reportage
text Linda Saltin foto Frida Sjögren
Boule är bäst – ingen PROtest Boule har på kort tid blivit pensionärssporten nummer ett. På boulebanan vid Kanaludden samlas som mest 60 personer när PRO Boule Vattenbrynet har träning. Men inte bara för att tävla utan lika mycket för för att fika och umgås.
E
tt myller av gråa huvuden rör sig nere vid vattnet på Kanaludden. Det är torsdag och klockan är 11.00. Visselpipan ljuder och alla ställer upp på en rad. Ulla Ericson som är ansvarig för PRO Boule Vattenbrynet räknar till 40 personer. – Som mest har vi varit 60 stycken. Det är både samvaron och spelet som lockar. Vi är ett härligt gäng, dessutom får man motion och får vara utomhus. Tävlingsledaren har glömt kortleken hemma så just idag sker indelningen i lag på ett något ovanligt sätt. Alla medverkande slänger ett klot var i en stor hög i mitten av en bana. En viss förvirring uppstår. – Man tar upp ett klot från marken och den som rår om det får man spela med, säger Jan Bodin som tog initiativet till att starta PRO:s boule 2000.
18
Y I P P I E H Ä RNÖ S A ND
Han flyttade till Härnösand 1999. Dessförinnan hade han tillbringat flera månader på Cypern och där fastnat för boulespelet. – Första gången vi spelade var vi tolv stycken, nu är vi sammanlagt 75 inskrivna i PRO Boule Vattenbrynet. Det känns bra, säger Jan. – Innan vi hade byggt banorna var vi lite överallt. Först på Landgrenskolans grusplan där vi fick rita om banorna varje gång vi skulle spela. Sedan flyttade vi till Högslätten – då hette vi Skogsbrynet. Så småningom byggdes de första fem banorna på Kanaludden. De invigdes 2002 och PRO och Härnösands andra pensionärsförening, SPF-Kontakt, delade på kostnaderna. – De här bänkarna har vi blivit sponsrade med. Det var en dam i PRO som sågade ner en tall som vi fick, säger Jan och pekar på fyra rejäla träbänkar alldeles vid banan där Anne-