Utter
Mer om Mjällådalen Mjällån strömmar från källdrag i finnskogsområdet Villola i norra Ångermanland till Ljustorpsån i Åsäng i Medelpad. Åns vatten är oreglerat, vilket betyder att den, som en av ganska få vattendrag i Norrland, inte är utbyggd för vattenkraft. Mjällån är riksintressant för naturvården. Forskningsresan som utfördes i Mjällådalen 2010 av naturintresserade inom bland annat Naturskyddsföreningen hittade till exempel växterna trolldruva (Actaea spicata) och myskmåra (Galium triflorum), laven lunglav (Lobaria pulmonaria) och svampen doftskinn (Cystostereum murrai). Bäver (Castor fiber), nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni) och utter (Lutra Lutra) lever också här. Dalgångens mångfald av livsformer beror på åns fritt strömmande vatten, dess sedimentbäddar och sandbrinkar samt lövskog, granskog och tallmoar som finns runt ån. Dessutom är området svårt att nyttja för skogsbruk och jordbruk, så omgivningar har länge stått orörda. Detta ger naturen runt Mjällån en spännande vildmarksprägel. Mjällådalens geologi är också intressant. För 550 miljoner år sedan inträffade ett vulkanutbrott vid nuvarande Alnön i Sundsvalls kommun. Då bildades stora sprickor i berggrunden 140
varav en gick genom dagens Mjällådalen. När inlandsisen började smälta rann en stor isälv genom den sprickan, och när isen dragit sig norrut, rann en älv som kallas Faxälven i dagens Mjällådalen. Faxälven avsatte enorma lager av grus, sand och finare material. Faxälven ändrade senare sitt lopp närmare mot Ångermanälven och Mjällån tog över dess plats. I sedimenten som Faxälven lämnade efter sig har under årens lopp Mjällån och dess bäckar skurit sig ned och skulpterat landskapet så vackert som det är idag. Dalgången som Mjällån har hjälpt till att bilda har ett dramatiskt utseende med nipor, raviner och terrasser. Mer om geologi kan du läsa på sidan 119. Mjällådalen upplever du genom att besöka Västanåfallet (s. 93) och Latmansmon (s. 96).
Fladdermus