kallades Lutande tornet i Pisa. En kiosk/servering ska fixas, gamla baracker ska bort, alla byggnader ska målas och hela området ska fräschas upp. Och i juli kommer en ny läktare med 428 sittplatser och utsikt över hela driftningslingan. – Vi köpte banan 2017 så 2018 blev vår första riktiga säsong. Då la vi all kraft på att uppdatera säkerheten så att den uppfyllde alla nya föreskrifter. I år går vi vidare och satsar ordentligt på att fräscha upp hela anläggningen, säger Per-Erik. Av de sex delägarna är faktiskt ingen Härnösandsbo. Per-Erik Norbäck startade visserligen Mekonomen i Härnösand när det begav sig och har fortfarande många bekanta i stan, men är en av fyra som bor i SundsvallTimrå-området. De övriga två bor i Nyland. Per-Erik rycker på axlarna. Bostadsort är inte intressant. – En ensam kommun kan inte bära en sån här anläggning. Vi ska vara en angelägenhet för hela regionen, eller egentligen hela Mittsverige. Det är så vi ser det när vi går ut med inbjudningar till våra evenemang. Hela området mellan Gävle i söder, Umeå i norr och Östersund i väster är vårt ”upptagningsområde”. Och banan ligger ju otroligt strategiskt till – mitt i Sverige och alldeles intill E4. Nu är de tre Stockholmsbilarna klara. Det blir först några lugna varv så att alla lär sig bansträckningen, hittar ideallinjen och lär sig eventuella svårigheter. Inga omkörningar är tillåtna. Per-Erik lotsar runt i sin McLaren 570 S och höjer succesivt tempot. Den brandgula sportbilen vrålar när de 570 hästkrafterna släpps lösa i utgången ur hårnålskurvan och ut på rakan förbi depån och speakertornet. – Det går väl runt 170 kilometer i timmen för oss där, säger Per-Erik när han lämnat banan och släppt Stockholmsbilarna fria. En mc är säkert uppe i 200.
Uppvärmningsvarven är avklarade och monstren stannar till. Nu ska kompisgänget från Stockholm få ha banan för sig själva ett tag. PerErik Norbäcks brandgula McLaren går i depå.
När Yippie är på besök har säsongen inte kommit igång på allvar, men i början av juni rullar den intensiva perioden igång. Många klubbar och arrangörer ska samsas om tiderna och kalendern är ganska full på Mittsverigebanan. • Alla måndagar: karting. • Alla tisdagar: roadracing. • Alla onsdagar: Bus1. • Alla torsdagar: banracing. • Helgerna: varierande program med allt från tävlingar till uppvisningar. Full kalender är nu inte lika med full plånbok. Det kostar att driva en racingbana, och de nya ägarna har aldrig föreställt sig att de ska tjäna några pengar på 1950 meter asfalt i Antjärn. – Nej, banan går runt idag, men det blir ju inte mycket över. Alla vi som är delägare idag är företagare och har räknat på det här, men det är ingen affärsverksamhet för oss utan all eventuell vinst ska återinvesteras i anläggningen. Vad är drivkraften? Varför vill man äga en racingbana?
– Vi har alla ett stort intresse för motorsporten och vi vill bevara banan. Man tänker kanske inte på det, men det här är den enda banan i sitt slag i den här delen
av landet. Nästa söderut är Gelleråsen i Karlskoga och närmaste norrut har du i Skellefteå. Den är enda möjligheten för dem i vårt område som vill köra banracing eller roadracing. Och framtiden? Hur ser den ut för Mittsverigebanan? Jo, tack, den ser ljus ut, enligt Per-Erik Norbäck. Motorintresset är stort och med en upprustad anläggning borde attraktionskraften öka ytterligare. Han ser också gärna att säsongen förlängs, och att verksamheten breddas. Men inte i första hand med fler tävlingar. Tävlingar är ändå en liten del av verksamheten och Per-Erik ser hellre att det blir ännu fler som vill träna här och att det blir ännu fler publikarrangemang på anläggningen. – Vi ser ju hur populärt Bus1 och drifting har blivit. Sedan vill jag ha hit andra typer av verksamheter. Rullskidor till exempel, det är ju perfekt att köra här utan behöva oroa sig för trafiken! Vi har en nio kilometers enduroslinga på vår mark som inte unyttjas idag. Landsvägscykel på banan, BMX på området, skidor… det finns otroliga möjligheter.
”Lutande tornet i Pisa” håller på att ersättas av ett nytt speakertorn med toppmodernt race control-rum och sjukvårdsutrymmen med mera. Ytterligare ett lyft för anläggningen.
”Det har ju varit lite kämpigt ekonomiskt för tidigare ägare. Vi köpte väl på tredje eller fjärde konkursen”, konstaterar delägaren Per-Erik Norbäck som dock inte är orolig för en ny konkurs. ”Vi i den nya ägargruppen är alla företagare och har räknat på det här och vi ser det inte som en affärsverksamhet som ska ge vinst utan vårt mål är att bevara och utveckla banan.”
Mittsverigebanan Längd 1 950 meter. Öppnad 1997. Ägare Per-Erik Axehult, Göran Sörgren, Mattias Norlén, Per-Erik Norbäck, Ulrik Forsberg, Tomas Ivarsson
Y IP P IE H Ä RN Ö S A N D
47