FilmCloud fem år – ett jubileumsmagasin by Kulturutveckling VGR

FilmFrukost – en bildkavalkad

fem år NOVEMBER 2018

Res med FilmCloud genom historien

Hårets betydelse för självbilden

Rekordmånga filmer tävlar på Frame

Mamma vet bäst – Hashtag – Silvana

fem år FilmCloud är en delverksamhet på Kultur i Väst med uppdrag att samla och synliggöra det som görs inom film i Västra Götaland som är särskilt riktat till unga filmskapare. Vi ingår i nationella och internationella nätverk som driver talangutveckling, vi coachar och belyser aktuella frågor inom branschen. Denna verksamhet har kommit till på grund av kloka politiska beslut, initierade handläggare och drivna konsulenter. Det är ett fint resultat av samverkan. FilmCloud är en angelägenhet för hela regionen och vi har dagligen kontakt med regionens unga filmskapare som vill hitta sin väg in till filmens värld. Nu har det redan gått fem år och det är dags att berätta, dags att fira! I din hand håller du bokstavligen berättelser om blod, skratt och tårar – var så god, börja läs! Angelica Hadzikostas Enhetschef Kultur och konstarter

OM FILMCLOUD

ilmCloud är en plattform för filmare i Västra Götaland med särskilt fokus på de mellan 18 och 30 år. Vi är en del av Kultur i Väst och är finansierade av Västra Götalandsregionen. Här får du en inblick i våra första fem år – hur FilmCloud blev till, vad vi har gjort och vart vi är på väg. Men framför allt kan du ta del av all den kreativitet och det driv som finns bland de unga filmskaparna i vår region. En viktig del i FilmClouds arbete är att lyfta fram de unga filmare som är verksamma i regionen. Genom att publicera intervjuer och texter på vår hemsida, hoppas vi inte bara kunna bidra till att andra filmare blir inspirerade och får kunskap om olika resurser som finns tillgängliga. Vi vill även hjälpa till att stärka känslan av att det här är en region där man som filmare kan utvecklas. Här är ett axplock av de över 200 artiklar vi publicerat på vår hemsida hittills. De flesta är nedkortade och finns att läsa i sin helhet på filmcloud.se. Vi har försökt spegla bredden bland de filmare som vi kommit i kontakt med under våra första fem år, och samtidigt visa på vilka stöd som de kunnat använda sig av. Du kan också läsa om idén bakom FilmCloud, bygget av plattformen och lite statistik över delar av verksamheten.

FILMCLOUD FEM ÅR TEXT Jenny Luukkonen om ej annat anges. KOMMUNIKATÖR Zara Tellander FOTO Martin Hammar och Ann-Charlotte Rugfelt Ferm om ej annat anges. OMSLAGSFOTO FRAMSIDA Filip Lyman GRAFISK FORM / ART DIRECTOR Thomas Larsson

FilmClouds Jenny Luukkonen har valt ut och skrivit de flesta av artiklarna till denna tidning. De är hämtade från filmcloud.se där de publi cerats under de senaste fem åren. Jenny är även producent på Frame Filmfestival och ni känner också igen henne från FilmFrukost där hon en gång i månaden samtalar med en inbjuden aktuell gäst.

HEMSIDA filmcloud.se kulturivast.se TRYCK CELA Grafiska AB

Kultur i Väst 2018

Innehåll PROJEKTSTÖD Regidebuten har gett mersmak för Emelia Hansson ....................................... 8

Att inte reproducera den liberala berättelsen.................................................. 12 Mikael Bundsen tvekade inte med sin nya kortfilm ........................................ 13 Premiär för Hugo Andersons kortfilm ”Gröllop” ............................................. 15 Bloggat – Caroline och Mia gjorde kortfilm under workshop i Ramallah ............................................................................ 18

TALANG- OCH UTVECKLINGSPROGRAM Göteborgsfilmaren vann europeisk pitchtävling ............................................. 22

Hon åkte till Färöarna och gjorde ny film på fyra veckor ................................ 24 Bergmanveckan ............................................................................................. 26 Anna Nygren hittade ett sammanhang med The Hub .................................... 28 Hex Pix fick en kurs i ljussättning för skräckfilm ............................................ 30 Nordic Light Workshop ................................................................................... 32 Så föddes idén till FilmCloud ......................................................................... 34

TEKNIK FÖR ATT GÖRA FILM Teknikstöd ger större möjligheter ................................................................... 40

Filmbryggan ger Lily konstruktiv kritik ............................................................ 42 Bloggat – VR-kunnande utbyttes på knytis i Skåne ....................................... 44

HANDLEDNING Premiär för Hashtag ....................................................................................... 48

Storslam för Amanda Leissner ....................................................................... 50 Bloggat – Att beröra på Håskö ....................................................................... 52

VISNING Rekordmånga filmer tävlar i årets Frame ....................................................... 56

Vithetsnormen utmanas med projektet Hair Revolution ................................. 58 Ina Porselius nominerad till New Doc-priset på Tempo ................................. 60 Filmfrukost ...................................................................................................... 62 Bygget av en helt ny plattform ....................................................................... 66 FilmCloud i siffror ........................................................................................... 68

projektstรถd

ATT GÖRA FILM ÄR INTE billigt även om man kan låna teknik och alla ens vänner ställer upp. FilmClouds projektstöd kan sökas två gånger per år och de 25 000 kronorna gör det avsevärt lättare att komma vidare med sitt projekt. Vissa klarar att göra en kortfilm för pengarna, medan det för andra blir början på en finansieringsresa som till och med har slutat med långfilm med nationell och internationell visning på biograf. FilmCloud har även två projektstöd som man söker genom pitch-tävling: FilmCloud Pitch på Frame Filmfestival och FilmCloud Animation Pitch på Trollywood Animation Festival. Via hemsidan kan du även hitta till andra stöd som erbjuds av aktörer som KulturUngdom, Lindholmen Science Park, Svenska Filminstitutet, Gothenburg Film Studios, Film i Väst och kommuner i regionen.

Foto: Gilda Naumanen

PROJEKTSTÖD

Regidebuten har gett mersmak för Emelia Hansson PUBLICERAD 4 DECEMBER 2017

et började som ett nyårslöfte att regissera en egen film. Med pepp och stöd från personer runt omkring står nu Emelia Hansson i färd att färdigställa sin regidebut – kortfilmen Dagfjäril. Emelia Hansson är 23 år gammal men redan något av en rutinerad skådespelare. När hon var 16 år flyttade hon från Orust till Lund för att plugga på en musikallinje, eftersom hon tänkte att en skådespelare nog behövde kunna sjunga och dansa. – Jag insåg där att det här med sång och dans inte riktigt var min grej, så jag började inrikta mig mer på teater och sökte mig till kurser utanför skolan. Via Filmcafé fick hon en roll i kortfilmen ”Kärlek kl 03.56” av Dawid Ullgren, som då gick filmlinjen på Skurups Folkhögskola, och det blev startskottet på filmkarriären. Sedan dess har hon medverkat i bland annat Wallander, Halvvägs till himlen och Vår tid är nu. Att hon fått alla dessa roller menar hon beror både på kontakter och egen ihärdighet. – Jag har alltid varit väldigt driven och alltid letat efter jobb via annonser i tidningen och på internet. Rollen i Wallander fick jag via en öppen casting, och rollsättaren för Halvvägs till himlen tog sedan in mig till en reklamfilm.

Många produktioner har lett till ytterligare samarbeten, och det var när regissören Filip Lyman bad Emelia hjälpa honom med hans kommande filmprojekt, som tankarna på att göra en egen film började växa. Att skriva är något som hon ägnat sig åt till och från, och manuset till Dagfjäril skrev Emelia som en del i sin ansökan till Alma Löws manusutbildning. Filmen handlar om 8-åriga Emma, vars pappa skiftar mellan tre olika personligheter: hjälten, monstret och bäbisen. Emelia beskriver filmen som ett barns kamp att få vara barn, med en förälder som inte klarar av att vara förälder. 9

PROJEKTSTÖD

– Det är en lätt surrealistisk berättelse skildrad genom ett barns fantasi. Emma försöker förstå varför hennes pappa beter sig som han gör, och blir inte bara beroende av honom utan också medberoende. – Det är en lätt surrealistisk berättelse skildrad genom ett barns fantasi. Emma försöker förstå varför hennes pappa beter sig som han gör, och blir inte bara beroende av honom utan också medberoende. Emelia skrev ihop ett treatment och sökte FilmClouds projektstöd på 25 000 kr. Hennes projekt blev ett av de sex utvalda tidigare i vår, och nu i december är filmen redan inspelad och nästan klar. Det krävdes ytterligare stöd och finansiering av KulturUngdom och Gothenburg Studios Development, samt att många kunde tänka sig att ställa upp gratis. – Jag har lyckats få med mig fantastiska människor på det här projektet, många av dem professionellt verksamma och mycket mer erfarna än jag. Min FAD flög ner från Stockholm efter att ha gjort en reklamfilm med Zlatan! Jag känner mig väldigt tacksam, och lär behöva hjälpa dem att flytta och måla om resten av mitt liv… Tanken är att fortsätta med skådespeleriet och arbetet med andras produktioner, som 10

regiassistent och castingansvarig, och på sikt kanske Emelia söker sig vidare till en regiutbildning. Redan nu planerar hon för nya projekt och märker att erfarenheterna från Dagfjäril har satt sina spår. – Jag märker att det har hänt saker med mig, jag har till exempel lättare att se på mina manus mer utifrån. Det här projektet har fått

PROJEKTSTÖD

mig att växa som människa och lärt mig värna om min integritet. Det påminner mig om varför jag tycker det är så härligt med film, att man kan visa på alternativa bilder till det som vi alltid får se.

Foto: Erika Olofsson

Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

PROJEKTSTÖD

Att inte reproducera den liberala berättelsen PUBLICERAD 30 MARS 2015

ör lite drygt ett år sedan fick Mika Gustafson FilmClouds projektstöd för att kunna starta upp arbetet med sitt dokumentärfilmsprojekt tillsammans med Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis. Nu har bitarna till filmen Ni har skapat ett monster om artisten Silvana Imam börjat falla på plats. Numera produceras filmen av filmbolaget Mantaray och de erfarna producenterna Stina Gardell Mika Gustafson och Anna Weitz. Vi möts på Tempo Dokumentärfestival, dagen efter att de alla tre stått på Bio Rios scen för att pitcha sitt projekt inför en fullsatt biosalong. Bilderna de visade var både stiliserade och komplicerade. Materialet bestod av allt från livespelningar till arrangerade sekvenser där Silvana stod på gatorna med en megafon och man förstår snabbt att hon för både

Filmen om Silvana De vann inte pitchen på Tempo, men långfilmen om Silvana Imam blev gjord ändå. Titeln ändrades så småningom till ”Silvana – Väck mig när ni vaknat”, och filmen hade biopremiär hösten 2017.

filmskaparna och fansen är en stark feministisk symbol. Det gjorde att några i juryn undrade om man som publik skulle få se bakom ”bilden av Silvana Imam”. – Det var som att juryn såg en motsättning mellan Silvanas tuffhet kombinerat med den visuella formen och möjligheten att komma nära. Många vill ha ett intimt och nära porträtt och vi förstår den strategin, för det vill man gärna hos en kändis som har en hård fasad, men man måste också förstå att det är det här hårda och häftiga som vi vill dokumentera, förklarar Olivia. – Vi har hela tiden jobbat för att inte reproducera bilden av hur problematiskt det är att vara kvinna, rasifierad eller homosexuell i den här branschen utan i stället skapa motbilder där man som icke-norm får vara självklar. Många vill ha en film som visar hennes sårbara kamp för att ta sig från botten till toppen och då hamnar man lätt i ett berättande som stärker en liberal, kapitalistisk idé, man reproducerar bilden av att alla kan, bara de vill. Vi kommer inte göra den filmen men det är skitsvårt för man trillar lätt dit, i den berättelsen, eftersom man har sett det förr, säger Mika. Idén till den här filmen tycks ha kommit ganska spontant. Olivia träffade Silvana Imam genom en vän, då hade bara låten I.M.A.M släppts. Kort därefter gjorde Olivia och Mika videon till I.M.A.M - jjRemix och efter det bestämde de sig för att göra en dokumentärfilm om henne. Det var i den vevan som Christina kom in i bilden.

På Guldbaggegalan 2018 kammade filmen hem priset för Bästa Dokumentär, och den har sedan dess visats på festivaler runt om i världen.

PROJEKTSTÖD

– Det här kom också precis efter vad som hände i Kärrtorp och i Malmö åttonde mars, så tanken från början har hela tiden varit att koppla Silvana till samtiden och det som händer nu. Just då var hon en förhållandevis okänd artist, att hon skulle komma att bli så stor som hon är nu hade ingen av oss nån aning om då, säger Mika. Från början var tanken att kanske släppa materialet i omgångar på Youtube, det viktigaste var att det kom ut. Efter att ha tagit varvet via webb-serie har de nu landat i att de vill göra en långfilm. – Detta är ett feministiskt tidsdokument, vi kände att folk behöver se det och det måste dokumenteras. Men i somras insåg vi att vi hade något bra på gång som vi inte bara kunde släppa ifrån oss och vi ville inte låta någon annan bestämma över det. Det skulle kunna bli väldigt fel, berättar Mika. Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

Mikael Bundsen tvekade inte med sin nya kortfilm PUBLICERAD 19 AUGUSTI 2014

ikael Bundsen må bara vara 25 år men har redan hunnit göra en hel del som filmregissör. 2006 visade han sin första kortfilm på Göteborgs filmfestival och 2012 tog han sin examen i filmregi från dåvarande Filmhögskolan. Förra året fick han Film Clouds projektstöd på 25 000 kr och vi ville höra med honom hur det går med filmen. Det visade sig att Mikael haft lite annat för sig den senaste tiden... Hej Mikael! Du fick FilmClouds projektstöd förra hösten för kortfilmen Nyår, fast sen gick du och gjorde en annan film först! Hur kommer det sig?

– Nyår är en film som har växt fram ur min strävan att skildra en specifik period och en specifik åldersgrupp. Det finns så mycket jag vill säga med Nyår men eftersom det är en kortfilm är antalet minuter begränsade och det är just den ekvationen som tar tid för mig att lösa. Jag flyttade fram inspelningen för att jag ville köpa tid åt mig själv att arbeta vidare med manuset. Att det blev just den här andra filmen först var något av en tillfällighet. Jag fick en historia berättad för mig av en bekant och historien berörde mig så mycket att jag bestämde mig för att så snabbt som möjligt göra något av den. Jag har en teori om att 13

Foto: Hugo Anderson

PROJEKTSTÖD

många filmers existens ofta avgörs av huruvida man som filmare ger sig själv tid till att tveka eller inte. Det är lite som att beträda en trampolin, om du låter dig själv stå där uppe tillräckligt länge och titta ner så hinner du kanske ångra dig. Kan du berätta lite om vad den här senaste filmen handlar om?

– Filmen heter ”Det bor inga bögar i Bollebygd” och handlar om två unga människor som en gång var förälskade i varandra men som aldrig vågade uttala det. De möts igen av

Mikael Bundsens revansch Efter att inte kommit med i Startsladden på Göteborg Film Festival med Det bor inte bögar i Bollebygd, hade Mikael behov av en revansch. På en kväll, utan några pengar och bara en person

en händelse ett antal år senare och konfronterar då varandra med sina känslor för första gången. Jag är intresserad av filmen på ett rent existentiellt plan, att man hade en möjlighet men inte tog den. Du har tidigare gjort två filmer om ungdomar som just gått ut gymnasiet. Det känns lite som att du rör dig framåt i kronologisk ordning! Kan du själv se en röd tråd i ditt filmskapande?

– Jag vill nå en så hög autenticitet som möjlig med mina filmer och därför har det

till i teamet, spelade han in kortfilmen Mamma Vet Bäst. Filmen hade premiär 2017 och har gjort succé världen över – den har bland annat vunnit Iris-priset, världens största HBTQ-filmpris,

och tog hem de största priserna på Novemberfestivalen. Du kan läsa mer i artikeln Fem frågor till Mikael Bundsen på filmcloud.se.

PROJEKTSTÖD

fallit sig naturligt för mig att skildra miljöer som jag vet att jag kan studera från nära håll. Jag hoppas dock att på sikt kunna utveckla metoder för att skildra andra kontexter än min egen direkta omgivning. Vad gäller en röd tråd så handlar i princip alla mina filmer i grunden om hur människor kämpar för att hitta ett sätt att mötas och nå fram till varandra. Det är något som inte tycks upphöra att beröra mig. Har du några andra planer framöver? Är det sant att du jobbar på ett långfilmsprojekt?

– Ja det stämmer att jag jobbar med en långfilm och jag vill verkligen göra långfilm, men om jag måste välja mellan att göra en långfilm i så ung ålder som möjligt och en riktigt bra kortfilm så väljer jag i alla lägen kortfilmen. Jag tycker det är viktigt att gå emot den rådande uppfattningen om att man bara är ”riktig filmregissör” i kraft av att ha gjort en långfilm och haft den visad på bio. ”Riktig filmregissör” i min mening blir man genom att ta sitt arbete på allvar och fokuserar man på det så blir plötsligt format och längd helt sekundära värden. Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

Premiär för Hugo Andersons kortfilm ”Gröllop” PUBLICERAD 17 FEBRUARI 2017

en bisarra idén att kombinera ett bröllop med en begravning blev grunden till Hugo Andersons film ”Gröllop”. Förra året var hans projekt ett av de som fick FilmClouds projektstöd, och i dag har filmen smygpremiär på Odeon i Skövde för team och vänner. Johannes och Eva har spenderat alla sina pengar på sitt uppkommande bröllop när Johannes pappa dör. Trots det dystra anslaget beskrivs filmen ändå som en skruvad komedi med musikalinslag, och trailern som teamet lagt upp på Facebook har redan fått nära 30 000 visningar. I rollen som den rätt alkoholiserade prästen ser vi Johannes Brost.

Filmfoto: Douglas Olin och Marcus Svensson

Det är lite som att beträda en trampolin, om du låter dig själv stå där uppe tillräckligt länge och titta ned så hinner du kanske ångra dig.

Johannes Brost ur filmen Gröllop.

– Jag ville göra en spännande, udda och rolig film och samtidigt utvecklas som filmskapare. Som regissör har det varit en väldigt stor utmaning att jobba med så många skådespelare och karaktärer på samma gång, det var något nytt för mig men jag känner mig väldigt nöjd såhär efteråt, berättar Hugo. 15

PROJEKTSTÖD

– Jag tror att enbart boendekostnaderna hade gått på 68 000 kronor om vi hade behövt betala, nu fick vi spons från flera olika hotell. Nu ligger fokus helt på att få ut ”Gröllop” till sin publik, men Hugo har några idéer som kanske kan växa till en ny film. – Jag behöver sätta mig ner och skriva lite först för att se vad det kan bli. Men jag jobbar också med en musikvideo till ett band som heter Skitarg, det blir nog något skruvat.

Filmfoto: Douglas Olin och Marcus Svensson

Det är 150 personer som kommer trängas inne på biografen i kväll. Filmen är verkligen nybakad, ljudmixen blev klar i går och Hugo hoppas att få ut den på lite festivaler framöver. – Det är redan klart att den ska visas på Sveriges Kortfilmsfestival senare i år, och så håller jag själv tummarna att den kommer med på Fantastisk Filmfestival. Den har rätt så många fantastiska inslag, den här filmen. Projektstödet från FilmCloud på 25 000 kronor kom väl till användning. Totalt fick de in runt 50 000 kronor i rena pengar och löste resten genom sponsring och folk som ställde upp gratis för att de tyckte det var roligt.

Ur filmen Gröllop.

FilmClouds projektstöd 16

Projektstöd i form av stipendium på 25 000 kr delas ut varje år till 6–8 projekt. Dessutom kan man tävla i FilmCloud Pitch och FilmCloud Animation Pitch som också delar ut 25 000 kr vardera, till att göra film.

PROJEKTSTÖD

Affischen målad av Moa Anderson.

Caroline och Mia gjorde kortfilm under workshop i Ramallah

Jag har alltid velat kombinera mitt filmskapande med att resa

Tidigare i höst reste Mia Herman och Caroline Eriksson till Ramallah på Västbanken för att delta i en filmworkshop under två veckor. På plats delades deltagarna upp i två team som gjorde var sin kortfilm från ax till limpa. De kunde också stöta och blöta film- och livserfarenheter med varandra, och fick nya perspektiv på politik, livsvillkor och tankar om vad som är viktigt för var och en att berätta. Caroline har skrivit ett inlägg till FilmClouds medlemsblogg om erfarenheten.

PUBLICERAD 23 OKTOBER 2018

Bloggat

tt jag nu har varit i Palestina och producerat en kortfilm från början till slut tillsammans med andra filmare från olika länder är fortfarande ganska surrealistiskt för mig. Nordic-Palestinian Filmmakers Workshop har gett mig ett större perspektiv, både på mitt eget liv och mitt filmskapande. Jag och Mia från Göteborg fick lära känna, och bo tillsammans med filmare från de nordiska länderna och Palestina, bli indelade i två grupper och gemensamt skapa en kortfilm under två veckors tid. Jag lärde mig extremt mycket i processen att skapa något kreativt tillsammans med individer jag aldrig träffat tidigare. Att i ett kollektivt filmskapande behöva lyssna, förstå och ta hänsyn till andras åsikter, samtidigt som man försöker lära känna helt nya personer, var tidvis väldigt utmanande och frustrerande, men samtidigt

Mia Herman var också FilmClouds deltagare på workshopen i Ramallah. Här på vägen tillbaka till Ramallah från Döda havet. Foto: Caroline Eriksson

otroligt roligt och utvecklande. Förutom att göra en kortfilm tillsammans åkte vi även på mindre dagsturer. Bland annat till Jerusalem, Bethlehem och Döda Havet. Att spendera varje dag tillsammans med de andra filmskaparna gjorde att man kom varandra nära och Vi spelade in vår film i ett magiskt fick dela många pervackert ökenlandskap. Palestiniern Ibrahim Anton Handal var fotograf sonliga erfarenheter på vår film. Foto: Caroline Eriksson och upplevelser. Nordic-Palestinian Filmmakers Workshop var den första film-workshop jag deltagit i, och jag förväntade mig inte de känslor som uppstod under tiden jag var där, eller när vi alla skulle skiljas åt. Att få uppleva allt detta just i Palestina har hela tiden varit en ganska stor grej för mig. Genom mötet med palestinierna har jag lärt mig att uppskatta det privilegierade liv jag faktiskt lever hemma i Sverige. Det har varit en ögonöppnande erfarenhet att få se hur vardagen ser ut i ett så pass konfliktdrabbat land. Tack vare workshopen har jag mött helt fantastiska individer som blivit nya vänner, och filmare som jag hoppas kunna samarbeta med i framtiden. Jag är jätteglad och tacksam till FilmCloud över att jag fick chansen att delta och ser verkligen fram emot att delta i liknande workshops i framtiden.

Nordic-Palestinian Filmmakers Workshop arrangerades i samarbete med Tvibit (Norge), Young Palestinian Filmmakers Association (Palestina), Klippfisk (Färöarna), Station Next (Danmark) och FilmCloud som svensk partner. Det hela gjordes möjligt tack vare medel från Nordiska Kulturfonden och Nordiska institutet och allt fint planerande och arrangerande av Young Palestinian Filmmakers Associations engagerade filmskapare.

Ibrahim Anton Handal från Palestina, Maria Guldbrandsø Tórgarð från Färöarna och Anne-Marie Bjerre Koch från Danmark hänger i skuggan efter en välförtjänt lunch under en av inspelningsdagarna. Foto: Caroline Eriksson

Caroline Eriksson 19

Talangoch utvecklingsprogram

WORKSHOPS, utvecklingsprogram eller talangprogram är en stor del av FilmClouds verksamhet. Innehållet, längden och platsen kan skilja sig stort men det alla har gemensamt är att de bygger nätverk och relationer för framtiden. Vi ser att samarbeten uppstår och nya filmer möter sin publik tack vare det utbyte som sker mellan deltagare i olika program. Framför allt är det genom FilmClouds samarbete med festivaler och andra natio nella aktörer som dessa program kan erbju das. De internationella programmen har dock blivit fler sedan FilmCloud gick med i partnernätverket Screen Talent Europe och nu ser vi hur relationer byggs över nationsgränserna.

TALANG- OCH UTVECKLINGSPROGRAM

PUBLICERAD 18 JUNI 2018

Foto: Mia Mullarkey

Göteborgsfilmaren vann europeisk pitchtävling

TALANG- OCH UTVECKLINGSPROGRAM

lexi Carpentieri vann årets upplaga av Pitch Forum som arrangerades 13–15 juni, i samband med Norges största kortfilmsfestival i Grimstad, som innebär att han får 5 000 Euro till sin kommande film. Totalt blev tolv unga filmskapare från norra Europa utvalda att delta i pitchtävlingen med sina projekt, som genomfördes inför publik och en jury bestående av tre personer från filmbranschen. Alexi var en av två utvalda FilmCloudmedlemmar på plats och han vann pitchen med sitt projekt, Tjena Tjabo, som i våras även fick FilmClouds projektstöd.

"Glöm inte att kolla på alla människor, ta in alla i storyn och få dem engagerade..."

Grattis Alexi! Hur känns det efter vinsten?

– Det känns jättebra, jag är väldigt glad. Jag åkte upp till festivalen utan några förväntningar, så det känns underbart. Hur förberedde du dig för pitchen?

– Dagen innan pitchen hade vi en workshop med Anniken Fjesme och Guro Ekornholmen från Mediefabrikken, som är med och arrangerar pitchtävlingen. Det var väldigt givande, eftersom det är första gången som jag pitchat ett projekt. Vi gjorde massor med övningar och fick tips på hur man kan lägga upp sin presentation. Vad hade du för strategi?

– Jag var osäker på hur jag skulle lägga upp pitchen, man hade bara fem minuter på sig och jag tänkte först fokusera på historien jag vill berätta. Men under workshopen gav de mig konkreta tips på hur jag kunde tänka, att det

finns en poäng att lägga med varför jag vill göra filmen, hur lång jag tänker att den ska bli och så vidare. Så i slutändan började jag med att först berätta lite om mig själv, var idén kom ifrån, vad idén är och varför jag vill göra den. Vad fick du för frågor från juryn?

– Framför allt om karaktärerna, hur tydliga vissa saker skulle vara. När jag berättade storyn blev det en komprimerad version, så vissa saker fick jag förtydliga. De undrade till exempel varför filmen berättas från just den ena karaktärens perspektiv. Hur var det att stå på scen och pitcha?

– Jag var jättenervös innan och det kändes ganska obekvämt att stå och prata inför publiken som bestod av ungefär 80 personer. Men jag gick upp och tänkte ”glöm inte att kolla på alla människor, ta in alla i storyn och få dem engagerade”. Och när jag gjorde det kändes det som att publiken stod på min sida, och då blev det mer bekvämt. Vad innebär den här vinsten för dig?

– Dels får jag ju stöd från FilmCloud, som öppnade möjligheter för att sätta igång med filmen, men nu när jag fick de här pengarna känns det som att jag kan göra den här filmen utan större ekonomiska hinder. Jag är så tacksam för det! Kan du rekommendera andra att söka till sådana här pitchtävlingar?

– Jag rekommenderar det till 100 procent. Jag var själv ganska osäker på att åka, då jag inte har rört mig i de miljöerna innan och det kändes lite obehagligt och ensam. Men den känslan försvann ganska fort och alla var väldigt positivt inställda. Under pitchen är det många som har lovprisat projektet och tycker det är en film som behöver visas och komma ut. Framför allt har jag fått nya vänner och personer till mitt kontaktnät. Det spelar ingen roll om jag hade vunnit eller ej, jag är lycklig bara av att ha fått erfarenheten. 23

Hon åkte till Färöarna och gjorde ny film på fyra veckor PUBLICERAD 28 AUGUSTI 2015

TALANG- OCH UTVECKLINGSPROGRAM

iana Barzan Mikkelsen spenderade fyra veckor på Färöarna i somras som en av deltagarna i Faroe Tales – ett produktionsläger för unga dokumentärfilmare från Sverige, Norge, Tyskland, Danmark och Irland arrangerat av Screen Talent Europe. Målet var att alla regissörer med hjälp av en klippare och producent skulle skapa personliga dokumentärer med teman som knyter an till Färöarna. – Det har varit en fantastisk upplevelse, bara att få vara på Färöarna och uppleva landskapet och möta alla människor, säger Viana som berättar att de precis låst klippningen för ”Sofia”, filmen som är resultatet av hennes deltagande i Faroe Tales.

Screen Talent Europe Sedan 2015 är FilmCloud med i Screen Talent Europe, ett nätverk av filmverkstäder, mediacenter och liknande institutioner som arbetar

Det var på ett så kallat Living Library, en plats där man kan låna en livs levande person för att samtal med, under den färöiska musikfestivalen G! som Viana träffade Sofia, en transtjej som berättade om sitt liv för henne. – Hon var helt underbar. Först pratade vi engelska med varandra men det kändes svårt att komma varandra nära, så vi bytte ganska snabbt till någon slags skandinaviska. Viana fick följa med Sofia hem till hennes familj, hänga med på prideparad, fira nationaldagen och dessutom bevittna Färöarnas första dragshow. – Jag visste ju ingenting om Färöarna innan jag kom hit och kände liksom wow, har de till och med en prideparad! På Faroe Tales parades Viana ihop med klipparen Selina Håkansson från Malmö och producenten Maura Murphy från Irland. Till sin hjälp hade de färöiska samproducenten Maria Guldbrandsø Tórgarð. Samarbetet mellan de fyra har funkat väldigt bra, trots lite organisatoriska missar. – Klipparna kom efter två veckor och fick sedan två projekt var att arbeta med, så det har varit väldigt stressigt för Selina. Men vi har funkat väldigt bra ihop! Nu håller Maura på att få ihop allt för ljudläggning och grading, sen ska vi skicka in filmen till Göteborg Film Festival är planen. Screen Talent Europe kommer även distribuera filmerna till tv och festivaler i de sju olika länderna! Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

med att utveckla nya kreatörer för film, tv, spel och medieindustrin. Genom att vara aktiv i nät-

v erket strävar vi efter att främja och utveckla våra talanger genom gemensamma projekt, men också att utveckla hur FilmCloud kan arbeta med internationella partners.

På stranden framför Bergmans hus.

Första kvällen möts alla kring grillarna i Sudersand.

Talang dagarna på Fårö Under Bergmanveckan arrangerar Film på Gotland en årlig mötesplats för nya filmare från hela landet. Fem skräddarsydda dagar med gäster, filmvisningar, nya bekantskaper och utflykter i Fårölandskapen.

På Bergmansafari besöker man inspelningsplatsen för bland annat Så som i en spegel.

Platsen där Ingmar Bergman bestämde sig för att bygga sitt hus lockar många med ett film-öga.

När man får träffa festivalens gäster exklusivt så ger det något extra åt instagramflödet.

Willem Dafoe sa att alla regissörer och filmprojekt är olika. Do your thing, verkade han sammanfattningsvis uppmuntra till.

Gruppfoto är obligatoriskt.

TALANG- OCH UTVECKLINGSPROGRAM

FilmClouds egna talangprogram • The Hub (2014–2015) med

Film i Väst med medel från Svenska Filminstitutet • MeetUp at Gothenburg Film Festival –

Screen Talent Europe • Doc Out West (2017–pågående)

tillsammans med Kultur i Halland och Region Värmland med medel från Kulturrådet. • Nordic Light Workshop – Screen

Talent Europe Internationella talangprogram som FilmCloudmedlemmar deltagit i. (Urval) • Lofoten Docs (2018) • Odense Talent Camp • Young Nordic Producers Club • Galway Stories (2016)

Anna Nygren hittade ett sammanhang med The Hub PUBLICERAD 8 MAJ 2015

å söndag är det årets sista chans att söka FilmClouds projektstöd, och en vecka efter det måste ansökan till höstens omgång av The Hub vara inne. Med sitt kortfilmsprojekt Hästkött kammade Anna Nygren både hem projektstödet i höstas och en plats i vårens upplaga av The Hub. Filmen, som handlar om relationen mellan tre flickor och hur den tar sig uttryck

• Nordic-Palestinian filmmakers

workshop (2018) • Faroese Tales (2015) • FEST Training Ground • Young Nordic Film Link • VR/360 workshop på NUFF

i Tromsø • WEAVE – Workshop på

NUFF 2016 i Tromsö Återkommande nationella och internationella talangoch ut vecklingsprogram som FilmCloud medlemmar deltagit i. (Urval) • Uppsala Talangdagar • Reflektor • Talangdagarna på Fårö

– Bergmanveckan • Tempo Meetup • Grimstad Talent & Pitch • Doc Out West • CinemAfrica Workshop

Ur kortfilmen Hästkött

i skolan och i stallet, ska skildra svåra känslor, hårdhet och svek ur en subjektiv synvinkel. Anna har tidigare varit verksam i Östergötland och efter flytten till västkusten var hon i behov av att hitta ett sammanhang att verka i som filmskapare. – Det var därför jag sökte till The Hub. Det har gett mig en chans att träffa andra som arbetar med film och hjälp med att utveckla mitt manus. Jag har även fått massor av bra tips på allt från personer att jobba med till vad man ska tänka på när man ska jobba med barn och hästar.

TALANG- OCH UTVECKLINGSPROGRAM

– Det var därför jag sökte till The Hub. Det har gett mig en chans att träffa andra som arbetar med film och hjälp med att utveckla mitt manus.

Fokus under våren har varit att hitta ett team och inspelningsplatser. Filmen kommer till stora delar att utspela sig på ett stall, så det är framför allt sådana miljöer som Anna har letat efter. – Det har varit väldigt roligt att åka runt och kolla in alla dessa stall och ridskolor. Nu gäller det bara att välja ut vilka platser vi ska ha, spika teamet och sätta igång med casting. Det är bara barnskådisar i filmen, vilket känns roligt men också svårt. Är du sugen på att arbeta med Anna och hennes projekt? Du kan kontakta henne via våra medlemssidor!

Anna Nygren, 4:e från vänster, tillsammans med de andra filmarna i The Hub.

The Hub The Hub var ett talangprogram som drevs av Film Cloud och Film i Väst 2014–2015, med stöd av Svenska Filminstitutet. Syftet var att stärka kvinnliga kreatörer inom film, och riktade sig till verksamma manusförfattare, regissörer, dokumentärfilmare och producenter. The Hub bestod av ett långt utvecklingsprogram på 12 månader för mer etablerade

filmskapare, och ett kort program på 6 månader för unga talanger. Totalt antogs 15 stycken till programmet, bland andra fotografen och regissören Minka Jakerson, manusförfattaren Lovisa Löwhagen och producenten Erika Malmgren.

.. skrAckfilm Hex Pix fick kurs i ljussättning för

PUBLICERAD 3 JULI 2014

issa kanske spenderar sin sommar med att vara ute i solen, dricka kaffe eller ligga i soffan med en god bok. Andra letar febrilt efter rekvisita till sin skräckfilm och filar på manus inne på sin kammare. I Borås har ett gäng filmare gått ihop under namnet Hex Pix och i augusti ska de spela in sin kortfilm om några ungdomar som gör det vanliga misstaget att hänga i ett spökhus. – Jag är fascinerad av fantasy och det övernaturliga. Genom att göra den här filmen får jag chansen att göra något riktigt roligt och samtidigt få utlopp för intresset för att arbeta kreativt med manus, filmning och redigering, berättar Jakob Österbacka som tagit initiativ till Hex Pix.

Hex Pix har jobbat väldigt intensivt och metodiskt under året för att ta fram skisser och testa olika idéer inför inspelningen om en månad och på så sätt komma fram till hur de ska arbeta tillsammans. Men det fanns vissa saker som de behövde lite hjälp att lära sig mer om. – Ingen av oss hade egentligen någon koll på vad som behövs när det kommer till ljussättning. Vi förstod att det var väldigt viktigt, men hade ingen kunskap om det. Därför sökte de till FilmCloud om att få göra en workshop-on-demand kring just ljussättning. Den hölls på Brygghuset i Borås och leddes av ingen mindre än ljusmästaren Luisa Fanciullacci. – Eftersom vi skulle göra en skräckfilm så anpassade Luisa ljuskursen efter just det temat, vilket var extra användbart för oss. Dessutom visade hon olika exempel på skräckfilmstrailers och beskrev hur ljuset var uppsatt. Det var även väldigt bra att vi fick bygga upp egna scener att ljussätta, säger Jakob. Planen är att filma allt under augusti, eftersom många av medlemmarna i Hex Pix försvinner åt olika håll under hösten för att jobba och plugga. Filmen ska släppas på Youtube framåt vintern och en visning kommer antagligen arrangeras på Brygghuset i samband med det. Och gruppen verkar ganska peppade på att göra mer film framöver. – Vi vill fortsätta med Hex Pix så länge som möjligt, eftersom det visat sig vara något som faktiskt fungerar i praktiken med tanke på alla möjligheter som ges till unga som håller på med film. Målet är att göra filmer och ha så roligt vi kan. Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

Mycket ljusutrustning måste lastas ur i Film i Västs studio i Trollhättan. ”Hands on” med en gång för deltagarna.

Luisa entusiasmerar kring ljus samtidigt som mycket information och fakta bubblar ur henne.

Nordic Light Workshop En tredagars Screen Talent Europe-workshop med belysningsmästaren Luisa Fanciullacci med målet att skapa det typiska ”Bergman-ljuset” eller ”nordiskt naturligt ljus”. Vid lampstativen i Trollhättan möttes ljus intresserade som var utvalda av våra partners i Tyskland, Danmark, Sverige och Irland. 33

Så föddes idén till FilmCloud INTERVJU MED PIA-MARIE WEHRLING, FILMKONSULENT PÅ KULTUR I VÄST

Pia-Marie Wehrling har arbetat med frågor som rör unga filmare i över tio år, framför allt som filmkonsulent på Kultur i Väst. Hennes arbetsområde sträcker sig brett över många olika områden, som skolbio, filmkunnighet och konstartsutveckling.

INTERVJU

Tillsammans med bland andra studieförbunden, Filmcentrum Väst och KulturUngdom gjorde hon en kartläggning över de resurser som fanns. Hon insåg att tröskeln för att hitta till resurserna var hög. Här föddes idén till FilmCloud.

är hon började arbeta för Västra Götalandsregionen 2008 fanns det inte någon tydlig struktur som synliggjorde vilka möjligheter det fanns att få stöd, om man var ung och höll på med film. Pia-Marie började med att dra ihop alla aktörer som gjorde något för unga filmare. Tillsammans med bland andra studieförbunden, Filmcentrum Väst och KulturUngdom gjorde hon en kartläggning över de resurser som fanns. Hon insåg att tröskeln för att hitta till resurserna var hög. Här föddes idén till FilmCloud. Förslaget skissades fram tillsammans med Film i Väst och KulturUngdom – en hemsida som skulle fungera som en portal till alla de möjligheter som fanns för filmare, och en yta där olika aktörer skulle kunna samarbeta. – Det var vi tre som hade långsiktiga uppdrag i regionen som på sikt kunde förbättra möjligheterna för unga filmare. Vi motsvarar också tre olika nivåer, från den unga amatören, till talangen, och till sist proffset. Tanken var att om vi kunde tydliggöra den här 36

trappan, tillsammans med de övriga resurserna som fanns, då skulle vi ha någonting konkret som filmare kan navigera efter, berättar hon. Genom att visa upp behovet, liksom förslag på en lösning, fick politikerna upp ögonen för problemet. Men det tog tid. – Jag började 2009 med det här arbetet på allvar, 2012 fick vi ett uppdrag av Kulturnämnden att driva FilmCloud som ett projekt under tre år och våren 2013 lanserade vi hemsidan. Vad tror du var avgörande för att FilmCloud skapades?

– Politikernas vision om att vi ska vara en stark filmregion. Man höll med om att om vi ska vara en stark filmregion, måste vi tänka på nästa generations filmare och stärka dem. Det räcker inte med Film i Väst och deras verksamhet. Så här fem år senare tycker hon att Film Cloud skulle behöva mer resurser för att möta behovet som finns, och för att regionen ska bli jämbördig med Stockholm och Skåne. – Vi är en jättestor region med 49 kommuner. Vår ursprungliga vision där två personer

INTERVJU

jobbade heltid med Film Cloud hade behövts. Nu är det två personer som tillsammans jobbar en heltid. Jag tycker det är viktigt att vi är starka på den nationella filmkartan, och även aktiva internationellt, för att driva på utvecklingen för unga filmare. Men då behövs det förstärkning. Pia-Marie tycker framtiden känns spännande, inte minst om planerna på ett filmhus i Göteborg går i lås. Där ser hon möjligheterna i att utnyttja det FilmCloud redan åstadkommit och utveckla det ett steg vidare. – Där skulle man kunna utgå från Film Clouds sätt att arbeta och nå ut till fler, personer som kanske inte ens ser sig själva som filmare eller som har svårare att ta sig in i filmbranschen. Vi behöver också samarbeta mer med de samarbetsparter vi redan har. Det är viktigt att det finns olika aktörer som kompletterar varandra och att vi hittar vår nisch i det hela. Ska vi vara en stark filmregion måste vi ha starka aktörer som är lätta att nå och som håller hög kvalitet. 37

Teknik fรถr att gรถra film 38

TILLGÅNG TILL TEKNIK är naturligtvis viktigt för den som vill göra film. Det är i dag mycket lättare att filma med god kvalitet, kanske till och med med en smartphone. Det är också flera, men verkligen inte alla, som har en egen kamera. Däremot har filmare sällan egen nödvändig kringutrustning till exempel för ljud eller ljus. I många fall krävs det dessutom att man spelar in på en professionell kamera. FilmCloud har identifierat detta behov och har valt att på hemsidan redovisa var i regionen det finns teknik att låna eller hyra. FilmCloud lånar också ut teknik i mindre skala och flera andra aktörer erbjuder resurser som redigering och kameror. För de som vill spela in med professionell teknik finns ett erbjudande med kraftigt reducerade priser genom Gothenburg Studios Development.

Teknikstöd ger större möjligheter PUBLICERAD 4 MARS 2014

Ingen kan väl ha undgått den flitiga filmverksamhet som vuxit fram ute bland AGA:s gamla fabriker på Lindholmen. Gothenburg Film Studios drar sitt strå till stacken för att lyfta upp Göteborg på filmkartan, inte bara i Sverige men också i Skandinavien. Här spelas det in svenska tv-serier såväl som långfilmer från våra nordiska grannar. Förutom studiolokaler finns här ett kluster av olika filmföretag som erbjuder tjänster och hyr ut utrustning, rekvisita och kontorslokaler.

TEKNIKSTÖD

edan ett år tillbaka har Gothenburg Film Studios ett regionalt uppdrag att stötta unga filmare, vilket gör att de inom ramen för sitt Development arbete erbjuder teknikpaket och studiostöd till kortare filmprojekt. De är också en av FilmClouds viktiga samarbetspartners, tillsammans med aktörer som bland andra Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad och Doris Film. En av de unga filmarna som fått stöd från Gothenburg Film Studios är Michael Stöen, och i slutet av mars har hans kortfilm ”Mamma Therese” premiär i Göteborg. – Vi fick hyra en RED One till ett kraftigt rabatterat pris vilket har inneburit att vi sluppit kompromissa lika mycket i produktionen. Alternativet hade varit att spendera betydligt mindre på scenografi, smink och kostym för att ha råd att hyra en RED själva eller så hade vi fått filma med en DSLR-kamera, vilket jag absolut inte ville göra, säger Michael, som skrivit och regisserat ”Mamma Therese”. Bakom projektet står det nystartade filmkooperativet Cassandra Pictures. – Filmen problematiserar våra vardagliga koncept om själviskhet kontra osjälviskhet och fokuserar på skillnaden mellan ytliga

handlingar och handlingar baserade på djupa känslor. Vi ville fördjupa oss i frågan om det ens någonting som man kan kalla en osjälvisk handling. Förutom teknikstödet från Gothenburg Film Studios Development fick Cassandra Pictures ekonomiskt stöd från KulturUngdom och ABF i Göteborg. Ett företag sponsrade även filmen med mini-helikopter och bidrog med kompetens till flygfilmningen som krävdes för vissa scener. Filmen skickas nu runt till internationella festivaler internationellt och gänget bakom filmen planerar för en längre version baserad på samma berättelse, så snart de hittat en producent som är villig att gå in och söka pengar från SFI. För Michael är det klart att det är film som han ska ägna sig åt framöver. – Jag vill fortsätta göra så mycket film som jag hinner mellan mina frilansjobb och olika extrajobb. Förutom att gå vidare med ”Mamma Therese” så ska jag skriva färdigt en av mina nya kortfilmsidéer och förhoppningsvis starta produktionen i tid för att kunna filma den nästa sommar. Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

Teknikstöd Teknikstöd kan sökas löpande och består av kamera- och ljudutrustning till ett värde över 40 000 kr.

På Filmbryggan finns det möjlighet att klippa sin film.

TEKNIKSTÖD

kommer jag att redigera den här på Filmbryggans dator. Hur hittade du till Film bryggan?

– Jag fick Giraffstöd, Uddevallas ungdomspeng, i april och de som jobbar med det stödet gav mig tipset att höra av mig till Shaker och Niklas.

Foto: Ingrid Nilsson

Vad är det för film du håller på med?

Filmbryggan ger konstruktiv kritik

– Den heter Incognito och handlar om rättigheter för HBTQ- personer genom historien. Berättelsen kommer att gestaltas med dans, skådespeleri och musik. Har du gjort någon film tidigare?

– Jag har gjort en ful film med handkamera som tog en månad att göra. Incognito har jag redan hållit på med i snart ett år och planen är att den ska vara klar i februari.

TEXT: INGRID NILSSON PUBLICERAD 3 NOVEMBER 2016

Vad vill du göra när Incognito är klar?

ag har en glad nyhet, jag har fått K-pengar från KulturUngdom, typ 9 000 kr!”, säger filmaren Lily Malm när hon kommer in genom dörren på Filmbryggan. Shaker K Tahrer gratulerar henne och rekommenderar att hon använder pengarna till fika så filmteamet håller sig glada.

– Jag kommer skicka in filmen till Filmfestivalen Corax i Uddevalla. De kommer i sin tur att skicka den till Frame. När jag slutar gymnasiet vill jag vara med bakom kameran och se hur det går till på en större filminspelning. Till en början var jag mest intresserad av manus, nu är jag mest intresserad av regi men även ljussättning och foto.

Vad gör Filmbryggan för dig, Lily?

– Jag har haft kontakt med Shaker och Nicklas Lundin i fyra månader. De har hjälpt mig utveckla mitt manus genom att ge mig konstruktiv kritik. Jag lånar en dolly här nu som min fotograf ska träna på att köra innan inspelningen börjar. Nästa vecka kommer jag tillbaka för att låna ljus och få en sista manushandledning innan inspelning. När filmen är färdiginspelad 42

Incognito Lily Malms film hittade faktiskt fram till Frame, regionens stora kortfilmfestival, och blev utvald för visning 2018. Incognito vann Bästa Film i Mellanviktsklassen, ett pris som innebar 5 000 kr från KulturUngdom samt att filmen fick representera Västra Götaland på Novemberfestivalen i Trollhättan, den nationella tävlingen för unga filmare.

Stödet från Gothenburg Studios Development ger dig möjlighet att både låna kamera och hyra den senaste professionella tekniken till rabatterat pris. Manusgenomgång vid inspelningen av Amanda Leissners ”Bikupan”.

VR-kunnande utbyttes på knytis i Skåne

Bloggat

På en gård i kullabygden i Skåne samlades ett udda gäng i början av oktober. Här skulle det utbytas kunskaper och erfarenheter kring XR. Arrangemanget gick under namnet ”The Boost XR knytkalas” och arrangeras av BoostHBG som bland annat är ett resurscentrum för transmedia och XR (Virtual Reality/Augmented Reality/Mixed Reality) i Helsingborg. Dagarna gick ut på att lära, nätverka och dela. I samarbete med Filmbasen, Film Västernorrland, Region Gävleborg och FilmCloud erbjöd BoostHBG platser på lägret som vi utannonserade på FilmClouds 44

VR och AR kommer att revolutionera sättet vi berättar historier på

PUBLICERAD 22 OKTOBER 2018

östen 2016 kom jag i kontakt med VR för första gången. Helsingborgsbaserade Boost, Sveriges ledande resurscentrum för transmedia och XR (Virtual Reality/ Augmented Reality/Mixed Reality), arrangerade då ett VR-labb där personer med intresse för mediet fick ta del av föreläsningar och mötas i grupper för att ta fram prototyper i sann hackathon-anda. Det har gått två år sen dess – och även om VR varken nått en mass-adaption eller ett formspråk som tydligt definierar var mediet är på väg har jag efter helgens äventyr kommit fram till att jag är övertygad. VR och AR kommer att revolutionera sättet vi berättar historier på, och jag vill vara med! Titeln för helgens äventyr var "The Boost XR Knytkalas" med undertexten "You bring your knowledge and we all share freely", vilket var precis vad som hände. Över 20 deltagare med olika erfarenhetsnivåer och bakgrunder (storytellers/visual artists/regissörer/360-producenter/programmerare/3D-artister/ AR-utvecklare/mediastrateger/problemlösande teknikfantaster) slussades ut till ett bed & breakfast i skånska Jonstorp och knytkalaset var igång. Jag fick bland annat uppleva workshops i 360video, workshops i binaural audio, i att designa en fysisk XR-upplevelse utefter ett spatialt tänkande, en workshop i AR-utveckling och en workshop där vi tog fram en 360-video som kombinerades med en prototyp på en sensorisk väst som dels kunde göra så att man kände ett tryck på kroppen (t.ex. användbart om du blir skjuten av en pil i en XR-upplevelse och vill få

deltagaren att känna träffen på den fysiska kroppen) och dels kunde sända ut dofter som kunde förstärka XR-upplevelsen. Parallellt med dessa workshops pågick workspaces som styrdes upp av deltagare som kände att de hade kunskaper de ville dela med sig av. Jag hann bland annat göra mitt första 3D-träd i Blender och deltog också när Herman Fredlund (en sann XR-entusiast som verkligen experimenterar och älskar att hitta kreativa lösningar inom det framväxande mediet) lät gruppen scanna in sig själva som 3D-modeller till den virtuella datorvärlden. Maxat. Det kändes som ett roligt läger jag inte ville lämna. Och den som läser detta kanske tänker att XR inte är mer än ett läger för technördar som älskar teknologi – vilket jag till viss del har känt när jag varit på liknande tillställningar tidigare – men helgen i Jonstorp var någonting annat. Folk var öppna och drivna av en gemensam ambition att lära sig. Oavsett erfarenhetsnivå fanns det en känsla av att utgångspunkten var densamma: hur gör vi för att hitta och utforma språket i XR? Christine T. Berger, Emmynominerad för sitt VR-verk Wonder Buffalo, var också på plats. Det var riktigt fett att få uppleva det verket. Efteråt utbrast jag till några andra deltagare: "Det är det här jag har väntat på! Ett VR-verk som utnyttjar mediets kraft fullt ut!" Det var efter Wonder Buffalo som jag bestämde mig för att satsa på VR. Jag är otroligt glad över att få uppleva den kontext och den miljö av gemensamt lärande som uppstod under XR-knytkalaset. De möten och de samtal som ägt rum har inspirerat och fött idéer på många fronter. Det känns som om det bubblar i oss alla som deltog. Som att detta bara är början på en resa och ett XR-community som kommer bli större och större. Det finns en sägning (som inte är sann men ändå funkar ganska bra i det här fallet) om att den första närbilden i film uppfanns först efter 50 års filmskapande. Vi är knappt tio år in i VR-språkets historia och blotta tanken på att ha chansen att vara en del av att utforska och forma det nya mediets språk känns otroligt spännande. Jag tackar Boost som håller gnistorna vid liv! Ismaila Jallow

hemsida. En av de sökande var Ismaila Jallow som intresserat sig för VR under de senaste åren. Han samlade sina tankar om XR och dagarna på gården i Skåne i ett inlägg på FilmCluds medlemsblogg.

Ismaila Jallow

HandÂÂ ledning 46

RÅDGIVNING och handledning har sedan starten varit centrala områden för FilmCloud. Erfarenheten av och kunskapen om filmskapande skiljer sig ganska stort åt inom den grupp som FilmCloud vänder sig till. För den som är ny i filmens värld blir det oftast aktuellt med rådgivning och vägvisning, medan den som har ett par kortfilmer i bagaget kan söka FilmCloud Cumulus. Stödet ger filmaren möjlighet att få fördjupad och specialiserad handledning av en professionell hantverkare inom film.

kberg

id As

: Astr

Foto

Premiär för Hashtag INTERVJU MED MANUSFÖRFATTAREN JESSIKA JANKERT PUBLICERAD 19 APRIL 2016

HANDLEDNING

dag är det premiär för webbserien Hashtag på SVT Play, en serie om små handlingar som får stora konsekvenser. I åtta avsnitt kommer vi kunna följa några gymnasieungdomar i en berättelse som är inspirerad av det så kallade ”Instagram-upproret” som skedde i Göteborg 2012. Serien är skriven av Jessika Jankert och Lovisa Löwhagen som är aktiva som manusförfattare i Göteborg. Vi slängde iväg ett mejl till Jessika som just nu befinner sig i Frankrike, långt bort från allt ståhej kring premiären, och ställde några frågor kring hur det känns att se resultatet av flera års slit och hur vägen hit sett ut. Du och Lovisa har skrivit på det här manuset jättelänge! Hur har processen varit?

– Ja det har verkligen varit en process! Det hela började med att vi under hösten 2012 delade kontor och började prata om att vi skulle vilja skriva något ihop. Efter en hel del samtal kom vi fram till att det saknades bra drama om och för unga. I samma veva blev det upplopp i Göteborg på grund av ett Instagram-konto. Vi följde händelseutvecklingen under våren och bestämde oss för att låta liknande händelser bli ramberättelsen för vår historia. Vad tänkte du när du fick se det filmade materialet för första gången? Är det annorlunda från hur du själv föreställt dig den här berättelsen?

– Det var jättekul och pirrigt att se det filmade materialet. Jag älskar verkligen hur de fyra huvudpersonerna tagit till sig sina karaktärer och gestaltat dem på sitt sätt, med sina kroppar och språk. Resultatet överträffar allt jag vågat hoppas på, och det ligger faktiskt ganska nära vad jag föreställt mig. Du är ju medlem i FilmCloud och våren 2014, när ni var djupt inne i manusbubblan, sökte du FilmClouds handledarstöd. På vilket sätt hade du nytta av det?

– Handledarstödet betydde jättemycket för oss där vi befann oss just då, i början av vår process. Vi hade skrivit ihop ett tag och började bli blinda för vad vi höll på med. Då var det helt grymt att kunna ta in en utomstående blick på projektet som kunde leda oss vidare. Bäst med stödet var att det var enkelt att söka och att vi fick svar så snabbt. Som manusförfattare har man ju ingen egen utvecklingsbudget och oftast vill man komma en bit på vägen innan man går till producent och finansiärer. Då är det så himla bra att kunna söka den här typen av små stöd för att komma vidare. Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

HANDLEDNING

Storslam för Amanda Leissner PUBLICERAD 19 DECEMBER 2014

et är en underdrift att säga att det går bra nu för Amanda Leissner. Den senaste veckan har hon mottagit både Trollhättan Stads kulturstipendium, utvecklingsstöd från Moving Sweden och Göteborg Stads projektstöd för film och rörlig bild. En ganska bra födelsedagspresent kan man säga. – Jag fyllde 27 i onsdags. De senaste två åren har jag haft rätt mycket ålderskris i samband med min födelsedag, men nu när vi plötsligt fått in 200 000 kr till vårt filmprojekt så kändes det plötsligt rätt lugnt, berättar hon. Projektet heter ”Bikupan” och handlar om Johanna som längtar efter sin tvillingbror Jeppe. Men han sitter på rättspsyk för mord på deras syster och filmen kretsar kring de komplexa känslor man har inför någon som man älskar men som gjort något hemskt. – Jag tycker att de anhörigas perspektiv saknas i film, berättelser som skildrar den

– Jag tycker att de anhörigas perspektiv saknas i film, berättelser som skildrar den ambivalens som man kan känna gentemot människor som står en nära. ambivalens som man kan känna gentemot människor som står en nära. Idén till filmen fick hon under sitt år på Broby Grafiskas manusutbildning för drygt två år sedan. Där träffade hon även Jonas Eskilsson som nu är kreativ producent på projektet.

Bikupan Filmen Bikupan fick stöd från Moving Sweden och hade premiär på Göteborg Film Festival 2016. Den visades på SVT samma år och Amanda Leissner uppmärksammades med artiklar och inslag bland annat i GP, Sveriges Radio, TTELA och ETC.

– Han var ändå inne och pillade i manuset hela tiden, så det blev naturligt att han skulle bli delaktig i projektet, säger hon och skrattar. Det är första gången som både Amanda och Jonas jobbar på det här sättet men hittills har det gått väldigt bra. Amanda har tidigare jobbat gemensamt med andra på olika filmprojekt, framförallt genom filmkollektivet Everyone We Know som hon och några andra filmare startade efter att de gått ut Katrinebergs folkhögskola. Skillnaden här är att nu har hon och Jonas gemensamma diskussioner och utvecklar projektet tillsammans men ansvaret är uppdelat efter deras roller som producent och manusförfattare. Samarbetet fick även en skjuts med hjälp av FilmClouds handledarstöd som Amanda sökte i somras. – Det har bidragit till att Jonas har kunnat prioritera arbetet som producent för ”Bikupan”. Om han hade fått ett annat jobberbju-

dande skulle han antagligen varit tvungen att ta det, men med det här stödet fick han möjlighet och tiden att även arbeta med vårt manus. Med alla nya stöd i hamn har de nu lite ro att utveckla manuset vidare, något som görs tillsammans med de skådespelare som redan är tillsatta. Tanken är att filmen ska bli 60 min lång och att de ska söka produktionsstöd från Moving Sweden i vår. Just formatet är något som upptar de flesta filmskapares tid eftersom det spelar roll vilka pengar man har möjlighet att söka för sitt projekt. – Det är märkligt hur mycket man måste tänka på de där minutrarna, säger Amanda som ändå tror att en timma är lagom för att berätta just den här historien. Men får de avslag från Moving Sweden så får de ta några steg tillbaka och se vilka alternativ som finns. – Oavsett om vi får ytterligare produktionsstöd så ska det bli film, på ett eller annat sätt. 51

Att beröra på Håskö

Bloggat

Genomgång med Soni Jorgensen.

PUBLICERAD 22 OKTOBER 2018

fter 40 mil i bil från Göteborg anländer vi till Fyruddens hamn i Gryts skärgård på östkusten. Vi möter upp okända ansikten som inom några timmar blir till inspirerande kollegor och vänner. Boel, Eva, Melo, Robban, Sarah, Gisela, Mika, Kevin och Soni Jorgensen som är workshopens ledare. Efter en frisk båttur mellan skären kliver vi i land på Håskö. Kossor och katter tar emot och vi tilldelas olika små stugor. Med sig har alla var sitt projekt. Det är allt från animerad sci-fi till skräckfilm och svensk action och komedi. De flesta är tänkta som långfilmslängd och det är också detta som workshopen till största del handlar om. Projekten är i helt olika faser. Från synopsis på ett halvt A4 till 30 sidor manus. Förutom en längre föreläsning får alla en timme öppen konsultation om respektive projekt med Soni. Hon har läst alla projekt innan, gjort en nedbrytning och förberett frågeställningar och bra input. Att sitta med under de övriga deltagarnas genomgångar berikade ens egna projekt mycket då man verkligen kan applicera det mesta som sägs på vilken historia som helst. Det dramaturgiska berättandet är universellt. Soni utgår i sitt arbete och i dessa analyser från det organiska berättandet och Frank Daniels idéer om huvudkaraktärens ”want” och ”need”. Alltså vad din karaktär vill och vad din karaktär egentligen behöver. Den yttre viljan mot det inre behovet. De är sällan samma och kan med dramaturgisk fördel vara varandras motsatser. Som till exempel i ett av hennes filmexempel,

Little Miss Sunshine. Där vill huvudkaraktären, pappan i familjen, ta sin familj till en skönhetstävling där dottern också ska vinna tävlingen. Men vad han egentligen behöver är att inse att livet inte handlar om att vinna. Soni berättade om det organiska berättandet och visade en del exempel från andra filmer i olika genrer, som Bourne Identity, Suffragette och Mustang. Vitt skilda filmer men som i de flesta fall har många likheter när de bryts ner. När det inte var för kallt hölls föreläsningar och genomgångar under bar himmel och när de kalla vindarna drog in flyttade vi in i en fin timmerstuga. Måltiderna ingick till viss del och bestod då av råvaror från vattnet runtom: sik, lax, abborre och räkor. De som driver stället rökte i det egna rökeriet och allt smakade förstås fantastiskt gott. Vårt egna projekt som går under arbetsnamnet Att Beröra eller Touching Humans fick stöpas i Sonis och Frank Daniels want- och needform precis som alla andra. Vad vill egentligen Alva och framför allt, vad behöver hon? Vårt filmprojekt är, precis som vår förra film Småstad, en slags hybridfilm mellan dokumentär och fiktion där en hel del autentiskt material ska in i en fiktiv historia. I Att Beröra flirtar vi också lite med superhjältegenren, något som vi också bör ta i beaktande när vi jobbar vidare dramaturgiskt. Ska vi jämföra vår Alva med Clark Kent och Bruce Wayne? Tjänar historien på att få in en liten kärlekshistoria? Behöver vi förklara hur Alva har fått sin gåva? Detta och många andra tankar vi tar med oss från fyra otroliga dagar på Håskö. Vi tar också med oss nya vänner och inspiration. Det är underbart hur alla bjuder på sig själva och sina projekt. De flesta av helgens nio projekt har en personlig förankring hos sina kreatörer. Alla vill förstås att alla ska lyckas och att samtliga filmer ska se dagens ljus och biosalongens mörker. Vi tackar Film i Öst och FilmCloud för dessa fantastiska dagar och en rejäl skjuts för vårt projekt.

Anna och Johan tar med sig inspiration från dagarna på Håskö.

Sol, vatten och laptops.

Anna Potter och Johan Löfstedt 53

Visning

ATT FÅ VISA SIN FILM på en biograf är natur ligtvis ett mål för de flesta filmskapare. Att se filmen tas emot av en publik kan ge många insikter och ger kanske även erfarenheter som man kan ta med sig till nästa filmprojekt. Kultur i Väst har drivit Frame Filmfestival sedan 2008. Festivalen får in omkring 100 bidrag från unga filmare varje år, i olika tävlingsklasser. Ungefär 40–50 bidrag visas på biograf i Göteborg. Flera av Framefilmerna har på olika sätt fått stöd genom FilmCloud och under festivalens programpunkt FilmCloud Pitch prisas en vinnare efter pitch inför publik med 25 000 kronor till sitt kommande filmprojekt under utveckling. FilmCloud verkar även genom olika samarbeten för att unga filmare ska kunna visa sin film. I nära samarbete med Tempo Dokumentärfestival och andra regioners filmverksamheter skapade festivalen kategorin New Doc där nya filmer från hela Sverige möter en dokumentärälskande publik. FilmClouds medlemmar har även genom ett samarbete med Doc Lounge kunnat visa sina filmer som förfilm på deras föreställningar. 55

VISNING

Rekordmånga filmer tävlar i årets Frame PUBLICERAD 7 MARS 2016

VISNING

år kom 118 bidrag från 23 kommuner in till Västra Götalands festival för kortfilm – en festival som dessutom firar femton år i år. Nu ska en namnkunnig jury med bland andra Sanna Lenken, Emma Gray Munthe och Roxy Farhat se på massor av film och kora vinnare i fyra tävlingsklasser. – Det känns naturligtvis helt fantastiskt att rekordmånga filmer hittar till Frame! Vi kan också konstatera att den nya tävlingskategorin konstfilm har lockat många nya filmskapare, det är jätteroligt, säger Anna-Karin Johansson, producent för Frame.

Det är fortfarande filmare från Göteborg som dominerar men spridningen i regionen ökar i år till 23 representerade kommuner, med bidrag från bland annat Falköping, Lilla Edet, Alingsås, Sotenäs, Vänersborg och Mark. Tittar man på könsstatistiken så är det mer jämnt i Mellanviktsklassen (16–19 år) än någonsin, medan antalet kvinnliga regissörer i Tungvikt (20–26 år) har halverats sedan 2015. Texten har blivit kortad. Du kan läsa hela intervjun på filmcloud.se.

VISNING

Hair revolution VITHETSNORMEN UTMANAS I NYTT FILMPROJEKT PUBLICERAD 30 MAJ 2018

et råder en vit skönhetsnorm inom film, media och samhället i stort. Motiverade att ge unga en möjlighet till att se sig själva speglade, liksom övertygelsen att skönheten sträcker sig bortom eurocentriska skönhetsideal, har därför Nimo Sheikh och Segal Mohamed arbetat fram projektet Hair Revolution. Det var i april som Segal och Nimo stod på scenen under Frame filmfestival och pitchade

sin idé under FilmCloud Pitch, inte bara inför publik, utan även för en jury med professionella filmskapare. Fem projekt tävlade om ett pris till ett värde av 75 000 kr, och det var Hair Revolution som gick segrande ut. Nervositeten fanns där, men också en stark tro på deras idé. – När vi stod på scenen och skulle börja pitcha slogs vi av vår nervositet. Inte för att vi inte var säkra på vår idé, men av rädsla för att juryn inte skulle förstå budskapet vi ville förmedla.

VISNING

Projektet beskrivs som en dokumentär om hårets betydelse för självbilden, självförtroendet och självkärleken, där olika svarta kvinnor berättar om sitt förhållande till det egna håret. – Filmen kommer handla om kampen om att få älska sin naturliga skönhet som svart kvinna i en värld präglad av eurocentriska skönhetsideal. Man kommer få se Segal Mohameds hårresa, före och efter revolutionen, samt följa andra framstående svarta kvinnor som medverkar i olika intervjuer. Resan till att realisera projektet började dock inte med pitchen i våras. I februari kom Nimo Sheikh och Segal Mohamed med på en två veckor lång workshop som arrangerades av CinemAfrica, med regissören och konstnären Theresa Traore Dahlberg som kursledare. CinemAfrica stod för resorna och FilmCloud för boendet, och dagarna var späckade med övningar och filmning. Resultatet blev en kortfilm som visades i februari i Stockholm. – Det var värdefullt att få träffa andra svarta filmskapare, särskilt den respons som vi fick. De förstod vår idé och gav oss nyttig feedback som vi kunde ta till oss av, och även om vi sedan valde att göra om filmen till en dokumentär så hjälpte allt detta oss att utveckla projektet. Nu fortsätter arbetet med Hair Revolution. – Fokus nu ligger på att skriva klart manuset och planera inför filminspelningen.

– När vi stod på scenen och skulle börja pitcha slogs vi av vår nervositet. Inte för att vi inte var säkra på vår idé, men av rädsla för att juryn inte skulle förstå budskapet vi ville förmedla.

Nimo Sheikh och Segal Mohamed pitchar.

FilmCloud Pitch Sedan 2015 har FilmCloud arrangerat en pitchtävling i samband med Frame filmfestival. Unga filmare söker med sina projekt, och fem väljs ut för att pitcha sina projekt på scen inför en publik och

en jury bestående av tre professionella filmskapare. Priset består av ett projektstöd på 25 000 kr och teknikstöd från Gothenburg Studios Development, som vid senaste tävlingen 2018 uppgick till ett värde av 50 000 kr.

VISNING

Ina Porselius nominerad till New Doc-priset på Tempo PUBLICERAD 5 MARS 2018

ed hjälp av Film Clouds projektstöd kunde Ina Porselius omvandla sin filminstallation till en kortfilm. Nu är ”Allting går över om man blundar” nominerad till dokumentärfilmspriset New Doc på Tempo Dokumentärfestival! Ina Porselius började göra film på gymnasiet, men alla regler kring rätt och fel tog död på filmlusten. Fokus hamnade istället på konst, text och fotografi. Men efter ett tag blev filmkameran relevant igen, som ett sätt att forska i ämnen som människor och relationer. – För mig är filmen ett sätt att försöka komma närmre livet, så när jag plockade fram kameran igen var det inte för att göra film utan för att filma situationer, berättar Ina. Kameran har blivit ett redskap som hjälper henne att ta plats och ställa vissa frågor. I sin senaste kortfilm ”Allt går över om man

New Doc-priset New Doc är Tempo Dokumentärfestivals talangpris för lovande men ännu oetablerade svenska filmskapare. Priset är på 40 000 kronor och ska användas för ett kommande filmpro-

– För mig är filmen ett sätt att försöka komma närmre livet, så när jag plockade fram kameran igen var det inte för att göra film utan för att filma situationer...

jekt. Priset delas ut i samarbete med Filmbasen/Film Stockholm, Film Cloud/Kultur i Väst, Film i Dalarna, Film i Öst, Filmpool Jämtland, Filmpool Nord och Kultur i Halland – Film.

VISNING

blundar” tar hon med sig sin mamma och hennes bästa vän på en charterresa. Under tiden som de sitter vid polen, äter mat och tittar på shower, ställer Ina frågor om kvinnornas tankar om livet, deras yrken inom vården, vänskap och kärlek. Från början var projektet en trekanals-installation, och processen att göra om materialet till en mer konventionell kortfilm har varit svår och lång. – Det svåraste har varit att tänka om, efter att ha sett projektet så mycket på ett sätt. Men nu är filmen mer tillgänglig. Det kanske inte är så många personer som har möjlighet att sätta upp en trekanals-installation i sina vardagsrum. Vissa saker har dock fått offras i bearbetningen. Att jobba med bilderna på tre olika skärmar gav möjligheten att jobba mer med upprepningar, något som hon tycker är spännande.

– Det ger någon slags falsk trygghet i att en tror sig veta vad som kommer hända. Just nu händer det ganska mycket för Ina Porselius. Hon har just avslutat ett stort projekt som ställts ut på ett galleri i Bergen. Hon skriver mycket och har massor med idéer, men ska först samla lite krafter. Arbetet med ”Allt går över om man blundar” fortsätter också, filmen ska bland annat visas i Bergen och Oslo. Att få chansen att tävla på Tempo tycker hon känns jättekul, framförallt då det möjliggör ett möte med andra människor. – Att jobba med film på det sättet jag gör, helt själv utan ett team, kan ofta kännas ensamt och skapar ibland tvivel. Men i mötet med andra människor som ser mina projekt känns det som att jag hittar tillbaka till kärnan, varför jag gör det jag gör. Det blir en möjlighet att skapa samtal och beröra.

Lämna in din film till Frame 2019. Filminlämning 15–31 januari.

Fyra tävlingskategorier. Tunga priser. 27+

Tungvikt 20–26 år

Mellanvikt 16–19 år

Konstfilm 16 år och uppåt

Bild ur ”Pensionärerna” Regi Tia Kouvo Fotograf Edvard Lenander Vinnare Bästa film 27+ Frame 2018 |

Grafisk form Thomas Larsson Kultur i Väst 2018 Tryck XX

27 år och uppåt

En tävling och mötesplats för filmare i Västsverige.

Du som deltar ska ha koppling till Västra Götaland och din film får vara max 15 minuter lång. Blir din film antagen tävlar du dessutom om fina priser. Frame filmfestival hålls i Göteborg 26–27 april 2019.

Filminlämning 15–31 januari 2019. frame.nu

frame.nu

VISNING

FilmFrukost Mötesplats för filmare och filmintresserade LÄS MER PÅ FILMCLOUD.SE

VISNING

Abbe Hassan

Adam Lundgren

Ahang Bashi

Anna Weitz

Lis Svensson

Madeleine Ekman

Maja Borg

Chika Anadu

Fanni Metelius

Linda Västrik

Oskar Söderlund

Pimpaka Towira

Rojda Sekersöz

Roxy Farhat

VISNING

Bahar Pars

Baker Karim

Tack alla fantastiska gäster som delat med sig av sina erfarenheter på våra filmfrukostar under åren. Vi ses förhoppningsvis snart igen!

Caroline Ringskog Ferrada-Noli

Chaitanya Tamhane

Emma Broström

Evin Ahmad

Hampus Linder

Hanna Högstedt och Maimuna Abdullahi

Katja Wik

Olivia Kastebring och Mika Gustafson

My Sandström

Nikeisha Andersson

Niki Lindroth von Bahr

Sanna Lenken

Theresa Traore Dahlberg

Wiktor Ericsson

Yaba Holst

INTERVJU

Bygget av en helt ny plattform INTERVJU MED MARTIN HAMMAR, FILMKONSULENT OCH ANSVARIG FÖR FILMCLOUD

artin Hammar har arbetat med Film Cloud sedan starten, när allt som fanns var en idé om en hemsida och en lust att samla de krafter i regionen som arbetade med film. Tillsammans med koordinatorn Charlotta Miller började han bygga en plattform med fokus på den grupp unga filmare som var på väg in i branschen. Utöver stödet från regionen fanns även projektmedel från Svenska Filminstitutet för att kunna arbeta med att stärka unga kvinnliga filmskapare, och få in ett jämställdhetsperspektiv redan från början. – Det innebar att vi i början kunde göra specifika kurser riktade mot tjejer, och anställa Charlotta under uppbyggnadsfasen. Vi ville framför allt skapa en struktur som var inkluderande oavsett kön, exempelvis när det gällde tankar om bildmaterial, hur texter formulerades och hur man förhåller sig i ett urvalsarbete, berättar Martin.

I stället för att lägga pengar på marknadsföring, bestämde sig Martin och Charlotta att göra verksamhet, och på så sätt sprida ordet om att FilmCloud fanns. Utöver att börja skicka iväg unga filmare på nationella talangprogram skapade de en rad workshops, ledda av ansedda filmkreatörer som regissören Håkon Liu och manusförfattaren Zara Waldebäck. De fick direktkontakt med unga filmare, och kunde ta hjälp av dem för att utveckla FilmCloud vidare. – Vi skapade en referensgrupp av unga filmare, och tog med oss deras önskemål och behov in i arbetet. Hemsidan har från starten varit en central del av FilmCloud. Här lyfter man inte bara de egna stöden och arrangemangen, utan synliggör också allt det som andra organisationer gör för unga filmare. – I grund och botten är den inspirerad av Filmbasens hemsida. Strukturen på hemsidan och hur FilmCloud fungerar är rätt lika varandra. Vi vill lyfta fram vad som är på gång, ge unga filmare stöd och knyta filmarna till oss och till varandra genom att göra en medlemssida. Skillnaden i dag från när FilmCloud skapades är att man lägger mindre tid på att arrangera egna kurser. – Vi ser att andra fyller de flesta behoven när det kommer till workshops och föreläsningar, så med tiden har vi valt att skruva vår inriktning och satsa mer på återkommande arrangemang som skapar kontinuitet och struktur. Vi försöker fylla på med unika grejer som inte andra arbetar med. Ett exempel är FilmFrukost, ett månatligt frukostsamtal med någon från filmbranschen där filmare får möjlighet att inspireras, men framför allt träffa varandra. – Unga filmare behöver sammanhang att mötas i. Vi ser att de som deltagit i workshops och talangprogram faktiskt börjar arbeta tillsammans och gör gemensamma projekt. Kontinuiteten med FilmFrukost har gjort att FilmCloud nått ut till flera och nya målgrup-

Foto: Henrik Harrysson

INTERVJU

per. Olika gäster attraherar olika filmskapare, men lockar även andra personer som filmare har nytta av att samarbeta med. – Vi ville inte fastna i en problemformulering att till exempel kvinnor eller andra grupper var underrepresenterade i filmbranschen, utan i stället lyfta fram de i branschen som faktiskt gjorde något. Det hjälpte oss att nå fler som via oss fått möjlighet att komma vidare i sitt filmskapande. Vi är inte den yttersta faktorn att filmare utanför normen existerar, men vi försöker hjälpa till att synliggöra dem. I framtiden ser Martin gärna att det blir fler personer som arbetar med FilmCloud, att de kan fortsätta utveckla arbetet med ny teknik och internationella samarbeten, och framför allt att det finns mer pengar för filmarna till att faktiskt göra film. – Vill man få fram nya filmskapare är detta det mest effektiva sättet att uppnå det på. Det behöver inte vara jättemycket pengar. Styrda workshops kan skolor hålla på med, men filmare utvecklas framför allt i sina egna projekt.

– Unga filmare behöver sammanhang att mötas i. Vi ser att de som deltagit i workshops och talangprogram faktiskt börjar arbeta tillsammans och gör gemensamma projekt.

FAKTA

FilmCloud i siffror

2015: 7 st – Alve Lindenbaum, Sophia

Lite av vad vi har gjort sedan starten 2013 fram till mitten av 2018.

2016: 8 st – Hampus Nordenson, Katarina

Antal FilmFrukostar: 40 st Är du nyfiken på vilka som har gästat FilmFrukost sedan hösten 2013? På filmcloud.se finns listan! Summa utdelade projektstöd:

825 000 kr Antal utdelade projektstöd: 2013: 4 st – Annika Ivarsson, Naures Sager,

Åsa Båve och Mikael Bundsen

2014: 4 st– Parvin Yazdani, Mika Gustafson,

Anna Nygren och Alexander Toma

Wester, Moa Olsson (HUB), Maria Björklund (HUB), Amanda Leissner (HUB), Marina Nyström (HUB) och Viana Mikkelsen (HUB) Pavlou, Ina Porselius, Amanda Rosenkvist Ågärd, Henrik Dahlbring, Lisa Meyer, Hugo Andersson och Mischa Snicker 2017: 6 st – Aron Engman, Emelia Hansson,

Malin Ekström & Paulina Witte, Tia Kouvo, Daniéla Frykstrand och Emilio Di Stefano 2018: 4 st – Johan Sellström, Ellen

Johansson, Alexi Carpentieri, Johan Falklind Totalt: (2013–våren 2018) 33 st Kvinnor: 21 st – 64 % Män: 11 st – 33 % Annan: 1 st – 3 %

FAKTA

Antal utdelade pitchpriser:

5 st – Pia Goldmann, Hampus Nordenson, Victoria Verseau och Segal Mohamed & Nimo Sheikh, Jens Broström. Summa: 125 000 kr

Återkommande samarbetspartners •

ABF

•

Akademin Valand

•

Blå Stället Angered

•

Film i Väst

•

Filmregionerna*

•

Frilagret

Antal personer i nationella talangprogram: 85 st

•

Göteborg Film Festival

•

Göteborgs Folkhögskola

Antal förmedlade kurser och arrangemang av andra: ca 200 st

•

othenburg Studios G Development

•

Katrinebergs Folkhögskola

•

KulturUngdom

•

Kulturakademin Trappan

•

Lindholmen Science Park

•

Manusfabriken

•

Novemberfestivalen / N3

•

Nordiska Folkhögskolan

•

Nätverkstan Medialab

•

Screen Talent Europe**

•

Svenska Filminstitutet

•

Tempo Dokumentärfestival

•

rollywood Animation T Festival

Egna kurser och kurser i samarbete: ca 50 st Antal personer i internationella talangprogram: 28 st

Antal anställda: En heltidstjänst

fördelad på en filmkonsulent på 75 % och en koordinator på 25 %

Nästa nummer

Historien om FilmCloud slutar inte här. Just nu är vi i full gång med Doc Out West, ett program med stöd av Svenska Filminstitutet och Kulturrådet. Det gör vi tillsammans med grannregionerna Halland och Värmland. Tillsammans med Film i Väst har vi prodda, ett utvecklingsprogram för producenter, också det med stöd av Svenska Filminstitutet. I väntan på nästa nummer ”FilmCloud tio år”, häng med på filmcloud.se

* Innefattar de 19 regionernas filmresurs centrum, bland andra Kultur i Halland, Region Värmland, Film i Stockholm/ Filmbasen och Film i Skåne.

** Innefattar en rad resurscentrum och mediaverkstäder runt om i (framför allt) norra Europa, bland andra Mediefabrikken i Norge, Galway Film Center på Irland och Aarhus Filmværksted i Danmark.

Det här är FilmCloud FilmCloud har funnits sedan 2013 och drivs av Kultur i Väst med finansiering från Västra Götalandsregionen. Navet för vår verksamhet är hemsidan filmcloud.se, där vi samlar information om stöd, arrangemang, kurser och annat som erbjuds filmare, oavsett nivå. Vi delar även ut projektstöd, erbjuder handledning och teknik samt arrangerar workshops och samtal där man kan möta filmbranschen. Tillsammans med våra nationella och internationella partners erbjuder vi talangprogram som utvecklar regionens filmskapare, och vi skapar tillfällen där man kan utforska ny teknik och dess möjligheter för filmberättandet. FilmCloud vänder sig till filmare i Västra Götaland som är 18–30 år.