Tanken väcktes efter att hon fått in flera patienter som egentligen inte led av epilepsi, men som drabbats av ett epileptiskt anfall i samband med extrem stress. – När vi började studera det här såg vi att personer som varit utbrända har vissa förändringar i hjärnans struktur, vilka skulle kunna förklara varför de inte kan hantera stress längre. Den grå substansen i en del av den frontala hjärnan är betydligt tunnare än hos friska individer. Nu går vi vidare för att ta reda på om detta beror på glutamatfrisättning, precis som vid epilepsi. Man har sett att glutamat frisätts hos djur vid stress.
Forskning om luktsinnet eget spår När Ivanka Savic Berglund började forska om epilepsi behövde hon en metod som kunde avslöja störningar i det limbiska systemet. Hennes lösning blev att använda avbildningstekniker tillsammans med luktstimuli, eftersom luktsinnet, till skillnad från våra övriga sinnen, är direkt kopplat till just limbiska systemet. Med tiden har detta utvecklats till ett eget spår i hennes forskning. – Det visade sig att man inte visste särskilt mycket om hur hjärnans processer för lukter ser ut, så jag fick backa och börja från början: hur går det till i den friska hjärnan? De intressantaste forskningsfrågorna är ofta de som man stöter på längs vägen, jag har alltid försökt vara öppen för dem. En bit in i doftforskningen insåg hon att hon med denna metodik skulle kunna besvara en sedan länge omdebatterad fråga: feromoners betydelse för människan. – Man visste att de styr könsbeteende hos djur, men många ifrågasatte att de har samma funktion hos människor, eftersom några sådana kopplingar mellan näsa och hjärna aldrig hittats. Men med PET kunde vi se att feromoner aktiverade hjärnan – just i de delar som rör reproduktion och styr frisättning av könshormon. Dessutom syntes klara könsskillnader i studien, vilket gav upphov till följdfrågor: Finns det också skillnader mellan olika sexuell orientering? Och vilka andra könsskillnader finns i vår neurobiologi? Ivanka Savic Berglund gick vidare och jämförde heterosexuella och homosexuella försökspersoner vid feromonstimuli. Det visade sig att det fanns neurobiologiska skillnader i vissa avseenden. – Det är förstås inte okontroversiellt att forska om något sådant. En del har varit kritiska, men mest har jag faktiskt fått positiva reaktioner. Rätt många homosexuella har hört av sig och tackat för undersökningen, vilket jag inte var beredd på. I deras ögon visade studien att det finns en verklig grund för deras homosexualitet, att det inte är något som de har hittat på själva. Efter forskningen om feromoner har Ivanka Savic Berglund fortsatt att kartlägga skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor. Hon vill bland annat förstå varför olika psykiska problem är ojämnt fördelade mellan könen. Att kvinnor oftare drabbas av depression kan förstås bero på att vi inte lever i ett jämställt samhälle, men det kan också finnas neurobiologiska orsaker som samspelar med miljöfaktorerna, konstaterar hon. – Det är inget deterministiskt budskap om att vi är födda olika och inte kan göra något åt det. Tvärtom är hjärnan mycket plastisk, påverkbar. Men för att kunna förebygga sjukdom bättre, och ge bättre, mer differentierad vård, behöver vi ta reda på hur våra hjärnor fungerar. ANDERS NILSSON
FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2013
Ivanka Savic Berglund professor i neurologi med särskild inriktning mot könsskillnader är född i Belgrad 1953. Hon inledde sina medicinstudier vid Uppsala universitet, tog sin läkarexamen vid Karolinska Institutet 1978 och blev legitimerad läkare 1980. 1984 blev hon specialist i neurologi och 1991 i klinisk neurofysiologi. Ivanka Savic Berglund doktorerade 1992. 1994–1996 vistades hon som post doc hos Jerome Engel vid University of California, Los Angeles – ett samarbete som fortsatt sedan dess. 1996 återvände Ivanka Savic Berglund till forskning vid KI, där hon blev docent 1999. Samma år blev hon överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. 1997–2003 hade hon forskarassistent respektive forskartjänst vid Vetenskapsrådet. 2003–2009 hade hon en så kallad elittjänst som forskargruppledare vid KI. Hon är medgrundare och ledamot i Stockholm Brain Institute’s verkställande kommitté. Ivanka Savic Berglund utnämndes den 1 februari 2013 till professor i neurologi med särskild inriktning mot könsskillnader vid Karolinska Institutet, förenad med befattning som överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
45