitt tredje besök på Skansen. Tillsammans med läraren Jörgen Näslund har de tidigare haft en lektion om djur i vintertid och en annan om skogens träd. – Våra skolprogram är anpassade efter skolans läroplaner, berättar Skansenpedagogen Jens Djupa som håller i besöket. Han projektanställdes 2011 för att bygga upp pedagogiken för det då sprillans nya LillSkansen.

4

LÄRA #2/2015

– Jag tog kontakt med utbildningsförvaltningen direkt för att få en referensgrupp med lärare från vårt närområde. Parallellt med det tittade vi inom Skansen på hur andra djurparker arbetar med pedagogiken. De upptäckte att både Köpenhamns Zoo och Universeum i Göteborg har mycket bra samarbeten med sina respektive utbildningsförvaltningar. Något för Skansen att ta efter, tyckte Jens Djupa, och det höll Stockholms stads utbildningsförvaltning med om. – Vi var en outnyttjad resurs för skolorna i undervisningen om djur och natur, säger han. Via utbildningsförvaltningen anställdes Helena Breine som pedagog på Skansen för att precis som Jens Djupa ta emot klasser från Stockholms stad. >>

Nellie Friedman Ahlström och djurvårdaren Nadja Janssen i vårsolen på Skansen.


DJUR OCH NATUR I SKOLAN

Skräckblandad förtjusning. ­Tredjeklassarna Eli Roos och Adam Hedberg från Kungs­ holmens grundskola har fått syn på några slingrande varelser.

LÄRA #2/2015

5


DJUR OCH NATUR I SKOLAN

”Nä, den var faktiskt inte så slemmig!” Nadja Janssen visar majsormen för (från vänster) Eli Roos, Cornelia Oretoft och Nathalie Shabo.

– Men också för att vara med och vidare­ utveckla Skansens utbud så att det ännu bättre passar in i läroplanen, säger Jens Djupa. Samarbetet har utmynnat i ett projekt som löper från hösten 2014 och hela 2015 ut. Det ger alla stadens 147 kommunala grundskolor chansen att boka upp till åtta besök per skola inom området djur och natur på Skansen – gratis. Därefter betalar skolorna hälften av ordinarie pris. – Målet för oss är att ha 700 lektioner under det här året, berättar Jens Djupa. Vid vårt besök är nordiska smådjur temat för lektionen. För en ”lektion” är besöket att

>>

6

LÄRA #2/2015

räkna som. Det börjar till och med i Lill-Skansens sal för pedagogisk verksamhet. Till smådjuren räknas ormar, ödlor och gnagare, och Jens Djupa visar bilder och presenterar lite fakta och kuriosa om de olika djuren. Som att hasselsnoken äter huggorm och att råttors favoritföda faktiskt är ost. Efter tio minuter är dags för det viktigaste, det som skiljer den här lektionen från en vanlig. Besöket hos djuren som bor i nybyggda, ­fräscha och spännande miljöer. Eleverna ser snokarna, med de vita fläckarna i nacken, smidigt slingra sig uppför grenar i sitt stora terra-

Skansenpedagogen Jens Djupa tillsammans med Adam Hedberg (mitten) och Alexia Hemmingsson.


DJUR OCH NATUR I SKOLAN

rium, ser rödsorken hamstra paprikafrön och sedan gräva ner dem i marken. Och de får kika på de vackert mönstrade bitar av skinn som sandödlan ömsat. De får också se när djurvårdaren Nadja Janssen matar paddor med levande ­syrsor, krypa i råttgrottan och gå ner i tunneln där man kan se abborrar simma runt under ­vattnet. – Målet är att lärarna ska se Skansen som en naturlig del i undervisningen inom djur och natur. Var lär man sig bäst, i skolans läroböcker eller här, mitt bland djuren? frågar Jens Djupa retoriskt.

Våra skol­ program är anpassade efter läroplanen.

Jörgen Näslund är säker. – Här finns allt som vi talar om i klassrummet på plats. Djuren, växterna, träden och så finns den kompetenta personalen, pedagoger med en spetskunskap som jag inte har, säger han. Eleverna lyssnar intresserat på Jens Djupa

och Nadja Janssen och ställer många frågor: Vilken är den starkaste ormen? Hur länge kan paddor vara under vatten? Kan man verkligen se utanpå en orm vad den har ätit? – Ja, det kan man faktiskt, säger Nadja Janssen och förklarar hur ormar hakar av sin under- >> LÄRA #2/2015

7


DJUR OCH NATUR I SKOLAN

Matilda Ajgeldinger-Nordqvist fascineras av den vandrande pinnen från Filippinerna.

>> käke och på så vis får ett enormt gap. En liten

smal snok kan svälja en mus i ett helt stycke. – Den sväljer musen hel och så kanske man bara ser svansen sticka ut ur munnen, säger hon och eleverna skruvar på sig och ger ljudligt uttryck för obehaget inför den bild hon målar upp. Fyrtio upplevelserika och kunskapstäta ­minuter senare, samlas eleverna igen i skolsalen. Tillsammans går de igenom sina nya kunskaper och Jens Djupa skriver ned stödord bredvid bilderna på den interaktiva skriv­ tavlan. – Jag mejlar de här anteckningarna till lärarna efter besöket. Då har de dem att utgå 8

LÄRA #2/2015

Boka minst två v ­ eckor i förväg via telefon 08-442 82 70. Uppge att ni kommer från en av Stockholms stads skolor. Varje skola har rätt till åtta gratisbesök, därefter betalar man halva priset. Läs mer på www.skansen.se/skolan.

ifrån när de ska jobba vidare. Det vet jag att lärarna uppskattar, säger han. Just när orken börjar tryta får eleverna till sist

möta några djur som visserligen inte ingått i dagens lektion om nordiska smådjur, men som också bor på Lill-Skansen. Ett av dem är ”Polarn”, en majsorm som snällt låter sig klappas av ivriga händer. Ett annat: ett alldeles häpnadsväckande vackert, grönglänsande vandrande blad. Det är med fascinationen över naturens mirakel som både elever och lärare lämnar Skansen – för den här gången. n


vi var där

Kollegialt lärande på tapeten

Den 1 januari i år sjösattes Skolforskningsinstitutet, vars uppgifter är att sammanställa och sprida kunskap som kan bidra till skolutveckling samt att initiera praktiknära forskning. I Vetenskapsrådets projekt Skolforsk har ett ­40-tal forskare tagit fram råd och rekommendationer som ska ligga till grund för institutets arbete. Den 28 ­januari presenterades slutsatser från de 16 olika delprojekten under en heldagskonferens med 500 deltagare från hela landet. Forskargrupperna redogjorde i rask takt

för sina respektive områden och många punktlistor passerade på projektor­ dukarna under dagen. Karin Rönnerman, professor vid Göteborgs universitet, och Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, hade undersökt vilka forskningsfrågor som är relevanta för lärare. – Vårt val föll på att studera frågeställningar som doktorander sökt svar på i de forskarskolor där lärarexamen var en särskild behörighet, förklarade Karin Rönnerman. Forskarna har gått igenom 101 avhandlingar från tre olika forskarskolor mellan 2001 och 2014 samt intervjuat lärare på väg in i masterstudier eller forskarutbildning om deras forskningsintressen. Merparten av avhandlingarna rörde grundskola och drygt hälften behandlade på något sätt undervisningspraktiken. De yrkesverksamma lärare som deltog i fokusgruppsintervjun var särskilt intresserade av att undersöka kollegialt lä-

rande, vilket forskarna såg som ett tecken på att forskningsfrågor hänger ihop med aktuella skoldiskussioner. Karin Rönnerman och Lill Langelotz efterlyste mer forskning av och med l­ ärare men konstaterade samtidigt att det redan finns svensk skolforskning med relevans för praktiken. – Vi behöver fundera på vad som händer med resultaten av lärares forskning. Hur tas de emot av huvudmännen som bekostar studierna? Efterfrågas resultaten? Hur får de spridning i praktiken? frågade Karin Rönnerman.

Foto: Suss Wilén

Inför det nya Skolforskningsinstitutets start har ett 40-tal forskare kartlagt aktuell skolforskning och tagit fram ­rekommendationer för institutets ­arbete. En slutsats är att det behövs nya sätt att sammanställa och spri­ da forskningsresultat till yrkesverk­ samma lärare.

En annan forskargrupp presenterade en

översikt inom området specialpedagogik och inkludering, bland annat om den sociala situationen för elever i behov av stöd. – Inkludering har blivit en ledstjärna i arbetet med elever i skolsvårigheter. Samtidigt visar statistik från Skolverket att antalet särskilda undervisnings­ grupper ökar, sa Kerstin Göransson, docent vid Mälardalens högskola, som ansvarat för delstudien. Hon förklarade att de flesta studier om den sociala situationen för elever som behöver särskilt stöd är väldigt personfokuserade i stället för att inrikta sig på faktorer i skolmiljön. Generellt framkommer i dessa studier att elever i behov av särskilt stöd tenderar att ha en sämre social situation än andra elever, med färre vänner och mindre samspel med klasskamraterna. – Samtidigt visar forskningen att de inte per automatik har en marginaliserad och stigmatiserad roll, sa Kerstin Göransson och efterlyste mer forskning om vilka miljöfaktorer, till exempel arbets­sätt och typ av skola, som leder till en bättre social situation för elever i svårigheter. I de sammanfattande råden till Skolforskningsinstitutet betonades att samspelet mellan forskning och skolpraktik är komplext. Nya strukturer för att sam-

”Det finns mycket relevant praktiknära skol­ forskning som inte utnyttjas tillräckligt i dag”, säger Lill Langelotz.

manställa och sprida kunskaper behöver byggas upp, där lärare är involverade och det finns utrymme för både kritisk dialog och långsiktighet. En av deltagarna på konferensen var ­ atarina Arkehag, chef för utbildK ningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholms stad. Hon ­menade att det nya Skolforsknings­ institutet fyller ett tomrum. – Flera av seminarierna betonade att man inte kan ha för stor tilltro till linjär forskningsspridning utan det behövs infra­strukturer som skapar ­möjligheter för interaktion mellan forskning och praktik. Det gav mig bekräftelse på att vi är på rätt väg i vårt forsknings- och ­utvecklingsarbete i Stockholm. n Annelie Drewsen

Ladda ner publikationen ”Forskning och skola i samverkan” från www.vr.se.

LÄRA #2/2015

9


FRAMTIDENS SKOLA

Behovet av lärare växer – Vi har höga ambitioner – hos oss ska varje elev och lärare få möjlighet att nå toppen av sin förmåga. Våra lärare är viktiga och gör ett väldigt bra jobb och vi arbetar på många plan för att behålla dem och samtidigt rekrytera nya, säger Lena Holmdahl, tillförordnad utbildningsdirektör. En viktig uppgift för utbildningsförvaltningen är att stärka och utveckla bilden av skolan och staden som en god arbetsgivare. Det görs både genom en kontinuerlig utveckling av verksam­ heten och genom den yrkesstolthet som chefer och medarbetare förmedlar. — Vi har ett stort utbud av kompetensförsörjning och två olika karriärspår: dels för lärare, dels för dem som vill bli chefer. Vi jobbar också med att förbättra arbetsmiljön och höja lönerna. Våra lärare är vår viktigaste resurs, nu och i framtiden, säger Lena Holmdahl. Inom utbildningsförvaltningen pågår ett intensivt arbete på alla nivåer för att säkerställa kompetensförsörjningen av lärare. Till grund för det arbetet ligger en strategi som utbildningsnämnden ­antog i juni 2014.

10

LÄRA #2/2015

foto: ulrica zwenger

Stockholm växer snabbt och behovet av lärare bara ökar. I grundskolan be­ hövs drygt 800 nya lärare per år fram till 2022, men utbildningsförvaltning­ en satsar samtidigt stort på de lärare som redan arbetar i stadens skolor.

”Vi måste fundera på hur vi blir attraktiva som arbetsgivare för dagens studenter”, säger grundskoledirektör Håkan Edman.

En ny rapport från utbildningsförvaltningen, ”Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare”, visar att många ungdomar vill bli lärare men samtidigt hålla dörrarna öppna, vilket gör att flera väljer bort lärarutbildningen. Rapporten visar också att arbetsgivare i andra branscher saknar kunskap om lärarnas kompetens och att endast sex procent av de lärare som lämnat yrket kan tänka sig att återvända till det i framtiden. – De tre studier som redovisas i rapporten är en del av vårt arbete för

att säkra kompetensförsörjningen av ­lärare. Syftet är att öka kunskapen och kvalitets­säkra framtida beslut, säger Lena Holmdahl. Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att andelen toppstudenter som vill bli lärare ökar, men de som söker till naturvetenskap, teknik och språk är fortfarande för få. Till vissa språk var det bara tre förstahands­ sökande. I Stockholms stads grundskolor är behovet av nya lärare drygt 800 per år fram till 2022, och för gymnasiet växlar behovet av lärare mellan 170 och 240 per år under perioden 2014–2021. De främsta orsakerna är att antalet elever ökar kraftigt – med 15 procent inom grundskolan och närmare 20 procent inom gymnasieskolan – samtidigt som många lärare går i pension. Grundskoledirektör Håkan Edman är väl medveten om läget. – Vi måste se oss i spegeln och fundera på hur vi blir attraktiva för studenterna. Det handlar om att vara en bra arbets­ givare med bra ledare och en organi-


FRAMTIDENS SKOLA

och förvaltningen i stort måste utveckla kanaler för att nå lärare, men han betonar också vikten av att de som arbetar inom skolan talar väl om verksamheten. — Att vara en modern arbetsplats är

också att vara en attraktiv arbetsgivare. Naturligtvis är löneutvecklingen fortsatt viktig liksom det kollegiala lärandet och möjligheterna att göra karriär. Vi måste erbjuda spännande jobb tillsammans med lärare och elever. Håkan Edman talar om nödvändig­ heten av att fånga in lärarstudenterna. Att ta emot VFU-studenter är ett sätt. Andra är samarbetet med lärarutbildningen, Rebel Learners och Settmässan.

pinerna: ”Be proud you are a teacher, the future depends on you”. Det är svårt att se någon viktigare samhällsinsats än att vara lärare. Samtidigt finns det andra aspekter som glädjen i att umgås med unga människor dagligen. Det gör att man lever i den tid som är, säger Håkan Edman. n Monika Sidén

Rapporten ”Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare” finns att ladda ner från Pedagog Stockholm. Där finns också information om vad Stockholms stad erbjuder lärare och skolledare i form av kompetensutveckling och karriärmöjligheter.

Varför ska en ung människa i dag välja läraryrket?

– När jag är högtidlig brukar jag citera devisen som jag såg på en skola i Filip-

illustration: hans von corswant

sation som hänger med i tiden, säger ­Håkan Edman. Inom grundskolan är behovet av ­lärare likartat inom de flesta ämnen men med särskild tonvikt på behöriga särskollärare. Geografiskt är behovet också ganska jämnt fördelat över hela staden, samtidigt som det är svårare att rekrytera till vissa områden. Störst är bristen i de områden som växer mest. Det beror både på det geografiska läget och på att det där finns skolor med stora utmaningar. – De skolorna måste bli mer offensiva i sin rekrytering och där kan lönen vara ett skarpt instrument. Den centrala förvaltningen har en stor uppgift i att stödja våra ledare med kompetens­utveckling och handledning. Ledarskapet är ­oerhört viktigt, inte minst för yngre människor som är i den positionen att de kan välja chef, säger Håkan Edman. Stockholms stads skolor konkurrerar dessutom med andra skolhuvudmän i länet som står inför samma utmaningar. Håkan Edman menar att både skolorna

LÄRA #2/2015

11


FORSKNING OCH UTVECKLING

Ny kunskap med ­lärarledd forskning

Det tog några år, i början med möten bara en gång i månaden, innan g ­ ruppen fick grepp om både ett projekt och en metod, berättar Helena Danielsson ­Thorell, lektor på Kungsholmens gymnasium, och Carina Andersson, förste­ lärare på Äppelviksskolan. De båda, tillsammans med förstelärarna Anders Jonsson på Kungsholmens gymnasium och Andreas Holst på Abrahamsbergsskolan, bestämde sig slutligen för att låta elever genomföra en laboration kring strålning. Inte med någon av de egna klasserna eller i den egna skolan, utan i laborationslokaler på annan ort. Gruppen sökte och fick pengar genom Stockholm Teaching and Learning studies (STLS), ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet för att stödja lärarledda forskningsprojekt. För att få en uppfattning om huruvida lärarens intention med laborationen verkligen gick fram, studerades den ur elevernas perspektiv. Elevernas uppgift var att mäta hur strålning förändrades när allt tjockare lager av aluminiumfolie användes för att begränsa strålningen. Med hjälp av ljudinspelningar från vanliga mobiler och anteckningar följde lärarna/observatörerna elevernas arbete. Sammanlagt genomfördes fem laborationer med olika elever och vid två tillfällen ändrades detaljer i laborationerna. 12

LÄRA #2/2015

Foto: marc femenia

Hur kan så många elever uppleva att naturvetenskap är så tråkigt när vi ­lärare vet att det kan vara så intres­ sant?   Det var den enkla ­utgångspunkten när en liten grupp NO-lärare, som träffats på initiativ av utbildnings­ förvaltningen, beslöt sig för att till­ sammans hitta en forskningsuppgift kring frågan.

”Om eleverna får ta större eget ansvar så använder de sig av sina förmågor på ett bättre sätt”, konstaterar Carina Andersson (till vänster) och Helena Danielsson Thorell.

– Så i den sista omdesignade laborationen fick eleverna en tydlig ram där de fick klart för sig hur utrustningen fungerar. Därefter fick de en öppen uppgift så att de själva kunde styra över vad de gjorde, berättar Carina Andersson. – Syftet var att göra laborationen mer inkluderande så att eleverna får sin nyfikenhet och experimentlust väckt. Vi upptäckte att när eleverna fick ett eget större ansvar så kunde de använda sig av sina förmågor, säger Helena Danielsson Thorell och berättar att eleverna till exempel började experimentera och fundera på om det skulle vara möjligt att få ner strålningen till noll. Transkriptet, där all kommunikation mellan eleverna har skrivits ner ordagrant, har lärarna sedan analyserat i gruppen. – Som lärare har man en bild av sina elever, men som observatör en helt annan som det är svårt att få syn på i det egna klassrummet. Som observatörer såg vi hur lärare och handledare agerade

och insåg att de ibland störde elevernas tankegångar, säger Carina Andersson. – Så en lärdom för mig som lärare är att mer lämna eleverna i fred och kanske lyssna i stället för att ställa frågor, även om det som sker i klassrummet kan uppfattas som kaosartat. Helena Danielsson Thorell påpekar att metoden med både transkription och egna noteringar under laborationen har varit viktig för resultatet. – Vi har ju inte lärt oss genom att iaktta, utan genom att analysera tran­ skripten, det vill säga elevernas diskussion och kommunikation med varandra. Om vi i stället hade valt att filma hade vi hamnat helt fel; det hade varit ett störningsmoment och vi hade lagt märke till andra saker. Carina Andersson tycker att det har varit härligt att få ”grotta ner sig” i enskilda laborationer. – Det går inte att tillämpa vid varje laborationstillfälle, men jag har ändå lärt mig att se mer.


krönika

– Sedan har det varit väldigt ­ ositivt att få träffa lärare från olika p skolor och att vi har varit lärare både från högstadiet och gymnasiet, säger Helena Danielsson Thorell som redan dragit i gång ett nytt lite mindre forskningsprojekt på den egna skolan. Jessica Berggren, lektor i engelska, är

koordinator och samordnare för forsknings- och utvecklingsprojekten inom STLS. Hon konstaterar att verksamheten med lärare som beforskar sin vardag har ökat stadigt de senaste åren. – För fem år sedan var vi sju lärare/ koordinatorer och professor Ingrid Carlgren från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. I dag är vi 17 koordinatorer och tre forskare från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. Totalt har vi 14 projekt i gång som pågår mellan ett och två år. STLS består av sju ämnesdidaktiska nätverk. För första gången var alla nätverk representerade vid en informationsträff i februari för lärare intresserade av att delta och driva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt läsåret 2015/16. – 60 lärare deltog, så intresset är stort. Många kom med egna idéer som de ville bolla, säger Jessica Berggren. Hon berättar att det finns två olika typer av forskningsprojekt att delta i. I det ena kan lärarna på en skola själva ta initiativ till något specifikt område som de vill beforska. Det måste finnas utrymme för lärarna att avsätta en dag i veckan för projektet. Det andra är ramprojekt som STLS initierar med de olika nätverken och där lärare från flera skolor kan medverka. Den som ansöker om att delta ska kunna avsätta en halv dag per vecka för projektet. Skolans rektor kan ansöka om me­ del från utbildningsförvaltningen för deltagande lärare. De vanligaste ämnena att forska inom är matematik, samhällsvetenskap och naturvetenskap och teknik, berättar Jessica Berggren. – Vi efterlyser fler projekt som rör elever på låg- och mellanstadiet och projekt inom yrkes- och karaktärs­ ämnena. n Ingela Ösgård

signerat: ALICE HÄRDIN

Sluta med ­handuppräckning!

D

et sägs att fysikern Max Planck blev avrådd från att studera fysik av sin lärare. Han tyckte nämligen att det mesta redan var upptäckt. Planck bestämde sig detta till trots för att vända upp och ned på de etablerade teorierna om fysik och gick sedan till historien som en av upphovspersonerna bakom kvantteorin. Jag funderar på hur jag ska locka fram fler Plancks i min klass. Hur får jag dem att tro på idéer som ingen annan tror på? Hur får jag dem att fundera över sådant som står utanför min egen fantasi? Kanske handlar det om inställningen till att inte veta. I skolan är detta nästan alltid något dåligt, kan man inte svaret så går frågan vidare till någon annan. Vi ska självklart förmedla vedertagen kunskap, men att inte veta behöver inte vara ett misslyckande. Det kan också vara något som väcker nyfikenhet och ger nya idéer, som att se en karta med vita fläckar eller höra om en outforskad planet. Ett bra exempel på hur man kan väcka elevernas nyfikenhet på resonemang snarare än rätt svar är att sluta med handuppräckning. Skaffa en burk med namnlappar för dragning eller använd en slumpgenerator på datorn. På det sättet får alla vara med i diskussionen, inte bara de som vet svaret. Det kan verka hjärtlöst att elever som inte vet ska behöva svara på frågan, men det är bara hjärtlöst om det är det som är poängen. Om vi i stället lägger fokus på resonemang kommer även elever som inte vet Rätt Svar att kunna vara stolta över sina svar. Lyckas man med detta så ger det spännande diskussioner där eleverna resonerar sig fram och kommenterar varandras idéer samtidigt som det inte blir lika obehagligt att ha fel.

Ett annat sätt är att ta med eleverna i sin egen process. Allting behöver inte vara elevnära eller ens relevant. Dina elever kanske vill lära sig om något helt annat, kanske något som inte ens du har en aning om! Så låt dem. Gör en utflykt till ett ämne som varken du ­eller dina elever känner till. Hur ska ni gå till väga? Var ska ni börja? Vilka ord och begrepp behöver ni lära er innan? Förhoppningsvis kommer dina elever med egna sätt att hitta lösningen. Om vi ska ge oss i kast med att undersöka Sverige på 1930-talet vill vi lärare oftast slå upp det på nätet, men en elev kanske snarare frågar sin farmor. I matematiken är det naturligt att lära eleverna att resonera sig fram och öva genom till exempel problemlösning. Ett liknande arbetssätt kan användas i fler ämnen och är möjligen det närmaste vi kommer verkligheten. Det är ytterst ­sällan vi i vardagslivet ställs inför så konkreta och oflexibla frågor som i skolan. Om vi på allvar vill att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt räcker inte det som vi lärare vet, och mycket kommer antagligen inte ens att vara sant om tio år. Därför måste vi lära ut hur man inte vet – fast på rätt sätt. Max Planck belönades 1918 med Nobel­priset i fysik för sina banbrytande idéer. Hans lärare blir framför allt ihågkommen genom anekdoter som denna.

Alice Härdin är nybliven politices kandidat och lågstadielärare

LÄRA #2/2015

13


Foto: robert blombäck

MIN SKOLA

14

LÄRA #2/2015


MIN SKOLA

Emil Aron, 19 IB-programmet på ISSR

”Här utvecklas man enormt”

”Jag är född i Estland, har engelska som andraspråk och svenska som tredjespråk. För mig passade ISSR bra då det ger en bra användning för engelskan, men det är också en god grund för framtiden. Eleverna kommer från hela världen. Det är lätt och berikande att träffa nya människor eftersom vi har språket gemensamt, och det sätt som IB-programmet är upplagt på gör det tacksamt att vara social och öppen. Lärarna fungerar mer som mentorer och diskussionspartner än i den traditionella skolan. Det är högt tempo, men vi får lära oss effektiv stresshantering under det första året. Filantropi, kreativitet, nytänkande, hobbyer och regelbunden träning är en viktig del av vår utbildning. Det är nästan så att de flesta kommer att minnas den delen mest eftersom den hjälper till att hantera stressen. Jag och en grupp vänner har varit i Israel och spelat in en dokumentärfilm. Vi intervjuade före detta utbildnings­ ministern som var med när Israel och PLO skrev under Osloavtalet. Man får lära sig mycket och utvecklas enormt som person och världsmedborgare. Jag har planerat min framtid brett. Jag kan tänka mig att arbeta som revisor inom IT. Helst vill jag jobba med språk eftersom jag är polyglott, eller inom ­administration. Just nu arbetar jag också som administrativ assistent på kommunikationsstaben i Stadshuset.” n Berättat för Ann Turlock

ISSR står för The International School of the Stockholm Region. IB-programmet (International Baccalaureate) är en internationell, högskoleförberedande gymnasieutbildning.

LÄRA #2/2015

15


SAMTALET

”Vi måste bemöta argumenten” Med islam i klassrummet kan såväl rasism som våldsbejakande islamism blossa upp. Då måste lärare rusta sig med kunskaper för att visa att islam kan vara en modern och feministisk religion, menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.

H TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ulrica zwenger

an jobbar hemma i dag, Uppsalaprofessorn Mohammad Fazlhashemi. Från en villa i en Stockholmsförort, där stegen dämpas av persiska mattor, kan han titta ut över snön och över frusna rådjur som nafsar i mossan. Mohammad Fazlhashemi är en av ­Sveriges mest efterfrågade experter när det gäller ­islam. Sedan terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari har han framträtt många gånger i medierna, men r­ edan innan var han ofta anlitad. Hans auktoritet är svårslagen: han är både troende m ­ uslim och forskare med en objektiv och ständigt kritisk blick på islams mest ortodoxa yttringar. Han skriver i sin bok ”Vems islam” att han känner lika stort avstånd till jihadister som till främlingsfientliga nationalister. Inte bara medierna vänder sig gärna till Mohammad Fazlhashemi, utan han föreläser också regelbundet för lärare och lärarstudenter. Vad har du själv för ingångar till skolan?

– Jag har inte gått i skola i Sverige utan hade just tagit studenten när jag kom hit från Iran 1977. Men jag hade ju den personliga kontakten när barnen gick i skolan. Då kom de hem med sina frågor. Islam handlade det ofta om, från och med högstadiet. Vilken bild lärarna hade och vilken bild som gavs i skolböcker. 16

LÄRA #2/2015

Vad kunde det vara för bilder?

– I en lärobok från gymnasietiden stod det att för muslimer finns ingen fri vilja, allt är förutbestämt. Då frågade mina barn: stämmer det? Jag trodde inte att det stod så i ­skolboken, men det gjorde det faktiskt. Så jag var tvungen att gå igenom hela frågan om den fria viljan och vilka uppfattningar som har funnits i den. Och i dag, vad har du som forskare för kontak­ ter med skolan?

– Jag blir inbjuden att hålla föredrag och svara på frågor som lärarna har samlat på sig. Just sådana frågor var faktiskt starten på boken ”Vems islam”. Jag gjorde en frågebank med alla frågor som jag fick under sådana framträdanden och sedan tänkte jag att det här måste jag göra någonting av. Är det mest religionslärare som vänder sig till dig?

– Det är SO-lärare och religionslärare men även kuratorer och rektorer. Lärarna måste ha någon form av beredskap för de frågor som ställs när de möter elever som kommer från muslimska hem eller identifierar sig som muslimer. Vad är det för frågor?

– Efter varje terrorattack ökar fientligheten mot islam och då finns det engagerade lärare som vill hantera det på bästa sätt. Jag hade kontakt med en lärare från Halmstad häromdagen som sa: ”Efter det som har hänt i Paris och vad terrorgruppen IS har ställt till med så >>


SAMTALET

LÄRA #2/2015

17


SAMTALET

>> möter jag elever med muslimsk bakgrund som

är oroliga, och jag märker själv att det finns en fientlighet mot dem – vad ska jag göra?”. Hon undrade om man kan bjuda in gruppen Svenska muslimer för fred och rättvisa för att samtala om de här frågorna. ”Ja, det kan du göra”, svarade jag, ”det är en grupp som kan visa att det finns skillnad mellan extremistiska jihadister och unga muslimer i Sverige som väljer en fredlig väg”. – Andra frågor handlar om att bemöta föräldrar som vill hindra sina barn från att delta i olika aktiviteter. Det kom upp på en konferens för rektorer nyligen, att det händer att föräldrar kräver att deras barn ska undantas från till exempel simning, idrott, sexualundervisning eller vissa historielektioner som kanske handlar om staten Israels grundande. Mitt svar var: följ läroplanen. Lärarförbundens mottagningstjänst för etik­ frågor får ibland frågor från medlemmar som har med islam att göra. Den typiska är: ”En flicka i klassen har en förälder som kommer från Mel­ lanöstern. Hon vill att jag ska behandla henne som de andra men pappan vill att hon ska slippa idrott för att hon inte ska behöva duscha med andra. Jag vill helst respektera flickans vilja men pappan är mycket bestämd. Vad ska jag göra?”

– Det problemet har jag mött. En skola i Umeå hade många elever som inte ville delta i de gemensamma duschningarna, så de byggde duschutrymmen med bås. De elever som ville slippa duscha med andra kunde duscha där. Men här var ju grejen att flickan ville vara som alla andra.

– Vi lever i en samförståndsdemokrati i Sverige där man ska respektera minoriteters rättigheter utan att ge avkall på demokratiska principer. Om det är duschningen som är problemet så går det att lösa med bås. Men om pappan vill att hon ska slippa idrott så kan man inte tillgodose det, för idrott är viktigt för barnens hälsa. Hur brukar stämningen vara när du svarar på frågor? Blir det spänningar, kommer det islamo­ fobiska åsikter?

– Nej, sådant kommer oftast anonymt efter varje medialt framträdande. Eller när jag håller offentliga föreläsningar, då kan det komma personer som är väldigt aggressiva. Och i sociala medier. Jag har stängt mitt Facebook­ konto. Hur man än säger att ”jag bryr mig inte” så blir man påverkad. Är det högerextremister som är aggressiva?

– Ja. 18

LÄRA #2/2015

Och jihadister?

Går det att jäm­ föra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green? Båda är kristna.

– Ungefär en tredjedel. De undrar hur jag kan vara professor i islamisk teologi och inte reagera när de drar ner profeten i smutsen. Det är mer förebrående kommentarer, inte direkta hot. – Jag har mött muslimer som menar att man inte ska kritisera islamisk extremism öppet. Då undrar jag: varför inte det då? Det handlar om att ge utlopp för det fria kritiska tänkandet. Du undervisar lärarstudenter också. Vad vill du ge dem?

– Det viktigaste är en insikt i att tolkningen av religionen är mångfasetterad och tar form från de miljöer där den befinner sig. Tycker du att lärarstudenter — de som inte har dig som lärare alltså — får tillräckliga och till­ räckligt mångfasetterade kunskaper om islam?

– Det som brister är hur man problematiserar denna typ av frågor. Kjell Härenstam, numera pensionerad professor i religions­pedagogik, har skrivit en avhandling som heter ”Skolboksislam” och som visar att bilden av islam i svenska skolböcker har varit negativ och tendentiös. Den kom redan 1993, men sedan fick han i uppdrag av Skolverket att göra en följdstudie för att se om det skett någon förändring. Han visade att man har börjat gå ifrån vi-ochdom-tänkandet för att i stället peka på gemensamma beröringspunkter mellan till exempel kristendomen, judendomen och islam. Men fortfarande kan man stöta på väldigt onyanserade föreställningar om vad islam är och hur muslimerna är som enhetligt kollektiv. – Har man som lärarstudent inte fått problematisera denna typ av föreställningar, och inte fått med sig bilden av den mångfasetterade tolkningstraditionen, då blir det svårt. När jag möter mina studenter säger jag så här: ”Går det att jämföra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green, som har beskrivit homosexualitet som en cancersvulst? Båda är kristna.” Då reagerar studenterna med att fråga sig hur man kan jämställa våldsbejakande jihadister med till exempel muslimska feminister. Kan man jämföra en saudiarabisk rättslärd, som säger att kvinnor inte får köra bil därför att de kan skada sina äggstockar, med den imamutbildade islamologiprofessorn Amina Wadud, som håller predikningar för könsblandade grupper och vill ta tillbaka begreppet jihad för att använda det ur ett genusperspektiv? Hon är muslimsk feminist. Är du det?

– Ja, i viss bemärkelse är jag nog det, jag är för jämställdhet mellan könen. Jag stödjer Amina Waduds kamp och det hon gör.


SAMTALET

Om vi tar exemplet terrorattacken mot Charlie Hebdo, hur ska en lärare berätta om den för sina elever?

– Jag tror inte att man ska sticka under stol med att de som ställde till den här fruktansvärda massakern var ungdomar från muslimska hem som hade inspirerats av en våldsbejakande ideologi. De gjorde detta i islams namn, men den typen av våld riktar sig inte bara mot icke-muslimer utan i mycket större omfattning mot muslimer. – Sedan kan man granska satirteckningarna och säga att ”det där är bara skämt, men det där är sexistiskt och det där är rasistiskt”. Yttrande­ friheten är inte total, den har begränsningar, till exempel i lagen om hets mot folkgrupp. – Man kan också titta på vad forskningen säger om de människor som dras till de våldsbejakande ideologierna. Vad är det som gör att de utför massakrerna och terrordåden? Oavsett om det handlar om de här terroristerna ­eller om dem som sprängde abortkliniker i USA på 1990-talet så är det människor som känner sig missnöjda med någonting i världen. En annan gemensam nämnare är att de inte hyser något förtroende för det demokratiska samhället.

Eleverna konfron­ teras med bilder av islam som ligger långt från den fredspräglade religion som läro­ böckerna talar om.

– Nästa steg är att de måste komma i kontakt med en ideologi som legitimerar bruket av våld. Högerkristna i USA kom i kontakt med präster som tyckte att vi måste förebygga mordet på det ofödda barnet genom att spränga abortkliniker och döda abort­ läkare och sjuksköterskor. De våldsbejakande jihadisterna tar fram religiösa argument för att mörda och terrorisera och sprida skräck bland människor. Och deras budskap är också: ”Oavsett hur ni gör, hur bra medborgare ni än är, så kommer ni att bli diskriminerade, ni kommer inte att få några jobb.” Då skapar man en grogrund för att en individ kan glida åt det hållet. Många elever kan inte relatera till abortmot­ ståndet i USA.

– Ta attentat mot moskéer i Sverige. I skolans värdegrund heter det att skolan ska uppmuntra skilda uppfattningar i olika frågor. Hur ska lärare tänka när det gäller elever som ifrågasätter grundläggande värden, oavsett om det är religion eller yttrandefrihet?

– Oavsett vad man kritiserar så får det aldrig övergå i det som ibland kallas hate-speech eller något som kan klassas som främlingsfientlighet, antisemitism, rasism eller sexism. >> LÄRA #2/2015

19


SAMTALET

– Sedan kan man inte säga till eleverna att ”det ni tror på är tomtar och troll, kasta bort det och kom hit och bli som vi” – det tar de inte till sig. Man måste göra det jobbiga arbetet att bemöta de religiösa argumenten. Ungdomarna själva är dåligt pålästa, men jag har träffat religiösa ledare som säger att när de tar avstånd från IS så kommer en skur av sms och Twitter- och Facebookinlägg av unga som säger att IS hänvisar till den och den versen i Koranen eller det och det uttalandet från profeten. Så vi måste bygga upp ett batteri av religiösa argument för att kunna bemöta det. Det är viktigt att visa på alternativa tolkningar, med hänvisning till islams historia och till teologiska förklaringar. Vi har engagerade teologer i Malmö som gör det, alltså imamer. – Jag skulle kommentera en rekryteringsvideo från IS som sändes i SVT:s Aktuellt där unga människor gick runt och sa: ”Våra liv ligger i Guds händer”. De gav alltså uttryck för en fatalistisk uppfattning, och det är något som vederlades utifrån ett religiöst perspektiv redan på 700-talet, då teologerna sa att om man följer den logiken faller hela idén om dome­dagen, för vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud. Så man bemöter den fatalistiska uppfattningen med ett argument som har sin grund i ­muslimsk teologi. För att domedagen är viktig i islam?

– Bland det viktigaste. Det står ordagrant i Koranen att människorna kommer att ställas till svars en och en för sina handlingar. Kan man som icke-muslimsk lärare få med ­muslimska elever på sådana tolkningar?

– Jag tror faktiskt det, för det handlar om kunskap. Lärarna måste läsa på, så att de kan svara?

– Ja, precis.

>> Hur ska lärare förhålla sig till risken att elever

attraheras av militant islamism?

– IS och liknande grupper är väldigt skickliga på att exponera ungdomar för fruktansvärda filmsekvenser och bilder av hur mördar­ regimen i Damaskus bränner kvinnor och barn levande med till exempel oljefatsbomber. IS säger: ”Titta, ingen gör någonting, när ska du ta ditt ansvar?”. Jag tror att man som lärare måste resonera att ”okej, är svaret på ondska grövre ondska?”. Det finns säkert unga som ­säger att det är enda sättet. Då måste man jobba med synen på demokrati och de möjligheter som demokrati erbjuder. Humanitära insatser, skapa opinion mot regimen i till ­exempel Syrien, sittstrejka framför FN eller vad det kan vara. Allt som är icke-våld. 20

LÄRA #2/2015

Lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna.

Ett problem kan ju vara lärares egna fördomar mot islam. Har du något begrepp om hur med­ vetna lärare är om att de kan ha sådana?

– Lärarkandidater säger ofta att de har haft en hel del förutbestämda uppfattningar om islam. Ett inslag i utbildningen är därför att vi jämför till exempel bilden av Jesus, Maria och Abraham i Koranen med den som finns i Nya och Gamla testamentet. Då kan de se att det finns många likheter. Berättelsen om Marias bebådelse i Koranen är till stora delar densamma som den kristna. I ”Vems islam” skriver du att när du var ny i ­Sverige sökte du efter beröringspunkter mellan svensk och muslimsk kultur. Vad hittade du som kan vara användbart för lärare?


samtalet

– Kulturer har inte byggts som monoliter, alltså utan påverkan utifrån andra kulturer, utan de har ju påverkat och påverkar fortfarande varandra. Om man kan visa det har man vunnit mycket. Jag träffade till exempel turkar som blev så fascinerade av Stads­ huset i Stockholm för att det påminde dem om osmansk arkitektur. Sedan träffade jag en konstvetare, Karin Ådahl, och hon sa att det stämmer, Stadshusets arkitekt var påverkad av osmansk arkitektur. – Värmlands museum i Karlstad hade för två år sedan en intressant utställning utifrån boken ”1001 inventions”. Där har tredje eller fjärde generationens ungdomar i Storbritannien gått igenom vetenskapshistorien för att visa på uppfinningar som har gjorts av muslimska vetenskapsmän. Det är sådant som vi i dag tar för givet, som medicinska instrument eller förklaringar av ögats anatomi, och som har gått vidare till den europeiska civilisationen. – Och jag som är idéhistoriker försöker ju, från ett filosofiskt och teologiskt perspektiv, visa på att det har förekommit mycket kontakter. Diskussionerna som kristna kyrko­fäder förde under högmedeltiden var nästan en ­exakt kopia av de diskussioner som muslimska teologer förde redan på 800-talet. De kom hit via Spanien som var under muslimskt styre fram till år 1492. Du skriver också om det du kallar svensk islam. Är det något som är tillräckligt enhetligt för att det ska gå att beskriva — hur ser religionen ut för en ung svensk muslim i dag?

– Min poäng är, som en känd muslimsk mystiker sa: islam är som ett klart vatten som formas av det kärl det hamnar i. Det finns en bok, ”Samtidsislam – unga muslimer i Malmö och Köpenhamn”, av islamologen Jonas ­Otterbeck. Han har intervjuat unga vuxna som kommer från muslimska hem. För en del av dem är religion ingenting som de vill befatta sig med, men så finns det de som har en religiös identitet – den är inte hela deras identitet men en del av den. Och när han frågar hur de utformar den biten av identiteten så svarar de att det gör de genom att navigera mellan det nya de har mött här. Finns det någon gräns? Finns det några yttre attribut som man måste behålla för att över ­huvud taget få kalla sig muslim? Kan man äta fläskkött, kan man dricka alkohol, kan man ha sex utan att vara gift och samtidigt ha en trovär­ dighet som muslim?

– Alla de exemplen finns. Men blir man betraktad som muslim av andra muslimer då?

Vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud.

– Inte nödvändigtvis. Både bokstavstrogna traditionalister och högerextrema grupper har en väldigt tydlig bild av vad islam är och hur muslimer är. Men man måste acceptera att tolkningen av islam kan se ut på så många ­olika sätt. Det viktiga är att individen själv ­säger att han tror på en Gud och att Mohammed är hans sändebud och att grunden för den islamska läran kan hittas i Koranen; ­sedan gör var och en sina egna tolkningar. Vad tror du om islams roll i framtidens svenska skola?

– Lärarna har en stor utmaning framför sig. Många blir villrådiga när de ska lägga upp sin undervisning om islam i ljuset av vad som sker i världen och vilka reaktioner det får. Både ­lärare och elever konfronteras med bilder av islam som en religion som ger utrymme för våld och terrorism, bilder som ligger långt från den fredspräglade religion som läroböckerna talar om. Så lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna. Då kan de få perspektiv på hur och av vem religionen – inte bara islam – kan användas för att motivera våld, och på hur och av vem religionen ses som grund för fred, tolerans och gemenskap. n

Mohammad Fazlhashemi, professor vid Uppsala universitet, har bland annat givit ut böckerna ”Tro eller förnuft i politisk islam” (2011) och ”Vems islam” (2012).

LÄRA #2/2015

21


Foto: björn tesch

PROFILEN

Tecken i tiden Hennes mål är att skicka så många svenska ungdomar som möjligt till uni­ versitet i Kina. Men att Meisang Fred­ mark skulle bli lärare var långt ifrån självklart. En nedlagd fabrik i Kista och de olympiska spelen i Peking hjälpte henne att hitta sin livsuppgift. Åttondeklassarna på Kungsholmens grundskola droppar in i klassrummet några minuter innan lektionen börjar. På tavlan växer kinesiska tecken fram. ­Meisang Fredmarks handled rör sig elegant: uppifrån och ner, från vänster till höger, horisontala streck före vertikala. Rörelserna sitter i sedan hon var barn och gick i skolan i Nanjing 20 mil väster om Shanghai. Året var 1966 och kulturrevolutionen hade precis inletts. – Jag var fem år och förstod inte vad som hände. På gatorna var det rörigt. I skolan fick vi recitera Mao och hade röda band på armen, berättar Meisang Fredmark. 22

LÄRA #2/2015

De kommande tio åren växte personkulten kring Mao Zedong, samtidigt som en våldsam politisk utrensning genomfördes. Allt gammalt skulle bort, såväl idéer som föremål. Tempel och kultur­ föremål slogs sönder. Människor deporterades till landsbygden för kroppsarbete. Bonden var idealet. Många unga fick aldrig gå i skolan, men Meisang Fredmark hade tur. Hennes far var militär i folkets befrielsearmé vilket gjorde att familjen inte drabbades lika hårt som många andra. – Pappa blev skickad till landet för att omskola sig till bonde, men min mamma vägrade att följa med. I tio år tog modern ensam hand om sina fyra döttrar, som bara träffade sin far på loven. – Vi åkte cykeltaxi ut på landet där vi badade i sjöar och fångade krabbor, minns Meisang Fredmark. Hennes barndomsminnen är ljusa, trots att de är sprungna ur ett mörkt >>

”Sverige behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska”, säger Meisang Fredmark.


PROFILEN

LÄRA #2/2015

23


PROFILEN

>> kapitel i Kinas historia. Nu i efterhand

beskriver hon kulturrevolutionen som ”galenskap”. – Många miste livet i kaoset. Folk slog ihjäl varandra. I dag är människor mer utbildade. Det skulle aldrig hända igen, men när Mao pekade åt ett håll gick alla dit.

Foto: björn tesch

Mao dog 1976 och lämnade ett sargat folk och samhälle efter sig. Åren som följde genomfördes en rad reformer och det blev återigen möjligt att studera på

Meisang Fredmark Aktuell: Just klar med en lärarhandledning till kursbok 1 i kinesiska för Liber. Ingick i expertgruppen när Skolverket tog fram en reviderad kursplan i kinesiska. Gör: Undervisar i kinesiska på Abrahamsbergsskolan, Kungsholmens grundskola och Thorildsplans gymnasium samt på Näsbydalsskolan i Täby. Rektor för lördagsskolan Ruiqing. Bor: I Barkarby. Gillar: Flitiga elever. Ogillar: Krånglande datorer. På lediga stunder: Umgås med min man och mina två döttrar. Läser: Fackböcker i pedagogik, Mo Yan, Kalle Anka. Lyssnar på: Lionel Richie. Bästa lärarminne: Språkresa till Inre Mongoliet med mina elever, organiserad av lördagsskolan.

24

LÄRA #2/2015

universitetet. Meisang Fredmark var en av få som klarade antagningsproven. Hon studerade engelska i Peking. – Det var första gången jag hörde Beatles! Några år senare kom hon till ­Sverige som tolk åt ett företag som skulle köpa begagnad produktionsutrustning i ­Västerås. Där träffade hon ingenjören Lars Fredmark. Efter studier i svenska och företagsekonomi fick Meisang Fredmark jobb på Ericsson, där även maken arbetade. ITbranschen växte så det knakade. I Kista byggde Ericsson en fabrik för integrerade kretsar till mobiltelefoner för över en miljard kronor. Så kom millennieskiftet och IT-bubblan sprack. – I dag hittar du inte ett spår av den ­fabriken, den är jämnad till marken. Kina tog över, sammanfattar Meisang Fredmark utvecklingen. Som en följd uppstod tanken på att bli lärare. – Det här landet behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska. Meisang Fredmark började arbeta som lärare 2007 när intresset för kinesiska ökade inför OS i Peking året därpå. För att bli behörig var hon tvungen att läsa kinesiska på universitetet. Lärarexamen har dröjt, men nu är äntligen den sista uppsatsen avklarad. Som behörig lärare i kinesiska är hon eftertraktad. Det finns bara 58 legitimerade lärare i det ämnet och intresset för språket växer. I dag erbjuder ett 50-tal grundskolor och något fler gymnasieskolor kurser i språket. Hösten 2014 kom en reviderad kursplan, som ett led i att stärka intresset för kinesiska, och Meisang Fredmark satt med i expertgruppen när den togs fram. Den reviderade kursplanen tar hänsyn

till att det tar tid att bemästra kinesiskans tecken, som inte hör samman med talspråket på samma sätt som alfabetisk skrift. Kinesiska är ett svårt språk – men inte omöjligt. – Jag värdesätter varje elev som vågar komma in i klassrummet. Om de vågar så vågar jag. Men det är för få som vågar, säger Meisang Fredmark. I dag sitter sju elever i hennes klassrum. Salen är överdimensionerad, men Meisang Fredmark bygger effektivt upp

ett mindre rum kring sig och eleverna, dit bara den som förstår kinesiska har tillträde. Där inne tilltalas hon lăoshī, vilket ordagrant betyder ’gammal, vis mästare’. – Vad duktiga ni är, väldigt bra uttal. Nästan alla tänkte på grammatiken, tid och plats före verb, säger Meisang Fredmark i ett av få inskott på svenska. Metodiskt avverkar hon talövningar, repetition av tecken, högläsning och skrivuppgifter. Hon fördelar ordet och ser till att alla kommer till tals. Koncentrationen är hög trots att lektionen är lång. – Det är spännande att läsa kinesiska eftersom det är så annorlunda. Jag förstår det mesta på lektionen, säger Anthony Gicho, som vill fortsätta att läsa kinesiska på gymnasiet. Det är inte självklart att han kommer att kunna göra det. När elevunderlaget sviktar lägger gymnasieskolor ner kurser. Meisang Fredmark berättar att hon har startat en kvällskurs för elever hon undervisat på grundskolan som inte kunnat läsa vidare på gymnasiet. – Jag ger inte upp, vi måste fixa det här, säger hon. Denna vilja att tänja på sig själv och söka lösningar på vartenda problem som dyker upp är utmärkande för Meisang Fredmark. Hennes hängivenhet för det kinesiska språket tycks sakna gränser. Hon har medvetet valt att arbeta på flera skolor för att nå så många elever som möjligt. När hon inte undervisar skriver hon läromedel, driver en kinesisk lördagsskola och tar fram lärarhandledningar till Utbildningsradions filmer på kinesiska. På loven tar hon med sig elever till ­universitetet för att prata kinesiska. – Jag är galen, skrattar hon och förklarar att hon har valt att prioritera sitt arbete. En god natts sömn och lite mindre städning hemma gör att hon orkar. Som lärare i kinesiska försöker hon sätta sig in i vilka svårigheter svenska elever möter. Det allra svåraste är uttalet. På kinesiska finns fyra olika toner. – Om ordet för lärare betonas fel blir betydelsen ’gammalt bajs’ i stället för ’vis mästare’, förklarar Meisang Fredmark med ett skratt. Lösningen är att tala målspråket så mycket som möjligt i klassrummet.


PROFILEN

en. Det senare fungerar även på dagens datorer. På dagens lektion skriver dock eleverna för hand. En och en går de fram till tavlan. Meisang Fredmark står alldeles intill, följer pennans trevande rörelser med blicken och ser till att strecken kommer i rätt ordning. För att eleverna bättre ska minnas nya

tecken berättar hon inlevelsefullt om vad de betyder. – Som liten förstod jag inte ett smack av varför tecknen såg ut som de gjorde, det var här i Sverige jag insåg det! Cecilia Lindqvists Augustprisbelönade bok ”Tecknens rike” var en ögonöppnare för många kineser och fick en rad efterföljare i Kina. Boken beskriver de bilder som kinesiska tecken är uppbyggda av genom att följa Kinas historia årtusenden tillbaka.

– Jag har tagit över stafettpinnen från Cecilia Lindqvist om att föra över teckenkunskap till mina elever. Jag vill följa dem och se dem bli verksamma i yrkeslivet. Hittills har 22 stycken fortsatt att läsa kinesiska på universitet utomlands, säger Meisang Fredmark och berättar om en flicka som just nu studerar vid Cambridge. – Hon kallar mig sin kinesiska ­mamma. Meisang Fredmark ler och packar ihop whiteboardpennor, läroböcker och datorn. Om några dagar reser hon till Kina för att fira det kinesiska nyåret. – Mina föräldrar bor kvar i Nanjing, i en lägenhet med golvvärme. Det är första gången på 28 år som jag ska fira nyår tillsammans med dem. n Annelie Drewsen

Foto: björn tesch

– Det är svårt att bara prata kinesiska. Jag har arbetat med mig själv i sex år och märker att eleverna börjar säga rätt. En annan svårighet är att lära sig ­kinesiska tecken. För att klara av att läsa en vanlig dagstidning bör man känna till omkring 2 500 tecken. Under grundskolans kurser hinner eleverna lära sig några hundra. För att underlätta inlärningen skiljer man därför mellan passiva och aktiva tecken. – Passiva tecken ska eleverna kunna läsa, säga och skriva digitalt. Aktiva tecken ska man även kunna skriva för hand. Meisang Fredmark använder ­mobilen för att eleverna ska få träna på att skriva tecken. Antingen kan man rita tecknet med sitt finger, streck för streck. Eller så skriver man det på pinyin – ­k inesisk skrift med latinska bokstäver, där bokstäverna står för ljuden i orden – och får förslag på olika kinesiska teck-

Som behörig kinesisk­ lärare är Meisang Fred­ mark eftertraktad. Det finns bara 58 legitime­ rade lärare i kinesiska i Sverige.

LÄRA #2/2015

25


STUDIERO

Proffsigt ledarskap A och O för studiero Lätt att säga studiero. Svårare att åstadkomma i en handvändning. Det finns dock ett framgångsrecept som fungerar, och det handlar inte om att förbjuda mobiltelefonerna. En lektion kan se ut på lika många sätt som det finns lektioner. I ett klassrum ringer en mobil. I ett annat har några elever glömt sitt arbetsmaterial. I ett tredje förstår eleverna inte lärarens ­genomgång. Studiero är enligt många rapporter en bristvara i den svenska skolan. Så också i Stockholm, enligt stadens egna brukarundersökningar. Bara ungefär hälften av eleverna i grundskolan och på gymnasiet tycker att de får arbetsro på lektionerna. Fem grundskoleutvärderare och två gymnasieutvärderare fick uppdraget av utbildningsförvaltningen att presentera förslag på insatser och åtgärder. De har hösten 2014 gjort observationer i sammanlagt nästan 400 klassrum på 17 skolor för att ta tempen på arbetsklimatet. Deras rapporter är nu färdigställda och bygger på klassrumsbesöken och på samtal med lärare, elever och rektorer. Gunnel Eriksson och Jonas Flodmark är två av grundskoleutvärderarna och deras slutsats är att ledarskapet i klassrummet är helt avgörande. Men vad är studiero?

– Vi har formulerat en egen d ­ efinition: alla elever ska ges förutsättningar att ­fokusera på lärandet – enskilt eller i grupp, säger Gunnel Eriksson. 26

LÄRA #2/2015

Hon ger exempel på vad eleverna tycker ger studiero. Det kan handla om att ha en fast plats i klassrummet. Eller att läraren agerar om det blir stökigt. Grundskoleeleven tycker också att det är viktigt att man inte pratar i munnen på varandra. – Men generellt har vi inte sett så stora problem som brukarundersökningarna indikerar. Tvärtom är arbetsro det normala, säger Jonas Flodmark. De brister som ändå finns i någon mån

på alla de besökta skolorna har oftast sitt ursprung i den enskilde lärarens ledarskap. Den professionelle läraren står för tillitsfullt arbetsklimat, tydligt ledarskap, tydliga strukturer, motivation av eleverna, anpassning av lektionerna och en optimal lärmiljö. – Variation och balans i undervisningen är viktiga faktorer. Går det för långsamt tycker eleverna att det blir tråkigt och då kan det uppstå störningar, säger Gunnel Eriksson. Varken hon eller kollegerna ser störningsmomenten som roten till det onda, utan som symptom på att ledarskapet inte fungerar som det ska. – En sen ankomst stör sannolikt inte arbetsron om läraren fortsätter lektionen utan avbrott för att tillrättavisa eleven som kommer för sent, tror Jonas Flodmark. Då är det värre med klassrum som har ”svängdörr”, att andra vuxna på skolan bryter lektionen för att konsultera läraren eller tala med någon elev. Det hän-

der till och med att föräldrar dyker upp oanmälda i klassrummet. Utöver läraren har rektor en nyckelroll. Det finns skolor där eleverna inte fått veta resultatet av brukarundersökningen och lärarna inte fått veta vad som förväntas av dem med anledning av siffrorna. Grundskoleutvärderarna har inte sett att elevernas mobiltelefoner påverkar studieron i någon större utsträckning. Många skolor använder sig av ”mobil­ dagis” för att eleverna inte ska frestas att släppa uppmärksamheten för att skicka sms eller mejl. Finns telefonerna trots allt inom räckhåll är det lärarens uppgift att skapa ett arbetsklimat där eleverna självmant prioriterar lektionen före mobilen. Den slutsatsen drar också de båda gymnasieutvärderarna Katarina Willstedt och Lena Lindgren, även om mobiltelefoner upplevs som ett större problem på gymnasiet än i grundskolan. I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund uppgav 46 procent av gymnasielärarna störande föremål i klassrummet som ett av de största problemen, medan motsvarande siffra för lärarna i årskurs 7–9 var 37 procent. Gymnasieutvärderarnas definition av studiero är att eleverna kan koncentrera sig i en miljö där det råder lugn och ro utan störningar. De har studerat 18 enheter på nio gymnasieskolor under hösten 2014. Mestadels var det lugnt i klassrummen. Utvärderarna noterar att


illustration: mia nilsson

gymnasie­eleverna kan lägga en annan innebörd i begreppet ”studiero” än den gängse. Oro för framtiden eller stress är faktorer som gymnasister tycker påverkar deras studiero. – Vi ser att många elever är väldigt splittrade i dag och lärarnas ledarskap utmanas hela tiden, säger Lena Lindgren. De refererar till forskaren Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet som 2013 undersökte vilka beteenden som gymnasielärare uppfattade som mest besvärande i klassrummet. I topp hamnade sysslolöshet, otillåtet prat och att inte passa tider. Gymnasieutvärderarna delar Samuelssons uppfattning att lösningen inte

är hårdare regler och förbud utan att skapa delaktighet och involvera eleverna. – Det allra viktigaste är att vara en självklar och lyhörd ledare och ha förmågan att skapa goda relationer. Därtill att man kan möta många elevers behov av struktur, säger Katarina Willstedt. Både grundskole- och gymnasieutvärde-

rarna är överens om att en väg till ökad studiero är det kollegiala lärandet. På Thorildsplans gymnasium har försteläraren Tova Rasmusson i uppdrag att särskilt arbeta med studieron i klassrummen. Hon har genomfört en pilotstudie i tre klasser, där eleverna har svarat på

en enkät om vad de själva behöver för att uppleva studiero. – Enkäten har sedan följts upp med klassrumssamtal och det har lett till ökad förståelse för kamraternas behov, så vi har redan sett en positiv effekt. Tanken är att vi ska arbeta så här på hela skolan, men det är ännu i sin linda, säger Tova Rasmusson. Utvärderarnas rapporter kommer nu att presenteras på analysseminarier inom utbildningsförvaltningen. Målet är att de nya kunskaperna ska fortplanta sig ut i skolorna som en del i de utvecklingsprojekt som redan pågår. n Marianne Hühne von Seth

LÄRA #2/2015

27


YRKESUTBILDNINGAR

Färg och form för alla sinnen­ Text: Ann Turlock Foto: Robert Blombäck

28

LÄRA #2/2015


YRKESUTBILDNINGAR

— Hantverksprogrammet måste visas upp med färg och form. Det är taktila människor som söker hantverk, som går i gång på att få känna och ta i materialet, klämma och dofta och använda sina ­sinnen. Floristyrket måste träffa någonstans i maggropen och i hjärtat, säger floristläraren Susanna Holdar på S:t Eriks gymnasium.

I Floristeleven Althea Swärd arbetar koncentrerat med att bygga upp en brudbukett från grunden.

nnanför dörrarna till floristerna slår blomdoften emot en. Miljön andas kreativitet, inspiration och engagemang. – Vi utbildar elever till ett yrke där de får arbeta med sociala kontakter, utöva sitt hantverkskunnande och använda sin kreativitet. De får arbeta med ett material som berör de flesta människor, som väcker känslor. Dessutom varierar det efter årstid, växtsäsong och blommor som förknippas med olika högtider, säger Susanna Holdar. – Vi försöker vara med på olika externa evenemang så att eleverna får prova på att arbeta med ”riktiga” kunder. De senaste åren har vi gjort blomsterarrangemangen till utdelningen av Stockholms stads kvalitetsutmärkelser i Stadshuset, brudbuketterna till modevisningarna på Grand Hôtels bröllopsmässa och Interfloras kongress. Blommor är uppskattade och efterfrågas i många sammanhang. >> LÄRA #2/2015

29


YRKESUTBILDNINGAR

>>

Under tre år läser eleverna praktiska kurser där de arbetar med hantverket en tredjedel av tiden. De har sammanlagt 16 veckors arbetsplatsförlagt lärande och går också andra kurser som ska förbereda dem för ett framtida liv som florist: personlig försäljning, entreprenörskap, materialkunskap samt tradition och utveckling. I nästan hälften av ämnena under­ visar lärare med lång erfarenhet av florist­ yrket som de kan ta med sig in i undervisningen. Då är det också lättare att förklara syftet med olika uppgifter. Från början var floristutbildningen en lärlingsutbildning. 1927 startade den första floristutbildningen i Östra Grevie i Skåne. Senare flyttade den till Norrköping, där den fortfarande finns kvar. I och med friskolereformen startade ett oräkneligt antal utbildningar i hela landet. När Gy 11 genomfördes störtdök

Andraårseleven Sandra Stock­ haus tycker om att jobba med händerna. Här gör hon ett arrang­ emang med bland annat rosor och trollhassel.

30

LÄRA #2/2015

De får arbeta med ett material som berör de flesta människor.

söktalet till floristutbildningarna. Under de senaste åren har flera fått lägga ner. – Vår utbildning är med i Floristernas yrkesråd som är en sammanslutning av florister och floristutbildningar. De håller bland annat seminarier för att diskutera bedömning och utveckling av utbildningarna och bedömer även gesäll­ prov. Varje år ordnas prov för elever i årskurs 3 som vill ha ett yrkesbevis. I provet ingår alla delar som en florist behöver kunna för att klara arbetet i en butik. Proven granskas av lärare från andra floristutbildningar och gärna representanter från branschen när det går. Ursprungstanken var att få en jämn nivå och likvärdighet på alla floristutbildningar. Den pedagogiska utmaningen är att skola in

till ett yrke, en identitet. Det är en roll där de framtida arbetsgivarna har förväntningar på uppträdande och kunskap. Den skolningen ska


YRKESUTBILDNINGAR

Floristkompaniet, Johan Pettersson, som under två dagar är inköpt för att inspirera och lära ut nya tekniker. – Det är en lyx vi kostar på oss för egen kompetensutveckling, men främst är det inspiration och lust för eleverna. Ibland kan det vara nyttigt att höra en röst u ­ tifrån, inte bara oss lärare, säger Susanna Holdar.

Floristläraren Susanna Holdar utbildar elev­ erna till ett yrke där de får arbeta med sociala kontakter och utöva sitt hantverkskunnande.

balanseras mot de krav som Skolverket ställer på utbildningen. Med tiden har det blivit ett större inslag av kundbemötande och ekonomi. – För vissa av våra elever är den ­sociala delen knepig, att prata med kunder, söka upp arbetsgivare, binda buketter framför kunderna. Det kan bero på att de inte riktigt tänkte på kunderna utan mer på de skapande inslagen när de sökte, säger Susanna Holdar. Gymnasieeleverna är få så här på ­eftermiddagen. I rummet bredvid är vuxeneleverna desto fler. De följer med stort intresse floristen och ägaren till

Karolin Roth Nyberg går andra året på floristutbildningen och nöjd med sitt gymnasieval. – Jag har en dyslexidiagnos och hade ingen lust att börja på ett teoretiskt program med mycket matte och skrivande. Jag ville hålla på med händerna och vara social, därför passar det här mig. Det är jättekul! – Många vet inte ens att utbildningen finns. Andra tror att de kommer längre genom att gå natur eller något med mycket plugg. Föräldrars åsikter är också viktiga. Jag tycker man ska välja det man är intresserad av och inte tänka hur det ska bli sen. – När jag är klar ska jag försöka hitta ett jobb, kanske starta eget eller vidareutbilda mig inom branschen, säger Karolin Roth Nyberg. n

Hantverksprogrammet är ett av gymnasieskolans tolv yrkesprogram. På S:t Eriks gymnasium finns inriktningarna finsnickeri, florist, frisör och textil design.

Vi vill berätta om ditt arbete! Arbetar du med något pedagogiskt projekt som dina kolleger runtom i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av? Kanske kan det bli ett reportage i LÄRA Stockholm. Kontakta redaktionen och berätta vad ni har gjort och hur det förbättrade elevernas lärande — enklast via mejl till tomas.bannerhed@ stockholm.se.

Välkommen att höra av dig!

 LÄRA STOCKHOLM

vinn biobiljetter

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Hur många gratisbesök får Stockholms stads grundskolor göra på Skansen fram till årets slut? 1. Fyra per skola. X. Sex per skola. 2. Åtta per skola. 2. Vad är syftet med Prevent? 1. Att involvera föräldrarna i ­skolarbetet. X. Att förebygga skolbränder och annan skadegörelse. 2. Att hjälpa skolorna med PR inför olika evenemang. 3. Hur många kinesiska tecken ­behöver man känna till för att kunna läsa en dagstidning? 1. 2 500. X. 10 000. 2. 25 000. 4. Inom vilket gymnasieprogram kan man studera till florist? 1. Hantverksprogrammet. X. Estetiska programmet. 2. Hotell- och turismprogrammet. 5. Hur många nya lärare behövs det per år i Stockholms stads grundskolor fram till 2022? 1. Drygt 400. X. Drygt 600. 2. Drygt 800. Skicka din tipsrad senast den 14 april till ­tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsför­ valtningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.   Vinnare i förra numret blev Inger Gustafsson, ESS-gymnasiet, Marie Möller, Spånga gymnasium, och Magnus Åberg, avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Rätt rad var 2, 2, 2, 2, 2.

LÄRA #2/2015

31


Foto: Ulrica Zwenger

FÖRÄLDRASAMVERKAN

”Alla föräldrar, även de som inte talar så bra svenska, kan vara ett stöd för sina barn i skolan”, säger Riitta Moitus (till vänster). Föräldrarna Tareq Malik och Aysar Mohammed Hussein håller med.

ABC ger stöd i f­ öräldrarollen Föräldrar som är trygga i sin föräldra­ roll kan också vara mer delaktiga i sina barns skolgång.   — Många som har gått i skola i sitt födelseland tror att samhället ska ta hand om barnen i skolan, men vi föräldrar måste också engagera oss, säger Tareq Malik, pappa till fyra barn mellan fyra och femton år. Nu sitter han i ett klassrum i Hjulsta grundskola tillsammans med föräldern Aysar Mohammed Hussein, mamma till en nioåring och en sextonåring, och Riitta Moitus, förskollärare och utbildad ledare för föräldrakurser på skolan. De båda föräldrarna har redan gått en kurs för Riitta Moitus: Alla barn i centrum, ABC, där föräldrarna vid fyra kurstillfällen på kvällstid får hjälp och 32

LÄRA #2/2015

stöd i sin föräldraroll. Kursmaterialet har utvecklats i samarbete mellan bland andra socialförvaltningen i Stockholms stad, Karolinska institutet och SpångaTensta stadsdelsförvaltning. Riitta Moitus betonar att alla föräldrar kan vara ett stöd för sina barn. Även de som inte behärskar svenska kan hjälpa barnen med läxor. – Det är ju inte meningen att du som förälder ska bli en extralärare. Men du kan ändå visa att du är intresserad och tycker att skolan är viktig genom att ha ett dagligt samtal om skolan och höra dig för om läxor. De små signalerna är väldigt betydelsefulla, likaså om barnet ser att mamma eller pappa kommer till skolan och pratar med läraren. Och om föräldrarna blir stärkta i sin föräldraroll så blir också barnen stärkta,

fastslår Riitta Moitus och påpekar att hon brukar vara noga med att tala om för föräldrarna att detta inte är något som hon bara tror, utan att det finns stöd i forskningen. Själv har hon blivit inspirerad av Lennart Grosin, docent i pedagogik, som för ett antal år sedan tillsammans med utbildningsförvaltningen i Stockholm gav ut ”Hemmets läroplan” med forsknings­ baserade råd till föräldrar i deras kontakt med skolan. – När jag lyssnade till honom upptäckte jag beröringspunkterna med ABC och efter det har jag satt ihop ett eget kursmaterial som än mer betonar samarbetet mellan skola och föräldrar. Aysar Mohammed Hussein lovordar ABC-kursen.


ENKÄT

– När jag gick min utbildning till psykolog i Irak läste jag ju också lite barnpsykologi. Men det är något helt annat att ha egna barn. Då behöver man stöd och hjälp i sin föräldraroll. Hon berättar att hon kände igen sig mycket i de filmer som visades på kursen. Till exempel när hon kommer hem och är trött efter jobbet och redan i hallen bara ser hur stökigt det är och blir arg och irriterad. – Man börjar skrika åt barnen som i sin tur blir sura och det blir ingen bra fortsättning på kvällen om man kanske vill höra hur de haft det i skolan. Numera ser jag inte skohögarna där hemma. Jag har lärt mig hur viktigt det är att välja sina strider, säger Aysar Mohammed Hussein och skrattar. Under våren fortsätter Riitta Moitus både med ABC-kurserna och med sina kurser om samarbetet mellan skola och föräldrar. De senare pågår under två kvällar och i vår har hon bjudit in föräldrar med barn i årskurs 4. Både Tareq Malik och Aysar Mohammed Hussein kommer att gå kursen. Tareq Malik tycker att ABC-kursen borde vara obligatorisk för alla föräldrar och säger att han också har föreslagit att skolan skulle kunna ha öppet hus en kväll i månaden. Riitta Moitus håller med och berättar

att flera föräldrar har önskat öppet hus kring något ämne och att detta är något som hon tar vidare till skolledningen. – Vi skulle kunna ge tips om vilka ­appar som finns där eleverna kan träna engelska eller prata om skolans webbplats och hur man kan använda den. Föräldrarna vill veta vad som händer i skolan och de här mötena är viktiga som ett alternativ till föräldramöten där föräldrarna kanske mer blir passiva lyssnare. Både Tareq Malik och Aysar Mohammed Hussein tror att ju tidigare föräldrar och skola kommer i kontakt med varandra, desto lättare borde det vara att behålla kontakten också högre upp i åldrarna. – Det har börjat fungera väldigt bra på låg- och mellanstadiet, men det gäller att få det att fortsätta också på högstadiet, där det är svårare, säger Aysar

Mohammed Hussein och får medhåll av Tareq Malik. Eva-Britt Leander är utvecklingsstrateg på Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning och därtill ansvarig för EU-projektet Prevent vars syfte är att få föräldrar att stödja sina barn att fullfölja skolan. Stockholms stad, genom utbildningsförvaltningen och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, deltar tillsammans med nio andra städer i Europa. – Sverige ligger relativt bra till i jämförelse med övriga EU-länder; en stor andel elever fullföljer skolan. Men när vi kommer ner på kommun- eller stadsdelsnivå så kan problemet vara detsamma som i resten av EU, konstaterar Eva-Britt Leander. I områden som Hjulsta och Tensta blir bara 65 procent av grundskoleeleverna behöriga till gymnasieskolan och en stor andel föräldrar har själva en bristfällig eller misslyckad skolgång bakom sig. – Hjulsta grundskola arbetar väldigt seriöst med samverkan med ­föräldrar, men det behövs ännu mycket mer hjälp i de här områdena, säger Eva-Britt ­Leander och konstaterar att det inte finns någon som tar ett helhetsgrepp. – Skolan har föräldramöten och utvecklingssamtal medan socialtjänsten tar hand om föräldrar och barn som behöver hjälp i andra sammanhang. Ingen har uppdraget att ta hand om nyinflyttade svenskar och stötta dem i hur det är att vara förälder i ett nytt land. En viktig slutsats av projektet är att skolan inte ensam kan ta ansvaret för att involvera föräldrar i barnens skolgång. – Skolan behöver till exempel ta hjälp av och samarbeta med civilsamhället, fastslår Eva-Britt Leander och nämner organisationer som Studiefrämjandet, Verdandi och Internationella bekantskaper som har sett föräldrar som viktiga resurser för sina barn. – Vårt mål är att inspirera skolor både i vårt område och i hela landet att arbeta med föräldramedverkan för att alla barn ska gå ut gymnasiet, och frågan behöver lyftas ända till Utbildnings­ departementet och Skolverket. n

Hur fungerar föräldra­kontakterna på din skola? Astrid Andersson, kurator, Riksgymnasiet för rörelse­hindrade (Rg Rh) — Eleverna står i centrum, men det är viktigt att skolan och föräldrarna är överens om att vi arbetar på rätt sätt för enskild varje elev. Vi har fokus på att eleverna ska bli så självständiga som möjligt, vilket är något vi hela tiden samverkar kring. Nina Fagerudd Elfström, lärare, Tallkrogens skola — Självfallet går den alltid att förbättra, men vi har goda kontakter med föräldrarna och de är väldigt engagerade i elevernas skolgång. Vid viktiga frågor har vi alltid direktkontakt, mejlkonversation kan lätt leda till missförstånd. Ann-Sofie Sandberg Engdahl, yrkeslärare, Enskede gårds gymnasium — Vi ser föräldrarna som en viktig resurs i skolarbetet. Föräldrarna är oftast mycket positiva till kontakten med skolan och vi jobbar mycket för att alla föräldrar ska komma till våra utvecklingssamtal. Är en elev frånvarande kontaktar vi alltid föräldrarna. Ann-Sofie Rosenqvist, rektor, Lindeparkens gymnasiesärskola — Vi försöker alltid få föräldrarna delaktiga i elevernas arbete och de är oftast oerhört engagerade. Vi jobbar med öppet hus, information på webbplatsen, mejl, telefonkontakter och inte minst personliga möten. Margareta Eriksson Åslin, yrkeslärare, Enskede gårds ­gymnasium — De fungerar väldigt bra. Jag jobbar med årskurs 3, och vi har bra kontakt med föräldrarna. Vi grundar för det redan när de kommer till oss i ettan. Samarbete mellan skola och föräldrar är A och O. Det stärker våra elever i arbetet här på skolan. Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Ingela Ösgård

LÄRA #2/2015

33


BUDGET 2015

Så fördelas pengarna till Stockholms skolor

Stockholms stads skatteintäkter

Stockholms stads taxor och avgifter

Generella statsbidrag

34

LÄRA #2/2015

40,1 miljarder Stockholms stads budget

Utbildningsnämnden har en budget på 15,5 miljarder för 2015. Pengarna kommer till största delen från stockholmarnas skatter, men även från taxor och avgifter för till exempel fritidshem och sophämtning. En mindre del kommer från staten i form av statsbidrag.

15,5

miljarder Utbildnings­ nämnden

13,8

miljarder Schabloner 1,7 miljarder Anslag

Utbildningsnämnden fördelar pengar till kommunala skolor, till huvudmän för fristående skolor och till andra ­kommuner som tar emot elever från Stockholm.

Anslag är specifika ­belopp riktade till olika ändamål, till exempel det socioekonomiska tillägget. Enstaka skolor har också anslag för särskilda ­inriktningar.

24,6

miljarder Övriga nämnder

Procenttalen anger del av ­ utbildnings­nämndens budget.


illustration: bo lundberg

BUDGET 2015

3,0 %

Central förvaltning

5,2 %

Gemensamma ­verksamhetskostnader Schablon är den summa pengar som huvudmannen får för varje elev inom den kommunala grundskolan. Utbildningsnämnden fördelar schablonen till fristående skolor. Kommunala skolor får istället elevpeng.

12,8 %

Förskola

Gemensamma kostnader är till exempel kopierings­ avtal, elevförsäkringar samt ­forskning och utveckling.

9,3 %

Kommunala skollokaler

46,0 % Elevpeng grundskolor

Socioekonomiskt tilläggsbelopp

Socioekonomiskt tillägg är pengar som alla skolor får utöver skolpengen. Hur mycket pengar en skola får beror på ett antal socioekonomiska faktorer som vårdnadshavarnas utbildningsnivå på grundskolan och elevernas ­meritpoäng på gymnasiet. ­Beloppen varierar kraftigt och syftet är att jämna ut skillnader mellan skolor med olika förutsättningar. Tilläggsbelopp är pengar som skolorna kan söka för elever som är i omfattande behov av särskilt stöd.

5,8 % 2,0 %

Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

147 120 kommunala grundskolor

fristående grundskolor

14,3 % Elevpeng gymnasieskolor

Socioekonomiskt tilläggsbelopp

0,6 % 0,2 %

Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

30 68 kommunala gymnasie­ skolor

fristående gymnasie­ skolor LÄRA #2/2015

35


Tävla för att ­stoppa skol­ bränder Brandskyddsföreningen bjuder in skolorna i Stockholms län att delta i en tävling för att förhindra skolbränder. Skicka in förslag på hur man kan arbeta för att minska anlagda bränder på skolor och förskolor. Det bästa förslaget vinner 50 000 kronor och de bästa förslagen inom kategorierna förskola, låg-, mellan- och högstadium samt gymnasium belönas med 5 000 kronor. Tävlingsbidragen ska skickas in senast den 22 maj 2015, och prisutdelningen sker äger rum den 2 juni. För mer information om tävlingen, kontakta Mikael Forsberg via mikael.forsberg@svbf.se eller 08-783 70 11.  Brandskyddsföreningen kan också komma till skolan och föreläsa under en lektion om anlagda bränder och hur dessa kan förhindras. Kontakta utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare Roger Adolfsson, roger.adolfsson@ stockholm.se, eller Alberto Cortes, alberto.cortes@stockholm.se.

Vägledarkonferens om yrkesprogram Den 21 maj hålls en konferens för studie- och yrkesvägledare där syftet är att öka kunskapen om gymnasial yrkesutbildning. När är yrkesutbildning rätt studieval och vad krävs för att lyckas? Representanter från olika branscher som efterfrågar personer med yrkesutbildning finns där för att ge en bild av vilket rekryteringsbehov som finns och vad en elev kan förvänta sig av branschen. Konferensen arrangeras av Kommunförbundet Stockholms län och Lärarfortbildning AB.

LÄRA rättar Genom en olycklig formulering i förra numret av LÄRA Stockholm kunde man få intrycket att Malmö stad var först ut med att erbjuda högre lärarlöner på skolor med låga elevresultat. I själva verket är detta en modell som har tagits fram av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, vilket borde ha framgått av artikeln. 36

LÄRA #2/2015

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Foto:annebritt ullén

Nämnd & Nytt

Sime Next Generation kommer att handla om mod, nyfikenhet och att se de entreprenöriella möjligheterna med digital teknik.

Sime Next Generation för unga entreprenörer Arrangörerna bakom Sime (Scandinavian In­ teractive Media Event) gör nu ett evenemang för Stockholms unga. Den 4 maj arrangeras ”Sime Next Generation” för grundskolans årskurs 8 och årskurs 2 i gymnasie­ skolan.

Det årligen återkommande Sime för digitala affärer och teknologi har blivit en mötesplats för innovationer och nya entreprenörsprojekt. Med ett Sime Next Generation vill man väcka ungdomars entreprenöriella lust att se idéer bli verklighet och få dem att inse att det skulle kunna vara de som skapar nästa Skype, Angry Birds eller Spotify. Utbildningsförvaltningen är medarrangör med syftet att öka studiemotivationen och intresset för naturvetenskap och teknik – och öka

elevernas måluppfyllelse på dessa ämnesområden.   Sime Next Generation är ett klassrumsprogram som kulminerar i evenemanget på Cirkus den 4 maj. Där möter eleverna entreprenörsvärldens tungviktare, de får testa sina egna affärsidéer och träffa andra ungdomar med spännande idéer. Dagen kommer att handla om att locka fram mod och nyfikenhet, att se möjligheter med framtidens digitala teknik och ett entreprenöriellt tänkesätt.

Alla skolors brukar­under­sökningar hittar du på

publikationer.stockholm.se


Nämnd & Nytt

Expo ger föreläsningar om rasism

13 956 personer arbetar på utbildnings­förvaltningen.

Stiftelsen Expo erbjuder under 2015 stadens skolor föreläsningen ”Våga ifrågasätta!”, en interaktiv föreläsning om vi-och-domtänkande, stereotyper och rasism i dagens Sverige. Föreläsningarna är kostnadsfria och vänder sig till lärare och elever i grundskolans årskurs 7—9 och på gymnasiet. Satsningen är en del av Stockholms stads värdegrundskampanj. Målet är att stärka skolans värdegrundsarbete om rasism och alla människors lika värde. Eleverna utmanas genom en kritisk diskussion om fördomar och intolerans ur ett källkritiskt perspektiv. För mer information och bokning, kontakta Mohammed Tuffaha via mohammed.tuffaha@expo.se ­eller 08-400 219 67.

Lena Holmdahl bland de 100 viktigaste På 88:e plats på listan över välfärdens 100 viktigaste kvinnor för år 2015 ligger Lena Holmdahl, tillförordnad utbildningsdirektör på utbildningsförvaltningen. Listan sammanställs årligen av tidningen Dagens samhälle.

Skolroteln besöker skolor Sedan december i fjol besöker skolborgarrådet Olle Burell och hans stab skolor runt om i staden. På skolorna träffar de representanter för skolans ledning, övriga medarbetare och elever för att göra sig en uppfattning om skolans utmaningar och möjligheter. Besöken är också ett sätt att samla underlag till beslut och förändringar.

Flytt till Tensta år 2020 Arbetet med att flytta utbildningsförvaltningens administrativa lokaler till Tensta fortsätter. Gemensamma lokaler ska byggas för utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Inflyttningen i de nya lokalerna är planerad till 2020.

33 nya grundskolor behövs till 2030.

App för sport och utomhuslek Med appen Upptäck Stockholm är det enkelt att hitta vackra naturreservat, löpspår, utegym, lekplatser och parklekar. Nytt för i år är att appen visar platser nära dig och har en ny sökfunktion. Du får förslag på hur du enkelt och klimatsmart tar dig till platserna med kollektivtrafik genom att appen använder reseplaneraren i Google Transit. Appen är gratis, ladda ner den i App Store eller Google Play.

På gång under våren 14—16 april

Sett 2015 på Kistamässan

4 maj

Sime Next ­Generation på Cirkus

5 maj

Mässan för goda exempel i ­Annexet, Globen

5 maj

Årets lärare och årets lärarlag utses i Annexet, Globen

20 maj

Fritidshems­event i ­Filadelfiakyrkan

21 maj

Vägledar­ konferens, Da Capo

21—22 maj

Kul 1415 i Kungsträdgården

26—28 maj

Barn och böcker på Skansen

11—12 juni

Förskole­summit 2015 på Stockholms Universitet

Mobilt lärande när man har tid över Avhandlingen ”Exploring Opportunistic use of Mobile Devices for Studying in Higher Education” av Björn Hedin, visar att förberedelser och repetition, som förstärker annat lärande, passar särskilt bra att ägna korta tidsperioder åt.   Men för att det ska bli av måste det vara enkelt, bara att plocka upp mobilen och komma i gång. Den andra faktorn är motivation, som till exempel att plugga under bussresan för att kunna vara ledig på kvällen. Den tredje faktorn handlar om att något måste trigga personen att komma i gång, en påminnelse av något slag.

Framtids­ perspektiv ger miljömoral Gymnasieelever som tänker långsiktigt är mer positiva till att skydda människor och natur. De gör mer moraliskt grundade överväganden och har större vilja att visa solidaritet och omsorg. Därför måste skolans undervisning ha ett framtidsperspektiv, menar Tomas Torbjörnsson. Efter 25 år som lärare har han lagt fram sin avhandling ”Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: en studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan” vid Uppsala universitet. Skolan kan till exempel ta upp och diskutera hur en önskvärd framtid ser ut, menar Tomas Torbjörnsson.   Tjejer är mer positiva till att skydda naturen och visa solidaritet, medan killar har en mer instrumentell syn på naturen som råvarukälla. Elever på teoretiska program är mer positiva till hållbar utveckling än elever på yrkesförberedande program. Något som överraskade Tomas Torbjörnsson var att eleverna inte förväntar sig att skolan ska undervisa om framtiden.

Gubbängs­ skolans brister har rättats till Efter inspektionen på Gubbängsskolan våren 2013 ålade Skolinspektionen staden att vidta ett antal åtgärder för att komma till rätta med de brister man funnit. I januari konstaterade Skolinspektionen att bristerna var avhjälpta och kunde därmed avsluta tillsynen.   – Lärarna på Gubbängsskolan har gjort ett fantastiskt bra arbete! Det är lärarna som tagit fram alla handlingsplaner och dokument som inspektionen har granskat.   Det är ovanligt att en skola med hot om vite klarar en inspektion på alla punkter som Gubbängsskolan har gjort, säger grundskolechef Christer Oja. LÄRA #2/2015

37


Nämnd & Nytt Foto:vetenskapens hus

Nya ramavtal kommunikations­ tjänster Utbildningsförvaltningen har slutit två avtal med leverantörer av kommunikationstjänster. För produktion av kommunikationstjänster har avtal slutits med Brand Emotional Response Group (BERG) och för strategiska kommunikationstjänster med Gullers Grupp. Avtalen gäller för stadens alla kommunala skolor och för central förvaltning.

Bazaren lockar fler att bli lärare Stockholms stads grundskolor behöver rekrytera drygt 800 lärare per år under de närmaste åren. Vi behöver locka lärare till stadens skolor och fler behöver välja att utbilda sig till lärare. Därför fanns utbildningsförvaltningen med under rekryteringsmässan Bazaren i Kulturhuset i slutet av januari. I vår monter fanns bland andra förvaltningens personalchef Astrid Norderfeldt:   — För mig är det värdefullt att få inblick i blivande medarbetares frågor och funderingar, inte minst i de utmaningar akademiker med utländsk bakgrund står inför.

Bli Pingvinprisvinnare! Om du och dina kolleger eller elever jobbar för att minska er energianvändning och klimatpåverkan kan ni vara värdiga vinnare av ”Pingvinpriset” som är månadens klimatsmarta exempel. Pingvinpristagarna presenteras på www.stockholm.se och i Hallå stockholmare. Priset är en vandringspokal i form av en kejsarpingvin som besöker er under en månad.   Att just kejsarpingvinen fått symbolisera de klimatsmarta exemplen beror på att den lever på Antarktis där klimatförändringarna redan syns tydligt i form av smältande istäcken och minskad tillgång på fisk och skaldjur. Både Globala gymnasiet och Akallaskolan har fått besök av pingvinen. 38

LÄRA #2/2015

Experimentera på Vetenskapens hus Vetenskapens hus vill visa elever i alla åldrar att naturvetenskap är något alla kan fascineras av och ha stor nytta av. Hit kommer grundskoleoch gymnasieklasser för att jobba med naturve­ tenskap och göra expe­ riment med samma ut­ rustning som på många forskningslabb.

Experimenten anpassas så att de blir förståeliga och i linje med kursplanen. Vetenskapens hus erbjuder ett 100-tal program inom biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Här kan man också gå en vandring i Lasergrottan eller på Alba Nova universitetscentrum för att uppleva den akademiska studie- och forskarmiljön.   Ett besök med elevgrupp brukar ta 90 minuter men kan även vara en halv- eller heldag. Eftersom Stockholms stad är partner till Vetenskapens hus är elevgruppsbesök och lärarfortbildningar kostnadsfria. Missa inte att ta del av det stora utbudet av fortbildningar för lärare. Labo-

Läslyftet startar i höst I höst startar Skolverket en nationell satsning på fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik som ska pågå till och med 2018. Till en början omfattas enbart den obligatoriska skolan, förskoleklassen och de som arbetar i skolbiblioteken. Utbildningsförvaltningen har ansökt om statsbidrag för handledare för ett tjugotal skolor som valts ut av grundskolecheferna. Vilka skolor som får del av statsbidraget ska vara klart under mars månad.

rera i matematik, lär dig mer om våra vanligaste träd eller ta körkort på radioteleskop!   Vetenskapens hus ligger också bakom nationella och internationella skolprojekt som till exempel Teknikåttan, Edutainmentdagen på Gröna Lund, Science on Stage och First Lego League.   Egentligen består Vetenskapens hus av två hus. I byggnaden vid Alba Nova universitetscentrum finns laboratorier för biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. I det andra, i Naturens hus i Bergianska trädgården, lär man sig om biologi, miljö och geologi.   Läs mer på www.vetenskapenshus.se

#

Populära taggar i skolfrågor: #agenda #digiskol #elevfokus #lärarutb #skolan #svpol #utbpol


Nämnd & Nytt

Tala med unga om nätet

Rebel Learners rustar lärar­ studenter

Kungliga Svenska Balettskolan medverkar för första gången under Kulturnatt Stockholm 2015. Under kvällen den 25 april håller skolan öppet från klockan 18.00—24.00. Då kan alla som vill prova på att dansa balett och modern nutida dans. Besökande föräldrar kommer att kunna prova på dans med sina barn. Det blir också trumskola och filmvisning med material ur skolans arkiv. Kvällens huvudnummer är brittiska Transitions Dance Company med exceptionella unga dansare från hela världen. Deras föreställning visas i Riddarfjärdsteatern klockan 19.00. Fullständigt program för Kulturnatt 2015 finns på www.kulturnattstockholm.se.

Foto: annebritt ullén

Vad jobbar du med?

Anita Hoff arbetar på kommunikationsenheten, avdelningen för utveckling och samordning. Vad gör du på jobbet? — Jag arbetar med förvaltning av digitala verksamhetssystem, framför allt supportguider och Gemensam webbplattform där alla skolors webbplatser ingår. Det innebär att ansvara för utbildning, support och drift — kort sagt att systemet fortsätter att vara lika bra hela tiden — samt nyutveckling. Jag är också webbstrateg och en av huvudredaktörerna för intra­ nätet och www.stockholm.se.

Hur ser din arbetsdag ut? — Den är mycket skiftande och mycket roligt som händer. Nu är det extra kul att även stadsledningskontoret ska använda supportguider för införandet av det nya ekonomisystemet. Vi har också ett projekt på gång tillsammans med personalavdelningen där vi ska kunna skicka supportguider till nyanställda per automatik. Annars har jag mycket kontakt med dem som producerar supportguider och dem som administrerar webbplatser. Jag handleder och utbildar. Mitt bästa hjälpmedel är Lync med funktionen dela skärm. Vad är det bästa och mest utmanande i ditt jobb? — Att få samarbeta med så många olika människor med så mycket kunnande. Att få tala sig samman om bästa möjliga lösning för största möjliga nytta. Vad gör du helst på fritiden? — Jag läser mycket skönlitteratur, är med i en bokcirkel, tränar med min hund och sjunger i en kör. Jag tycker mycket om att vandra.

Stockholms stad ansluter sig till Rebel Learners som ger lärarstudenter kostnadsfri kompletterande utbildning inom utvalda områden som bedöms som centrala för skolans utveckling.   – Detta är ett av många steg vi tar för att säkra att vi har duktiga och drivna lärare i våra skolor nu och framöver, säger Astrid Norderfeldt, personalchef på utbildningsförvaltningen.   Rebel Learners är en ideell förening och ett initiativ av Rektorsakademien Utveckling. De huvudmän som ansluter sig bekostar lärarstudenternas utbildning.

Stödmaterial mot kränkningar ”Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar” är ett nytt stödmaterial från Skolverket. Det ger kunskap om hur problemen uppstår och hur de kan motverkas. Vanliga situationer beskrivs, liksom hur skolan arbetat och nått insikter som gjort att den kunnat utveckla sitt arbetssätt.

Läs mer på

mik.statensmedierad.se

Foto: Magnus Torle

Kulturnatt med balett

Barn och unga använder sin mobil mer än någonsin. Ny statistik från Statens medieråd visar att de medievanor som tidigare gällde för tonåringar snabbt kryper längre ned i åldrarna.   Även rörlig bild har ökat i betydelse. Av 15-åringarna använder 65 procent sin mobil för att se videoklipp. 2010 var motsvarande siffra 7 procent. En 12-åring tittar idag lika mycket på videoklipp som en 16-åring gjorde för två år sedan. Nyheter i mobilen har också fått en större roll. Av 15-åringarna läser 93 procent nyheter på sin mobil, jämfört med 21 procent år 2010.   Även ganska små barn har tillgång till all information, och desinformation. Medierådet ställer sig frågan om de ungas förmåga att förhålla sig kritiskt till all information utvecklats i samma utsträckning som tillgången till den. Därför rekommenderar Medierådet att fler vuxna – lärare, föräldrar samt övrig skolpersonal – talar med barn och unga om vardagen på nätet. ”Vilja veta!” är ett lektionsförslag för mellanstadiet respektive högstadiet om vår medievardag.

I april 2015 kommer Medie­ rådets rapport ”Unga & medier 2014/15” i sin helhet.

I nästa nummer av LÄRA •C  amilla Askebäck Diaz är förste­lärare i digitala verktyg.

Ny utbildningsdirektör i Stockholms stad Tony Mufic tillträder posten som utbildningsdirektör i Stockholms stad den 20 juli. Han är idag chef för Lärande och familj i Ängelholms kommun.

• I nkluderande lärmiljöer som gör skillnad. •S  å kan forskningen användas för skolutveckling. •L  ång intervju med läsforskaren Mats Myrberg.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 22 maj.

LÄRA #2/2015

39


Hjälp! Som lärare möter du alla typer av människor: nyfikna, vetgiriga, pratiga, utmanande och eftertänksamma. Du får på nära håll se hur dina elever växer och hur deras självförtroende stärks dag för dag. Samtidigt möter du olika behov som kan vara svåra att hantera på egen hand. Här kan vi hjälpa dig. Vi är specialister på elever i behov av särskilt stöd. Vår s­ tyrka är att vi tar fram lösningar tillsammans – och genom att kombinera våra spetskompetenser får vi ett helhetsperspektiv på den utmaning du står inför. Läs mer om hur vi kan hjälpa dina elever att klara studierna: www.skolstod.stockholm.se

Profile for Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA Stockholm #2 2015  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

LÄRA Stockholm #2 2015  

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Advertisement