höns av gammalsvensk dvärghöna, som både ser ut och beter sig som vilda, röda djungelhöns. Hönorna kan lagra spermier i två veckor, och under den tiden finns det många presumtiva fäder till kycklingarna, eftersom hönan kan välja att behålla eller klämma ur sig sperma. Hannes forskning handlar om hur hönorna väljer tuppar för befruktning, till exempel förmågan att skilja ut sina bröder från alla andra tuppar, och hur tupparna i sin tur uppvaktar hönorna. Cecilia Kullberg, docent och forskare vid Stockholms universitet, berättar om ett annat fågelprojekt. Näktergalen som vistas här under sommaren flyttar till sydöstra Afrika över vintern. Rödhakar där emot nöjer sig med att flytta till Spanien vintertid. Under flyttningen söderut stannar fåglarna till på flera ställen för att äta upp sig och få fettreserver som fungerar som flygbränsle (vanligen ökar vikten med 20–30 procent). När näktergalen kommer fram till norra Afrika och har Sahara framför sig, stannar den upp och ökar sitt näringsintag så mycket att de fördubblar sin vikt och kan därmed klara flygningen över öknen där ingen mat finns på ca 1 800 km. På Tovetorp finns fyra fågelhus där man kan styra magnetfältet som fåglarna vistas i så att det motsvarar magnetfältet på olika platser längs deras flyttstråk. Olika arter reagerar olika på en magnetisk ‘för-
flyttning’ söderut beroende på hur deras flyttning ser ut. De näktergalar som utsattes för magnetfält som motsvarar norra Afrika, innan Saharapassagen, visade sig öka sitt matintag och sin vikt mer än kontrollfåglar som fick uppleva Tovetorps magnetfält. När man i experiment med rödhakar lät dem uppleva magnetfältet i Spanien, minskade de sitt matintag, eftersom de trodde att de kommit fram till Spanien och inget flygbränsle behövs. Tillsammans visar dessa experiment att flyttfåglar kan använda sig av ledtrådar i det geomagnetiska fältet för beslut om fettupplagring under flyttningen. Konferensanläggning
För att utnyttja lokalerna och den kapacitet som finns på forskningsstationen fungerar Tovetorp också som konferensanläggning. Studenter och forskare svarar för ca 2 500 övernattningar per år. Här finns konferensrum, grupprum och förläggning med helpension. Det finns tillgång till bastu för tolv personer, innebandyplan och boulebana. Tovetorp vänder sig i första hand till verksamma vid Stockholms universitet men välkomnar även andra högskolor, statliga organisationer och företag som vill förlägga kurser och konferenser i en lugn och naturskön trakt. KV Läs mer om Tovetorps forskningsstation på www.zoologi.su.se/tovetorp
Entréhallen i Signhild Engqvist-laboratoriet.
Tovetorps vattenrening görs i biodammar som även används för ekologiska studier.
26
<< hållbart >>