Axels psalmhörna

Storspoven är Västerbottens landskapsdjur och här kommer tankar om vårt ansvar in – den är nu i Sverige en rödlistad art…

Visst är det en psalm om hoppet! Om vi hjälps åt kan storspovens flöjt få fortsätta att ljuda över markerna. Vers 4 handlar om Jesu kärlek – det är en gåva för oss att Jesus dog på korset som förlåtelse för våra synder. Jag vilar i det – att Jesus dog för oss. Och bilderna om det eviga livet – ”Som torkade tårar i Frihetens land, som uppfylld längtan, försoning och fred…”

Som gränslösa vidder och kärlekens djup, som visdoms höjder och helighets ljus, är lyckan, är glädjen, hos Herren.

Som ljus över Kaos, som liv efter död, som Gudoms styrka i skapande lek, är lyckan, är glädjen hos Herren.

Som forsarnas skumstänk, som storspovens flöjt, som hemkomsts sötma, som ömhet och smek, är lyckan, är glädjen, hos Herren.

Som Frälsarens ögon, som Mästarens hand, som godhets mildhet, som ödmjukhets mod, är lyckan, är glädjen, hos Herren.

Som änglarnas vilja, som helgonens blod, som trofast gärning, som sanningens ord, är lyckan, är glädjen, hos Herren.

Som torkade tårar i Frihetens land, som uppfylld längtan, försoning och fred, är lyckan, är glädjen, hos Herren.

Som lyckan och glädjen är Herren vår Gud, som salig fullhet i Gudsrikets tid. Ge ära, ge ära åt Herren.

Vilken härlig text! Martin Lönnebo skrev den 1993 (samma år som jag föddes ). Det är så vackert med bilderna från naturen! Många av oss får våra Guds-upplevelser just så - i naturen.

Anders Frostensons vandring över den skånska slätten under en öppen himmel blev till psalmens ”himmelriket är nära” (39) och hans Lovö vid Mälaren - ”Guds kärlek är som stranden och som gräset” (289).

I en äldre text skriver J O Wallin – ”Jag ser Guds spår varhelst en kraft sig röjer, en blomma doftar och ett ax sig böjer.” (305) I psalm 710 ovan (från tillägget i psalmboken) färdas vi till Martin Lönnebos Storkågeträsk, fyra mil norr om Skellefteå, där han föddes 1930.

Melodin skrev Sven-Erik Bäck 1985. Han växte upp inom Missionsförbundet, var duktig altviolinist, återupptäckte och framförde äldre musik samtidigt som han var förnyare som kompositör. Han samarbetade flitigt med Olov Hartman – vi har fem psalmer av dem i psalmboken – t ex 74 ”Du som gick före oss längst in i ångesten…” Då tänker kanske någon – oj, då är den svår att sjunga…Sanningen är väl att nu har många tagit till sig även psalm 74 och den har fått en viktig plats, särskilt under fastan. Musiken till 710 är förresten skriven utan koppling till en text. Bäck hade tillägnat sin hund Rosina denna melodi och menade att den förmedlade känslan av hundens kravlösa tillit och glädje! Senare fann den alltså sin text – och sjöngs på Bäcks begravning 1994. Melodin är enkel och mjuk. Du kan finna flera inspelningar på youtube.

Martin Lönnebo har gett oss så mycket fint – hans brev som ni, som var med på den tiden (1980…), läste tillsammans när han börjat som biskop i Linköping. Nu tänker många på Frälsarkransen som han skapat och betyder så mycket för många! 1968 skulle

Martin Luther King ha talat i Uppsala domkyrka vid ett stort möte med representanter från världens alla kyrkor. När han sköts ihjäl en tid dessförinnan tog en av domkyrkans präster initiativ till en stor ljusstake. En så kallad ljusbärare, med titeln Folkförsoningens träd, fick hedra medborgarrättskämpens minne. Prästen var Martin Lönnebo och nu har vi ljusbärare i de flesta av våra kyrkor.

”Som gränslösa vidder och kärlekens djup, som visdoms höjder och helighets ljus…”

Hälsningar

Axel Söderberg