LIVSVIKTIGT STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING
|
NUMMER 2 2014
Sari Sällström är köksmästare på Stockholms Sjukhem.
Med omsorg om maten Rätt näring främjar hälsan Lagar 600 måltider per dag
UTMANANDE TRÄNING GER BRA BALANS STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN HEMBESÖK TRYGGT FÖR SVÅRT SJUKA
Delaktighet på riktigt NÄR VI FRÅGAR patienter, boende och närstående om delaktighet i den egna – eller närståendes – vård och omsorg, så handlar svaren väldigt ofta om information och bemötande. Många gör ingen skillnad på begreppen. Det är tydligt att bra information och ett gott bemötande lägger grunden för möjligheten att vara delaktig. Just nu är det är mycket spännande på gång när det gäller delaktighet, partnerskap och personcentrering. Vi får en ny patientlag 2015, äldreomsorgen arbetar med en nationell värdegrund och allt fler uppmärksammar vikten av att ta vara på patientens och boendes egna förmågor och resurser. Detta ger perspektiv på vårt sätt att se på dem vi finns till för. Hur bra är vi på att lyssna på vad patienten eller den boende vill? Ger vi dem tid att berätta? Sätter vi mål tillsammans med boende och patient?
LEDARE
ALEXANDER RUAS
UNDER ÅRETS Almedalsvecka bjuder vi in till fortsatt dialog om patientkraft i vården. Välkommen att möta oss där! I det här numret av Livsviktigt berättar vi bland annat om hur vi arbetar med mat och måltider. Och apropå delaktighet – kostenheten har startat smakpaneler där boende får provsmaka och bedöma nya rätter. ELISABET WENNLUND SJUKHUSDIREKTÖR
Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Fredrik Stehn Tryck Åtta45 ISSN 2000-9119
2 NUMMER 2 2014 LIVSVIKTIGT
Stockholms Sjukhem erbjuder lärande för studenter och utvecklar samtidigt verksamheten. – Studenterna är oerhört viktiga, säger Helena Leveälahti, FoUU, här med Aleksandra Tjuntonova.
Rekord i antal praktikveckor
Studenter ger bra utbyte Att möta studenter är vardag på Stockholms Sjukhem. I år väntas rekord, med hela 1 000 studentveckor inom verksamheten. Samtidigt utvecklas modellerna för lärande, med patienten i centrum. – För att erbjuda en hög kvalitet på vården, särskilt av äldre, behöver samarbetet mellan olika yrkeskategorier öka. Här på Stockholms Sjukhem menar vi att det är viktigt att införa detta synsätt redan under utbildningstiden, säger Helena Leveälahti, utbildningskoordinator vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet. Inom ramen för ett utvecklingsprojekt på Brommageriatriken möts därför studenter på praktik av ett multiprofessionellt handledarteam, till skillnad från traditionell handledning, där sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter etcetera. – För de här studenterna blir det från början självklart att ingå i ett team med undersköterska, sjuksköterska, arbets
terapeut, sjukgymnast och läkare, konstaterar Helena Leveälahti. – De ser sin egen roll i förhållande till de andra professionerna, lär av varandra och löser problem tillsammans. Att sprida kunskap är en uttalad ambition för Stockholms Sjukhem. En del av det arbetet är att erbjuda verksamhetsintegrerat lärande för studenter, som kan utgöra så mycket som hälften av utbildningen. – Studenterna är oerhört viktiga för Stockholms Sjukhem. De utgör den viktigaste rekryteringsbasen för framtiden. Genom dem får vi också själva nya kunskaper. Att handleda studenter innebär att våra medarbetare får nya perspektiv på sitt arbete, vilket är väldigt stimulerande. Studenterna utmanar och ifrågasätter. Vi får många konstruktiva förbättringsförslag från studenterna som vi tacksamt tar emot, säger Helena Leveälahti. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO CHRISTIN PHILIPSON
Hjälp till Parkinsonpatienter
Tar fler steg med balansträning Ett utmanande träningsprogram, där nya och mer komplexa övningar läggs till successivt, förbättrar balansen och gångförmågan hos äldre. Det visar ett forskningsprojekt bland personer med Parkinsons sjukdom.
höjs i takt med att personen blir bättre. Vi har pushat patienterna lite mer än vad som är vanligt. Därför har vi också sett till att träningsgrupperna har varit små, så att alla har erbjudits bra stöd av minst två sjukgymnaster.
– För en sjukgymnast som arbetar med äldre är balans en stor del av jobbet. Balansen är grunden till all rörelse, att kunna gå och göra annat man vill, säger Erika Franzén, docent vid Karolinska Institutet och verksam på Stockholms Sjukhem. Hon leder ett forskningsprojekt om förbättrad balans och fysisk aktivitet hos äldre. Projektet syftar till att minska risken för att falla, skapa effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och gångförmåga samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. – Problem med balansen kan se olika ut och ha olika orsaker, allt från rubbningar i örats balansorgan till svaga muskler i benen, säger Erika Franzén. – Vi vill utveckla tester för att kunna se mer i detalj vad som är problemet med balansen. Kan man kartlägga orsakerna går det också att vara mer specifik i behandlingen. Särskilt fokus ligger på personer med Parkinsons sjukdom. – Det är en grupp som fått ganska lite uppmärksamhet, trots att det finns mycket att göra för den. Vi vill gärna lyfta fram att det är viktigt att dessa patienter får komma till en sjukgymnast. Ju tidigare under sjukdomsförloppet träningen börjar, desto bättre effekt kan den ge.
Träningen har genomförts av 50 äldre med Parkinsons, som tränade enligt programmet tre gånger i veckan i tio veckor. Det fanns också en lika stor kontrollgrupp. – Vi tränar olika balanskomponenter. I takt med att deltagarna lärt sig övningarna har vi lagt på fler utmaningar, till exempel att utföra flera rörelser på en gång genom att gå och bära en bricka med ett glas vatten. Efteråt undersöks långtidseffekten upp till ett år. – Uppföljningen är inte helt klar, men
FoUU
Projektet har inletts med att ta fram träningsprogram. – Det var ett omfattande arbete, där vi tagit hjälp av en expertgrupp och den senaste vetenskapen. Målet har varit att träningen ska vara utmanande och progressiv, vilket innebär att kraven
vi ser att balans- och gångförmågan förbättras. Patienterna ökar också sin egen fysiska aktivitet efter att ha varit med i träningsgruppen, säger Erika Franzén. – Vi mäter inte styrkan i sig, eftersom det mer handlar om att förbättra balansen och kunna ta längre steg, samt att komma i gång med att vara fysiskt aktiv i sin vardag. Balans är en färskvara som måste tränas hela tiden. Våra resultat visar att de patienter som varit med i träningen tar fler steg i vardagen är övriga, vilket är positivt. På sikt ser Erika Franzén att tillämpningen av träningsupplägget ska kunna spridas. – Vi vill gärna att det förs in på sjukhus, rehabcenter, vårdcentraler etcetera. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO CHRISTIN PHILIPSON
ETT LÅNGVARIGT INTRESSE – Jag har alltid varit intresserad av äldre och geriatrik. Under gymnasiet började jag jobba extra inom kommunens äldreomsorg hemma i Luleå. När jag sedan pluggade till sjukgymnast var det naturligt att fortsätta att fokusera på äldre, berättar Erika Franzén, som skrev sin doktorsavhandling om äldres balans.
LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2014 3
TEMA | MAT
SAMMA RÄTT PÅ FYRA SÄTT. Köttbullar med makaroner och morötter tillagade efter olika behov, från fast till flytande form.
Mat och måltider är viktigt för alla, särskilt för äldre och sjuka. Rätt näringsintag främjar hälsan och ger ökad kvalitet. Matens doft och smak kan ge njutning, välbefinnande och stimulera till social samvaro. 4 NUMMER 2 2014 LIVSVIKTIGT
PÅ KOSTENHETEN inom Stockholms Sjukhem har man en hög ambitionsnivå och kunskap om maten, måltiden och dess betydelse. I köket på Kungsholmen arbetar 15 personer. Specialutbildade kockar, café- och köksbiträden med
Trivseln är en viktig del av måltiden. Tesfagabr Zere serverar Sylvia Lexner.
taurangen på Kungsholmen. Kostekonomer och köksmästare leder arbetet. – Menyerna planeras av oss på kost avdelningen och utgår näringsmässigt från riktlinjer för Livsmedelsverket, säger kostchef Anna-Karin Jakobsson. Ett eget kontrollprogram säkrar livs medelskvaliteten från ”jord till bord” och efterlevnaden till regler och livsmedelslagar i EU och Sverige. Anna-Karin Jakobsson förklarar att man i hög grad utgår från gästens behov och önskemål, men att många andra faktorer styr och påverkar matkvaliteten och utbudet på menyn: – Inte bara recept, tillagningsmetod och val av råvara. Vid inköp tar vi hänsyn till näringsvärdet i relation till pris. Sedan handlar mycket om logistik – leveransfrekvens, förrådskapacitet, varmhållningstid och så vidare. Menyerna, som anpassas efter säsong, har tre alternativa rätter – en traditionell svensk husmanskosträtt, typ pannbiff med lök, en modernare internationell rätt, typ thaiwok, samt ett vegetariskt alternativ – och rullar i sju veckor. – Vi är Krav-certifierade och köper in cirka 20 procent ekologiska livsmedel. Så långt det går försöker vi köpa när odlat. Omkring hälften av råvarorna är färska, hälften frysta, säger Anna-Karin Jakobsson.
hög kompetens inom mat, näring och gastronomi tillagar dagligen över 600 måltider, de flesta från grunden. Det är lunch och middag till alla boende och patienter på Kungsholmen och på Brommageriatriken samt även till lunchres-
Boende och patienter är delaktiga i måltidsutbudet och utvärderar menyerna flera gånger per år. En smakpanel får provsmaka och bedöma nya rätter. Ett annat sätt att fånga upp synpunkter från de boende är att ”ambassadörer” från köket besöker vård- och omsorgs boendet för att träffa boende och personal i deras egen måltidsmiljö. – Lunch och middag utgör bara runt 55 procent av det dagliga närings intaget, så vårdpersonalen har ett stort ansvar för att se till att mellanmål och frukost har hög kvalitet. De erbjuds därför regelbundet utbildning i grundläggande kost- och näringslära, säger Anna-Karin Jakobsson. Livsmedel till mellanmål och frukost kan köpas i den butik som drivs av kostavdelningen.
Utöver butiken driver kostenheten även café- och restaurangverksamhet med extra service till funktionshind rade gäster. Åtta av tio av de portioner som tillagas på Stockholms Sjukhem är så kallad allmän sjukhuskost, vilket innebär fler kalorier och högre proteininnehåll än normalkost. Resten är specialkost av olika slag utifrån medicinska, kulturella, religiösa eller etiska aspekter. Att maten är extra energi- och protein rik, beror på att personer över 65 år, framförallt äldre och sjuka, behöver mer protein än andra och ofta även ett tätare näringsinnehåll. – Det har ganska nyligen kommit nya råd. Där vuxna normalt behöver 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt, behöver äldre personer över 65 år upp till 40 procent mer protein. Det är också viktigt med mellanmål och att nattfastan inte överstiger elva timmar. Annars riskerar de att förlora muskelmassa och det ger försämrad rehabilitering och livskvalitet, säger Mathilda Pettersson, dietist, Stockholms Sjukhem.
Anna-Karin Jakobsson, kostchef (till vänster) och Mathilda Pettersson, dietist, månar om maten på Stockholms Sjukhem.
Många boende och patienter förmår inte äta så stora portioner åt gången. Det finns olika skäl till detta – nedsatt aptit, tugg- eller sväljsvårigheter. – Och att aptiten är nedsatt kan i sig ha flera orsaker. Man kan ha sämre doft- och smaksinne på grund av ålder, sjukdom eller mediciner, förklarar Anna-Karin Jakobsson. FORTSÄTTNING PÅ SIDAN 6
LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2014 5
Qui Nyström väljer gärna fisk.
NY ORDFÖRANDE FÖR STOCKHOLMS SJUKHEM
Vällagat och inspirerande
För dessa personer är varje tugga och varje klunk värdefull, poängterar Mathilda Pettersson. – Man blir håglös, nedstämd och tappar till sist hungerkänslorna. Det bidrar till ett försämrat hälsotillstånd. För svårt sjuka i livets slutskede kan kroppen inte längre tillgodogöra sig näring och det är naturligt att äta och dricka allt mindre. Men även för obotligt sjuka är maten en viktig pusselbit. Den medicinska specialkost som lagas kan vara laktos- eller glutenfri, protein reducerad, extra lättsmält eller anpassad för tugg- och sväljsvårigheter med mera. Till den senare kategorin hör timbal- och gelékost, som serveras varm 6 NUMMER 2 2014 LIVSVIKTIGT
Qui Nyström uppskattar att det är vackert dukat och att de nio boende på hennes avdelning sitter på samma platser varje gång. – Det gör måltiden till en lugn och trivsam stund, även om vi inte konverserar så mycket, eftersom många av oss hör illa. Att kocken ibland kommer på besök tycker hon är inspirerande. – Maten är inte bara god utan säkert även välbalanserad och nyttig. Ändå tycker jag att det är ett överdrivet intresse för mat i samhället. Bara man sätter på tv:n eller läser en tidning handlar det ju om mat, men visst kan mat vara ett glädjeämne.
respektive kall. Även drycker kan ges som gelé. En person som har svårt att dricka kan på så vis njuta av en öl. – Mat och dryck är en stor del av livskvaliteten – mycket mer än bara näring, säger Anna-Karin Jakobsson. På Stockholms Sjukhem tillämpas en utvärderingsmodell av måltiden som utarbetats av den franska matbibeln Guide Michelin och som i dag tillämpas på restauranger över hela världen. – Här tittar vi förutom på maten och drycken även på rummet, stämningen, mötet mellan människor samt till sist hur hela processen styrs. TEXT TOVE GYLLENSTIERNA FOTO FREDRIK STEHN OCH ALEXANDER RUAS
DAVID BICHO
QUI NYSTRÖM tycker att hon äter både bättre och godare sedan hon flyttade till Stockholms Sjukhem.Själv tycker hon inte att hon är så bra på att laga mat, men hon vet hur god mat ska smaka. – I många år var jag gift med en man som älskade att experimentera i köket. Efter att vi skildes åt jag mest för att jag måste få näring och köpte nästan bara färdiglagat. Hon tycker att det känns att maten på Stockholms Sjukhem är vällagad från grunden. – Jag väljer ofta fisk, som ju är extra svårt att tillaga. Vi får efterrätt varje dag, det tycker jag är underbart, även om jag är rädd för att gå upp i vikt.
Birgitta Stymne Göransson valdes till ny styrelseordförande för Stiftelsen Stockholms Sjukhem vid årssammanträdet den 15 maj. Birgitta Stymne Göransson har erfarenhet inom medicinteknik, läkemedel och sjukvårdsbranschen, bland annat genom sina styrelseuppdrag för Elekta AB, Medivir och tidigare Apoteket Farmaci AB. Hon har varit koncernchef för ögonlaserföretaget Memira och språkföretaget Semantix samt har tidigare i sin karriär haft ledande befattningar inom bland annat Gambro och Åhlens. Sedan 2006 är hon även styrelseordförande i den ideella stiftelsen Fryshuset.
– Jag ser fram emot att få arbeta med Stockholms Sjukhem, säger Birgitta Stymne Göransson. Stiftelsen har ett starkt varumärke och en verksamhet med mycket gott renommé. Jag kommer att arbeta för att vårda och utveckla varumärket och verksamheten tillsammans med styrelsen och ledningen.
NY LEKTOR I OMVÅRDNAD Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, universitetslektor och docent vid Karolinska Institutet, knyts till Stockholms Sjukhems FoUU-enhet som lektor i omvårdnad. – Anne-Marie Boström kommer att tillföra mycket relevant kunskap till FoUUenheten och den kliniska verksamheten. Hennes forskning handlar om att beskriva och utvärdera hur forskningsresultat sprids och implementeras inom vården för äldre – något som är mycket värdefullt för vår geriatrik och äldreomsorg, säger professor Åke Seiger, FoUU-chef vid Stockholms Sjukhem.
– Det skapar trygghet att få vara kvar hemma, säger ASIH-läkaren Parviz Orodjlo, här på väg till en patient tillsammans med sjuksköterskan Annika Ek.
Doktorn kommer Läkaren Parviz Orodjlo trivs med att kunna erbjuda tillgänglighet och trygghet för svårt sjuka patienter i deras hem. Det finns viktiga insatser att göra, menar han. et känns bra att verkligen kunna hjälpa människor, säger Parviz Orodjlo. Han arbetar inom den avancerade sjukvården i hemmet, ASIH, som Stockholms Sjukhem driver med utgångspunkt från Bromma sjukhus. Motsvarande verksamhet finns också på Kungsholmen. – Här i Bromma arbetar vi i team med patienter i västerort och norrort. Nu har vi drygt 100 personer inskrivna, men antalet kommer att utökas till 140. De flesta patienter inom ASIH är cancersjuka. – Men vi har också äldre, multisjuka med sjukdomar som KOL, ALS, hjärtsvikt och njursvikt. För de här patienterna är tillvaron en bergochdalbana, med till exempel svåra infektioner. Genom ASIH kan
de få hjälp i hemmet när besvären kommer. – Vi kan åtgärda mycket och förebygga att de vid upprepade tillfällen måste åka till sjukhusakuten, där väntetiden kan vara lång, eller blir inlagda på en geriatrisk avdelning, säger Parviz Orodjlo. – Det skapar trygghet att få stanna kvar hemma. Vi kan dygnet runt bland annat ge antibiotika intravenöst, tillföra näring, ge blodtransfusioner och avhjälpa andningsproblem. Även planerade tillsynsbesök görs av ASIH-teamet. – Vi stöttar även de anhöriga och arbetar alltid med orden trygghet, tillgänglighet och kompetens i åtanke. Det är också begrepp som knyter an till Stockholms Sjukhems värderingar omtanke, respekt och kunskap. Parviz Orodjlo blev först specialist på allmänmedicin, sedan geriatriker och ovanpå detta diplomerad inom palliativ medicin. – Jag har valt att arbeta där jag känner att det finns mycket att tillföra. Kunskapsbristen är tyvärr fortfarande stor inom det palliativa området. Även om sjukdomen inte går att bota finns det
MEDARBETARE PARVIZ ORODJLO Jobb: Överläkare inom ASIH på Palliativt Centrum i Bromma Bor: Kungsholmen Familj: Fru och två barn, 24 och 11 år. Färdsätt till jobbet: Cyklar året runt. Intressen: Reser ofta och gärna. Läser, mest historiska fackböcker, gärna om Iran. Lagar mat.
väldigt viktiga insatser att göra, som att dämpa smärta, lindra ångest och stötta närstående, säger Parviz Orodjlo. Han läste till färdig läkare i sitt ursprungsland Iran, som han lämnade under dramatiska omständigheter 1990. Väl i Sverige byggdes utbildningen på. – Det händer att jag använder min persiska när jag talar med patienter. Det brukar vara uppskattat. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO HÅKAN LINDGREN
LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2014 7
AVSÄNDARE Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm
Samlade erfarenheter Krönikan är denna gång en specialutgåva, korta betraktelser av Sven Unger, avgående ordförande för Stockholms Sjukhem. • Det finns kanske en mening med allt som sker, men det är inte alltid så lätt att ta ut satsdelarna. • Förmågan att vara mänsklig är ojämnt fördelad över mänskligheten. Vi människor är ju så olika. Och det är väl en himla tur det, om man tänker på hur somliga är. • Människor som inte är så intresserade av sig själva är ofta intressanta. • Vissa personer verkar ibland få nackspärr i omdömet. • Man ska ta sin uppgift på allvar – inte sig själv. • Det är inte hens fel att två träter. • Vårprimörens budord: Du ska älska din nässla såsom dig själv. • Det finns år då vintern är så seg att det förefaller som om vår inte vill infinna sig som årstid, utan endast uppträda som possessivt pronomen. • Golf har flera fördelar. För utövaren därför att spelet innebär ett friskt uteliv med inte alltför häftiga/nedslitande kroppsrörelser (medan sinnesrörelserna kan vara tämligen häftiga och uppslitande). För utövarens omgivning – särskilt den något äldre utövarens – därför att golfspelet har en uppehållande, och i bästa fall hindrande, inverkan på memoarskrivande. • Åldern kan göra dig mer skumögd, och erfarenheten kan göra dig mer klarsynt. • Vår förmåga till selektiv glömska: särminnet. • Ett ordspråk komma sällan ensamt. • Allt guld glimmar inte. • Det finns människor som inte sitter riktigt bekvämt om de inte sitter på två stolar samtidigt. • Mobiltelefonen: den elektroniska handbojan. • Litteraturhistorien i sammandrag: från epos till e-post. • Livet känns gott. Jag kan bara skönja två mindre moln på tillvarons himmel: omvärlden och framtiden.
KRÖNIKA
KOL-skola på Kungsholmen I september startar en KOL-skola inom primärvården på Kungsholmen för patienter som behöver hjälp och stöd i sin sjukdom. Diagnosen KOL innebär oftast att patienten behöver reflektera kring sin livsstil och eventuellt ändra livsstil för att motverka sjukdomen och dess symptom. Därför är dietist, arbetsterapeut, läkare och sjukgymnast involverade i KOL-skolan för att ge råd och stöd. Intresseanmälan kan göras till Rehabcentrum Kungsholmen på telefon 08 – 617 93 82.
ÖPPEN FÖRELÄSNING OM STRESS Husläkarmottagningen på Kungsholmen bjuder in till en öppen föreläsning om stress och ohälsa med Marie Åsberg, psykiater och senior professor vid Karolinska Institutet. Föreläsningen anordnas den 9 juni. Alla är välkomna att lära sig mer om vad stress är och hur stress påverkar hälsan. Mer information finns på www.stockholmssjukhem.se.
Anhöriggrupper för vuxna barn Under ett par år har Minnesmottagningen på Brommageriatriken haft uppskattade anhöriggrupper för maka/make/sambo till patienter med Alzheimers sjukdom. Nu har mottagningen även startat anhöriggrupper för vuxna barn till demenssjuka. – Det finns ett stort behov av information och stöd även för den vars förälder får en demenssjukdom, berättar Björn Pettersson, psykolog på Minnesmottagningen som arbetar med anhöriggrupperna tillsammans med psykolog Urban Ekman. Anhöriggrupperna har genomförts på kvällstid. Varje träff har startat med en föreläsning och avslutats med frågor och diskussioner. – Deltagarna har uppskattat att få mer kunskap om vad man kan och ska göra som barn till en demenssjuk förälder samt menar också att de kan ta upp saker som är svåra att prata om, även med andra syskon, i anhöriggruppen.
SVEN UNGER Ordförande i styrelsen för Stiftelsen Stockholms Sjukhem 2007 – 2014. Han har skrivit böckerna ”Det uppochnedvända timglaset” (1999), ” Inga ord efter mig” (2012) och ”Bolagsstämma i praktiken. ”En teoribok” (2014). Böckerna finns i Stockholms Sjukhems bibliotek. ALEXANDER RUAS