slut smälte lämnade de en grop efter sig. Gropen (sänkan) är vanligtvis rund och har en plan botten. Kanterna varierar från lodräta till mjukt rundade, beroende på isblockets form och vilka jordarter marken består av. På sänkans botten finns många gånger våt mark, exempelvis en myr eller öppet vatten. Dödisgroparnas storlek är oftast inte mer än några hundratal meter i diameter. Vid Hornsjömoarna (s. 100) finns sjöar som är just dödisgropar. Fossila sanddyner Fossila sanddyner är sanddyner som skapades för länge sedan. När inlandsisen började smälta samlades smältvattnet i isälvar, det var vattendrag inuti isen som transporterade vattnet ut ur isen och med vattnet fördes även sand, grus och sten. När vattnet forsade ut ur isen minskade dess hastighet och de partiklar som hade spolats med sjönk till bottnen. På vissa ställen samlades stora mängder sand. När marken sedan höjdes så att sandbotten blev mark ovan för vattnet blev sanden utsatt för vind som blåste den med sig till lugnare platser där den samlades i flygsanddyner. Flygsanddyner bildas fortfarande i områden nära kusten, men på platser där de bildades för länge sedan och inte längre kan bildas kallas de för fossila sanddyner. Fossila sanddyner är ovanliga i Sverige, men på Hornsjömoarna (s. 100) finns några fina exemplar. Idag är de täckta av lavmattor och tallskog, men den karakteristiska formen avslöjar deras ursprung. Geologistigen Stigen mellan Smitingens havsbad och besökspunkten med flera intressanta geolokiska former kallas Geologistigen (s. 22). Geologivägen Geologivägen i Västernorrland är ett projekt för att samla information om länets geologi. Det är Länsstyrelsen Västernorrland som presenterar olika geologiska sevärdheter runt om i länet. Information om de geologiska lokalerna finns på Geologivägens hemsida (tips på länkar hittar du i slutet av boken). Där kan du läsa på om saker som är bra att veta innan du besöker platserna. Ljummastenen (s. 61), Västanåfallet (s. 93) och Diatremet i Tunbodarna (s. 95) är med i Geologivägen. Glaciärer, istider och inlandsisar En glaciär (kallas också jökel) består av snö och is som ”aldrig” smälter. Glaciären byggs upp av snö under flera år och när snötäcket blir tungt 120
pressas det samman och blir till is. Till slut är det så mycket snö och is att det blir som ett berg som pressas fram av sin egen enorma tyngd. Eftersom glaciärer är så stora och tunga påverkar de landskapet runt omkring dem vilket lämnar spår som till exempel isräfflor. Dessa räfflor bildas när stenar som frusit fast i undersidan av isen skrapas mot bergytan. Du kan se sådana räfflor på många av bergshällarna utmed Härnösandskusten. Istider är perioder under jordens historia då stora landområden i omgångar är täckta av glaciärer. Dessa enorma glaciärer kallas för inlandsisar. Jorden har gått igenom flera istider och alltså har stora delar av jorden varit täckt av is många gånger. Då vi i dagligt tal säger istiden så menar vi den nedisningen som tog slut för ungefär 10 000 år sedan. Det tog ytterligare ungefär 3000 år innan Skandinavien var isfritt. Den inlandsisen var som högst antagligen fyra kilometer och dess tyngd kan ha tryckt ned marken en hel kilometer lägre än normal höjd. Jättegrytor Jättegrytor är gropar i berghällar. De kallas jättegrytor för att i sagorna från förr så användes dessa gropar som matgrytor av just jättar. Egentligen så bildas de när lösa stenar som har legat på berget har snurrats runt av vattenströmmar. Detta har pågått så länge att en grop har bildats i hällen. Ibland ligger stenen som har gnagt fram gropen kvar, den kallas för löparsten. Besök Smitingen (s. 22) för att se jättegrytor. Klapperfält Klapperfält är ett stort område med stenar eller block av ungefär samma storlek (se kornstorlekstabellen). Dessa bildades när marken låg under vatten och vågor under årtusenden spolade bort allting som var lättare än de stenar som nu är kvar. Genom landhöjningen kan vissa klapperfält idag ligga långt från stranden. På dessa stenar växer främst lavar, det finns ingen sand eller jord Tabell: Kornstorleksskala enligt Atterberg Beteckning
Kornstorlek
Block
Grövre än 200 mm
Sten
20 – 200 mm
Grus
2 – 20 mm
Sand
0,2 – 2 mm
Silt
Mo
0,02 – 0,2 mm
Mjäla
0,002 – 0,02 mm
Ler
Finare än 0,002 mm