Utbildningsanordnarnas uppfattning är att arbetsgivarna inte har fått tillräcklig information om den nya lagen för yrkesutbildningen. Undervisningsoch kulturministeriet har inte klart uttalat vem som ansvarar för informationen till arbetslivet och farhågorna är att det blir utbildningsanordnarnas uppgift. Här efterlyser utbildningsanordnarna statsmaktens ansvar och klargörande om att detta är en nationell linjedragning och inte utbildningsanordnarnas förslag. Bland de arbetsgivare som känner till arbetslivets aktivare roll i yrkesutbildningen finns en viss oro. Många arbetsgivare är medvetna om att ytterligare satsningar på samarbetet mellan yrkesutbildningen och arbetslivet behövs men det är svårt att säga hur stor del av utbildningen som arbetslivet de facto kan ta ansvar för och hur många studerande man kan ta emot. De oroar sig också för kundernas reaktioner och villighet att betala för produkter och tjänster som utförs av studerande. Kvaliteten måste vara god och frågan är vilka uppgifter en studerande kan göra. Finns det möjligheter att göra arbetsuppgifterna på riktigt? Det finns en gräns för vad arbetslivet orkar med under rådande finansieringssystem. Överlag väcker frånvaron av ersättning till arbetsgivarna frågor. Detta blir en stor utmaning för utbildningsanordnarna.
5.1. Läro- och utbildningsavtal Enligt yrkesutbildningslagen kan utbildningsanordnaren ordna utbildning på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter genom läro- eller utbildningsavtal. För att ett läro- eller utbildningsavtal ska kunna ingås ska arbetsplatsen ha en tillräcklig produktions- och serviceverksamhet, behövliga arbetsredskap och en personal med tillräcklig yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet. Det är utbildningsanordnaren som bedömer om arbetsplatsen är lämplig med tanke på examensgrunderna och de studerandes personliga utvecklingsplaner och som i sista hand ansvarar för att förutsättningarna för studierna på arbetsplatsen är tillräckligt goda. I fråga om utbildningsavtal ingår utbildningsanordnaren ett skriftligt avtal med arbetsplatsen där förvärvandet av kunnandet ska ske. Under den tid då utbildningen genomförs enligt utbildningsavtalet är den studerande heltidsstuderande och inte i ett anställningsförhållande på arbetsplatsen. Ett utbildningsavtal kan inte ingås om den studerande är anställd på arbetsplatsen innan utbildningen inleds, då är läroavtal rätt form. Inom en utbildning som grundar sig på utbildningsavtal betalar arbetsgivaren ingen ersättning till den studerande. Utbildningen på arbetsplatsen ska vara mål-
44