Dålig hörsel kan orsaka psykisk ohälsa

får hårcellernas input. Eller, vilket Barbara Canlon och hennes kollegor har gjort, väcka hårcellerna med hjälp av genterapi.

De är inte först ute med sitt specifika upplägg, utan redan för tio år sedan användes det av amerikanska forskare som då fick möss med medfödd dövhet att börja höra. Mössen hade en genetisk avvikelse som innebar att de inte kunde producera proteinet VGLUT3, ett av de ämnen som spelar roll för kommunika tionen mellan hårceller och nervfibrer. Det blev en världsnyhet att forskarna hade injicerat ett virus innehållande

– Jag vill gärna lyfta fram det bio psykosociala perspektivet . Om man ska förstå hur en hörselnedsättning kan påverka en individ blir det fel om man går endast till biologen för att prata om hårceller, endast till psy kologen som pratar om ångest och känslighet för symtom eller endast till sociologen som tittar på arbets platsernas anpassningsförmåga eller Försäkringskassans stöd. Man måste titta på helheten.

-

En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depres sion. Gerhard Anders son har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.

Uppskattningsvis 1,5 miljon svenskar lever med någon form av hörselnedsättning, enligt Hörselska dades Riksförbund. I den gruppen ingår personer i olika åldrar, med olika kraftig hörselnedsättning där hjälp medel kan ge olika god hjälp.

-

– Det är svårt att generalisera kring hur någon kommer att reagera på en hörselnedsättning. Det är individuellt och livssituationen påverkar. Att vara 75 år och kunna prata om utprov ning av hörapparat med vänner som förstår precis ger en annan inramning än att vara 26 år och ensam i bekant skapskretsen med problemet. Och för dem som är mitt i livet påverkar kraven på arbetsplatsen, säger Gerhard Andersson, som forskar vid institutionen för klinisk neuroveten skap vid Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet.

Gerhard Andersson forskar sedan många år om olika internetbaserade psykologiska behandlingar. Han har varit med om att ta fram en som riktar sig särskilt till personer med hörselnedsättning. Det är en variant av ACT, en typ av KBT som bygger på att man ska försöka förändra sitt förhållningssätt till det som vållar li dande. Att komma fram till vad som är meningsfullt i livet och hur så mycket som möjligt av det kan bibehållas, trots den nedsatta hörseln, är inslag i behandlingen.

-

I en pilotstudie, där drygt 60 personer ingick, blev de som fick behandlingen mindre nedstämda och beskrev bättre livskvalitet än de som ingick i kontrollgruppen. Men efter denna pilotstudie är behandlingen inte vidare undersökt och den erbjuds inte inom sjukvården i dag.

– Nej, hörselrehabilitering i dag går till stor del ut på att prova ut olika slags hörselhjälpmedel. Ganska få av oss psykologer jobbar med hörsel nedsättningar vilket jag kan tycka är lite märkligt – det är också en grupp som skulle behöva psykosocialt stöd, säger Gerhard Andersson.