som framgår ur bilaga 2 utgjorde även det ett projekt för alla barn i finskspråkiga skolor, oberoende av bakgrund. De fyra projekten som ingick i den närmare analysen visade likaså på goda resultat: intresset för svenskan verkar ha ökat inom alla målgrupper. Alla övriga projekt riktade sig till två eller flera språkgrupper. Det intressanta i sådana konstellationer är hur två- eller flerspråkigheten fungerar i praktiken. I vissa fall handlade det om att producera en- eller flerspråkigt material, så som i Bonda. I projektet Minutvisor skapades korta sånger (Hoppsorna) för yngre barn som publicerades i både svenskspråkiga och finskspråkiga versioner på Yle Arenan. I andra tvåspråkiga projekt handlade det uttryckligen om tvåspråkig verksamhet. Till exempel genom samarbete mellan en finsk- och en svenskspråkig enhet, eller som i fallet Finlands Ungdomskör: en ny verksamhet som är tänkt att fungera på två språk. Liksom framgår ur den närmare beskrivningen (bilaga 2) ser bägge språken ut att ha blivit en naturlig del av körens verksamhet, trots att de svenskspråkiga numerärt befinner sig i minoritet. I andra exempel har det varit svårare att nå en naturlig tvåspråkighet: t.ex. i Språkbad och idrott i Raseborg, där man försökt rekrytera finskspråkiga barn till handbollsverksamheten, har inte tränarna alltid varit lika flytande på båda språken. Det ser ut som om det huvudsakliga inte är vilken språkgrupp man vill komma åt, utan hur bra projektet lyckas nå sina målsättningar. Att stärka finskan hos svenskspråkiga kan ses som minst lika relevant som det omvända. Men ska man få en tvåspråkig lösning att bli verkligt tvåspråkig i praktiken krävs målmedvetet arbete och god planering. Finlands Ungdomskör är ett utmärkt exempel på sådan verksamhet. Den visar att det inte nödvändigtvis är den numerära balansen mellan språken som är det viktigaste, utan hur tvåspråkigheten genomsyrar verksamheten och syns i ledarnas/dirigentens/lärarnas inställning och agerande, i verksamhetens kommunikation och i den atmosfär man skapar kring språkanvändningen.
Vattenkannan eller sprutslangen? En annan aspekt gällande målgrupper och effekt är vad som ger det största genomslaget: att gå ut brett för att försöka nå så många som möjligt, eller satsa ordentligt på en mindre avgränsad målgrupp. Liksom framgår ur bilaga 1 varierar antalet personer projekten har nått ut till från cirka 20 personer till en miljon. T.ex. appen Moka Mera Lingua har (i skrivande stund) redan laddats ner över 140 000 gånger, och Hoppsorna fått sammanlagt cirka en miljon visningar på Yle. Dessa siffror kan i sig ses som en stor framgång. Däremot
Vad är ett lyckat strategiskt projekt? Om målgrupper och fungerande modeller • UTVÄRDERING AV HALLÅ! 2018–2021
53