8.1. Lärarnas kompetensutveckling

I och med yrkesutbildningsreformen förändras lärarrollen vilket betyder att det finns behov av förändringar också i lärarutbildningen. Lärarutbildarna måste se över vilka kompetenser en lärare behöver utgående från den inriktning som yrkesutbildningen nu tar. Läraren är experten som ska kunna jobba i olika inlärningsmiljöer och nätverk. Arbetet sker i team både med andra lärare och handledare och med arbetslivets representanter. Det krävs en ny pedagogik, ett nytt sätt att se på inlärning och undervisning.

Utöver den obligatoriska fortbildningen ordnar utbildningsanordnarna en hel del fortbildning via projektverksamheten. Under de senaste åren har en stor del av utvecklingsverksamheten och fortbildningen handlat om digitaliseringen av undervisningen men också pedagogiska och didaktiska frågor har varit aktuella. Både i Optima och Yrkesakademin använder man egen personal som fortbildare, man kan tala om mentorskap och benchmarking. Mentorskap och kollegialt lärande ses överlag som goda fortbildningsmetoder. Genom ett utökat samarbete utbildningsanordnarna emellan kunde man t.ex. ha mentorer som jobbar via olika virtuella medier.

Fortbildningsbehoven diskuteras under utvecklingssamtalen och några utbildningsanordnare har individuella utvecklingsplaner för personalen. Flera anordnare gör kompetenskartläggningar som ligger som grund för fortbildningen. Modeller för kompetenskartläggningen har t.ex. utarbetats i projektet YrkesKunnig, som finansierats av regionförvaltningsverket. I projektet deltog Yrkesakademin, Optima, Axxell, Inveon och Point College.

I Point College har man en HR-koordinator på deltid som jobbar med arbetsvälmåendet bland personalen och främjar kompetensutvecklingen.

Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia (CLL) är den största samarbetsparten i ordnandet av fortbildningen. En annan aktör är HY+ vid Helsingfors universitet. Fortbildningen som ordnas stöds då med projektbaserade statsunderstöd beviljade av Utbildningsstyrelsen.