8.2. Kollektivavtalen och deras inverkan på utbildningen

undervisningen mer och mer går från kunskapsförmedling till färdighetsträning. Läraren är en pedagogisk sakkunnig som dessutom allt oftare ska vara aktiv på arbetsplatserna och ansiktet utåt till arbetslivet.

Alla är överens om att reformen kräver fortbildning men frågan är vilket kunnande en lärare behöver för att målen för yrkesutbildningsreformen ska uppfyllas. Detta är något som bör klargöras och som ingår i målsättningen för projektet ”Parasta osaamista – Bästa kunnande”. För att utbildningsanordnarna i sin tur ska kunna svara på behoven borde de göra kompetenskartläggningar över lärarnas kunnande och sätta in åtgärder inom de områden där kompetensen behöver höjas. Utöver utbildningsanordnarnas egen fortbildning borde också andra fortbildningsarrangörer såsom CLL, HY+, Utbildningsstyrelsen och regionförvaltningsverket arrangera fortbildning som stöder genomförandet av yrkesutbildningsreformen. Fortbildningen borde ordnas så flexibelt som möjligt med hjälp av olika metoder såsom t.ex. kollegialt lärande och möjligheter till självstudier oberoende av tidpunkt utöver mera traditionella seminariedagar som säkert också behövs.

Yrkeslärarnas arbetstider och undervisningsskyldigheter styrs idag av ett flertal kollektivavtal jämte bilagor. De stora utbildningsanordnarna har upp till åtta olika bilagor att följa. Nuvarande kollektivavtal motsvarar inte yrkeslärarens arbetsuppgifter och synen på lärarrollen. Arbetstidssystemet försvårar utbildningsanordnarnas möjligheter att ordna utbildningen enligt dagens krav. Behovet av teamarbete, samplanering och verksamhet utanför den direkta undervisningen är markant.

Hösten 2017 inleddes ett försök med årsarbetstid för lärare i yrkesläroanstalter. OAJ, KT Kommunalarbetsgivarna och AVAINTA har på central nivå avtalat om en gemensam modell för försöket, som ska pågå i tre år. Sex yrkesutbildningsanordnare har gjort motsvarande lokala avtal vilket innebär att 2 000 yrkeslärare från och med 1.8.2017 deltar i försöket. I årsarbetstidsmodellen utgör allt arbete lönebetalningsgrund och man skiljer inte åt t.ex. undervisning och annat arbete. En heltidsanställd lärare får en arbetstid på 1 500 timmar. Därutöver kan arbetsgivaren köpa upp till 200 timmar extra arbete. Av lärarens arbetstid är 25–40 procent oberoende av tid och plats, s.k. icke-bunden arbetstid. För vissa lärargrupper avviker procentsatsen under en övergångsperiod. Arbetstiden fördelas på 40 kalenderveckor.

Hur försöket utfaller kommer att ha stor betydelse för hur arbetstidssystemet ser ut i framtiden. (Källa: Kommunarbetsgivarnas KT, AVAINTA:s och OAJ:s presentation av försöket)

I Folkhälsan Utbildning övergick Norrvallas personal till helhetsarbetstid från den 1 augusti 2017. I Solvalla idrottsinstitut har man sedan tidigare haft helhetsarbetstid och FHU ser en klar fördel med att samtliga lärare följer samma avtal.

Oberoende av försöket med årsarbetstid kunde utbildningsanordnarna sinsemellan fundera på olika lösningar gällande lärarnas arbetstid som underlättar undervisningens upplägg enligt intentionerna i lagstiftningen och examensgrunderna. Aktuella frågor är: Vad kan man göra inom ramen för nuvarande avtal? Hur kan man motivera till samarbete? Kan man göra organisatoriska förändringar som bidrar till samarbete?