Glasberget och kärleksträden Nils-Arvid Bringeus

Nils-Arvid Bringeus

Glasberget och l<ärleksträden

FÖREGÅENDE UPPSLAG OCH DETTA: Glasberget och kärlekstriide11. 8011ndsmål11i11g av Anders Eriksson i As, Folklivsarkivet, lund. Foto: Natio11nl111 11seet, Köpen-

hamn. Var är det möjlige att hämta kunskap om musikens roll i gången tid? När skriftliga källor saknas kan bilderna hjälpa oss. Genom analys av kalkmålningarna i våra kyrkor har musikforskarna kunnat belysa medeltidens musikkultur. Går vi längre fram i tiden cill 1700- och r8oo-calec står väggmålningar och bonadsmålningar som sattes upp om julen i södra Sverige till tjänst. I sin bok Här är spel och dans (2009) har lngebj0rg Barch Magnus lyft fram etc flödande antal musikmotiv inom det folkliga måleriet. Här skall vi scanna vid etc av hennes exempel, en bonadsmålning av Anders Eriksson i Ås från r819 , som föreställer glasbergec och kärleksträden. Den tillhör sedan 1977 Folklivsarkivet i Lund och utgör nu blickfång i Kulturens utställning Folkkonst och design som våren 2010 byggdes ut med en avdelning om bröllop, etc tema som fick hög aktualitet genom kronprinsessan Viktorias förestående vigsel.

Motiven

Liksom Viktorias och Daniels väg till äktenskapet var lång så skildrar bonadsmålningen, hur unga män och kvinnor i början på 1800-talet fick kämpa för att nå sina drömmars mål - och likväl inre alltid nådde det. Bonadsm'ålaren framställer på etc burleskt sätt livsvägen som etc halt glasberg. Flickorna , eller "mökäringarna" som de kallas i bildtexten, försöker dra en motsträvig tjur uppför glasbergec. Lika stort besvär har ungkarlarna med en sugga. Glasbergec är målat i kalla färger och en pipa rök tycks ge ungdomarna den enda stimulansen. Annorlunda är det i det övre bildfä lcec. Där är det sommar och varme, blommor och gröne. I etc träd längst till vänster sitter en elegant klädd dam, i etc annat längst till höger står en ung kavaljer. Deras kläder visar att den sociala nivån här är en annan än kring glasbergec. Den unga damen fäster uppmärksamheten

på sig genom art spela på ert kvinnligt formar instrument, som Barrh Magnus beskriver som rill hälften lura och rill hälften violin. Flickans manlige moarje i det andra träder blåser virilt i en trumpet. De ljuva tonerna har lerr en man respektive en kvinna till träden och de försöker locka ner de båda musikanterna. Der är inre trädens höjd som står hindrande i vägen utan snarare den sociala distansen. Bara den bästa friaren duger. De båda paren mirr på berget har däremot redan kommit varandra närmare. Der ena rycker rentav arr "på denne berg är lusrigr ril at wara och under dessa träd os med war annan para." Bonadsmålaren har alltså med sin pensel fångat giftasmogna ungdomar både i det hårda vardagslivet och i det ljuva kärlekslivet. Som helhet spelar bonadsmålningen på motsatser: vinter och sommar, pojkar och flickor, giftaslystna och motvilliga, manliga och kvinnliga instrument. Yrligr serr kan bonadsmålningen verka ekivok. Men på err djupare plan är det tvärtom. Vad Anders Eriksson vill framställa är äkrenskaper som ideal enligt gammallurhersk ideologi. Err annat av hans centrala motiv är bröllopet i Kana, som framställs som err småländskt bondbröllop. Dansen efter måltiden leds där av två spelmän, den ene med violin, den andre med err blåsinstrument.

Effekten

Anders Eriksson har ibland kallats humoristen bland bonadsmålarna. Även de allvarligaste bibelmotivens personer tecknar han med ljusa, harmoniska drag. När han hämtat sina motiv utanför bibelberärrelserna har han inga hämningar. I Långaryd i Småland, där bonaden förvärvades av den kände samlaren Abraham Sjögren, sarres den upp i en stuga som gästades av danska jägare. I err brev heter det: "Vi grinede og trak Farbror [Abraham Sjögren] dermed, som slog sig paa laarene og vrinskede af !arter over at hans Wendela var kommen saadan af sted. Affairen var Aarsag ril mange Drillerier. "

Sedan bonaden ärvts av Tuk Elmquist i Köpenhamn, son till en av de danska jägarna, heter der i err brev till honom: "Igenom Aarene har den givet Stof til mange muntre Samtal mellem Din Far och mig, -af og ti! citerer vi 'om alle träden så rara frugrer buro.' Den maa ve! sies ad ligge noget utover gränsen for, hvad man nu om stunden smykker sine sruer med og er morsam med. Du kan maaske have den haengende bag et rullegardin" Men tvärtom kom bonaden i Köpenhamn att glädja en stor publik. Omkring 1945 visades den svenska filmen Ett spel om en väg som till himmelen bär på Grand-rearrer, en biograf med hög kulturell

Glasberget och kärlekst1·äden. Utsnitt ur bonadsmt!lning av Anders Eriksson i Äs, Folklivsarkivet, lund. Kistebrev tryckt i Skindergaden i Köpenhamn.

standard. I en köpenhamnsridning bad rearerdirekrören allmänheren arr få låna bonadsmålningar för arr smycka foajen. Fasrän glasbergsbonaden inre var helr i sril med dalmålningar avvisades den inre. "Men på den anden side blev dens mesr realisriske erorik bild da:kker med en slags 'forkla:der' på en meger fiks måde."

Sedan bonaden kommir rill Folklivsarkiver 1977 bad Bengr afKlinrberg arr få använda den som omslagsbild till Fula visboken. 50 folkliga erotiska visor som han höll på arr ge ut tillsammans med Christina Mamson. Men denna gång valde förlaget att zooma in just den deralj man dolt i Köpenhamn. Tiderna förändras, och vi med dem!

Förlagorna

Medan de sydsvenska bonadsmålarna nästan uteslutande målade bibliska motiv tog sig Anders Eriksson i Ås friheren att även återge vardagliga händelser som en marknadsresa. Medan detta motiv kan ha målats på fri hand har kärleksträden hämtats från ert kisrebrev tryckt i Skindergaden i Köpenhamn, låt vara atr persongalleriet reducerats. "I kistebrevets högra del ser man två kvinnor sträcka sig upp mot trädets grenar, där det sirrer en grupp män. En av männen i trädet håller ett långt, pommerliknande blåsinstrument med grepphål och fonranell, och till höger i trädet sirrer en man och spelar ett stråkinstrument. Det ser ut som en mycket liten cello - inre särskilt realistiskt återgivet. I bonadsmålningen har 'pommern' blivit en trumpet med röret i slinga medan stråkinstrumentet har borrrationaliserats. T ill vänster i bilden ser man två män sträcka sig trånande mot kvinnorna i kvinnoträdet. En av kvinnorna knäpper på en luta. Förmodligen är det err sådanr kisrebrev Anders Eriksson har kommir över och det är sannolikt en sådan knäppt luta med dess rundade korpus som han i bonadsmålningen har 'översatt' rill ovan beskrivna besynnerliga bild av stråk- och knäppinsrrumenr; målaren har följt förlagan beträffande instrumenrers form och spelsätt, men lutan har varit så pass okänd för honom arr han inte rikrigr har förstårr hur han skulle årerge den. I srället har han givit den flera av fiolens kännetecken - err insrrument som han, och rimligen också hans avnämarkrets, har varit mer förtrogen med" , skriver Barrh Magnus.

Kärleksträdsmotivet hade utvecklats under barocken efrer err italienskt motiv från 1517 av Dominicus Campanola: "Arbore di frurri della fortuna." Der har längre fram på 1800-talet tryckts som kisrebrev både i Lund och Jönköping. Glasberger har mycket ålderdomliga rradirioner och har bland annar rolkars som en omöjligherssymbol. Anders Erikssons bonadsmål-

Kistebrevsliknrrnde trdsnitt, Kungliga biblioteket.