Perspektiv Psykiatriska åkommor

Även Lars Klintwall, klinisk psykolog och fors kare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, menar att transdiagnostis ka problem som känsloreg lering är lovande att studera, och att man bör se dem som bitar i ett större pussel.

– En enskild patient har ofta många problem samtidigt, och problemen interagerar både med varandra och med patientens kontext. Utmaningen för framtidens diagnostik är att vi vill både fånga in den här komplexiteten, och samtidigt vaska fram vad olika patienter har gemensamt så att vi kan generalisera mellan dem, säger han.

Lars Klintwalls förslag till lösning är symtomnätverk. Grunden är iaktta gelsen att ett symtom kan förvärra ett annat.

– Om du till exempel har symtomet fokusproblem och symtomet sömnbe svär, så är det rimligt att tro att symto men hänger ihop. Det behöver inte bero på någon underliggande sjukdom, utan man kan helt enkelt få fokusproblem av sömnbesvär, säger Lars Klintwall.

Genom att kartlägga en individs sym tom i ett nätverk går det att få syn på hur de påverkar varandra. Av särskilt intresse är ”loopar”, onda cirklar av symtom som vidmakthåller varandra. Det är dessa som en behandlingsinsats bör inriktas på att försöka bryta.

– Det behöver inte vara symtom i DSM:s mening. För tonåringar är till exempel prokrastinering av skolarbete ofta en del av den vidmakthållande loopen.

Genom att jämföra många individers nätverk tänker sig Lars Klintwall att det sedan går att leta efter vanliga vidmakt hållande loopar. För vissa interaktioner

Nätverk i stället för diagnos

Isolerad: Tackar nej till kompisar

Ett exempelnätverk från en verklig patient. Storleken på noderna är hur smärtsamt patienten uppfattar varje problem/symtom, och pilarna är vilka orsakssamband hen

Trött i huvudet

Sömnproblem: Lägger mig sent

Ofokuserad: hänger inte med i skolan

Skjuter upp: Gör inte läxor

Skuldkänslor: Borde kunna bättre

Äter mindre: Skippar lunchen

Ångest, klump i magen

Skärmtid, spelar dataspel kan det vara intressant att studera den biologiska grunden, tror han.

-

– Vi vet att biologi och miljö samver kar, men det är ofta luddigt hur det går till när man pratar om en bred diagnos. Symtomnätverk öppnar för möjligheten att studera specifika mekanismer på ett strukturerat sätt, säger han.

-

Lars Klintwall tycker att symtomnät verk är attraktiva i teorin – men än så länge besvärliga i praktiken. En vanlig metod för att undersöka sambanden är tidsserieanalyser på individnivå. Men forskarna behöver reda ut vilka symtom som ska vara med i nätverken

1 000 S Tt Att Vara Deprimerad

Psykiatriska diagnoser enligt DSM har kritiserats för att vara … … fyrkantiga: Diagnoser är avgränsade kategorier men psykiska problem kan finnas på ett kontinuum.

… ospecifika: Det finns flera sätt att uppfylla kriterierna för en diagnos vilket kan väcka frågor om vad personer med vissa diagnoser har gemensamt. Enligt en studie kan över 1 000 olika symtomkombinationer leda till diagnosen djup depression, och två personer kan få diagnosen utan att dela ett enda symtom. … många: En patient med en psykiatrisk diagnos har oftast flera diagnoser. Det kallas samsjuklighet, men många forskare tror att det mer sannolikt förklaras av underliggande problem som är gemensamma för flera diagnoser.

Källor: Intervjupersonerna, Fried EI & Nesse RM, J Affect Disord feb 2015

Övertänker och oroar mig för framtiden och på vilken tidsskala de interagerar. Det kanske exempelvis tar flera veckor innan stillasittande leder till trötthet, men bara några minuter för ångest att aktivera självmordstankar. Allt behöver mätas och infogas i samma nätverk –och hur gör man det?

LARS KLINTWALL undersöker i sin forskning om nätverk i stället kan byg gas utifrån självskattningar av orsaker (se ett exempel ovan).

– Vi testar det här på olika grupper, som tonåringar och patienter med psykos, långvarig smärta eller riskfyllt drickande. En preliminär version av metoden finns tillgänglig för de som vill testa på sina patienter, säger han.

Symtomnätverk är en ganska ny idé, men enligt Lars Klintwall finns det ett par studier som har visat att de kan hjälpa patienter genom ökad individu alisering av behandling, exempelvis vid ätstörningar. Men det är ingen revolu tion på gång – än.

– Det vore förhastat att byta ut DSM i dagsläget, men vi måste fortsätta undersöka alternativen tills vi hittar något som levererar bättre, säger Lars Klintwall.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Hur växer hår på lever fläckar? -

Jag har funderat länge på var för hårstrån på leverfläckar blir mycket längre och växer betydligt fortare än övriga hår på krop pen med huvud och skägg som undantag. Kan ju även vara bara på en leverfläck där det växer ut hår och det är till synes hårlöst runtomkring fläcken. Finns det något sätt att minska tillväxten?

Björn

Svar Hårstråets längd beror av tillväxtfasens längd. Tillväxtfasens längd skiljer sig mellan olika typer av hårsäckar. Vissa typer av leverfläckar innehåller hårsäckar som är av annan typ än normala hårsäckar på bål, extremiteter och ansikte. Detta kan förklara varför hårstrån på vissa leverfläckar är längre. Men de brukar oftast inte växa snabbare, de flesta hårstrån växer ungefär lika fort. Däremot kan grövre, mer pigmenterade hårstrån med längre tillväxtfas uppfattas som att de växer ”fortare” än tunnare, lju sare hårstrån med kortare tillväxtfas, antagligen för att de syns bättre. Det finns inget sätt att ändra tillväxten av hår, utan det bästa brukar vara att raka bort oönskade hårstrån.

Lars Norlén Forskare i dermatologi

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen