Swedac aktuellt nr2 2010

Page 1

Almedalen: Välkommen till Swedacs seminarium. Sidan 5. Vulkanutbrottet: Sverige mäter askhalten i luften. Sidan 4.

KVALITETS-

SWEDAC AKTUELLT EN TIDNING OM KVALITET OCH SÄKERHET ► NUMMER 2 ► JUNI–SEPTEMBER 2010

For news in English, visit swedac.se

Certifiering ökar kraven på svenska grisbönder ► Djuromsorg och smittskydd står i centrum för den nya certifiering som håller på att införas för svenska grisgårdar. Snart kommer slakterierna att ställa krav på certifiering under ackreditering. De kommer inte att ta emot djur för slakt från leverantörer som inte ansluter sig till systemet.   Intresset för den nya certifieringen är stort bland grisbönderna. Totalt berörs omkring 1 700 grisgårdar. SIDORNA 8–11

Många hissar har inte besiktigats ► Mer än var tionde hiss är inte besiktigad, enligt en undersökning från Boverket. Men trots detta verkar inte antalet olyckor ha ökat de senaste åren. Fastighetsägarna är skyldiga att se till att hissar besiktigas i tid och kommunerna har ansvar för tillsyn. SIDAN 3

HÄR FÅR GRISARNA VARA I SOLEN Solgården är en av de första grisgårdarna som certifierats och fått ”kvitto” på god djurhållning. SIDORNA 10–11. FOTO: ERIK KARLSSON

NYA KONTORET FIRADES MED TÅRTA ► Swedacs nya kontor i Stockholm invigdes av handelsminister Ewa Björling. De inbjudna gästerna serverades Swedactårtor. SIDAN 15


2

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

INLEDARE

Vi på Swedac önskar dig en skön och säker sommar varit många kring det nya systemet och när det träder i kraft den 1 juli kommer Swedac, trots sommartid, att vara beredd att svara på frågor även då.   Swedac erbjuder även en aktivitet under Almedalsveckan, något som läsare av Swedac KvalitetsAktuellt knappast kan ha missat. Torsdagen den 8 juli vid två tillfällen kommer vi att hålla seminarier om ”Säkrare vård med ledningssystem”. Aldrig förr har väl frågor kring vård och omsorg varit så politiskt aktuella som nu.

Swedac KvalitetsAktuellt erbjuder sommarläsning med anknytning till Swedacs mångskiftande roller.   Tema i tidningen denna gång är den aktuella utvecklingen på livsmedelsområdet. De glada grisarna som har en dräglig sommartillvaro är ett resultat av nya initiativ för certifiering av grisgårdar under Swedacs ackreditering. Både i Sverige och i Europa i övrigt finns ett starkt intresse för nya standarder och certifiering av produktion, tillverkning, transport och hantering i butik av föda. Intressen som först och främst drivs av konsumenter och producenter – och det är intressant att det är en sammanslutning av slakterier som nu initierat certifieringen av grisgårdar. Läs om detta på sidorna 8–11. Vi är beredda vid telefonerna Avregleringen av fordonsbesiktning har under den senaste tiden gett Swedac en ny kontaktyta: Sveriges bilister. För att möta allmänhetens frågor kring bilbesiktning har Swedac inrättat en kundtjänst för detta ändamål med ett nytt telefonnummer som är gemensamt för de båda kontoren. Frågorna har

’’

Aldrig förr har väl frågor kring vård och omsorg varit så politiskt aktuella som nu.

Swedac, Box 878, 501 15 Borås. Telefon 0771-99 09 00. E-post: registrator@swedac.se. Hemsida: www.swedac.se

Kommer tidningen rätt? Vill du adressändra? Beställa ett gratisabonnemang? Beställa flera exemplar? Får rätt person tidningen? Hör av dig via e-post till Maricelle Toreborg: maricelle.toreborg@swedac.se.

Ansvarig utgivare: Maria Oldegård, telefon 08-406 83 36. E-post: maria.oldegard@swedac.se. Korrektur: Else-Marie Hultin. Produktion: Koncis Affärsinformation, telefon 0500-43 55 10. Redaktör: Leo Olsson, tel 0707-722 100. leo.olsson@koncis.se. Annonser: Karina von Brömsen, tel 0704-13 26 26. kvb@koncis.se. Tryckning: Eskilstuna-Kurirens Tryckeri, 2010. ISSN 1652-9294.

Verksamhet med stor bredd Till sist vill jag nämna andra områden där Swedac verkar för att sommaren ska bli trygg för oss alla: kontroll av dricks- och badvatten, medicinska prover, besiktning av tivolianläggningar, kontroll av produkter på marknaden, att vågarna väger rätt, att vatten- och elmätarna mäter rätt…   Ja, det visar väl bredden i vår verksamhet och med det vill jag önska alla läsare en skön och säker sommar!

HANS-ERIC HOLMQVIST Generaldirektör för Swedac

Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som ackrediterar, det vill säga kompetensbedömer, laboratorier, certifieringsorgan samt kontroll- och besiktningsorgan.   Swedac är föreskrivande och tillsynsmyndighet för legal mätteknik samt ädelmetallarbeten. Swedac ansvarar för samordning av marknadskontroll i Sverige (kontroll av produkter som finns på marknaden). Swedac bedömer och har tillsyn över anmälda organ.

FOTO: HANS ALM

► Nu är det äntligen sommartider och


S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

3

N YHETER/KONTROLL

M   ånga obesiktigade hissar –  men trots det har antalet olyckor inte ökat de senaste åren Mer än var tionde hiss i landet är inte besiktigad. Det visar en undersökning från Boverket, den föreskrivande myndigheten inom området.   – Det är naturligtvis allvarligt. Men lyckligtvis verkar ändå antalet olyckor inte ha ökat de senaste åren, säger Jaan Karsna, hissexpert på Boverket. ► I samband med en större undersökning som Boverket gjorde av byggnaders tekniska status framkom det att 13 procent, drygt 15 000, av landets hissar inte är besiktigade enligt gällande regler.   – Det är givetvis oacceptabelt. Dessbättre tycks det inte återspegla sig i olycksstatistiken, men här råder en viss osäkerhet på grund av ändrade rapporteringsrutiner, säger Jaan Karsna.   Enligt Boverkets regler ska alla hissar besiktigas en gång om året av ett besiktningsorgan som ackrediterats av Swedac.   –  Sverige har strängare regler än en del andra länder. De flesta länder har besiktningsintervall på vartannat år och i några länder besiktigas hissarna så sällan som vart femte år, säger Jaan Karsna.

Snart krav på korgdörr Fokus i besiktningarna ligger på säkerhetsfunktionerna. Besiktningsingenjörerna kontrollerar att hissen bibehållit sina egenskaper och inte har några tekniska brister som kan påverka säkerheten.   Man kontrollerar också larmsystem, nödbelysning och att hissar utan så kallad korgdörr är försedda med varningsskylt för klämrisk. Det har hänt olyckor med att till exempel returpappersbehållare fastnat och ställt sig på tvären mot schaktet. Från år 2012 gäller kravet att alla hissar i byggnader med huvudsakligen arbetslokaler ska vara försedda med korgdörr.   – Det synliga beviset för att en hiss är besiktigad är att det finns en besiktningsskylt som visar hur länge besiktningen är giltig. Om en sådan skylt saknas eller sista besiktningsdatum har passerats kan hissen vara obesiktigad och farlig att använda, säger Jaan Karsna.

Det är fastighetsägaren som är skyldig att se till att hissen besiktigas i tid och kommunen som har tillsynsansvaret. I det gamla monopolsystemet som avskaffades i mitten av 1990-talet hade den så kallade riksprovplatsen – statliga Svensk Anläggningsprovning – ett centralt register över landets hissar och kontaktade fastighetsägarna om besiktning. Men med det öppna systemet med fri konkurrens mellan besiktningsorganen får fastighetsägaren inte längre någon påminnelse.

13%

av alla hissar är inte besiktigade enligt gällande regler.

”Teckna besiktningsavtal” – Vårt råd är att fastighetsägarna tecknar avtal med ett besiktningsorgan, som hör av sig när det är dags för besiktning. Annars kan det lätt bli bortglömt, säger Jerzy Zubaczek, teknisk handläggare på Swedacs enhet för anläggningar och installationer.   Swedac har hittills ackrediterat sex besiktningsorgan för besiktning av hissar. Swedac och Boverket planerar en gemensam informationsinsats till både fastighetsägare och kommuner för att fästa uppmärksamhet på de regler som gäller.

S  ka godkännas av e  tt anmält organ ► En hiss måste provas och godkännas av ett så kallat anmält organ innan den tas i bruk första gången enligt EUs hissdirektiv. Hissdirektivet innehåller inga tekniska detaljregler, utan till grund för bedömningen ligger harmoniserade standarder inom området. I Sverige är det Swedac som bedömer och utser anmälda organ.

– Sverige har strängare regler än en del andra länder när det gäller hissbesiktning, säger Jaan Karsna, hissexpert på Boverket.  FOTO: OLA ÅKEBORN


4

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

N YHETER/LUFTMILJÖ

S  verige mäter vulkanaska J32

Lansen-flygplan med filter används för mätningarna.

I början av mars kom det första utbrottet i Eyjafjallajökull. I mitten av april spred sig askmolnet ut över Europa och flygtrafiken lamslogs.

Transportstyrelsen har byggt upp en organisation för att mäta vulkanaska över Sverige. Mätningarna utförs av två jaktflygplan från flygflottiljen F7 i Såtenäs och proverna analyseras av FOIs laboratorium i Umeå. ► De inledande försöken med partikelmätningar genomfördes under maj månad. Syftet är att undersöka möjligheterna för Transportstyrelsen att få tillgång till ett ännu bättre underlag för att kunna fatta beslut om flygtrafiken i det svenska luftrummet.  –  Mätningarna genomförs så snart det bildas ett område med spår av aska över svenskt luftrum, en så kallad zon 2, säger Håkan Wing fors, som är förste forskare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, i Umeå.   Beslut om mätningarna fattas

av Transportstyrelsen och SMHI kommer att ta fram underlag för när, var och på vilka höjder provtagningarna ska ske för bästa resultat.   – De flesta mätningar kommer att utföras på 2 000–8 000 meters höjd, förklarar Håkan Wingfors.   För mätningarna används två J32 Lansen-plan från flygflottiljen F7 i Såtenäs. Under vingarna monteras kapslar med filter som samlar in askpartiklar.   – Det är en gammal väl beprövad teknik som utvecklades redan på 1950-talet för att mäta koncen-

trationen av radioaktiva partiklar i luften. Systemet upprätthålls i dag av Strålsäkerhetsmyndigheten, säger Håkan Wingfors.   Filtren skickas sedan för analys till FOIs laboratorium i Umeå som samarbetar med det privata laboratoriet ALS Scandinavia AB i Luleå. – Vi gör en grundämnesanalys av partiklarna för att jämföra med den kemiska sammansättningen på vulkanaskan, men kommer även att använda mikroskopi för att fastställa koncentrationen av partiklar, säger Håkan Wingfors.   Både FOIs och ALS Scandinavias laboratorier är ackrediterade av Swedac. Men de metoder som används för mätning av vulkanaska omfattas inte av ackreditering.   – Några liknande mätningar och

FOTO: AXEL ÖBERG/SCANPIX

analyser har aldrig tidigare gjorts i Sverige, vilket innebär att det samtidigt blir en test av potentialen i metoden, konstaterar Håkan Wingfors.

Mäter även med laser Parallellt med partikelmätningarna i luften genomför även FOI i Linköping mätningar av askmolnet med hjälp av så kallad LIDAR-utrustning. Det innebär att man sänder upp en lasersignal från marken för att sedan mäta det reflekterade laserljuset. Mätmetoden ger information om både vilken höjd askmolnet befinner sig, tjockleken samt tätheten.   – LIDAR-mätningar kräver dock gynnsamma omständigheter. Det får till exempel inte vara alltför molnigt, säger Håkan Wingfors.


S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

5

N YHETER FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM

Internationellt erkänd – årets tema på Världsackrediteringsdagen

Välkommen till Swedac i Almedalen ► Hur kan ledningssystem göra vården säkrare, enklare, billigare och kvalitetssäkrad? Det är frågor som besvaras vid det seminarium som SIS, Swedish Standards Institute, och Swedac anordnar under Almedalsveckan i Visby. Seminariet anordnas den 8 juli vid två tillfällen: kl 9.00–10.00 samt 12.00–13.00 vid Vårdförbundets mötesplats på Hästgatan 1 i Visby.   Seminariet inleds av Marianne Olsson, styrelseledamot i SIS, som berättar om varför ledningssystem behövs inom vård och omsorg. Anders Printz, avdelningschef, Socialstyrelsen, tar upp Socialstyrelsens föreskrift och hur ledningssystem enligt internationell standard kan användas för att uppfylla föreskriften. Marianne Edman Falkensson, enhetschef, Swedac, informerar om ett projekt som skräddarsyr en standard för ledningssystem inom vården. Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef i Vård & omsorg, Uppsala kommun, talar om hur man bygger upp och arbetar enligt ett ledningssystem samt vilka vinster det ger.   För mer information – kontakta projektledare Christina Stange, SIS, eller Maria Oldegård, marknadsansvarig, Swedac.   Intresset för årets Almedalsvecka är rekordstort, inte minst med tanke på att det är valår. För mer information, se Anders Printz, avdelningsAlmedalsveckans webbplats, adressen chef på Socialstyrelsen, är www.almedalsveckan.info. medverkar på seminariet.

BOKA IN HÖSTENS BEDÖMARUTBILDNING I HINDÅS ► Bedömarutbildningen äger rum den 4–8 oktober i Hindås. För mer information, se swedac.se

►”Internationellt erkänd” var temat för Världsackrediteringsdagen den 9 juni. Det är ett årligen återkommande arrangemang som anordnas av IAF, International Accreditation Forum, och ILAC, International Laboratory Accreditation Cooperation. Syftet är att visa på ackrediteringens betydelse för kvalitet och säkerhet i både människors vardag och i världen.   Swedac är svensk representant i det globala systemet för ackreditering. I andra länder finns ackrediteringsorgan som utför motsvarande uppgifter. Avtal länderna emellan innebär att de företag och andra organ som är ackrediterade får sina testrapporter, certifikat och andra arbeten erkända i hela världen.   Det internationella erkännandet är viktigt vid upphandlingar och andra situationer när man vill bevisa och jämföra kompetens, vid lagstiftning och i andra föreskrifter och krav samt vid export och import. Det ömsesidiga förtroendet gynnar i sin tur en fri handel och ekonomisk tillväxt.   För mer information om ackrediterade företag i Sverige och i världen – se swedac.se, iaf.nu och ilac.org.

Premiär för Swedacs nya webbplats ► Swedac lanserar i dagarna en helt ny webbplats. Gå in på swedac.se


6

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

N YHETER

Swedac utökar servicen ”Het linje” och webbinfo ger svar på frågor om fordonsbesiktning Swedac utökar sin service till allmänheten med anledning av omregleringen av svensk fordonsbesiktning. I maj öppnades en särskild servicetelefon – 077199 09 00 – dit fordonsägare kan ringa för att få information om ackrediterade besiktningsorgan.

0771-99 09 00

► På Swedacs webbplats finns även en sökfunktion som kan användas för att få besked om vilka besiktningsorgan som är ackrediterade. Informationen uppdateras kontinuerligt i takt med att nya företag ackrediteras. På webbplatsen finns dessutom de vanligaste frågorna och svaren om fordonsbesiktning publicerade.

Marknaden öppnas 1 juli Det är den 1 juli som marknaden för fordonsbesiktning omregleras och öppnas för konkurrens. Transportstyrelsen är föreskrivande myndighet inom området och svarar för tillsynen över hela marknaden, medan Swedac har ansvar för att ackreditera besiktningsorgan och utöva tillsyn över dem.

är numret till Swedacs servicetelefon dit fordonsägare kan ringa för att få information om ackrediterade besiktningsorgan. Bilden från Bilprovningen i Rissne. FOTO: MALIN HOELSTAD/SCANPIX

I kraven för ackreditering ingår att besiktningsorganen dels ska ha rätt kompetens, utrustning och lokaler, dels vara oberoende från företag som till exempel säljer, reparerar eller hyr ut fordon. Dessutom krävs att både företag och ledande befattningshavare har stabila ekonomiska förhållanden och gott anseende.   För besiktningsteknikerna gäl-

ler kravet att de är personcertifierade under ackreditering.   Kraven finns i ackrediteringsstandarden SS-EN ISO/IEC 17020 samt i fordonslagen och Transportstyrelsens föreskrifter. Swedac har hittills tagit emot tre ansökningar om ackreditering för fordonsbesiktning.   – Min bedömning är att vi kommer att kunna genomföra de första

ackrediteringarna under sensommaren, konstaterar Tomas Holm, som är chef för Swedacs fordonsenhet.   De tre monopolföretag som i dag utför fordonsbesiktning – Svensk Bilprovning, Inspecta Sweden och SMP Svensk Maskinprovning – får fortsätta att vara verksamma året ut utan ackreditering, enligt de övergångsregler som gäller.

Nu blir det möjligt att skärpa tillsynen av mätinstrument Swedac har sedan flera år ansvaret för vattenmätare, värmemätare, elmätare, bensinmätare och andra mätare som används för att mäta förbrukning och beräkna kostnader. Men först nu blir det möjligt att på allvar kontrollera att reglerna efterlevs. ► Tidigare hade varje medlemsstat inom EU egna nationella regler för mätinstrument. Men 2006

infördes harmoniserade regler för att underlätta handeln med mätinstrument och Swedac blev den samlande myndigheten i Sverige för olika mätinstrument som vattenmätare, värmemätare, elmätare, bensinmätare och taxametrar.   Det innebär att Swedac både har till uppgift att utarbeta föreskrifter om vilka regler som gäller och tillsynsansvar för att reglerna efterlevs.  –  Tillsynen har hittills varit bristfällig på grund av att verksamheten till stora delar saknat varaktig finansiering, säger Kari

Björkqvist, som är chef för enheten för reglerad mätteknik på Swedac.   Däremot råder ingen tvekan om att det finns behov av tillsyn. En enkätundersökning om vattendistributörers egenkontroll som Swedac genomförde i fjol visade på stora brister.   För vattenmätare, liksom andra mätare, gäller kravet att den återkommande kontrollen ska utföras av ackrediterade kontrollorgan. Men endast 75 procent av de tillfrågade uppgav att man anlitat ett ackrediterat kontrollorgan för återkommande kontroll.

Men nu kommer en lagändring att genomföras som ger Swedac större resurser som tillsynsmyndighet. Regeringen lade i höstas fram en proposition som riksdagens näringsutskott tillstyrkte i slutet av april och som innebär att Swedac nu får möjlighet att ta ut avgifter för sin tillsyn.   – De praktiska detaljerna återstår att utforma. Det man kan tänka sig är att distributörerna får betala några ören per mätare som vi kan använda för vår tillsyn, säger Kari Björkqvist.



8

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

C   ertifiering ska ge g  risarna bättre liv Djuromsorg och smittskydd står i centrum för den nya certifiering som håller på att införas för landets grisgårdar. Slakterierna kommer inom kort att ställa krav på certifiering under ackreditering och kommer inte att ta emot djur för slakt från leverantörer som inte anslutit sig till systemet. ► – Svensk djurskyddslagstiftning är den strängaste i världen. Med certifiering får bönderna möjlighet att visa konsumenter och handel att de lever upp till de högt ställda kraven, säger Lars-Göran Pettersson, som är förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.   Initiativet till den nya certifieringen kommer från slakterierna. Arbetet med att utveckla regelverket inleddes för något år sedan, men intensifierades med den debatt om bristande djuromsorg på grisgårdarna som blossade upp i massmedia i höstas.   – Generellt har vi mycket god djuromsorg i Sverige, men tyvärr finns en liten ”svans” som missköter sig. Med certifiering får vi möjlighet att identifiera dem som inte uppfyller kraven samtidigt som de välskötta gårdarna får kvitto på att de uppfyller kraven på hög kvalitet i sin djurproduktion, säger Hans Agné, VD för Avelspoolen, som består av tio privata slakterier.   Den nya certifieringen introducerades den 1 april och före den 1 augusti måste alla grisbönder göra en ansökan om certifiering hos ett certifieringsorgan. Standarden som används för certifiering är Grundcertifiering Gris, som förvaltas av Sigill Kvalitetssystem, ett dotterbolag till LRF.   Standarden har utvecklats i samarbete med branschen och utgör

valda delar av de produktionsregler som ingår i den mer omfattande standarden IP Sigill, som används för kvalitetssäkring av såväl odlare och uppfödare som företag inom livsmedelsförädling.   Cirka 4 000 producenter är certifierade mot IP Sigill, varav de flesta finns inom odling av frukt och grönt samt mjölkproduktion.   – IP Sigill ger rätt till märkning med Svenskt Sigill och används av producenter som vill profilera sig med ett kvalitetsmärke, säger Katarina Ahlmén, som är kvalitetschef på Svenskt Sigill.

Överväger också IP Sigill

Hans Agné, VD för Avelspoolen, välkomnar griscertifieringen.

’’

FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM

Nu får vi möjlighet att identifiera dem som inte uppfyller kraven.

IP Sigill innehåller en rad krav inom livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö, medan Grundcertifiering Gris begränsar sig till lagkraven inom områden som stallmiljö, vatten och utfordring, läkemedel och smittskydd.   – Kravet på certifiering har gjort att en del grisbönder nu överväger att gå vidare till IP Sigill för att även kunna märka sina produkter med Svenskt Sigill, förklarar Katarina Ahlmén.   Alla gårdar kontrolleras minst vartannat år av ett ackrediterat certifieringsorgan, som också kommer att genomföra oanmälda stickprovskontroller. Utöver det ska alla certifierade producenter göra fortlöpande egenkontroller.   – Systemet har inte införts för att göra det mera komplicerat för våra leverantörer, utan för att ge grisbönderna kvitto på att gårdarna uppfyller höga djurskyddskrav, säger Margareta Thorgren, som är kommunikationsdirektör på Scan.   Slakterierna genomför i dag egna kontroller av gårdarna och

kommer att fortsätta granskningen av nya leverantörer som man tecknar avtal med. Men den fortlöpande kontrollen av producenterna kan framöver komma att ersättas av certifieringsorganens revisioner.   – Den stora fördelen ligger i att granskningen utförs med hög kvalitet och på ett jämförbart och oberoende sätt. Det ger naturligtvis högre trovärdighet om ett ackrediterat certifieringsorgan genomför revisionerna än om vi utför våra egna kontroller, konstaterar Margareta Thorgren.   Kostnaden för certifiering uppskattas till cirka 2 000–3 000 kronor per år och gård. Men diskussioner pågår för närvarande mellan LRF och Jordbruksdepartementet om möjligheterna att bevilja någon form av ekonomiskt stöd via länsstyrelserna.

”Ska löna sig för gårdarna” – Men tanken med hela systemet är att det ska löna sig för producenterna. Med certifiering ökar förtroendet för svenskproducerat kött och de svenska grisbönderna får ännu större möjligheter att hävda sig i konkurrensen mot utländska producenter, säger Margareta Thorgren.   Arbetet med kvalitetssäkring inom primärproduktion kommer inte att stanna med Grundcertifiering Gris. Slakterierna har för avsikt att på sikt införa samma krav på gårdar med produktion av nötoch lammkött.   –  Diskussioner pågår om hur det praktiskt ska gå till. Det finns 1 700 grisgårdar, men inte mindre än 20 000 nötgårdar av varierande storlek, förklarar Hans Agné.


S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

9

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

1700

Antalet svenska grisgårdar.

Solgårdens suggor njuter av det vackra försommarvädret. Läs mer på nästa sida. FOTO: ERIK KARLSSON

Några exempel på krav som ingår i Grundcertifiering Gris ► Eventuella förelägganden från djurskyddsinspektion ska åtgärdas. ► Utrymmeskraven för alla djuren ska uppfyllas enligt Djurskyddsbestämmelserna. ► Kirurgiska ingrepp (kastrering undantaget) får endast utföras av veterinär. ► Alla djur ska ha daglig tillsyn. ► En gris som är sjuk och behöver särskild vård ska tas om hand på ett sätt som är anpassat efter djurets behov. ► Djur som måste avlivas av djurskyddsskäl ska avlivas av kompetent person så fort som möjligt och på ett godkänt sätt. ► Alla grisar ska ha tillgång till strö för sysselsättning. ► Svanskupering är förbjuden. ► Om besättningen misstänks ha drabbats av en allvarlig smittsam sjukdom eller av en sjukdom som kan överföras till människa via livsmedel ska veterinär kontaktas omedelbart. ► Hantering av döda djur ska ske på ett ur smittskyddssynpunkt godtagbart sätt.

Länsstyrelserna har ansvaret för den offentliga kontrollen

Branschorganisationen beslutade om certifiering Beslutet om krav på certifiering har fattats inom branschorganisationen Kött och Charkföretagen, KCF. Organisationen representerar majoriteten av företagen i branschen med undantag för de minsta gårdsslakterierna.

► Länsstyrelserna övertog den 1 januari 2009 den offentliga tillsynen enligt djurskyddslagen från kommunerna.   – Tidigare skiftade kvaliteten på tillsynen från kommun till kommun. Länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer har större kompetens inom området och säkerställer att tillsynen blir mer likformig och rättssäker, säger Leif Denneberg, som är chefsveterinär på Jordbruksverket, som ger ut föreskrifter och vägledningar inom området.   De cirka 200 djurskyddsinspektörer som finns stationerade på länsstyrelserna ska nu besöka gårdarna vart tredje–femte år enligt ett riskbaserat system. Bland annat tar man hänsyn till frekvensen av veterinärbesök på gårdarna. Landets veterinärer är från och med den 1 april i år skyldiga att upprätta en så kallad djurskyddsdeklaration med uppgifter om djuromsorgen i samband med behandling och medicinering.   – För gårdar som ofta får besök av veterinärer kan man tänka sig att lätta på pedalen och dra ned på den offentliga kontrollen, säger Leif Denneberg.


10

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

145 Genomsnittligt antal suggor på Solgården.

Solgårdens dräktiga suggor har möjlighet att gå ut i en tio hektar stor hage med många skuggande träd, buskar och svalkande gyttjepölar.

FOTO: ERIK KARLSSON

Solgården har ”kvitto” på sin goda djurhållning Solgården i Nävlinge utanför Hässleholm är en av de första grisgårdarna som certifierats och fått ”kvitto” på god djurhållning. Men Eva och Mikael Larsson som driver gården uppfyller inte bara kraven i den nya standarden Grundcertifiering Gris, utan även den omfattande IP Sigill.   – Med certifieringen har vi fått ännu bättre ordning och reda. Allt vi gör finns på pränt, säger Eva Larsson. ► Den smala grusvägen slingrar sig genom det kuperade landskapet fram till Solgården. I hagen intill boningshuset vältrar sig ett par stora suggor i gyttjepölarna.   – Grisar är tvärt emot vad många tror väldigt renliga djur. Men de kan inte svettas och gyttjebaden är ett sätt att få svalka, förklarar Mikael Larsson.   Solgården är idylliskt belägen på Nävlingeåsen, mellan Hässleholm och Kristianstad, och är en släktgård. Eva Larsson är tredje generationen och driver gården tillsammans med maken Mikael.

Sedan slutet av 1980-talet är produktionen helt inriktad på griskött och på gården finns 145 suggor och 1 000 slaktsvin som får all den omvårdnad som behövs för att de ska må bra.   – Vi har alltid strävat efter god djuromsorg. Certifieringen har inte inneburit några förändringar i vårt sätt att ta hand om grisarna – skillnaden är att varenda detalj nu finns dokumenterad, säger Eva Larsson och klappar om en av de stora suggorna.   De grisar som föds upp på Solgården är så kallade Pigham, som

är en korsning av Svensk Lantras, Yorkshire och Hampshire. Varje sugga får årligen ett par, tre kullar med 10–12 kultingar i varje.   Den första tiden placeras suggorna med sina kultingar på gårdens eget BB, där varje grisfamilj får en egen box. Trots att avdelningen rymmer omkring 250 grisar är det rent och snyggt överallt. Golvet i boxarna är täckt med ett mjukt lager av halmströ.   – Tillgången till halmströ är ett krav i standarden. Halmen är mjuk att ligga på samtidigt som den ger grisarna sysselsättning. Grisar tycker om att böka runt i halmen, säger Eva Larsson.

Går ut på lösdrift i hagen Efter två veckor förflyttas grisarna till familjeboxar med två suggor och kultingar i varje. Tre veckor senare går suggorna vidare till betäckning och smågrisarna placeras bland slaktsvinen. De dräktiga

suggorna får tillgång till en särskild avdelning med en djup bädd av halmströ samt möjlighet att vistas ute i lösdrift i en tio hektar stor hage med skuggande träd och buskar och svalkande gyttjepölar.   –  Lösdrift är inget krav som ställs i standarden, men har ändå en stor betydelse för att suggorna ska hålla sig starka och friska, understryker Mikael Larsson.

Nästan 100 kilo på ett halvår I avdelningen för slaktsvin får smågrisarna växa till sig och har efter ett halvår nått en snittvikt på 96–97 kilo. Var fjortonde dag levereras 120–130 grisar till slakteriet KLS Ugglarps i Kalmar, som är ett dotterbolag till den danska livsmedelskoncernen Danish Crown.   Slakteriet har, liksom övriga slakterier i landet, infört krav på att grisgårdarna ska vara certifierade mot den nya standarden Grundcertifiering Gris, som består


S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

11

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

Solgårdens ägare Eva och Mikael Larsson tillsammans med Staffan Boson och Karin Rosberg från Intertek Semko Certification. Till höger griskultingar i stallet.

av utvalda delar av standarden IP Sigill. Men Solgården i Nävlinge har som leverantör till ICA även att uppfylla övriga krav i IP Sigill.   –  Dessutom ställer ICA vissa tilläggskrav som till exempel att fodret är svenskproducerat och att förnybar energi används för uppvärmning av gården, förklarar Mikael Larsson.

Gemensam grundmodul IP Sigill används för kvalitetssäkring av både odlare och uppfödare och består av en gemensam basmodul som kompletteras med en specifik modul för respektive pro-

duktionsinriktning, som till exempel gris.   – IP Sigill består av ungefär dubbelt så många krav som Grundcertifiering Gris och innehåller krav inom livsmedelssäkerhet och djuromsorg samt miljö, även om kraven inte är lika stränga som för ekologisk uppfödning och djurhållning, säger Mikael Larsson.   Eva och Mikael Larsson inledde arbetet med certifiering i slutet av förra året och upprättade bland annat ett ledningssystem, där alla arbetsmoment och rutiner finns noggrant dokumenterade. Allt finns nu samlat i två tjocka pär-

mar – en för basmodulen och en för grismodulen. I början av april överlämnades certifikatet av Intertek Semko Certification.

Tio årliga veterinärbesök – En stor fördel med certifieringen är spårbarheten. När vi till exempel får en leverans av foder noteras fodertyp, mängd och leveransdatum, vilket gör det lättare att spåra smittkällan om en sjukdom skulle bryta ut, säger Mikael Larsson.   Men Solgården kontrolleras inte bara av certifieringsorganet. Tio gånger per år kommer även en besiktningsveterinär på besök och

fyller i en så kallad djurskyddsdeklaration, och en gång om året en representant från Svensk Djurhälsovård. Dessutom sker offentlig tillsyn från länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer.   Totalt är kostnaden för alla kontroller cirka 30 000 kr per år, varav certifiering cirka 3 000 kr årligen.   –  Visst är det mycket pengar. Men å andra sidan har vi nu svart på vitt att vi uppfyller höga krav på djuromsorg, livsmedelssäkerhet och smittskydd. Det ska förhoppningsvis ge svenskt kött en konkurrensfördel framför det importerade, säger Mikael Larsson.

Grisbönderna visar stort intresse för den nya certifieringen ► Intresset för den nya certifieringen är stort bland landets grisbönder. Totalt finns cirka 1 700 grisgårdar som måste anmäla sig för certifiering före den 1 augusti i år för att få fortsätta leverera till slakterierna.   – Varje dag får vi telefonsamtal från lantbrukare som vill inleda certifieringsprocessen på sina gårdar, förklarar Karin Rosberg , som är ansvarig för områ-

det livsmedel på Intertek Semko Certification, som är ackrediterat för certifiering mot den nya standarden Grundcertifiering Gris.   De certifierade grisgårdarna kommer att kontrolleras minst vartannat år och certifieringsorganen kommer också att genomföra stickprovskontroller baserat på riskbedömning.   Kraven i standarden överensstämmer i stort sett

med de lagkrav som ställs på djurhållning. Det innebär att certifieringsorganens revisioner och den offentliga kontrollen, som sköts av länsstyrelserna, sker utifrån delvis samma regelverk.   – Ett arbete har inletts för att kalibrera tillsynen och få större samstämmighet mellan bedömningarna. Diskussioner pågår också om möjligheterna att samordna tillsynen för att göra syste-

met mer effektivt, förklarar Staffan Boson, som är revisor på Intertek Semko Certification.   Intertek Semko Certification är ackrediterat för certifiering även mot flera andra standarder inom livsmedelsområdet, som till exempel IP Sigill, IP Livsmedelsförädling, ISO 22000, BRC och IFS.   – Intresset för både produktcertifiering och certi-

fiering av ledningssystem för säkra livsmedel har ökat kraftigt senaste åren. Kraven på certifiering kommer från dagligvaruhandeln, men drivs på av konsumenterna som efterfrågar säkra livsmedel, förklarar Karin Rosberg.   Förutom Intertek Semko Certification är även SMAK ackrediterat för certifiering mot Grundcertifiering Gris.


12

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

S  äker mat allt viktigare

I nternationella standarder öppnar dörrar för utvecklingsländer Livsmedelssäkerhet är allt mer i fokus för Swedacs internationella projekt. Jordbruks- och livsmedelsproduktion är viktiga näringsgrenar i utvecklingsländerna och för att producenterna ska kunna komma ut med sina varor på exportmarknaden måste de uppfylla internationella krav på livsmedelssäkerhet. ► Konsumenter, importörer liksom återförsäljare av livsmedel världen över ställer allt högre krav på säkra livsmedel. För utvecklingsländerna är det viktigt att kunna bevisa att man uppfyller kraven på ett sätt som accepteras av länderna till exempel i Europa. Ett sätt är att anlita ett ackrediterat laboratorium som är ackrediterat under internationella avtal om ömsesidigt erkännande. Detta ger tillträde till den internationella handeln och sparar pengar.   – Det som är testat på ett ackrediterat laboratorium behöver i de flesta fall inte testas på nytt vid export, säger Elsbeth Johansson, internationell samordnare på Swedacs internationella sekretariat.   Därför är det väsentligt för utvecklingsländerna att ha internationellt accepterade ackrediteringsorgan som kan ackreditera livsmedelslaboratorier, kontrollorgan och certifieringsorgan för till exempel ekologiskt odling. Swedacs arbete på den internationella arenan går ofta ut på att stödja uppbyggnaden av denna kvalitetsinfrastruktur.   2003 inledde Swedac ett arbete på Balkan som resulterade i ett projekt i Bosnien-Hercegovina samt ett i Makedonien i samarbete med Livsmedelsverket. Projekten, som startade 2008 och kommer att avslutas 2011/2012, syftar till att öka kunskaperna om EUs lagstiftning inom livsmedelsområdet.

Nyligen tog Swedac emot studiebesök från Ecuador där särskilt fokus var ackreditering av certifieringsorgan inom ekologisk produktion. Bilden visar beskärning av kakaoträd hos kooperativet Kallari i Ecuadors regnskog. Där har Kichwaindianer börjat tillverka högklassig ekologisk choklad för export till USA och Europa.  FOTO: JOHN GWILLIM

I båda länderna ingår stöd till ackrediteringsorgan, kontrollorgan och laboratorier med sikte på ackreditering enligt ISO 17025. Livsmedelsverket bistår även myndigheterna vid utbildning av livsmedelsinspektörer.   I Ukraina har Swedac deltagit i ett EU-finansierat twinning-projekt med inriktning på utveckling av ackrediteringsorganet NAAU, National Accreditation Agency of Ukraine. Projektet, som startade 2008 och nu håller på att avslutas, har bland annat innehållit en del med inriktning på jordbruks- och livsmedelsproduktion. Personal från Swedac har genomfört seminarier, varit med vid bedömning av livsmedelslaboratorier samt tagit emot studiebesök i Sverige.   Även i Egypten är Swedac enga-

gerat i ett twinningprojekt för att utveckla ackrediteringsorganet EGAC, Egypt Accreditation Council och bygga upp resurserna inom ackreditering av medicin- och livsmedelslaboratorier. Representanter för EGAC besökte Sverige under våren för att bland annat studera laboratorier inom vattenoch livsmedelsområdet.

40 utbildningar på tio år Under våren tog Swedac även emot ett studiebesök från ackrediteringsorganet i Ecuador med särskilt fokus på ackreditering av certifieringsorgan inom ekologisk produktion.   Flera av de internationella stödprojekten har sin upprinnelse i de utbildningsprogram som Swedac genomför på uppdrag av Sida.

Sedan 1999 har Swedac anordnat ett fyrtiotal utbildningar med över tusen deltagare, bland annat om WTOs SPS-avtal om livsmedelssäkerhet.

Swedac efterfrågas flitigt SPS-avtalet trädde i kraft 1995 och har till syfte att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa samtidigt som det utgör spelreglerna för frihandeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter.  –  Swedacs insatser är flitigt efterfrågade utomlands. Och första steget är ofta de internationella utbildningsprogrammen, där vi inleder kontakten med de utländska ackrediteringsorgan som behöver hjälp med att bygga upp sina resurser, berättar Elsbeth Johansson.


S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

13

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

Ackreditering ökar livsmedelssäkerheten Ackreditering används för kvalitetssäkring i allt högre utsträckning inom livsmedelsområdet. Vid årsskiftet slogs Swedacs enhet för Miljö och livsmedel respektive Hälsooch sjukvård samman till en ny enhet – Enheten för medicin, miljö och livsmedel. ► En av de stora verksamheterna inom området miljö och livsmedel är ackreditering av laboratorier för kemisk och mikrobiologisk analys av livsmedel och vatten. Swedac har bland annat ackrediterat de laboratorier som utför analyser inom offentlig kontroll av livsmedel och föreskriven dricksvattenkontroll enligt Livsmedelsverkets föreskrifter.

Även inom det frivilliga området ökar användningen av ackreditering. Swedac ackrediterar certifieringsorgan för certifiering av ledningssystem för säkra livsmedel mot bland annat SS-EN ISO 22000 samt certifieringsorgan för produktcertifiering enligt standarder som IP Sigill, IP Livsmedelsförädling, BRC, GLOBALGAP, EUs ekologiska förordning och KRAV.   Ett arbete pågår inom flera delar av livsmedelshantering med sikte på att hela kedjan på sikt ska kunna kvalitetssäkras under ackreditering. Förra året lanserades den nya standarden för livsmedelssäkerhet i dagligvarubutiker – Svensk standard för livsmedelshantering i butik. Swedac har hittills ackrediterat två certifieringsorgan för certifiering mot standarden.

Vid årsskiftet startade Swedacs enhet för medicin, miljö och livsmedel.

Swedac ackrediterar bland annat de laboratorier som utför föreskriven kontroll av dricksvatten. Bild från Göteborg Vatten.  FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM


14

S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

TEMA/SÄKRA LIVSMEDEL

Många producenter ställer om till KRAV

Ökar efterfrågan på ekologiskt bröd ökar också intresset för att odla KRAV-märkt spannmål.  FOTO: MATTON

► Konsumenterna efterfrågar ekologiska varor i allt högre utsträckning. För att möta det stigande intresset ställer allt fler lantbrukare och företag om sin produktion till KRAVs regler och genomgår certifiering. Mellan 2006 och 2009 ökade antalet KRAV-producenter från 2 819 till 3 600.   – Fler och fler producenter inser de affärsmöjligheter som finns i ekologisk produktion, säger Pia Högström, marknadschef på KRAV.   Numera är även det statliga jordbruksstödet kopplat till krav på certifiering. En producent som inte är certifierad får lägre eko-stöd än den som är certifierad.   Ett arbete pågår för närvarande inom KRAV med att även integrera klimatkrav i regelverket. Nya utökade regler infördes för växthusodling och fiske den 1 januari i år och målet är att klimatkrav ska finnas även för övriga områden senast 2012.   – Klimatkraven varierar mellan olika produktionsinriktningar. Växthusen måste till exempel värmas upp med förnybar energi och fiskebåtarna använda miljöanpassat bränsle, förklarar Pia Högström.   För att signalera att inte bara ekologiska krav ligger till grund för certifiering, utan även klimatkrav, lanserades ett nytt KRAV-märke i februari.   Swedac har hittills ackrediterat fyra certifieringsorgan för KRAVcertifiering.

Logotypen har skapats av den tyske designstudenten Dušan Milenkovic. Hans Europalöv vann tävlingen som EU-kommissionen utlyste 2008. Inte mindre än 3 422 designstudenter deltog i tävlingen. 63 % av de 130 000 som röstade på bidragen via Internet tyckte bäst om lövet.

Nya EU-logotypen för ekologiska varor börjar synas i sommar ► En ny logotyp kommer att användas från den 1 juli för produkter som uppfyller EUs regler för ekologisk produktion. Märkningen blir obligatorisk på alla färdigförpackade varor som uppfyller kraven, medan den är frivillig att använda för importerade livsmedel.   Den gamla logotypen kommer också att vara giltig under en övergångstid. Fram till den 1 juli 2012 kommer den att kunna användas på till exempel förpackningsmaterial med den gamla märkningen.   Swedac har hittills ackrediterat fyra certifieringsorgan för certifiering av ekologiska produkter enligt EUs regler. Samtliga är även ackrediterade för certifiering enligt KRAVs regelverk. KRAVs regler uppfyller EUs regler, men täcker även fler led i kedjan samtidigt som de inom vissa områden, som till exempel djurskydd, är mer långtgående.   Det innebär att de företag som har certifierad produktion enligt de strängare KRAV-reglerna har rätt att märka sina produkter med både KRAV-märket och EUs logotyp.

Stort globalt intresse för livsmedelssäkerhet ► Intresset för säkra livsmedel är stort, inte bara i Sverige, utan även globalt. Certifiering mot standarder för livsmedelssäkerhet är de som ökar mest, visar statistik från den internationella standardiseringsorganisationen ISO.   Certifiering mot till exempel ISO 22 000, standarden för certifiering av ledningssystem för säkra livsmedel, fördubblades under 2008.   – Människor har i dag en större medvetenhet om frågor som har med hälsa och livsmedelssäkerhet att göra, säger Kristina Sandberg,

som är chef för avdelningen för ledningssystem på SIS, Swedish Standards Institute.   ISO 9001 är fortfarande den standard som har störst omfattning och ökningen är som störst inom tjänstesektorn. Flest certifikat mot ISO 9001 finns i Kina.   – Men även om generella standarder som ISO 9001 har störst utbredning är det för de branschspecifika tillämpningarna inom till exempel bilindustrin, vården och livsmedelsindustrin som ökningarna är tydligast, förklarar Kristina Sandberg.

Restaurangkontroller under ackreditering ► Det finska ackrediteringsorganet FINAS har ackrediterat ett organ för bland annat kontroll av livsmedelssäkerheten i restauranger och storkök. Kontrollerna sköttes tidigare av kommunala inspektörer, men efter en lagändring har marknaden öppnats även för privata aktörer som är ackrediterade. Kommunerna har dock fortfarande ansvar för att organisera inspektionerna.


S W E D A C K VA L I T E T S A K T U E L LT N R 2 / 2 0 1 0

15

SWEDACAKTUELLT

Handelsministern invigde nya Stockholmskontoret

a Maria Arenbjörk, Anna StrandI mingelvimlet syntes bland andr tar på Utrikesdepar temenet. backe och Anne Due. Alla tre arbe

Swedacs generaldirektör Hans-Eric Holmqvist lämnade över en blombukett till handelsminister Ewa Björling efter hennes invigningstal.  FOTO: HANS ALM

– World Trade Center har nu blivit Free Trade Center, konstaterade handelsminister Ewa Björling när hon invigde Swedacs nya Stockholmskontor och syftade på de export- och importinriktade organen Invest in Sweden Agency och Exportrådet som också finns i huset. ► Swedac flyttade in i de nya lokalerna före jul, men först i maj blev lokalerna helt i ordning och officiellt invigda av handelsminister Ewa Björling. I sitt anförande betonade hon vikten av ackreditering för internationell handel.   – Ackreditering underlättar marknadstillträdet och därmed den fria handeln eftersom förnyad provning ofta inte krävs om produkten eller tjänsten provats av ett ackrediterat organ i Sverige, sa hon.   Det var också det som gjorde att Sverige som ett av de första länderna i Europa hänvisade till ackreditering i sin lagstiftning.   – Internationella lösningar är särskilt viktiga i ett litet, handelsinriktat land som Sverige. Men

valet av ackreditering underlättades också av att vi i Sverige har en myndighet med nödvändig kunskap och kompetens inom ackreditering och som åtnjuter högt internationellt förtroende, sa hon.   Swedacs generaldirektör HansEric Holmqvist påminde i sitt anförande inför de hundratalet gästerna om att Stockholmskontoret inte är Swedacs huvudkontor, men ändå har en viktig funktion som kontaktpunkt.   – Stockholmskontoret behövs för att upprätthålla kontakten med 2 500–3 000 kunder och de 15-tal myndigheter som vi samarbetar med. I takt med att allt fler myndigheter flyttar ut i landet har Stockholm blivit en ännu naturligare mötesplats, förklarade han.   Flytten från Gamla Stan har inneburit att Swedac fått både modernare och effektivare lokaler. Arbetsrummen är visserligen mindre, men kompletteras av flera gemensamma mötes- och sammanträdesrum samtidigt som det finns en komplett konferensanläggning i byggnaden.   – Dessutom är det centrala läget i anslutning till Centralstationen naturligtvis det bästa ur transportsynpunkt, konstaterade Hans-Eric Holmqvist.

Glada leenden efter tårtkalaset hade Sven Bergström, LO, Bertil Elenius, Konsumentverket och Lars Flink, SIS.

från Stockholms Universitet. Karin Holm och Kerstin Nylund kom embolagets laboratorium. Syst Carin Larsson (till höger) jobbar på

Fler besökare från UD: Julia Eriksson och Axel Lagerstedt.


Posttidning B

SWEDAC, Box 878, 501 15 Borås Adresser från SWEDAC och PAR

Bengt Sjöström, Linnea Art Restaurant:

”God djuromsorg ger godare mat” ► – Konsumenterna måste ställa krav på kvalitet och inse att det finns samband mellan råvarans ursprung och hur maten på tallriken smakar, säger stjärnkocken och krögaren Bengt Sjöström.   Bengt Sjöström är sedan lång tid ett toppnamn inom svensk restaurangnäring med förflutet som kock och krögare på en rad kända krogar i Göteborg, men är även ett välkänt ansikte genom sin medverkan i TV 4. Sedan mitten av förra året driver han restaurangen på Kosta Boda Art Hotel och sedan april i år även nyöppnade Linnéa Art Restaurant i Göteborg, som båda ingår i ett systerföretag till glaskoncernen Orrefors Kosta Boda. ► Hur viktigt är det med råvarans ursprung?   – Det är jätteviktigt. Restaurang Linnéa, där Linnéa Art Restaurant har sitt ursprung, var en av de första gourmetrestaurangerna som kom med på Ekocentrums lista och Linnéa Art Restaurant kommer även att bli den första Svanen-märkta restaurangen i Göteborg. Det innebär allt ifrån åtgärder för att minska energi- och vattenförbrukning till ökat utbud av ekologiska och närodlade råvaror. ► Vad betyder det för dig hur råvarorna producerats?   – Det har stor betydelse, inte bara av etiska hänsyn. God djuromsorg exempelvis är grundförutsättningen för att maten på tallriken också ska smaka bra. Om djuren inte fått nödvändig omvårdnad blir köttet heller inte bra. Så enkelt är det.   – Men tyvärr saknar många konsumenter den insikten. De flesta kan avgöra om ett vin är

PERSONFAKTA/ BENGT SJÖSTRÖM Ålder: 43 år. Familj: Hustrun Åse och tre barn, 15, 17 och 19 år. Bor: Sävedalen, Göteborg. Karriär: Kock och krögare på gourmetrestauranger som Henriksberg, Tidbloms, Stallgården, Johanna, La Scala, Belle Aveny, Sjömagasinet och Restaurang Linnéa. Kock i TV4. Numera ansvarig för restaurangen på Kosta Boda Art Hotel samt Linnéa Art Restaurant, Göteborg. Utmärkelser: Flerfaldigt prisbelönt, bland annat med Gastronomiska Akademiens Guldmedalj. Nyöppnade Linneá Art Restaurant rankades efter bara några veckor av Dagens Industri till Sveriges näst bästa restaurang. Fritidsintressen: Slalom och golf. ”Men just nu finns ingen tid för fritidssysselsättningar”.

defekt, men inte om köttet är av dålig kvalitet – trots att vi förmodligen konsumerar mer kött än vin. Jag efterlyser därför en ökad dialog mellan producenter och konsumenter för att få större fokus på kvalitetsaspekterna. Det kan i sin tur leda till att kvalitetsproducenterna känner ökad stolthet för sina produkter och att de som missköter sig automatiskt rensas bort från marknaden. ► Vilken hänsyn tar du till de märkningar som finns inom livsmedelsområdet?   – Ledorden i min verksamhet är lokalt eller närodlat, svenskt eller nordiskt, Krav eller eko-

Bengt Sjöström väljer lokalt producerade råvaror.

logiskt. De certifieringar och märkningar som förekommer på marknaden ger då god vägledning om vilka produkter man ska välja för att uppfylla kraven. ► Hur ser du på det krav som nu införts på att grisgårdarna ska vara certifierade?   – Det är egentligen beklagligt att ett sådant krav måste införas och visar att konsumenttrycket inte är tillräckligt starkt. På en väl fungerande marknad har de dåliga producenterna inte en chans. Men tyvärr är det många

FOTO: ÅSA DAHLGREN

konsumenter som tar större hänsyn till priset än kvaliteten. Ett sätt att komma runt problemet skulle kunna vara att märka varorna med portionspris istället för kilopris. Då skulle många inse att kvalitet inte behöver kosta så många kronor mer utslaget per portion.   – Det är dags att vi får in ett nytt tänkande i branschen. I Sverige finns massor av duktiga matproducenter som förtjänar att lyftas fram.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.