Förbättringar i vattenmiljön och i skärgården – en pragmatisk tillämpning av ett helhetstänkande Gunilla Brattberg
Miljölagstiftningen 1969 och nya synsätt på samhällsutvecklingen bidrog till stora förändringar. Framsynta kollegor vid Stockholm Vatten kunde efter femtio år med badförbud åter göra det möjligt att bada och fiska i centrala Stockholm. I takt med den ekonomiska tillväxten under 1900-talet växte Stockholms befolkning och allt större mängder avloppsvatten släpptes under lång tid nära nog orenat ut i stadens omgivande vatten. Tilltron till naturens renande kraft var stor och överskattad och övergödning med besvärande algblomningar och dåliga syreförhållanden i djupvattnen tilltog i omfattning. Så småningom byggdes avloppsreningsverk, som successivt utrustades med alltmer avancerad reningsapparatur. Miljöskyddslagen var ett viktigt redskap för framgång liksom senare EU:s avloppsdirektiv – dagens stockholmare har förmånen att kunna njuta av friska omgivande vatten med möjlighet till rekreation, stadsnära strandbad och laxfiske från stadens Mälarkajer. Föroreningsbelastningen från staden på nedströms belägna skärgårdsvatten har minskat dramatiskt och tidigare besvärande blomningar av cyanobakterier upphört. Även syreförhållandena i djupvattnen har förbättrats och ekosystemet tillfrisknar stegvis. Inspirerade av Malin Falkenmarks forskning och IWRM, ”Integrated Water Resources Management”, började man tidigt tillämpa ett systemperspektiv – från vattentäkt till recipient – på stadens vattenhantering. Därigenom har verksamhetens inriktning stegvis utvecklats i riktning mot hållbarhet. Vatten integrerar och griper över många samhällssektorer, kunskapsområden och verksamheter och stadens alla vattenanvändare, som är en del av systemet, måste engageras i det dagliga arbetet. Ett inkluderande arbetssätt har varit avgörande för ett
framgångsrikt resultat, såsom radikal minskning i tillförseln av miljöfarliga ämnen genom samarbete uppströms, informationskampanjer till Stockholms befolkning och skolsamarbete för en klok och medveten vattenanvändning och förståelse för vattnets värde. Ett viktigt steg har också varit utbildningsinsatserna i miljö- och systemtänkande. Hela VA-anläggningen har energioptimerats, till exempel genom återanvändning av värmen i det renade avloppsvattnet för uppvärmning av bostäder och för de gasbussar i kollektivtrafiken, som drivs med biogas från reningsprocessen. Långtgående digitalisering av ledningsnätet med tillämpning av ett geografiskt informationssystem skapar goda förutsättningar för ett kunskapsbaserat, planerat underhåll. Programbaserad mätning och uppföljning av tillståndet i Mälarens vatten och recipient pågår kontinuerligt för kontroll av utveckling och måluppfyllelse. The Stockholm Success Story blev även startskottet för internationellt inriktade verksamheter. Den inspirerade till det årligen återkommande Stockholm Water Symposium som initierades av Stockholm Vatten och startade 1991. Det bytte namn 1997 och är sedan dess känt som World Water Week. Malin Falkenmark har varit en betydelsefull samarbetspartner och har alltifrån start bidragit med ovärderliga insatser. Vattenmötet samlar årligen ca 3 000 personer som representerar forskning, myndigheter, NGOs, företag, politiska och andra beslutsfattande organisationer. Arrangörerna har upprepade gånger fått höra kommentarer om att World Water Week är det internationellt mest inflytelserika årliga vattenmötet kring utveckling, samverkan och för att få nya insikter och kontakter.
Stockholmskonferensen 50 år – att länka samman vårt gemensamma ansvar
79
