Om kvalitet Diskussionen som berör begreppet konstnärlig och kulturell kvalitet har alltid pågått men har under de senaste åren fått förnyad uppmärksamhet, bland annat i förnyelse av VOS-reformen. Kvaliteten blir ett kulturpolitiskt mål, ett redskap i fördelningen av statens medel. Å andra sidan driver förändringarna inom samhället och kulturen fram frågor kring hur man ska och om det överhuvudtaget är möjligt, att mäta kvalitet. Samtidigt som kvalitetsbegreppet blir viktigare, blir det svårare att definiera. Sättet vi värderar kvalitet på är djupt förankrat i ålder, erfarenhet, utbildning, kulturell bakgrund, personliga preferenser, erfarenheter och förväntningar. Detta gör det mycket svårt att diskutera kvalitet i konst som något sorts standard som det är möjligt att enas om. Teaterns kvalitet kan dessutom också delas in i konstnärlig kvalitet och organisatorisk kvalitet. Om man går till teaterns rötter, det antika Grekland, talade man där om att lysande retoriska framföranden skulle innehålla tre faktorer; etos, logos och patos. Eller som den amerikanska teaterregissören Anne Bogart har formulerat saken; en högkvalitativ teaterföreställning behöver tre ben att stå på; något att säga, god kännedom om teknik och passion. (Bogart, 2007) Ett av teaterkonstens äldsta begrepp är ”katharsis.” Enligt Aristoteles kan en teaterpublik drabbas av denna känsla av rening och klarhet efter att publiken genomgått känslor av rädsla, ilska, sympati för någon eller något som teaterföreställningen frambringar. En annan språkhistorisk betydelse av ”kahtarsis” är ”att sprida ljus över mörka platser.” Betydelsefulla och minnesvärda teateruppsättningar belyser något nytt, något som legat dunkelt, som inte talats om tidigare, men som väntat att komma upp till ytan. För att kunna nå fram till detta behövs en kunskap och en känsla för kontext, vad som är aktuellt i vårt samhälle, var våra mörka platser finns just idag. (Bogart, 2007) Anne Bogart går också längre i sin analys av vad en högkvalitativ teaterföreställning bör innehålla. I sin bok; ”And then you act” beskriver hon sju begrepp för en högklassig teaterupplevelse: empati, underhållning, ritual, deltagande, spektakel, lärande, alkemi.
25
